2014-10-30

Ny megarapport slår hål på Skifferboomen i USA

Den högt respekterade geologen David Hughes har skrivit ännu en omfattande analys av USA: så kallade skifferboom. Denna gång en bibel till rapport tillsammans med Post Carbon Institute (grundat av bland annat Richard Heinberg). 

tidigare inlägg har vi rapporterat om hur David Hughes efter granskning av den amerikanska energimyndighetens egen data kommit fram till att EIA rapporterat 38 % högre gasproduktion från de fyra största skiffergasformationerna än de producerar i verkligheten

Vi har även rapporterat om hur skifferindustrins skulder bara det för första kvartalet i år uppmätte 163,6 miljarder dollar vilket följer den trend som bland annat indikeras av att 61 av USA:s skifferbolag dubblerat sin skuldsättning de senaste fyra åren. 

I den precis publicerade rapporten Drilling Deeper- A reality check on U.S. Government Forecasts for a lasting tight oil & shale gas boom, har Hughes tittat på de sju största skifferoljeformationerna i USA. Dessa utgör tillsammans 82 % av den beräknade skifferoljeproduktionen fram till 2040 (enligt amerikanska energimyndigheten EIA). När det gäller skiffergasen har de sju största skiffergasformationerna analyserats, vilka tillsammans utgör 88 % av EIA:s beräknade skiffergasproduktion fram till 2040. 

Många viktiga slutsatser dras i den över 300 sidor långa rapporten. 
  • Oljeproduktion från flera av största skifferformationer kommer börja minska innan 2020. 
  • Produktionen från de två viktigaste skifferoljeformationerna idag, Bakken och Eagle Ford kommer 2040 endast producera 1/10 av EIA:s prognos för samma år.  
  • Skiffergasproduktionen för de sju största gasformationerna kommer sannolikt nå sin produktionstopp före 2020 varefter den kommer falla.
  • EIA:s produktionsprognos för skiffergasproduktionen 2014-2040 kommer missa med 39 % och genom att hamna långt under EIA:s nivåer.   
  • Rapportens resultat visar att nuvarande skifferolje- och skiffergasproduktions-nivåer kan ligga stabilt på kort sikt men är ohållbara på lång sikt.  
Många talande grafer är värda att uppmärksamma i rapporten. Nedanstående graf visar hur skifferoljan eller tight oil/okonventionell olja från skifferformationer kan väntas utvecklas fram till 2040, utifrån David Hughes analys. 

För att EIA:s prognos för 2040 ska kunna uppnås krävs att oljeproduktion från övriga skifferformationer, utanför dagens två viktigaste formationer -Eagle Ford i Texas och Bakken i North Dakota, mer än dubbleras de närmaste 25 åren. Något som rapportens analys pekar på är högst osannolikt. 

Graf från Drilling Deeper -rapporten nedan (David Hughes)

Detta av flera orsaker. Brunnar som borras i Bakken och Eagle Ford kan generellt utvinnas på fyra till över sex gånger så stor del av sitt utvinningsbara innehåll som de brunnar i de fem övriga, största skifferoljeformationerna.

Men kanske viktigast allt, konstateras att den genomsnittliga produktionsnedgången i de sju största skiffergasformationerna är mellan 23 % till 49 % per år vilket innebär att mellan en fjärdedel och upp till hälften av produktionen  i varje skifferformation måste ersättas varje år bara för att upprätthålla dagens produktionsnivå. 

Vilket i sin tur tyder på att EIA:s framtidsprognoser, precis som tidigare, kommer missa grovt. Detta är dåliga nyheter för den amerikanska ekonomin som redan intecknat framtida ekonomisk tillväxt genom att lyfta fram skifferboomen av olja och gas som den drivande energimotorn nu och långt framåt.  

Tvivlar man inte på EIA:s bristande förmåga att göra prognoser räcker det att titta på följande: 

Graf från Drilling Deeper -rapporten nedan (David Hughes)

Monterey-formationen i Kalifornien tex. var fram till i somras enligt EIA, USA största skifferoljeformation. Men i ett penndrag av EIA i somras reducerades andelen utvinningsbara fat från Monterey-formationen med 96 % och därmed 60 % av USA:s totala utvinningsbara skifferolja (reserver). 

En annan intressant graf är den som visar rapportens prognos för produktion per dag 2040 för de sju största skiffergas- och skifferoljeformationerna, jämfört med EIA:s prognos för samma år samt den samlade produktionen fram till 2040:  


                                  Graf från Drilling Deeper -rapporten nedan (David Hughes)

En viss skillnad...

Detta för oss till de ekonomiska aspekterna av skifferboomen som vi talat om i många av våra tidigare inlägg på skiffertemat. När efterfrågan faller på gas på grund av minskad ekonomisk aktivitet eller när gaspriserna ligger för lågt på grund av överproduktion (vilket skedde efter finanskrisen 2007/2008) tvingas gas- och oljebolagen att slå av på investeringarna i ny utvinning. 

I förlängningen riskerar det att leda till att produktionen hamnar på efterkälken i relation till den snabba nedgången i befintliga brunnar/skiffergasproduktion/skifferoljeproduktion. 
Lägger vi till den senaste tidens nedgång i oljepriset är det sannolikt att inte ens idealprognosen för skiffergas- och skifferoljeproduktionen fram till 2040 från rapporten, kan uppnås. 

Istället för att se skifferboomen som en injektionsspruta av tillväxtsteroider som bara verkar kortsiktigt har media och politiker fått det att framstå som att USA ska bli världens nya Saudiarabien. 

