2014-03-31

Britterna skramlar fram ett superfartyg eller två, Kina bygger hundratals i bara farten

Det är ganska slående att det land som en gång dominerade haven med en överlägsen flotta idag knappt förmår patrullera sig egna vatten. Vi talar givetvis här om Storbritannien. DN rapporterade i förra veckan om hur Storbritannien i sommar ska inviga sitt nybyggda hangarfartyg (som vanligt) döpt efter landets drottning (HMS) "Queen Elizabeth".

Storbritannien har i dagsläget bara två opererande hangarfartyg och dessa används endast för helikoptrar. Kostnaderna för det skuldtyngda Storbritannien blev för mycket efter finanskrisens utbrott 2007/2008 då många politiker helt avfärdade några vidare planer på att landet skulle ha några egna hangarfartyg.

Men även ett land som får allt svårare att ha råd med den energiförsörjning som håller invånarna varma och de smarta telefonerna fungerande kan tydligen beställa miljardbyggen ändå. Det går ju alltid att låna från framtiden. Till saken hör förstås att Europas största försvarskoncern, BAE -Systems har sitt ursprung i bland annat British Aerospace och kan flytta en del av kostnaderna utomlands...Eller som en politiker skulle ha sagt: "för att bygget av hangarfartyget skapat 7000 arbetstillfällen i Storbritannien".

Att dessa arbeten är kortsiktiga glädjerop som sedan pluggas ur när fartygen är färdigbyggda är det få politiker som tycks bry sig om. Påminner om alla de numera nedlagda brittiska kolgruvorna... 
   
Ökad skuldsättning och arbetslöshet i den fossilekonomi vi snart måste lämna bakom oss, ses inte som något större bekymmer när politiker väljs kortsiktigt och därmed tänker kortsiktigt. Det blir ju först ett problem efter en mandatperiod eller två tänker säkert många beslutsfattare och då är man ju som bekant ansvarsfri...      
Hangarfartyget HMS Queen Elizabeth blir ett av två systerfartyg som tillsammans beräknas kosta  6,2 miljarder pund eller 66,7 miljarder kronor att färdigställa. Den beräknade kostnaden från början var 3,65 miljarder pund och slutpriset lär därför sannolikt stiga ytterligare.

Till 2018 hoppas den brittiska flottan kunna ha flygplan till HMS Queen Elizabeth men först 2020 kan de landa och starta från hangarfartyget. Sedan dröjer det ytterligare ett antal år innan britternas kommande flaggskepp kan användas "på riktigt".

Flygplanen av typen F-35 från USA, kommer kosta britterna minst 2,5 miljarder pund eller 26,9 miljarder kronor och alltså inte kunna användas på många år. Trots detta kommer britterna sannolikt vara stolta som få när champagnen klirrar mot den nya skutan (HMS Queen Elisabeth), den 4 juli i sommar.

Storbritanniens flotta är med andra ord en falnande lykta som klamrar sig fast vid en svajig mast. Men även den idag helt dominerande flottmakten, USA har tvingats skala ner på sin många flottstyrkor. Vi har tidigare bland annat rapporterat om hur USA tvingas skala ner sin hangarfartygsflotta, för att inte tala om den minst sagt komiska konflikten om landets främsta stridstank.

Vilket osökt för oss till Kina, den framväxande supermakten som på sikt kan utmana USA på haven. När vi nu tycks se en begynnande byggbubbla i Kina är det säkert de som tror att även Kina kommer tvingas lägga en del militära projekt i malpåse eller i "vänteläge". Det betvivlar vi starkt. Kinas militära förmåga, särskilt på havet tillhör den kinesiska ledningens högsta prioriteringar.

I National Defense Magazine kan vi läsa en omfattande artikel som går igenom Kinas enorma satsning på landets flotta. Flera amerikanska säkerhetsanalytiker ser det som naturligt att Kina vill stärka sin flotta och militära förmåga för att kunna skydda landets ekonomiska intressen idag men framförallt i framtiden.

Men den uppbyggnad som Kina nu ägnar sig åt sträcker sig långt utöver förmågan att kunna skydda den egna kustremsan och den sydostasiatiska sfären. Som vi skrivit om tidigare bygger Kina sannolikt vad som kallas en "bluewater navy". Flottor som precis som USA:s idag 10 opererande hangarfartygsflottor kan operera över hela jordklotet för att framförallt skydda landets tillgång till viktiga naturresurser som olja och landets matförsörjning.

En anekdot här, undrar hur det går för Kinas nyligen köpta 100.000 hektar odlingsmark i Ukraina framöver...

Kina har en lång väg att vandra vad det gäller kunnande och förmågor på hangarfartyg kontra USA men
många glömmer att tålamod är en dygd i Kina som man lever och planerar efter.

Hangarfartyg är dock inte allt i en flotta. Som vi rapporterat om tidigare kan Kina redan idag sänka amerikanska hangarfartyg både från distans och med sina modernaste attackubåtar. Enligt amerikanska militäranalytiker har Kina dessutom kärnvapenbestyckade ubåtar som kan sända interkontinentala ballistiska kärnvapenmissiler (minst 5500 km), från minst 4 av sina ubåtar.

Dessa missiler kan troligen vardera bära 12 klusterliknande kärnvapenmissiler med kapaciteten att slå ut större delen av USA (vardera missil med sprängkraften av 6 Hiroshimas). Varje missil kan således "dela sig själv" i 4 dvs totalt 48 st med individuella mål.

Kina serieproducerar just nu bland annat större krigsfartyg i helt nya fartygsklasser och moderniserar flottans utbildningsprogram.

Enligt National Defense Magazine beräknas den kinesiska flottan redan till 2015 ha bland annat:

57-62 dieseldrivna attackubåtar

6-8 atomdrivna attackubåtar

3-5 kärnvapenbestyckade ubåtar

Förtöjd kinesisk "kärnvapenubåt" (antas men inte givet) med 12 öppna luckor för internkontinentala ballistiska missiler (ICBM:s) 

1 hangarfartyg (om än en gröngöling mot de amerikanska), två egendesignade, inhemska är dock under konstruktion

28-32 Kryssare

Den nya kinesiska Lung II-klassen, ovan en robotkryssare

52-56 Fregatter

20-25 Korvetter

53-55 landssättnings -och transportfartyg

USA:s försvarsmakt ser mycket allvarligt på den kinesiska upprustningen vilket är huvudanledningen till att USA de närmaste åren flyttar militärt och politiskt fokus till Sydostasien och Stilla Havet.

Att tro att Kina inte är en långsiktig utmanare till USA på haven är naiivt och ett typiskt västerländskt perspektiv. En realist konstaterar att ingen supermakt varar för evigt och historiskt har framväxandet av en ny supermakt inneburit att den dominerande makten fått stå tillbaka eller gå i krig med den nya stridstuppen.

Låt oss hoppas att vi inte får ett resurskrig i jakten på fossilsmulor som inte förändrar det faktum att samtliga världens länder måste ställa om sina ekonomiska modeller efter naturens utbud, utan bara skulle innebära slöseri med mer dyrbar energi och tid.

2014-03-30

Bubblornas bubbla är fossil

Som hedgefond -förvaltaren Grant Williams brukar säga "En bubbla är en bubbla...som är en bubbla".

Omställning Falun tipsar oss om en svensk dokumentär från 2012, "Bubbles of Growth". En välgjord film om tillväxtens följder för ekonomin, naturen och vad det väcker för frågor inför framtiden. Bakom filmen står filmaren Annika Dopping.