Att USA helt enkelt ska öppna nya fossila energiportar för resten av världen vars innehåll ska räcka långt in på detta århundrade. Det bör istället ses som att USA köpt sig några års tid av ökad olje- och gasproduktion innan produktionen åter börja falla kraftigt år efter år. 

USA och övriga länder bör tänka långsiktigt och lägga sitt krut och sin energi på att bygga självbärande lokala ekonomier som producerar varor och tjänster som inte kräver ökad tillgång till fossil energi och ökad ekonomisk tillväxt. Det är det enda långsiktigt hållbara och något som tar tid att bygga upp...  

Se gärna även tidigare inlägg om Kinas skifferboom och vad det kan få för konsekvenser. 

Vi tittar närmare på skifferboomen i vår kommande bok

2014-10-28

Inte bara Arla som hotar den svenska mjölkmarknaden

Ett av våra första inlägg här på bloggen handlade om hur Arla tog över den svenska mejerimarknaden på bekostnad av små och medelstora bönder/mejerier. Inte är det lätt att stödja svenska mjölkbönder, köttproducenter eller svenska odlare i allmänhet när hälften av våra livsmedel importeras till priser som en vanlig svensk bonde mycket sällan kan konkurrera med.

Nu uppmärksammar Helsingborgs Dagblad oss på att det är mer än Arla och internationell konkurrens som gör att mjölkförsäljningen fått problem i Sverige. Allt fler svenskar väljer att inte dricka mjölk och konsumerar mindre mejeriprodukter över lag. Istället använder svenskar allt mer vegetabiliska produkter. Enligt Axfood ökade denna konsumtion med 25 % bara 2013.

Det är intressant hur mjölkanvändningen svängt i Sverige. Ur artikeln av Helsingborgs Dagblad:  

"Mjölkrevolutionen slog igenom först med industrialismen under andra halvan av 1800-talet. Det var först då som de många näringsriktiga fördelarna började upptäckas, inte minst gentemot gängse alternativ som svagdricka, öl och brännvin. Bönder, politiker och forskare började arbeta mot ett och samma mål. Svenskarna måste dricka mer mjölk. Och under 20 -och 30-talet drog propagandaapparaten igång på allvar genom föreningen Mjölkpropagandan.

– Det gick ihop med framväxten av en modern barnhälsovård, näringsrekommendationer och en slagkraftig armé.

Konsumtionen gick stadigt fram och under efterkrigstiden drack svenskarna ett par hundra liter var om året. Trenden höll i sig, men i början av 80-talet hände något".

Allt fler svenskar har helt enkelt insett det finns bättre alternativ till mjölkprodukter.

Lite mjölk och sojadryck ur kylskåpet

Från vänster: Änglamarks ekologiska sojamjölk, Alpros ekologiska men ack så sötade mjölk (finns dock osötad), Arlas ekologiska och Valios 3 procentiga. 

Ovanstående mjölkvarianter hittade Johan när han gick igenom sin fars kylskåp.

Det bör här noteras att Johan i huvudsak dricker osötad, ekologisk sojamjölk och att den sötade sojamjölken var ett felköp...går lite snabbt ibland. Vill man få i sig lika mycket näring som i en vanlig ekologisk mjölk, (1 liter, 3.0 procent fetthalt), rekommenderar Johan att man prövar Änglamarks ekologiska sojadryck som är mild i smaken och passar både som dryck och i matlagningen.

Vill man stödja den lokala mjölkbonden är det sannerligen inte lätt om man samtidigt vill köpa ekologiskt. När Johan handlar åt sin mor i Dalarna till exempel finns det oftast bara ekologisk arlamjölk. Då brukar Johan välja att köpa mjölk från dalarna som inte är ekologisk men åtminstone kommer från trakten, en kompromiss som gått hem hos Johans mor då hon är väl medveten om Peak Oil och är inne i omställningstänket.    

Sojabönorna är knappast något vi hittar hemma i Sverige men havremjölk går utmärkt att tillverka i Sverige och förhoppningsvis hittar vi snart varianter som både är osötade och ekologiska på den fronten (oatley är mer som matlagningsgrädde). Då kan Johan sluta att synda genom att köpa sojamjölk från utlandet...


2014-10-26

SR: Elbilens framfart i Norge kontra Sverige

I ett hörvärt reportage av Vetandets Värld i Sveriges Radio får vi en klar bild över varför grannlandet Norge till skillnad mot Sverige ligger hästlängder före i satsningen på elfordon.

Många skäl till varför Norge lyckats få norrmännen att ta ledningen i elbilsracet nämns i reportaget.
Varav flera vi skrivit om tidigare.

Främsta skälen som lyfts fram är dock att köpare av nya elbilar i Norge undslipper den annars obligatoriska registreringsavgiften på ca 100 000 NEK samt 25 % moms på bilköpet. Vid sidan om dessa förmåner som alltså golvar mattan med den svenska supermiljöbilspremien på blotta 40 000 kronor, har norrmännen ytterligare förmåner...

Slopad vägavgifter vid tunnlar etc, gratis bilfärjeresor till olika öar, gratis parkering (ja finns även i Sverige men inte alls i samma omfattning), gratis laddning på landets cirka 1500 laddstationer...och så förstås den av Osloborna/storstadsboende särskilt uppskattade, bussgräddfilen- möjligheten att åka i bussfilen när övriga icke-elbilsfordon sitter fast i morgon och eftermiddagstrafiken.

Givetvis kommer elbilarna inte få åka i bussfilen hur länge som helst men det faktum att de får göra det är ett tydligt statement och en signal om vad politikerna vill norrmännen ska välja.

86% av norrmännen vill enligt reportaget redan köpa elbil nästa gång de köper en ny bil. Det visar hur starkt fäste elbilen fått i Norge som redan idag har ca 18 000  elbilar mot Sveriges ca 2000 (se SCB statistik för elbilar tom september 2014). Nästan hälften av alla Norges elbilar registrerades bara 2013.