På drygt 22 minuter hinns det med imponerande mycket utan att fokus kring huvudspåret blir suddigt. Resurserna, särskilt oljan sätter gränser för människans ekonomi och tillväxt, något som få ekonomer antingen inte förstått/fått lära sig eller helt enkelt inte vill höra.

Extra roligt att tillväxtproblematiken för en gång skulle visas på svenska av en svensk filmare.  

Förstås inga nyheter för de flesta av bloggens läsare men väl sammanfattat och väl värt en fikarast eller söndagspaus.

Trevlig söndag!

2014-03-28

Kapten Gustaf Erikson får ny vind i seglen!

Den evigt kloke John Michael Greer (JMG) levererar som vanligt dunderhonung av högsta kvalitet. Denna gång om den för många glömda historien om kapten Gustaf Erikson.

Kapten Gustaf Erikson var en ålänning som växte upp i slutet av 1800-talet. Redan vid 9 års ålder var han till sjöss som skeppspojke. 19 år gammal var han skeppare för ett lastfartyg som trafikerade Östersjön och Nordsjön. 21 år gammal blev han styrman för ett stort segelfartyg som trafikerade Chile och Australien. 8 år senare var han kapten för tremastare och fyrmastare och seglade till jordens alla hörn. År 1913 hade Erikson oturen att skada sitt ena ben allvarligt vilket resulterade i att han istället blev redare. Resten är historia...Gustaf Eriksons rederi blev 1900- talet sista riktigt stora rederi med segelfartyg.

Varför är nu detta intressant idag? Nej, det här är ingen nostalgitripp eller fascination för segelbåtar. Gustaf Erikson visade att det gick att transportera gods i storleksordningen 8000 ton över hela klotet och detta i konkurrens med maskiner drivna på kol och (under en period tom i konkurrens med oljemaskiner)! Med sin storlek kunde segelfartyg långsamt och med relativt litet manskap segla långt utan att behöva ta upp lastutrymme med stora maskiner och bränsleutrymmen för kol.

När oljan ersatte kolet i början av 1900-talet konkurrerades de flesta segelfartyg ut. Bunkerolja och diesel krävde relativt små maskiner och utrymme och kunde gå långt innan de behövde gå i hamn efter bränsle. Men Gustaf Erikson lyckades därför komma över ett stort antal segelfartyg till rena vrakpriser (oavsiktligt skämt) och koncentrerade dessa till speciella långrutter, särskilt vetetransporter från södra Australien till Europa.
  
John Michael Greer (JMG) understryker att i de historiska beskrivningar som görs av Gustaf Erikson, beskrivs han ofta i stil med "segelfartygens sista kapten och eldsjäl". Tvärtom menar vi, precis som JMG att Gustaf Erikson föddes för tidigt, han var LÅNGT FÖRE sin tid, inte efter. Vi kommer snart till varför.

Gustaf Eriksons segelfartyg seglade över hela världen. Flaggskeppet Herzogin Cecilie seglade bland annat 11 gånger till södra Australien och tillbaka till Europa lastad med riskorn.

Herzogin Cecilie, Gustaf Eriksons flaggskepp
4 mastare, 1902-1939. Källa: Wikipedia, publika rättigheter

Gustaf Erikson dog 1947 men bland annat Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson levde vidare till 2006 med Eriksons son och dotter.

Nu tillbaka till nutiden. Att segelfartygen kommer få en renässans i takt med att världens konventionella oljeproduktion minskar och gör bränslepriserna för många fartygstransporter ohanterbara ekonomiskt, är given. Det är bara en tidsfråga. Precis som ångmaskinen och kolet konkurrerade ut segelfartyget och oljan i sin tur konkurrerade ut ångfartygen kommer seglet konkurrera ut oljan på haven. Den som hittar en nisch kan säkert hitta företagsmöjligheter redan nu.

Gör man en plan för vilka typer av produkter som kan transporteras, till viss volym och som kan lastas på segelfartyg för långa transporter finns säkert en marknad. Idag är det mest exklusiva produkter som privatpersoner skeppar via segelfartyg och då på tämligen små sådana. Får en osökt att tänka på kryddor och siden som en gång var lyxprodukter från Asien men som vi nu tar för givna tack vare billiga fossiltransporter (fartyg och flyg).

Problemet är givetvis att segelkunnandet för stora segelfartyg i princip är helt borta och kommer ta tid att bygga upp men det är fullt möjligt. Är man tillräckligt målmedveten och kan få hjälp med kapital att komma igång så är det väl en "no brainer".  Eller varför inte ett gäng som går ihop och delar på kostnaderna?

Kom ihåg att segelfartygen redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet visade att många gånger lönar det sig inte att använda varken dieselmotor och koleldade fartyg ALLS i konkurrens med rena segelfartyg. Segelfartyg kan ta relativt mycket tonnage och spara mycket energi tack vare att de inte kräver utrymme för stora motorer eller genererar höga bränslekostnader.

Därmed inte sagt att alla fartyg kommer bli rena segelfartyg framöver eller är optimala i alla situationer, långt därifrån. JMG noterar att militära flottor med träfartyg inte är särskilt dugliga mot kanoner eller modernare projektiler...

Det finns förstås många varianter på segelfartyg. Något som blivit på tapeten även för fartyg som går på bunkerbränsle eller diesel, är så kallade skysails.

Det är som ett toppsegel eller en gigantisk drake som med vindens kraft hjälper fartyget framåt.

Dagens varianter av denna teknik använder en segelduk om 100-160 kvadratmeter och har lyckats få ner bränsleanvändningen med mellan 10-15 %. Med större segel stora som fotbollsplaner räknar företag som KiteShip och SkySail satt få ner bränsleanvändningen med mellan 30-50 %.  

Skysail hjälper ett tyskt lastfartyg framåt
Källa: Wikipedia, publika rättigheter

Sen kan man givetvis kombinera datorteknik och modern navigation för att göra seglatserna bra mycket effektivare och säkrare än för 100 år sedan. Samtidigt går det förstås att bygga om befintliga metallskrov till segelfartyg men många riskerar att bli för tunga och för stora för att fördelarna med seglingen ska kunna göras ekonomisk och riskerar då att bli kontraproduktiv.

Många tänker sig säkert att segelfartyg av i huvudsak trä verkar korkat om det finns tillgång till metallskrov och plastskrov. Det må vara hänt en period framöver men i förlängningen kommer även plaster (som är oljebaserade material) och metaller (som kräver intensiv användning av både kol och olja innan det tar formen av ett metallskrov), bli för dyra att använda. Åtminstone i någon större skala.

Varför planera för morgondagen som om den skulle se likadan ut som  idag?

Det är lika bra att ta fram ett nytt ritbord och börja från grunden och bygga hållbart, utan olja och fossila bränslen i sinnet.  

2014-03-25

Arthur Berman - "Produktionen från Skiffer är inte en Revolution utan ett Pensionärsparty!"

Vi har i många tidigare inlägg skrivit om skifferboomen i USA. En person som sakligt beskrivit situationen för olje -och gasindustrin i USA och i Nordamerika är Arthur Berman.

Arthur E. Berman är geologikonsult och specialist inom prospektering och utveckling av olja och gas vid Labyrinth Consulting Services, Inc. Berman har över 34 års erfarenhet från olje -och gasindustrin och är en eftertraktad talare både bland investerare och inom industrin. De senaste åren har Berman även blivit allt mer efterfrågad för sin expertis i media av tex CNBC, Bloomberg, Platts och New York Times.