I SR-reportaget nämns 50 000 elbilar i Norge och 5000 i Sverige men då räknar man förutom rena elbilar, uppenbarligen även med elhybrider.

Säga vad man vill men Norges politiker gör verkligen vad de kan för att göra elbilen långsiktigt konkurrenskraftig. Sverige gör som vi tidigare skrivit, i praktiken ingenting då vi till skillnad mot Norge sitter på en egen bilindustri som ligger långt efter i elbilsutvecklingen. Att vänta på Volvo är en dålig ursäkt men något som kan förklara varför det går så trögt i Sverige.

Om elbilen är dyrare och svårare att leva med som enda bil för en svensk familj jämfört med den traditionella oljebilen, ja då är det klart att inget händer. Med detta i åtanke är det egentligen anmärkningsvärt att nästan 2000 elbilar rullar i Sverige. Det är mycket med tanke på noll incitament från politikers sida och den okunskap kring elbilar som ännu råder bland de flesta svenskar .  

Vad kommer den nya regeringen göra? Gå i samma spår eller vakna?

Lyssna gärna på reportaget, väcker en hel del tankar.

Trevlig söndag!

2014-10-24

Fredagsmys: Ruppert Murdochs imperium

Då vi just nu putsar vidare på det slutgiltiga manuset till vår kommande bok Olje för Blåbär, får det bli lite enkelt fredagsmys. Aljazeeras Richard Gizbert har intervjuat mannen bakom avslöjandet av Ruppert Murdoch-skandlarna i Storbritannien. Intervjun med Nich Davies och programmet Listening Post bjuder i Aftermath: The Phone Hacking Scandal & Murdoch Media Empire på en hel del lärdomar. 

Medias roll i samhället och demokratin är central men plockar man bort ett mediahydras huvud ploppar det bara upp ett eller flera nya huvuden. Det är precis som Davies understryker i intervjun, strukturen som måste förändras. 

En folkstorm, tillfälligt stora rubriker och avslöjanden får inga bestående effekter om det inte finns en mångfald och självkritik bland media hela tiden. Lika levande som demokratin är, lika observant och kritisk måste såväl mediabevakningen vara som medborgares insyn och medvetenhet i hur mediabevakningen går till.  

Fundera själva. 

Trevlig fredag!  

2014-10-22

167 Tesla Model S -Taxibilar vid flygplats i Amsterdam

Sedan tidigare kände vi till att några elbilar av modellen Tesla Model S från Tesla Motors i Kalifornien rullar som taxibilar i Oslo, 20 i stycken i Wien, en i Gävle och en i kanadensiska delstaten Quebec (sannolikt flera i Kalifornien också).

Nu rapporterar Tesla Club Sweden att det sedan i torsdags rullar 167 stycken Tesla Model S -taxibilar vid Amsterdams största flygplats,  Amsterdam-Schipol. Satsningen är gjord av två taxibolag tillsammans.  

Elbilar som taxibilar har många intressanta aspekter och möjligheter som kanske inte alla tänker på. Då vi går mot färre enskilda ägare av bilar på grund människors lägre inkomster/köpkraft och framöver, på grund av begränsade resurser, främst billig olja, blir taxin intressant. Om vi ska behålla bilen som ett komplement till övriga transporter i framtiden innebär samägande eller maximalt utnyttjande av resurser i form av till exempel taxibilar eller semi/helautonoma elbilar , en möjlig väg framåt.

I takt med att personbilen blir mindre attraktiv/ekonomiskt och energimässigt möjlig, kan antalet bilar decimeras ner till kanske en hundradel av dagens bilflotta om de brukas mer som ett komplement till övriga transporter. Elbilarna kan utnyttjas i ett tidsoptimerat schema där bilarna kommer upp till 100 personer till del istället för som idag, till några några få och är stillastående den största delen av dagen.

Tesla Model S är redan utrustad med hårdvara för vidare utveckling som redan nästa år kommer möjliggöra flera autonoma funktioner, något vi räknar med kommer bli en trend inom bilindustrin. Regelverket släpar givetvis efter och de flesta bilar är inte utrustade med radar, sensorer och kameror som krävs för semiautonoma till helt autonoma funktioner i bilarna men det är som vi ser det bara en tidsfråga.

Givetvis föredrar vi i första hand utbyggd järnväg (och ja underhållen!) för persontrafik och godstransporter, spårvagnar och elbussar eller varför inte transporter i linje med Folkbanan. Detta för att ta hand om stora mängder människor och transporter till lägsta möjliga energi- och miljö/resurskostnad.

Men tills mindre orter kan ta emot och transportera människor och gods kortare och längre sträckor utan lastbilar och bilar som idag, kan elbilar och elbussar vara ett bra första steg. Kanske rent av E-highways kan bli ett komplement till övriga transporter.      


167 Tesla Model S i vid Amsterdam-Schipol flygplats


Taxikillen i Quebec kan ni se i videon nedan:



Vi äger aktier i Tesla Motors.

2014-10-21

Periskopet - 21 oktober

Peak Oil Måste läsas

Three Perspectives on Falling Oil Prices, Global Risk Insights via
Financial Sense, 20 Oktober 2014
-Tre perspektiv på konsekvenserna för det fallande oljepriset; USA, Saudiarabien och Ryssland.
Se även vår tidigare analys på oljepriset.

Oil Prices Continue to Define Geopolitics, Financial Sense, 20 Okotber 2014
-Fler perspektiv på oljepriset, här rent säkerhetspolitiskt.