Berman har till skillnad mot majoriteten av oljeindustrin och media inte ägnat sig åt någon skönmålning eller rent drömmande när det gäller oljeutvinning och gasutvinning ur skifferformationer. Berman är väl insatt i problematiken kring Peak Oil och hur energikostnaderna för att utvinna olja och gas fortsätter att stiga medan intäkterna står still eller energin som fås ut minskar i förhållande till insatsen.

Under 2012 deltog Johan i ett antal webinarer anordnade av ASPO-USA där bland annat Arthur Berman gick igenom både geologin och ekonomin kring skifferutvinnningen av gas och olja i USA. För ett par veckor sedan blev Berman intervjuad av James Stafford för Oil Price och vi fick en gedigen uppdatering av hur Berman ser på situationen idag, två år senare.

Här följer den inledande frågan till Berman och dennes svar. Övriga frågor och svar får ni läsa själva i den mycket läsvärda intervjun. 

Oilprice.com: "Nästan dagligen får vi höra siffror som tyder på att skifferboomen bara kommit igång. Nyligen, har det påståtts att endast skifferformationerna i Texas kommer producera upp till en tredjedel av det globala utbudet av olja de närmaste 10 åren. Finns något annat att säga om dessa siffror?"

Arthur Berman: "Först måste vi skilja på skiffergas och formationer med olja. På gas-sidan är produktionen vid alla formationer förutom Marcellus-formationen antingen minskande eller kvar på samma nivå. Tillväxten av USA:s gasproduktion vilar helt på Marcellus och det är osannolikt att tillväxten där kan fortsätta vid dagens nivåer. På oljesidan har Bakken (främst i North Dakota) endast en tredjedel utvecklats av det kommersiella  utvinningsområdet, produktionen där lär därför öka i flera år till innan en peak nås. Eagle Ford är också ett betydande kommersiellt område men uppvisar tecken på att produktionen planar ut....      

...Tanken att Texas skifferformationer ska producera en tredjedel av det globala utbudet av olja är absurt. Eagle Ford och Bakken utgör 80 % av hela USA:s ökade olje/flytande vätske-produktion...


...Nyligen sa en VD för stort oljebolag till The Houston Chronicle att skiffer-revolutionen bara är första omgången av en nio omgångars match (Baseball). Jag antar att han måste tappat räkningen i matchen medan han väntade i kön för att köpa varmkorv för den ökade produktionen i USA:s skiffergas-formationer, exklusive Marcellus närmar sig noll; produktionsökningen i Bakken och Eagle Ford (skifferolje-formationerna har fallit från 33 % (mitten av 2011) till 7 % (slutet av 2013.    

Oljebolagen måste göra en stor sak av skifferformationerna för att det är den enda som finns kvar i världen. Låt oss se det för vad det är: detta är verkligen urdåliga reservoarer -formationer/resurser och det är just anledningen till att vi utvunnit alla andra mer attraktiva alternativ innan dessa. Det är helt orimligt att vänta sig något bättre från sämre reservoarer än från bättre reservoarer. (våra fetmarkeringar och understrykningar).

De stora oljebolagen har visat att de inte kan ersätta reserver. De pratar om avkastning på sysselsatt kapital dessa dagar (Return on Capital employed -ROCE) istället för hur de ska ersätta reserver och öka produktionen, för där finns inget att säga. Skifferformationer är en del av avkastningen på det sysselsatta kapitalet- skifferbrunnar kan borras och sättas i produktion rätt snabbt vilket för bort uppmärksamheten från de icke-produktiva kapitalet som sitter fast i projekt som i Kashagan och Gorgon där miljarder av dollar inte ger någonting. 

Inget av det jag sagt är avsett att vara negativt",  fortsätter Berman. "Jag är helt för skifferformationer men låt oss först och främst vara ärliga! Produktion från skifferformationer är inte en revolution; det är ett pensionärsparty!"    

Läs intervjun och fundera själva och kika gärna förbi Bermans blogg som även bjuder på en del godis titt som tätt.

En sak är säker, det är ingen slump att Berman efterfrågas allt mer på investerarkonferenser. Långsiktiga investerare är ofta MYCKET pålästa och luras inte av vad som sägs i media lika lätt längre. Investerare börjar fråga sig varför oljeindustrin hackar sig fram och inte uppvisar några verkliga vinster från oljeproduktionen när den påstås vara så revolutionerande.

Detta är bara att konstatera när man betänker att tre av världens största privatägda oljebolags investeringar, 2013 tillsammans låg i paritet med investeringarna som krävdes för att ta sig till månen...

2014-03-23

Transnova: Hela Norge ska täckas in med snabbladdare för elbilar

Medan svenska regeringen fortsatt tycks vänta på Volvo och en i övrigt sovande bilindustri, går Norge sedan länge före med sin satsning på elbilar. Transnova föreslår nu att Norge bygger ut sitt snabbladdningsnät för elbilar för att täcka hela Norge, fram till 2017.

Transnova är ett organ skapat av det norska transportministeriet som arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser i Norge. Transnova lägger nu fram en plan för hur hela Norge ska kunna täckas in av 385 snabbladdare, för en kostnad av, håll i er nu, HELA 150 miljoner norska kronor!

Kanske kan norrmännen snart resa rike runt på el 

Wow! Hela 159 miljoner svenska kronor för att täcka hela Norge med snabbladdare för elbilar som gör att ny bilköpare vågar köra elbil och inser dess fördelar. Det verkar helt orimligt eller?

Megaprojektet förbifart Stockholm är budgeterat för 28 miljarder enligt Trafikverket men om vi är snälla och bara räknar hur mycket svenska staten direkt ska finansiera projektet med är det "rena kaffepengar" och hamnar då på blyga 5,6 miljarder kronor...80 % ska ju trots allt finansieras med trängselskatt!

"Men i Norge är de ju så rika på grund av oljan" säger någon och "Norge är ju inte med i EU" och går därmed inte med hundkoppel från Bryssel med regelverk och så vidare. Oavsett hur mycket man tillskriver Norges skillnader mot Sverige kvarstår det faktum att för samma pengar, 159 miljoner kronor, skulle HELA Sverige kunna täckas in med snabbladdare var 5:e mil. Det innebär att även elbilar med 5-10 mils räckvidd skulle kunna göra långresor, ja till och med en och en annan befintlig oljehybrid skulle klara sig enbart på el på svenska vägar.

Även om Sverige håller nere bromspedalen är trenden tydlig. Detta visar om inte annat elbilen Tesla Model S från amerikanska elbilstillverkaren Tesla Motors. Elbilen har gjort succé i Norge och har sålt bättre än någon annan bilmodell i landet i två månader. Senast i december såldes fler Tesla Model S än till och med den populära Golfen och Volvos evighetsmaskin, Volvo V70.

Men om vi bortser från Norge då? Vi skrev i början av året om hur den kinesiska biltillverkaren KNDI håller på att skaka om den kinesiska bilmarknaden på ett liknande sätt som Tesla Motors gör i USA och till synes även i Europa. KNDI satsar dock på sin idé om små elbilar för uthyrning och carpooling vilket passar utmärkt i Kina där de flesta varken kan eller vill ha en bil varje dag. Kanske kan samma koncept fungera även i större städer i Sverige och Norge med omnejd. Med andra ord mindre elbilar som delas/hyrs av många.

Kina bygger även ut sitt tunnelbanesystem medan västvärlden tittar på.

Det finns dock små ljussken av hopp för utbyggnad av snabbladdare även i Sverige. Utöver de 12 snabbladdare Tesla Motors har planerat för Sverige i år och 2015 som förvisso endast fungerar för ägare av Tesla Model S, är flera företag i Sverige på väg att göra satsningar i Sverige.