EIA: North Dakota close to flaring goal
- Att North Dakota skulle vara på väg att uppnå delstatens egna mål för hur mycket metanutsläpp från flaringen vid skifferoljeutvinningen bör tas med en stor nypa frisk luft. Amerikanska myndigheter har tidigare missat grovt i sina utsläppsberäkningar.Utsläppsmätningarna för flaringen är dessutom ännu i sin vagga och är inte prioriterade.

Ubåtsperiskopet

Men anledning av ubåtsjakten, undervattenspaningen, underrättelseoperation... i svenska skärgården frångår vi den vanliga indelningen i oljebarometern och slänger med ett periskop, alle man under däck!   

Jätteubåtar med kärnvapen på Kolahalvön, Niklas Dahlin, Ny Teknik, 15 Oktober 2014
-Aningen större ubåtar än vad som kan tänkas vara "på vift" i Stockholms skärgård men för den som tvivlar på Rysslands spjutspetskompetens inom ubåtsutvecklingen...Dags att satsa på lite fler svenska ubåtar?

Sweden searches for suspected Russian submarine off Stockholm, Peter Walker, The Guardian, 19 Oktober 2014
-Läs kommentarerna av artikeln...

Försvarsmakten lämnade oriktiga uppgifter, Knut Kainz Rognerud, SvT, 20 Oktober 2014
-Inga konstigheter, rent strategiskt drag som knappast vilselett främmande makt men ett tappert försök från en försvarsmakt som gör sitt bästa efter dagens decimerade förmåga.

Ubåtsbild fick sin förklaring, Clas Swahn & Katarina
DN, 20 Oktober 2014
-Det var åtminstone en ubåt...

Helikoptrar för ubåtsjakt på museum, Jens Littorin, 20 Oktober 2014
- Dessa HKP4 helikoptrar hade suttit fint nu, ännu trevligare hade det varit med HK14 men beställs de nu får vi väl de levererade efter tredje världskriget?

Försvarsforskare: ”Ryssland har redan lyckats med sin operation”, Henrik Ennart,
SvD, 20 Oktober 2014

Ekonomicirkusen

How a Worker Cooperative Factory is Helping bring Textile Manufacturing back to North Carolina, resilience,org
-Going local & Think outside the boss! Lovande exempel på hur lokal företagsamhet inte behöver följa traditionella mönster och framförallt hur den lokala ekonomin kan byggas för att bestå.
Se gärna även Johans tidigare artikel för resilience.org/Energy Bulletin

The last farmer: At 94, one rural Missouri farmer continues to till his land, Nicole Crowder,
The Washington Post, 20 Oktober 2014
-Fantastisk historia som ger hopp men även understryker allvaret när det gäller bristen på småskaligt, hållbart jordbruk.

Det Nya Kina 

Current state of U.S.-China relations, UPI, 16 Oktober 2014
-Kina har en helt annan respekt på den internationella arenan idag än för bara ett par år sedan. Nästa månad träffar president Obama, Kinas president Xi Jinping.

Mina bilder från protesterna i Hongkong, del 3, Jojje Olsson, 16 Oktober 2014

Skuldtyngt Kina saktar in, Flute Tankar blogg, 20 Oktober 2014
-Läsvärd uppdatering om Kinas ekonomiska avmattning.

Ny Teknik & Övrigt


-Tänkvärd video av Prince Ea om allt fler människors teknikberoende och (o)sociala vanor.

2014-10-18

Pandoras skifferask nu helöppen i Kina?

Vi har genomgående på denna blogg beskrivit de många problem och felaktigheter som dominerar bilden av skiffersagan i USA. Se exempelvis följande inlägg:
Vi har även skrivit om hur Kina sneglat på USA för att få fram ett snabbt tillväxtpiller för sina växande miljö- och energiproblem: Skifferboomen i väst flyttas till öst.

Ja eller det vill åtminstone den kinesiska ledningen och amerikanska oljebolag som redan börjar se en mättad amerikansk marknad. Investeringarna för nya skifferprojekt i USA är, som vi skrev i föregående inlägg, i regel inte lönsamma eller långsiktigt gångbara. Detta då vi nu bevittnar ett fallande oljepris och minskade investeringar i den utvinningsmetod (fracking av skiffergas och skifferolja) som kräver ÖKADE investeringar för att upprätthålla produktionstakten vid dagens nivåer.  

Men Halliburton, Shell, ExxonMobile, Chevron och gänget kanske har hittat en temporär räddning för att hålla sina aktieägare lugna.

Journalisterna Jaeah Lee och James West från Mother Jones har studerat Kinas ökade satsning på framförallt skiffergasen i ett års tid. Journalisternas research har bland annat resulterat i en mycket läsvärd artikel för Mother Jones som ni kan läsa här.

För att sätta in sig i den oroande utveckling som nu tycks vara i full fart i Kina rekommenderar vi framförallt att man tittar på den miniserie i fem delar (se nedan) Jaeah Lee och James Watt gjort under sin resa- mycket sevärd!

Vi rekommenderar även den intervju i två delar som gjorts av Sea Change Radio där journalisterna berättar om sin resa och deras syn på den enorma skiffersatsningen i Kina. Ni finner intervjun här.  

"The Great Frack forward"- del 1

  


Del 2
 

Del 3
 

Del 4
 

Del 5

Trevlig lördag!

2014-10-16

Spelar OPEC ut amerikanska oljebolag?

Oljepriset fortsätter att falla och många analytiker kommer vara snabba att hävda att Peak Oil för världens totala oljeproduktion, konventionell plus okonventionell är långt borta. Paradoxalt nog kan oljepriser under 100 dollar per fat, ja snart 80 dollar per fat, innebära att den okonventionella oljeproduktionen av skifferolja oljesand/tjärsand i USA och Kanada hamnar på efterkälken och leda till högre oljepriser längre fram.

När investeringar i ny utvinningen slår av på takten för att investerare inte får någon avkastningen på oljeproduktionen vid dessa oljeprisnivåer, kan det innebära lägre produktionsnivåer längre fram. Detta sker oavsett om efterfrågan på olja ökar och oljepriset åter stigit till lönsamma nivåer för ökade investeringar.

Då en allt större grad av världens totala oljeproduktion går från relativt billig konventionell oljeutvinning till okonventionell oljeutvinning innebär att länder som USA och Kanada blir allt viktigare för att upprätthålla världens totala oljeproduktion på dessa rekordnivåer. Men som vi skrivit om många gånger tidigare innebär detta större risker för oljeproduktionen och oljepriset.

Okonventionell oljeproduktion kräver ständigt nya investeringar och en framförhållning i byggandet av infrastrukturen för att kompensera för som i fallet med skifferolja, snabbt fallande produktion i små men många fyndigheter.

I en läsvärd artikel av Deborah Lawrence (tidigare Deborah Rogers) på resilience.org beskrivs hur OPEC nu sannolikt väntar ut ytterligare investerares utgång från skiffermarknaden i USA och därför väljer att inte minska sin produktion för att få upp oljepriset.

Deborah har tidigare bland skrivet den mycket läsvärda rapporten "Shale and Wall Street"-som verkligen rekommenderas att läsa för den som vill förstå varför USA:s så kallade skiffer-revolution av skifferolja och skiffergas är en bubbla som håller på att spricka.  

Normalt brukar OPEC med Saudiarabien i spetsen se till att oljepriset numera håller sig över 100 dollar-strecket. Detta för att de flesta länderna inom den mäktiga klubben för de största oljeproducerande länderna, ska ligga över den allt högre ribban för lönsamhet när utvinningskostnaderna fortsätter att stiga.

Men just nu frångår OPEC denna vana att hålla priset högt/vid maximal avkastningsnivå på produktionen för att kunna konkurrera ut nordamerikanska oljeproducenter som har en betydligt lägre smärtgräns för ett lägre oljepris. Enligt Deborah Lawrence klarar till exempel Saudiarabien ett betydligt lägre oljepris än 85 dollar per fat medan amerikanska oljebolag inte gör det.

Vilket kanske inte är så konstigt då skifferindustrins skulder i USA, redan det första kvartalet i år uppmätte 163,6 miljarder dollar! Skuldsättningen hos 61 av USA:s skifferbolag har dubblerats bara de senaste 4 åren.

Samtidigt kan det vara värt att påminna sig om att ledande oljeproducenter inom OPEC som Kuwait, Saudiarabien, och Förenade Arabemiraten framförallt producerar olja från konventionella oljefält i ökenlandskapet, investerar allt mer i djuphavsborrning. Något som i sin tur bör väcka frågor om inte även dessa länders oljeproduktion närmar sig en högsta nivå av oljeproduktionen.

Att OPEC-länderna är angelägna om Peak Oil råder det dock inget tvivel om -flera av OPEC-länderna deltog i konferensen "Peak Oil: Challenges and Opportunities för GCC countries" som anordnades i Qatar förra året.

I skrivande stund är oljepriset nere på 83 dollar per fat. Ralph Eads vid investmentbanken Jefferies LLC och chef för bolagets energiinvesteringar tror att om oljepriset faller under 80 dollar per fat kommer skifferbolagen i USA tvingas minska på investeringarna i ny utvinning. Andra som Jeff Rubin, författare till bestsellern "Why Your World is about to get a whole lot smaller-oil and the end of globalization och före detta chefsekonom för CIBC World Markets (en av Kanadas största investmentbanker)- ser ett oljepris på 40-60 dollar "inom räckhåll".

Oavsett hur långt oljepriset sjunker innan det vänder uppåt igen är en sak säker: Världsekonomin är inne i en lågkonjunktur. Inte bara oljepriset faller. Sedan oktober 2013 har priset på järnmalm fallit med 40 % och silvret med 18,7 %, silver som framförallt används inom tillverkningsindustrin och inte för framställning av smycken eller mynt som man skulle kunna tro. Silver är till exempel centralt i högteknologisk vapentillverkning. Detta är tydliga tecken på inbromsning i ekonomisk aktivitet.  

För Sveriges del innebär det fallande oljepriset bland annat lägre importerad inflation vilket knappast ligger i Riksbankens intresse just nu då Sveriges ekonomi nu utsätts för ett deflationstryck som gör inflationsmålet på 2 % per år till ett avlägset mål.

Att Sveriges nytillträdde regering trots det ekonomiska klimatet tycks falla in i ledet att bruka kreativ bokföring när ekonomin/verkligheten inte klingar med vallöften, förändrar i ingenting i den verkliga ekonom annat än på pappret. Något som bloggrannen Cornucopia/Lars Wilderäng understryker med en ordentlig nypa ironi.  

Låt oss avsluta med ett minnesvärt citat från Deborah Lawrence artikel:

"Kanske mest intressant av allt är att dessa förståsigpåare och industriledare uppenbarligen själva trodde att OPEC skulle minska på produktionen och hålla priserna höga. Naivitet? Kanske. Samtidigt har kanske detta ända från början varit ett utmärkt parti schack där OPEC-medlemmar bidat sin tid och väntad tills amerikanska operatörer (oljebolag) överbelånat sin balansräkningar, tömt ut sitt förtroende hos institutionella investerare och ändå fortsatt att verkligen tro på sin egen PR".

Se även bloggrannen Flute som skrivit ett läsvärt inlägg på oljepristemat nyligen.