I slutet av januari hölls konferensen "Elbilen- verklighet och vision" på Dunkers kulurhus i Helsingborg där många intressanta diskussioner om just svensk snabbladdnings -utbyggnad och satsning på elbilar i Sverige diskuterades.

Klicka på bilden eller här för att se konferensen

En av presentationerna som särskilt rekommenderas är när Christian von Koenigsegg berättar om sina upplevelser som ägare av en Tesla Model S i Sverige och hur han ser på elbilarnas framtid. Se Koenigsegg presentation nedan (del 1 av 3).



Vi ser elbilen som en omställning till vad som på sikt måste bli ett helt elektrifierat transportnät, där persontransporter som idag inte blir gångbart (oavsiktligt ordval) på grund av minskad tillgång till världens 
konventionella olja (tänk billiga olja).

Tills dess att mer eller mindre automatiserade eltransporter accepteras, där vi delar samma transportmedel över dygnets arbets -och transportcykel, är elbilen en bättre väg framåt än oljebilen. Inte som ett transportmedel för alla och inte för att ersätta alla personbilar så som de används idag men som en brygga till mer hållbara transportmedel som podcars, Hyperloops, moderna spårvagnar och ja tillbaka till den gamla goda järnvägen...för att nämna några.

Trevlig söndag!

2014-03-21

Fredagshumor med eftertanke "Tillväxten kommer på våren"

Bloggens läsare är väl medvetna om omöjligheten (det långsiktigt ohållbara) med oändlig ekonomisk tillväxt på en planet med begränsade resurser och med en begränsad yta. Ändå är detta paradoxalt nog denna planets i särklass största religion (åtminstone bland de apliknande varelser som inbillar sig att de är smartare än naturen).

Istället för att rabbla upp alla resurser som vi antigen redan har nått högsta uttagsnivå från resursbanken (naturen) för eller är på väg att nå eller de träd från vilka vi redan plockat de lågt hängande frukterna, rekommenderar vi lite fredagsfilm på vårtemat...

    

Klippet är från den fullständigt fenomenala filmen "Being There" eller på svenska "Välkommen mr Chance". Många har säkert sett denna klassiker från 1979 med Peter Sellers i huvudrollen. Detta blev Sellers näst sista film och en av hans kanske bästa karaktärsskildringar.

Se filmen och njut av Sellers rolltolkning samtidigt som ni gnuggar geniknölarna lite genom att dra paralleller med filmens dråpliga (geniala) handling och dagens tankar om ekonomisk tillväxt...

2014-03-20

Edward Snowden på TED Talk via robot

Det finns inte så mycket att säga. Edward Snowdens tal och diskussion om människors fundamentala rättigheter på och utanför Internet är ett absolut måste att se.

I videon nedan talar Snowden inför en publik i Toronto, Kanada vid ett Ted Talk. Blir intressant att ser hur Snowden döms i historieböckerna om 30-40 år. Se och fundera själva. Det sunda förnuftet kommer man långt med...

 

 För en längre intervju med Edward Snowden, bland annat om hans personliga bakgrund-se tidigare inlägg.

2014-03-19

Dinosaurierna som inte vill förändras VS de som går före

Vi har skrivit mycket om Elon Musk, personen som ofta beskrivs som "larger than life".  Musk ligger bakom bland annat Paypal, SpaceX, Tesla Motors och ja är den som möjliggjorde SolarCitys nu revolutionerande framfart i USA (i fallet med Solarcity med rådgivning och sin plånbok). Vi har även skrivit om Elons bror Kimbal Musk som bidrar till en annan revolution i USA men inom ett helt annat område.

I en mycket sevärd video får vi höra Elon Musks kusin, Lyndon Rive diskutera bland annat förhållandet mellan å ena sidan dagens regelverk och dominerande företag inom energisektorn och å andra sidan nya banbrytande företag som Tesla Motors och SolarCity som vill förändra spelreglerna på energimarknaden.

Elon Musk ger som vanligt intressanta perspektiv men även Lyndon Rive och Michael Peevey, presidenten för California Public Utilities Commission (CPUC) som ligger bakom paneldiskussionen, bidrar till intressanta samtal med sina respektive vinklar.

I dagsläget domineras energimarknaden av företag som använder fossila bränslen. Dessa företag försöker förhindra en omställning från dagens fossilbereonde energimarknad (läs ekonomi) till hållbar energi. Detta trots att en omställning i förlängningen måste till för att ekonomin ska kunna överleva. Det handlar givetvis för "Dinosaurierna" om försöka köpa sig tid och fortsätta tjäna pengar på en marknad som i dagsläget kontrolleras av ett fåtal aktörer med samma intresse om status quo. Detta gäller särskilt inom transportsektorn där Tesla Motors kämpar mot bilgiganterna som inte vill satsa på elbilar/eltransporter, trots att de kan bli helt överlägsna oljebilen på alla sätt och vis.

Men här handlar det om elmarknaden och den är sannerligen på väg att förändras i USA med SolarCity i spetsen, om än långsamt. Regelverk och elbolag gör det svårt för SolarCity och andra nya aktörer inom hållbar energi att nå ut till nya kunder snabbt och i tillräckligt stor omfattning för att göra någon större skillnad.

Betänk bara att SolarCity, trots att det är USA:s nu enskilt största installatör av solpaneler med 1/3 av installationerna i landet och med 1 miljoner kunder som mål inom 5 år, inte ens håller takten med antalet nybyggnationer av bostäder per år i USA. Det går åt rätt håll men det går för långsamt.

Tidigare har vi bland annat skrivit om den förändring som håller på att ske med elnätet i Tyskland och i nästa nummer av Om Omställning kan ni läsa en artikel som Johan skrivit om organiska batterier, batterier som kan revolutionera just elmarknaden inom bara några år.

Vi är väl medvetna om att det är en sablans lång video men den kan ses etappvis. Lyssna dock noga -det finns mycket örongodis!

 

2014-03-17

Oljebarometern -17 Mars

Peak Oil måste läsas

Nasa-funded study: industrial civilisation headed for 'irreversible collapse'?, Nafez Ahmed, The Guardian
- NASA -studie undersöker på allvar möjligheten att vår industriella civilisation går mot kollaps med nuvarande utveckling av resursutvinning. Studien undersöker utvecklingen de närmaste årtionden, inte långt in i framtiden...Läsvärd.

The Oil 'Revolution' Story Is Dead Wrong, Adam Taggart, Peak Prosperity, 9 Mars 2014,
-Richard Heinberg & Chris Martenson talar klarspråk om den så kallade "oljerevolutionen" i Nordamerika.

Fracking Waste Injection Wells Put Millions of Californians at Risk of Increased Earthquakes
EcoStaff, Resilience.org, 14 Mars 2014
-Jordbävningar och fracking-metoden för att utvinna skifferolja och skiffergas hänger ihop och fler får nu erfara det. Se gärna även tidigare inlägg på temat.

Ekonomicirkusen

Hur "rånar" man en bank? Det gör man inte... 


Krimkrisen

Why Is Ukraine’s Economy Such a Mess?, Justin Fox, Harvard Business Review, 13 Mars 2014
Vilka inre ekonomiska krafter kan hålla samman Ukraina? Eller har korruptionen splittrat landet helt?

Parallels to 1914? What History Teaches Us About the Ukraine Crisis, Christopher Clark, Der Spiegel International, 14 Mars 2014
-Vilka likheter finns med första världskriget 1914 och Krimkrisen i Ukraina?

Det nya Kina 
The struggle for Central Asia: Russia vs China, Baktybek Beshimov & Ryskildi Satke, Aljazeera, 12 Mars 2014
-När Ryssland tappar mark i Asien, tar Kina gärna mer plats.

China deploys drones for 'war on pollution', Smart Planet, Tyler Falk, 5 Mars 2014
-Drönare är snart en del av vår vardag, vare sig vi vill eller inte, eller?

Ny Teknik & Övrigt

Drones will cause an upheaval of society like we haven’t seen in 700 yearsNoah Smith, Quartz, 11 Mars 2014
- Vad händer när maskiner/robotar kan styras av några få och människosoldater och vanliga vapen inte längre räcker för att skrämma och hålla regeringar och styrande i schack? Om kontrollen över robotsoldater blir en fråga om pengar och makt, vad tar demokratin vägen då?

Ett stort kliv under ytan för Saab, Thomas Augustsson, SvD, 16 Mars 2014
-Konflikten om den svenska ubåtstillverkningen/kompetensen vara eller icke vara fortsätter. Se även tidigare inlägg.   

2014-03-15

Åk på hållbar semester i Sverige!

Följande inlägg är redaktionell reklam på uppdrag av Föreningen Medveten Konsumtion Sverige. Vi tar inte ut någon ersättning för detta inlägg då det ligger i linje med bloggens idéer om hållbar utveckling.  

Hur ser en hållbar semester ut i bild för dig? 

Den frågan ställer sig Föreningen Medveten Konsumtion i en nystartad Instagram-tävling. Ta en bild som beskriver en hållbar semester som du taggar på Instagram med #gröntur. Gör detta och var med och uppmärksamma och uppmuntra att det faktiskt går att tänka hållbart även i samband med semestern.

Semester behöver vi alla ibland men varför åka ända till Sydafrika eller Tanzania på safari när det faktiskt går att både tänka på miljön och plånboken genom att upptäcka Sveriges rika natur och djurliv?

Hur många har exempelvis varit nära en vild svensk Varg? 




1:a pris: Vargsafari med övernattning i Bergslagen för två personer, samt 2000 kr i tågcheckar med SJ. Totalt värde 6900 kr

2:a-5:e pris: Presentkort för valfri upplevelse från Naturens Bästa på 1000 kr, samt 1000 kr tågcheck med SJ.

Så här tävlar du:
Lägg upp din bild på en hållbar semester på Instagram och tagga den med #gröntur senast 31 mars 2014.

OBS! Din profil på Instagram måste vara offentlig för att Föreningen ska kunna se ditt tävlingsbidrag, eller ”Directa” bilden till MKSverige.

Mer om hur du tävlar hittar du genom att klicka här.

Vi på bloggen gillar Föreningen Medveten Konsumtion som är en liten förening som arbetar med de stora frågorna. Särskilt uppskattar vi föreningens grundfilosofi Reduce, Reuse, Recycle och Respect som är nyckelbitar i den omställning och det förhållningssätt till naturen vi behöver framöver.

Konsumenten kan göra mycket för att bidra till att skapa hållbarhet på riktigt. Förening Medveten Konsumtion arbetar därför med att uppmärksamma både konsumenter och producenter på hur konsumtionen påverkar miljön. Genom att bygga ett nätverk av kunskap sprids möjligheterna till förändring i en hållbar riktning.

Kika gärna på Föreningens sida och varför inte delta i tävlingen?

Trevlig helg!

2014-03-13

Fukushima tre år senare, ännu läcker skutan och historiska misstag upprepas

Som vi skrivit om nyligen har Japan svårt att vända den ekonomiska skutan. Men det faktum att samtliga kärnkraftsreaktorer i Japan just nu står stilla och tvingar landet att importera olja och gas till stigande priser är inte ämnet för dagens inlägg. Även om Japans ekonomiska problem mycket väl kan skölja över världen likt finanskrisen 2007/2008 inom endast några har den japanska skutan inte bara problem med navigeringen, den läcker...

Det har sannerligen inte rapporterats mycket om kärnkraftverket Fukushima Daiichi på sistone. Det är som om övriga nyheter kväver någon uppdaterad information om vad som verkligen händer vid det havererade kärnkraftverket. Av den mer eller mindre obefintliga rapporteringen förmedlas bilden lätt till allmänheten att läget måste vara stabilt och att inget finns att oroa sig över.

Men verkligheten är naken och bryr sig inte om vad vi människor tycker och tänker så även i detta fall.

Men låt oss börja med att spola tillbaka tiden till Tjernobylolyckan. Sedan olyckan ägde rum 1986 har över 1 miljoner människor dött pga olyckan. Den som tvivlar bör se nedanstående video och intervju med bland annat forskaren och toxikologen Jannete Sherman som är redaktör till boken "Chernobyl: Consequences of the catastrophe for people and the environment".

Klicka på bilden för att komma till videon

I boken har bland annat en rysk välrenommerad biolog och två vitryska forskare gått igenom medicinsk data från 5000 forskningsrapporter och konstaterat att människor inte bara dött av cancer utan även av en mängd olika hjärtsjukdomar och hjärnskador på grund av strålskadorna.

Framförallt har många barn inte ens fötts eller avlidit på grund av komplikationer orsakade av strålskadorna från Tjernobyl. Detta gäller alltså även svenska barn.  

Men vad har då detta med Fukushima att göra? Det ligger väl LÅNGT bort från lilla Sverige, ja från hela Europa.

I söndags sände Dokument Utifrån på Svt en fransk dokumentär med anledning av 3 års "jubilieet" av Fukushima katastrofen och tsunamin den 11 mars 2011. Bilden man visar upp är allt annat än positiv. Situationen vid Fukushima Daiichi är HÖGST ALLVARLIG.

Begrunda följande:

  • 300 ton radioaktivt vatten spolas ut i Stilla havet från Fukushima-verket , varje dag.
  • Japanska myndigheter säger att det inte finns några synliga effekter av strålningen på japaner
  • japanska myndigheter har placerat ut egna mätare utanför skolor och andra platser som visar betydligt lägre strålvärden än de amerikanskt tillverkade mätare som på många ställen står precis bredvid myndigheternas mätare och som händelsevis håller internationell mätstandard.
  • Det byggs enorma behandlings -och forskningscenter i Japan för att möta en väntad cancerepidemi som man officiellt säger "inte kommer".  
  • Fiskar utanför Fukushima har uppmäts med koncentrationer flera tusen gånger den rekommenderade strålningsnivån.  
  • Gränsvärden sätts för Cesium 134 och Cesium 137 som inte kan ha några gränsvärden i bemärkelsen "ofarliga gränser", effekten märks först efter årtionden och olika människor reagerar olika på strålning från dessa två isotoper.    

Hur kan då myndigheterna och Tepco friskriva sig från ansvar om 10-20 år (tidigare eller senare), när drabbade japaner kanske inleder rättsliga processer? Enkelt, se till som man gör nu, att japaner som kan drabbas av "förhöjda" strålningsdoser över lång tid inte bor på en och samma plats tillräckligt länge, i tillräckligt stort antal. På detta sätt kan en vetenskaplig undersökning omöjligen fastställa ett direkt orsakssamband till Fukushima. Det går ju alltid att hävda att cancerförekomsten ökar och att detta kan ha att göra med att vi äter mer kött...

Om inte plan A fungerar kan man ju alltid ta till plan B som är enklare, se till att byta jobb innan tillräckligt många år gått (cancer och andra komplikationer uppdagats) och folk "glömt bort" vem som hade ansvaret. Ja eller så friskriver säkert juridiken en från allt tidigare ansvar när man bytt jobb även om någon ansvarig mot förmodan kan pekas ut.