2014-10-14

Ryssland x 4

De senaste dagarna har en mängd intressanta perspektiv kommit från olika håll som belyser Rysslands framfart. Vi ska här beröra fyra som en del kanske missat och som tillsammans ger en rätt bra helhetsbild, särskilt av det säkerhetspolitiska läget i Europa kontra Ryssland.

Putin-En underskattad ledare

Låt oss börja med en högst läsvärd artikel i Dagens Nyheter, med titeln "Ryssland är redan i krig med väst".

Artikeln är skriven av ryskfödde författaren Michail Sjisjkin. En artikel som alla uppmanas läsa för att förstå varför president Putin framgångsrikt kan blåljuga både för europeiska politiker och för den ryska befolkningen.

Sjisjin visar att det ligger en stor fara i att underskatta Putin och Rysslands möjligheter att leda Europa in i ett nytt storkrig. För de flesta Europeiska invånare är krig i Europa (utanför Ukraina) helt enkelt otänkbart. Det kanske pekas på att "Ryssland har ju kärnvapen och likaså länder som Frankrike och Storbritannien. Det gör ju krig lönlöst-krig mellan kärnvapenländer leder om inte till ömsesidig förintelse till åtminstone ömsesidigt politiskt och militärt kaos".

En annan förenklad bild av Ryssland och Putin som ges i väst, däribland Sverige, är att Ryssland likt Sovjet, med ekonomiska medel ska kunna tvingas till ekonomisk/politisk kollaps. Sjisjin understryker att ryssarna har en lång historia av sammanhållning under styrning och kontroll av envåldshärskare och samtidigt en nationell stolthet och känsla av isolering från Europa och övriga världen som särskilt Européer har svårt att förstå.

Putin utnyttjar förstås alla verktyg i den klassiska härskarlådan till sitt maximum. Då spelar det ingen roll om militära medel används mot den egna befolkningen eller mot andra stater, för Putin handlar det om att sitta kvar och behålla makten så länge som möjligt till vilket pris som helst.

Men till skillnad mot andra ledare som Muammar Khadaffi och Saddam Hussein är Putin mycket intelligent och har rådgivare i form bland annat Sergey Glazyev som gör att Putins agerande inte alls ska tas för ogenomtänkta och tecken på svaghet eller korta vägar till rysk kollaps. Att göra det menar vi, precis som Sjisjin, vore ett stort misstag.

Sanktioner mot Ryssland spelar lätt Putin i händerna. Putin utnyttjar det bara för att skapa en ännu större "vi och dem" -känsla hos Ryssarna och kan därmed successivt bygga upp legitimerade argument för ökad militarisering. Militära medel och militära hierarkiska strukturer som sedan kan omsättas i krigshandling mot en lämplig syndabock i Putins ögon. Då ligger säkert flera Europiska länder nära till hands...  

Skickligt skapar Putin både det lugn inom Ryssland han behöver och den förvirring i Europa och för västvärlden som krävs genom att placera ut en mängd dimridåer. På detta sätt tas fokus från de långsiktiga strategiska planer som ligger och ruvar i bakgrunden och är den egentliga orsaken bakom Putins ageranden.

Vi har till exempel skrivit tidigare om hur Ryssland, likt Kina, fyller det ekonomiska och politiska maktvakuum som USA och västvärlden lämnat efter sig i bland annat Afrika, genom att ta kontrollen över viktiga naturresurser som olja och sällsynta jordartsmetaller. Resurser som inte bara är långsiktigt viktiga ekonomiskt utan även helt centrala för en modern militärmakts kapacitet idag.

Svenskt oljeberoende = Beroende av olja från Putins Ryssland

Som vi skrivit om tidigare kommer nära nog det mesta, (ca 42 %) av oljan som importeras till Sverige från Ryssland. Bloggrannen och författaren Stellan Tengroth uppmärksammar idag att det är en fråga som kommer bli alltmer angelägen framöver.

Inte bara för osäkerheten för framtida leveranser som vilar i Putins "välvilja" att tillåta rysk oljeexport av olja till Sverige utan även då Sveriges tredje viktigaste oljeimportkälla, Danmark ser ut att nå tidpunkten då landet får börja importera olja, redan i år.

Det gör Sverige ännu mer beroende av olja från Ryssland då Norge, Sveriges näst viktigaste oljeimportkälla, fortsätter att minska sin produktion år för år. Mellan 2001 och 2013 har Norges oljeproduktion minskat med nära 50 % enligt BP Statistical Review of World Energy 2014.  

Rysslands ökade hotbild mot Sverige

Johan Wiktorin från Kungliga Krigsvetenskapsakademin intervjuades igår angående Rysslands ökade militarisering och hur det påverkar hotbilden mot Sverige. Vi kan inte annat än hålla med Wiktorins bedömning även om naturligtvis mycket mer kan tilläggas. Vi hänvisar därför till intervjun och programmet nedan:



Rysslands utveckling, 2004-2014 en exposé

Avslutningsvis vill vi rekommendera bloggaren (Navy) Skippers eminenta inlägg som bland annat ger en överblick över den ryska militära- och säkerhetspolitiska- utvecklingen mellan 2004 fram till idag.Vi avslutar med ett citat ur Skippers inlägg/artikel vi verkligen kan skriva under:

"Det allra viktigaste är att våra politiker och vår regering får ta del av, och förstår allvaret. Detta oavsett om vi definierar händelserna och utvecklingen som en ny normalbild eller ett nytt kallt krig. Sverige måste se över sina säkerhetsgarantier och försvaret måste ses över. Försvarsberedningens slutsatser är i flera fall redan överspelade. I dag har vi en organisation som skapades för att i första hand kunna genomföra internationella insatser mot en gammal/lågteknologisk och föga organiserad motståndare".