I övrigt är det värt att notera att över 70 amerikanska sjömän ombord hangarfartyget USS Ronald Reagan just nu kräver skadestånd för de strålskador de ådrog sig när fartyget kom till undsättning utanför Fukushima i samband med olyckans utbrott 2011. Förekomsten av testikelcancer för männen ombord hangarfartyget är hittills långt över vad som kan anses vara normalt. Ni kan ju gissa hur förekomsten av tex testikelcancer kommer utvecklas i Fukushima -området och i stora delar av norra Japan framöver.

Vi vågade oss på att skriva ett inlägg med titeln "Tjernobyl släng dig i väggen" för snart två år sedan. Vi hoppas innerligen att jämförelsen i form av mänskligt lidande och i antal döda inte gör rubriken rättvisa men just nu ser det faktiskt ut som att det kan bli en jämförelse som ger bitter eftersmak.

För den som verkligen vill hålla sig uppdaterad om Fukushima rekommenderas japanen Iori Mochizukis blogg Fukushima Diary. Inget tycks förbigå Mochizuki som rapporterar mer eller mindre varje dag om vad händer kring kärnkraftverket.

Senast igår rapporterade Mochizuki bland att Tepco (företaget vid Fukushima)  vid en mätning vid havssidan av reaktor 3, upptäckt en 12 gånger så hög förekomst av Cecium 134 och Cesium 137. Detta i jämförelse med tidigare mätning i grundvattnet. Den 6 mars uppmättes nivåer på 5700 Bequerel (Bq)/m3, när mätningarna gjordes den 11 mars låg nivån på 67 000 Bq/m3.

Tepco hävdar att det kan bero på att någon radioaktiv substans kan ha blandats med grundvattenprovet. Mochizuki menar istället att det är märkligt att de inte nämnde möjligheten att de kraftigt förhöjda nivåerna kan bero på ökat läckage eller okända reaktioner under verket.

Situationen är inte längre en japansk inre angelägenhet. Allvaret är helt klart i paritet med en krigssituation där utomstående länder med eller utan FN-mandat har en plikt att ingripa. Inte bara för japanernas skull utan för mänskligheten och kommande generationer.  

Man kan fråga sig om tex president Obama har satt tillräckligt med press på Tepco och den japanska staten. Det vore inte mer än rimligt att kräva att få skicka dit landets (USA:s) bästa ingenjörer för att på snabbast möjliga sätt få stopp på läckaget av radioaktivt vatten i Stilla havet.
Kanske något för Elon Musk, SpaceX och Tesla Motors.

Om Tepco vägrar lämna över "kontrollen" kan USA och världssamfundet alltid använda sanktioner...

De långsiktiga följderna för människor och djur runt Stilla havet går i dagsläget inte att överblicka men steg ett är att få stopp på tillflödet av radioaktivt vatten till Stilla havet. Uppenbarligen klarar inte Tepco eller Japan av detta själva. Den nationella stoltheten måste i detta läge stå tillbaka för en snabb lösning.

Bloggrannen Cornucopia har skrivit flera mycket läsvärda inlägg om bland annat den till synes ökade förekomsten av barncancer i Sverige efter Tjernobylolyckan 1986. Det kan ta flera generationer innan vi ser effekterna av Tjernobyls radioaktiva nedfall i Sverige, ska vi vänta och hoppas att de radioaktiva utsläppen i Stilla havet inte får samma effekt (om än inte för svenskar) men drabbar långt fler nationer och människor?

Se gärna Svt:s dokumentär nedan och fundera själva. En sak är dock säker vi kommer inte köpa någon fisk från Stilla havet. Vi råder även att man inte är en fegis när man går på krogen och vågar fråga var fisken är fångad. Tänk om hovmästaren sa "idag serverar vi torskrygg från Stilla havet med endast en gnutta Cesium 137 och Cesium 134, helt enligt den nya internationella standarden"...


2014-03-11

Alf Hornborg: "Först måste man röja undan alla illusioner"

...Sedan kan man gå till handling. Den kloke Alf Hornborg är tillbaka med ett intressant föredrag. Det är väl i längsta laget för våra morgonläsare men varför inte smygtitta på rasten eller under lunchen?

Den som missat Alf Hornborg: Professor i humanekologi vid Lunds universitet och författare till boken Myten om maskinen...läs gärna tidigare inlägg.

2014-03-09

Söndagsmys vid brasan: Britternas gas, kol och olja tappar glöd

80 % av britternas hem värms upp av naturgas.

Mellan 2007 och 2012 har Storbritanniens produktion av naturgas från Nordsjön sjunkit med över 43 %. Samtidigt har priset på den brittiska naturgasen stigit med över 57 % under samma period. Detta enligt siffror från BP Statistical Review 2013. Britterna får alltså betala allt mer för sin egenproducerade naturgas och importera mer gas till ofta ännu högre priser.

Detta är ohållbart i längden men redan nu har många britter svårt att få ihop till energiräkningen som framförallt kommer från naturgas och kol. Det har rent av talats om att frysa landets gaspriser för att brittiska hushåll ska ha råd med gasen.

Det faktum att gaspriset i USA är för lågt för många gasbolag att ens få investeringarna och verksamheten att gå jämnt upp, gäller således omvänt i Storbritannien. Något vi rapporterat om i flera tidigare inlägg. 

Med andra ord, skiffergas -boomen i USA har sedan 2008 fått gaspriserna att falla till 4,6 dollar per miljon BtU (amerikanska gaspriset vid stängning i fredags), en minskning med ca 48 %. Detta har varit till stor glädje för amerikanska konsumenter men skapat "tuffa tider" för gasbolag i USA som tvingats minska på sina investeringar eller ställa om till oljeutvinningen som varit mer lönsam (oljepriset har som bekant legat på historiskt höga nivåer sedan finanskrisen bröt ut 2007/2008).    
I Storbritannien har högre gaspriser inneburit högre gaspriser för konsumenterna och samtidigt låg lönsamhet för gasbolagen som i Storbritannien till skillnad mot i USA inte har tillgång till ÖKANDE produktion av gas. Det höjs nu röster för att även Storbritannien ska satsa på skifferutvinning för att hantera landets begynnande energikris. Infrastrukturen för att kunna utvinna gas (och olja) ur skiffer finns däremot inte i Storbritannien, inte heller det investeringsutrymme som krävs för att skifferutvinningen ska bli lönsam.

De flesta är även eniga om att skiffergas och skifferolja -fyndigheterna på den brittiska ön är förhållandevis små och på höjden skulle bidra till några års energikonsumtion. Vindkraft, solenergilösningar, isolerade hus/byggnader och en infrastruktur för eltransporter är nog en mer vettig väg framåt...

När det gäller Storbritanniens kol är situationen inte bättre. Britterna har numera bara 3 aktiva djupgående kolgruvor och landets totala kolproduktion är tydligt nedgående samtidigt som importen och användningen ökat kraftigt de senaste åren. Bara mellan 2011 och 2012 minskade Storbritanniens kolproduktion med över 10 % medan konsumtion steg med 24 %!

På en världsmarknad där framförallt Kina köper allt mer kol och gas med en gigantisk plånbok, får små länder som Storbritannien buda på priser de egentligen inte har råd med.

När det kommer till oljan känner de flesta redan till Storbritanniens situation. Det räcker här att konstatera att Storbritannien nådde sin maximala produktionsnivå för oljan, Peak Oil, redan 1999. Sedan dess har landets produktion (1999-2012) minskat med strax under 67 % (data se BP 2013 enligt ovan). Mer om detta och Margaret Thatchers roll i det hela kan ni tex läsa här.      

I torsdag gick brittiska gas och oljebolaget Centrica ut med en varning där företagets VD, Sam Laidlaw bland annat sa att:

"Till 2020 kommer vi vara beroende av importer för 70 % av landets gasbehov" och "så när det kommer till att säkra tillgången (på gas/energi), finns det ett skriande behov av lösningar".

Centrica har därför skrivit ett kontrakt på 4,5 år för rätten att köpa 3 miljoner ton av flytande naturgas från Qatar. Priset skulle vara intressant att veta...

Det faktum att Storbritannien förlorar kontrollen över landets energisäkerhet i takt med att behovet av fossila energiimporter ökar har förstås varit på tapeten länge nu. Redan 2008 kom den första riktigt omfattande rapporten som diskuterade Storbritanniens sårbarhet för en nedgång i världens totala oljeproduktion. Sedan dess har bland annat industrigruppen "The UK Industry Taskforce on Peak Oil and Energy Security" (ITPOES) bildats.

Gruppen består av de brittiska företagen:  Arup, Buro Happold, SSE, Solarcentury, Stagecoach Group and Virgin. ITPOES är angelägna om att uppmärksamma den brittiska regeringen och allmänheten om hotet mot energisäkerheten som Peak Oil och användningen av begränsade fossila energikällor utgör. Gruppen inledde ett samarbete med den brittiska regeringen den 23 maj 2011 i syfte att skydda Storbritannien från det ökade hotet av stigande oljepriser.

2010 års rapport från ITPOES är mycket läsvärd och uppmanas att läsa för den som missat den. Liknande rapporter som kan vara av intresse, finner ni under fliken "MÅSTE LÄSA DOKS" ovan.

Trevlig söndag och njut av vårsolen!

2014-03-06

Elon Musk rör om i grytan, denna gång i försvarsindustrin

Vad har Elon Musk, Kockums, United Launch Alliance (ULA), SpaceX, svenska försvaret och amerikanska försvarsmakten gemensamt? Mer än man kan tro, ska det visa sig. 

För en vecka sedan blev det debatt i media kring Sveriges framtida ubåtsverksamheten inom försvarsmakten. Det anrika Kockums AB, från 1800-talet till 2005 framförallt ett anrikt svenskt varvsbolag men för de flesta svenskar mest kända för tillverkningen av försvarets ubåtar och ytgående stridsfartyg, stod i centrum. Försvarets materialverk (FMV) har länge planerat att göra en ny ubåtsbeställning av Kockums. Denna gång två nya ubåtar som efterföljare till Sveriges idag tre mest moderna ubåtar i den så kallade Gotlandsklassen. 

Problemet är att Kockums sedan 2005 är ett tyskägt dotterbolag till ThyssenKrupp Marine Systems AB. Konflikten handlar bland annat om att Thyssenkrupp inte vill låta FMV beställa ubåtarna till ett fast pris utan vill ta betalt i form av löpande räkning. Dessutom vill inte ThyssenKrupp att FMV ska kunna dela utvecklingskostnaderna med Australien som även är intresserade av en liknande ubåtsbeställning från Kockums. 

Thyssenkrupp är mån om utvecklingen av sina egna ubåtar vid tyska ubåtsvarv som tillverkar ubåtar med en konkurrerande teknik och vill inte drabbas av konkurrens från Kockums ubåt. Kockums tidigare tillverkade svenska ubåt, HMS Gotland har vid ett flertal tillfällen de senaste åren bland annat övat katt och råtta lek med den amerikanska flottan och gjort så med stor framgång.   

Kockums ubåtsvarv ligger på svensk mark i Karlskrona och där finns ett stort kunnande hos svenska ubåtsingenjörer som på sikt riskerar att försvinna om inte en ny svensk ägare kan gå in och se till att varvet och kompetensen blir kvar i Sverige. För stunden tycks Karlskronavarvet överleva på grund för många beställningar vid de tyska varven.  

FMV har inte kunnat komma överens med ThyssenKrupp och därför bland annat investerat 25 miljoner i en studie som ska undersöka om Saab kan tänkas ta över verksamheten i Sverige. Det har även spekulerats i att Saab ska köpa Kockums ubåtsvarv och kompetens i Sverige då man saknar den själv. FMV sitter på patenten för den nya ubåtstekniken men har ingen kontroll över det svenska varvet och dess ingenjörer.  

Svenska ubåten HMS Gotland förtöjd vid en hamn i San Diego, USA
Källa: Wikipedia Commons, publika rättigheter. 

Låt oss nu gå över till den utfrågning som hölls igår vid en av den amerikanska senatens försvarskommittéer. Utfrågning gällde landets nationella säkerhet med avseende på försvarets uppskjutningar av rymdutrustning,  främst satelliter. I dagsläget och sedan 7 år tillbaka sköts landets uppskjutningar av satelliter i Pentagons räkning av den så kallade United Launch Alliance. Ett samarbete mellan jättarna Boeing och Lockheed Martin som förutom flygplan (civilt och militärt), tillverkar allehanda vapensystem och rymdteknik. ULC har i praktiken haft monopol på uppskjutningen av militära satelliter och föremål till rymden för USA:s försvarsdepartement sedan 2006 då man kontrakterades för dessa uppdrag av USA:s försvarsdepartement.  

Den evigt kämpande Elon Musk, VD:n och grundaren för bland annat SpaceX och elbilstillverkaren Tesla Motors menar att ULC:s monopol kostar amerikanska skattebetalarna enorma summor pengar, i onödan. SpaceX, ett privatägt amerikanskt rymdbolag som bland annat tagit över NASA:s uppskjutningsprogram, kan enligt Elon göra uppskjutningen av försvarets satelliter och utrustning till en tredjedel av det ULC kräver.

En i försvarskommittén visade en graf över kostnaderna för det så kallade Evolved Expendable Launch Vehicle (EELV)-Program som militärens uppskjutningsprogram ULC tog över 2006, heter. Kostnaderna har stigit med 166 % sedan Lockheed Martin och Boeing ensamma tog över rodret för amerikanska försvarets uppskjutningar. 

Utfrågningen gällde alltså den nationella säkerheten för rymduppskjutningar. Elon bjöd därför på viss humor när han påpekade det faktum att ULC genom att vara beroende av rysktillverkade motorer för sina raketer behövde Putins goda vänskap för att vara säkra på att kunna genomföra rymdraketuppskjutningar åt amerikanska försvaret. Något som Elon menade "kanske inte var så lämpligt med tanke på vad som skett på Krim den senaste tiden" (ungefärlig översättning). 



Utfrågning om monopolet av amerikanska försvarets rymdraketuppskjutningar och dess betydelse för den nationella säkerheten. 

Enligt ULC lagerhåller man raketmotorer för 2 år men har ett kontrakt för ryska motorer i 5 år...hur snabbt kan man få fram nya motorer om Putin kommer i luven på USA kan man undra...  

SpaceX har bland annat lyckats med bedriften att effektivisera och utveckla i praktiken alla delar när det gäller tillverkningen och uppskjutningen av rymdraketer vilket gör att man som enda privatägda rymdbolag nu kan konkurrera med stater som Ryssland, Kina och USA (ta över efter NASA) på detta område. Amerikanska försvaret uppskjutningar är bara nästa steg. 