"Det kraftigt försämrade säkerhetsläget kan inte längre nonchaleras och måste tas på allvar!"  

För vidare läsning på Rysslandstemat har vi här på bloggen bland annat skrivit om följande de senaste månaderna:
Vi kan även avslöja att vi i vår kommande bok, Olja för blåbär som släpps i februari, ägnar vi en hel del åt att analysera Ryssland och även Kinas ekonomiska och säkerhetspolitiska framfart. En analys som Johan Landgren (en av bloggens två skribenter) gör tillsammans med säkerhetsanalytikern och forskaren Agshin Umudov.    

2014-10-12

Schweiziskt Guldinitiativ: Sevärt tal i Schweiz parlament

Den 30 november ska det schweiziska parlamentet rösta i en högst central fråga. Ända sedan upplösningen av Bretton Woods 1971 samlade den schweiziska centralbanken, Swiss National Bank (SNB) på sig stora mängder guld. Men när Schweiz blev medlem i IMF 1992 gick landets policy att knyta schweizerfranken till guldinnehavet stick i stäv med IMF:s policy.

Schweiz tvingades att ändra sin konstitution och låta växelkurser och valutan flyta utan koppling till en begränsad mängd guld. Något som i praktiken övriga världen började göra redan 1971.

I takt med att skuldkrisen i framförallt Europa och USA cementerats har det nu på allvar väckts röster om att återigen begränsa möjligheterna för centralbanker att trycka pengar genom att istället framförallt styra pengamängden till guldmängden.

För att ta kontroll över en utveckling som nu leder till att köpkraften i sparares och konsumenters pengar minskar varje år i takt med att mer och mer pengar sätts i omlopp, utan att motsvarande mängd varor och tjänster tillkommer i ekonomin, har ett lagförslag lagts i Schweiz om ett "Schweiziskt guldinitiativ"

Lagförlaget innebär bland annat att SNB måste höja andelen guld av sina totala tillgångar från dagens 10 % till 20 %. Då ska man veta att bara mellan 2000 och 2012 har schweiziska centralbanken, utan de flesta schweiziska medborgares vetskap och tillstånd, sålt av stora delar av sitt fysiska guldinnehav från 30 % till dagens 10 %.

Vi har tidigare skrivit om hur svenska Riksbanken sålt 32% av guldreserven 2004 till 2009
och frågat oss vilka Riksbanken leasar ut sitt guld till.

Johan har även skrivit flera artiklar om IMF, guldets betydelse för skuldkrisen och pågående valutakrig här på bloggen men även bland annat i senaste numret om Om Omställning.

Se nedanstående presentation av schweiziska parlamentarikern Lukas Reimann- sevärt! På drygt 5 minuter hinner Leimann ta upp en mängd exempel och motivera guldinitiativet väl.

Det kommer sannolikt inte gå igenom då motståndet från såväl schweiziska centralbanken, kommersiella och privata banker är stort. Men det väcker en hel del tankar.

Schweiziska centralbankens vice president säger bland annat till Wall Street Journal att guldinitiativet, om det gick igenom "skulle begränsa centralbankens policyutrymme". Ja, är det inte hela poängen, att policyn att trycka pengar och öka penningmängden ska begränsas och styras av guldmängden? Rimliga finanser och insyn och kontroll över penningmängden av folket, är det negativt?

I vår kommande bok som släpps i februari kommer vi diskutera bland annat guldets roll i skuldkrisen och de pågående förändringar som kan få stor påverkan på världens globala handel de närmaste åren.

Fundera själva.

Trevlig höstsöndag!

2014-10-10

Teslas nya autopilot och vad den kan innebära för bilindustrins framtid


Elbilstillverkaren Tesla Motors avslöjade igår två nyheter: elektrisk fyrhjulsdrift med så kallad dual motor drive och autopilot-funktioner för sin flagskeppsmodell Tesla Model S (andra modellen av totalt 2 hittills).

Se presentationen ovan som lite fredagsmys. Då bloggrannen Cornucopia var först på pucken och redan beskrivit de två nyheterna väl fokuserar vi istället på något annat, nämligen vad nyheterna kan innebära för bilindustrins framtid. Eller mer specifikt, vad innebär en automatisering av bilar, särskilt elbilar för bilens vara eller icke vara i en framtid där tillverkningen av bilar och andra energikrävande produkter kommer begränsas av minskad tillgång till billig olja och andre råvaror idag nödvändiga i tillverkningen och framförandet av fordon.

Låt oss börja med att faktiskt lyfta fram en möjlig nackdel med den nya dual motor -tekniken Teslas Model S kommer kunna utrustas med för de som vill ha fyrhjulsdrift i modellen.

Nackdelar? Ja, det finns åtminstone en som man slås av när man ser bilderna på det nya drivsystemet och motorn fram till (se videon ovan). Att bagageutrymmet i vad Tesla kallar "frunken" (främre bagageutrymmet), minskar lite är knappast något problem då utrymmet bak och fram fortfarande kommer vara större än de flesta sedan-bilar av den här storleken.

Men i händelse av en frontalkrock kommer en Tesla Model S som nu kan utrustas med dual drive i frunken i, inte bara ta upp utrymme utan i värsta fall kunna pressas in mot föraren (och ev. medpassagerare fram), likt en vanlig bränslemotor idag gör vid en frontalkrock. Naturligtvis finns det fortfarande en större/längre krockzon bestående av ett tomt (eller lastat bagageutrymme) som kan ta det mesta av smällen vid en frontalkrock även i Tesla Model S med dual drive men är hastigheten x massan tillräckligt stor kan förstås främre motorn pressas in mot förare och medpassagerare i främre delen av en sådan Model S.