Vad har då allt detta med Kockums och svenska ubåtar att göra? Jo, finns det inte en viss poäng i att tillverka saker inom landet som är extra viktigt för landets säkerhet framförallt om det är militärt, för att säkra mattillgången, och landets energitillgångar

En del kommer säkert säga att globaliseringen omöjliggör detta. Att ytterst få företag eller stater varken kan tillverka sina produkter i ett och samma land eller "under ett tak" för att alla delar och allra helst råvarorna för att tillverka delarna kommer "långt bortifrån", utanför landets gränser. Exemplet från USA och Sverige visar att detta bara är delvis sant. I USA kan SpaceX tillverka allt som krävs för att skicka upp raketerna i USA åt landets försvarsmakt och till och med i en samma anläggning. Något SpaceX redan gör idag när det gäller NASA:s och andra länders beställningar (Sverige har för övrigt fått en satellit uppskickad med SpaceX). 


I Sverige handlar det i första hand om att behålla varvet och kompetensen men man bör även eftersträva att ubåtstillverkningen minskar sitt beroende av importerade komponenter så långt som möjligt. Inte bara i händelse av krig och för patentskydd av teknologin utan för att det helt enkelt kommer bli mer lönsamt att producera delarna i Sverige när bränslepriserna fortsätter att stiga med ett högre oljepris. 


Med andra ord, globaliseringen är möjlig och kostnadseffektiv när transporterna världen över kan göras billigt med ökad tillgång till fossila bränslen. När den konventionella, billiga oljeutvinningen börjar minska på global nivå blir återigen produktion av varor lokalt, regionalt och nationellt den logiska följden. Det är det enda hållbara för en ekonomi som enligt dagens modeller kräver ekonomisk tillväxt för att fungera.


Fundera själva och kika gärna på utfrågningen om tid finns. 

2014-03-01

Kol till gas, industrins våta dröm & klimatets mardröm

Vi skrev för drygt en månad sedan att Stora Barriärrevet i Australien är hotat av en kolhamn.

Kolutvinning är central i ett Australien där kolet är landets viktigaste exportvara. Enligt Australian Coal Association (ACA) värderades kolexporten 2008-2009 till 55 miljarder dollar. Att kolutvinningen och exporten var växande under finanskrisen 2007-2008 är enligt ACA även huvudorsaken till att landet var det enda av de 33 "mest utvecklade" länderna som kunde redovisa ekonomisk tillväxt 2009.

Vi vid flertalet tillfällen påpekat att en minskad oljeproduktion i världen inte på något vis behöver innebära en räddning för klimatet. Något ni snart kommer få ännu ett bevis på.

Sedan tidigare har vi kunnat konstatera hur bristen på billig konventionell olja och gas tvingat oljebolagen att ge sig efter betydligt mer otillgängliga och dyra energikällor. I USA har ett stigande världsmarknadspris på olja och gas, samtidigt som gamla olja -och gasfält minskar i produktion gjort tidigare ej lönsamma källor utvinningsbara. Men till lägre avkastning, då investeringarna som krävs och energin som kan tas upp inte reflekteras i någon ökad marginalavkastning utan tvärtom minskar.

USA:s storsatsning på skifferolja och skiffergas skapar enorma metangasutsläpp (minst 20 gånger så kraftfull växthusgas som koldioxid) och ligger på nivåer 1,5-1,7 gånger högre än USA:s egen miljömyndighet redovisar. Detta enligt oberoende amerikanska undersökningar av Proceedings of National Academy of Sciences.

Att luta sig tillbaka och tänka i stil med "vi kan inte köra bil i 20 år till på olja för att oljepriset kommer bli för högt eller förbränna i fossil energi i ökad takt i flera årtionden till och att IPCC:s värsta scenarier därmed inte är möjliga".

Om inte metangasutsläppen är övertygande nog för att detta argument vilar på ostadiga ben eller det faktum att fördröjningseffekten av den olja, kol och gas vi nu förbränner först märks om kanske 10 år...well håll då i hatten för här kommer kanske nådastöten:

Resilience uppmärksammar oss på en artikel av The New Scientist där det rapporteras om att kolutvinningen kan få en helt ny renässans. Det är inte frågan om kolutvinning i traditionell mening. Världens kollager har sedan länge kartlagts och kolet av högst kvalitét och som kan utvinnas med lönsamhet har redan plockats ur gruvorna eller minskar i produktionstakt .

Istället handlar det om omvandling av kol till gas eller så kallad underjordisk kolförgasning. Sedan 50 år tillbaka har en teknik som kallas Underground Coal Gasification (UCG) använts i den före detta sovjetrepubliken Uzbekistan.

För att komma åt kollager utspridda långt nere i marken som annars skulle vara antingen omöjliga att komma åt tekniskt eller för dyra att ta till ytan använder man kolförgasning (UCG), en teknik som går till på följande sätt:

  • En brunn borras där syre och vattenånga pressas ner långt ner i marken tills de når kollagret. Kolet hettas upp tills det nästan börjar brinna. Genom att reglera tillförseln av syre håller man lågorna borta. 
  • En syntesgas bildas av det upphettade kolet och vattenångan.
  • En till brunn borras en bit från den första där en syntesgasen från de upphettade kolet kan ta sig upp. 
  • På markytan tas syntesgasen om hand i speciella anläggningar och kan sedan omvandlas till värme eller el.  

  Illustration och rättigheter: wikipedia commons, publika rättigheter  

Som ni ser på illustrationen ovan riskerar grundvatten att kontamineras av de kolväten som blandas med vattenångan och givetvis blandar sig med de ådrar av vatten som rör sig under marken. Vattenkanaler som sedan rör sig vidare mot våra brunnar och vattendrag.

Men detta är inte huvudproblemet. Om teknik kan göra kolförgasning lönsam skulle det innebära enorma koldioxid- utsläpp. För även om kolindustrin talar varmt om carbon capture and storage (CCS), står ännu ingen kommersiell sådan anläggning färdig. CCS är en teknik för lagring av koldioxid och är tänkt att skapa i princip slutna kolkraftverk där koldioxid inte kommer ut vid förbränningen utan skickas ner i tex tidigare tömda olje, kol och gasfyndigheter.

Australienska ingenjörer har tagit över verksamheten i Uzbekistan sedan 7 år tillbaka och tror att de kan revolutionera hela energimarknaden med en förbättrad UCG/kolförgasningsteknik. Utveckling av tekniken leds av Australien men även Kina, USA, Japan och flera andra länder undersöker nu möjligheterna att öppna upp enorma kolfyndigheter i form av kolförgasning.

Australien har redan en fungerande demonstrationanläggning för kommersiell skala sedan 2008 och
Kina har just nu minst 30 projekt som undersöker möjligheten för kolförgasning.    

När enorma mängder vattenånga hettas upp tillsammans med kol får man som en biprodukt även mängder med vätgas...något som för övrigt bildindustrin tycks väldigt intresserad av trots att det är betydligt dyrare och ineffektivare som bränsle än eldrivna transporter.  

Vi frågar oss naturligtvis hur förbränning och utvinning av förgasat kol ska minska förekomsten av kolväten i vår atmosfär när vi redan står på minuskontot. Fråga nummer två blir: om nu industrin i sin desperation efter några snabba och enkla alternativ till dagens olje, kol och gasutvinning storsatsar på UCG, vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell storskalig UCG-satsning? Om skifferutvinningen har svårt med lönsamheten till dagens energipriser, vad kommer då inte denna utvinning ha?

Men det kan mycket väl visa sig att denna teknik går att göra lönsam i tex Kina och Indien där efterfrågan på kol och olja är växande och där världsmarknadens utbud snart inte räcker till. Men hur blir det för övriga världen?

Det är många frågor som väcks men hur man än vrider på det innebär detta fortsatt av vi fortsätter att spela rysk roulette med jordens atmosfär. Vore det inte vettigt att spela ett roligare och mindre riskfyllt spel?  

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...