Detta är säkert något Tesla har övervägt mot risken att överhuvudtaget frontalkrocka med det nya automatiserade säkerhetssystemen i Tesla Model S och det faktum att ett större utrymme framför motorn fortfarande kan ta en stor del av smällen, något mycket få av övriga bilmodeller på marknaden kan göra.

I övrigt kan man förstås skrämmas av hur snabbt utvecklingen av automatiseringen av bilar, flygfarkoster (drönare), fabrikstillverkning, robottillverkning för civilt och militärt bruk mm går nu.

I Teslas fall oroas förstås en del av att hackers eller liknande ska kunna ta över bilen när någon kör den eller att bilar helt ska kunna övervakas och kontrolleras av myndigheter eller personer med insyn i tekniken.

Samtidigt går trots allt rätt många runt med en smartphone på sig hela tiden som har har inbyggd gps och även är uppkopplad mer eller mindre konstant mot det mobila nätet. Den potentiella övervakningen över medborgarnas position och vanor är därmed förstås redan en realitet.

Bilens automatisering med det som Tesla nu erbjuder är förstås ett stort steg till, från att dagens bilar kan övervakas i de fall de har inbyggd gps eller inbyggda nätverkskort, till att faktiskt även styras och kontrolleras externt även när det gäller körningen av fordonet. Eftersom Tesla redan nu rullar ut bilar som successivt kommer uppdateras med mjukvara för ökad automatisering/förarlös körning blir frågan hur detta påverkar bilindustrins framtid.

Något vi grubblat mycket över är hur automatiseringen skulle kunna se ut om 5-10 år. Om bilar helt kan göras förarlösa för de flesta typ av resor/resmål inom till exempel städer, mindre orter och mellan städer och orter skulle det öppna upp för möjligheten att minska ner antalet bilar på vägarna till kanske en hundradel.

Även om dagens bilar inte är utrustade med denna teknik och dagens bilpark tar årtionden att byta ut helt skulle det kanske inte bli nödvändigt. Nya taxibilar, yrkesbilar och även gemensamma hyrpooler för den växande grupp människor som inte har råd eller inte vill äga en bil kan få tillgång till denna teknik.

Vad babblar vi om? Vi tänker så här: Istället för att 100 olika bilar idag hämtar upp och lämnar av säg 50-60 olika resande sällskap kan en bil göra samma sak genom att hämta upp och lämna av olika människor under stora delar dygnet, utifrån ett bokningsschema som är synkat mellan olika autonoma/förarlösa fordon som är ute och åker.

Detta öppnar i sin tur upp för att begränsa antalet nya bilar som behöver produceras och därmed de resurser som krävs för att tillverka nya bilar. Det minskar även behovet av resurser och pengar för att antalet parkeringsytor för bilar då autonoma bilar är färre och sällan står still eller behöver stå på många olika platser. Om man tänker efter står våra bilar idag mest still och tar upp plats-helt i onödan.

Vi varken kan eller behöver ersätta dagens miljarder bilar med nya, det kanske räcker med en hundradel av dagens bilflotta om automatiseringen går så fort som Tesla Motors nu öppnar för, stora steg kommer tas redan nästa år.

Troligen krävs faktiskt ännu mindre än en hundradel av dagens globala bilflotta när tekniken kombineras med järnväg, spårvagnar, cykel och icke att förglömma-apostlahästarna!! 

Automatiseringen om fordonsflottan lär fortsätta, frågan är hur snabbt och vilka moraliska dilemman med framförallt den personliga integriteten kontra bekvämlighet och trafiksäkerhet det kan leda till.

Johan kommer skriva en fördjupad artikel om automatiseringen av våra maskiner i årets sista nummer av Om Omställning som kommer ut i december.

Som upplysning vill vi nämna att vi köpt aktier i Tesla.

Trevlig fredag!

Tillägg:

Vill man se hur autopiloten och den nya dual motorn fungerar kan man se hur Elon Musk kör en journalist från Bloomberg och två kameramän i baksätet...

2014-10-07

Boksläppet klart! "Olja för blåbär"

Vi kan nu avslöja att i februari 2015 släpps vår bok "Olja för blåbär"!

Fritanke förlag står för utgivningen och illustratör för boken är...en överraskning vi håller på ett tag till men personen i fråga kommer många svenskar bli bekant med under vintern, inte bara genom vår bok!



Omslaget är ett smakprov på en illustration från illustratören. Omslaget kommer se annorlunda ut när väl boken ska tryckas.

Som säkert en hel del på bloggen känner till har vi länge talat om att vi, Johan Landgren och Roberth Hansson arbetat på en bok. Boken berör de teman vi skriver om här men bjuder förutom på fördjupning i frågor som Peak Oil, ekonomisk tillväxt, säkerhetspolitik och icke fossilberoende-transportlösningar även på en del överraskningar.

Bokprojektet har pågått allt sedan denna blogg drog i gång hösten 2011 och har inneburit omfattande research, datainsamling, arbete med grafer och illustrationer. Boken är skriven så att en gymnasieelev utan särskilt mycket förkunskap ska förstå den men bjuder även på nya perspektiv och detaljer som personer väl insatta i tillväxt- och resursproblematiken kan ha nytta av.

Vår förhoppning är att boken ska få fler svenskar intresserade och medvetna om resursproblematiken, i synnerhet vårt oljeberoende. Läsaren av boken kommer därför först sättas in i några av de huvudproblem vi ser framför oss, för att sedan få tips och exempel på möjliga vägar framåt som kan göra svenskar och därmed i förlängningen Sverige mindre sårbart för de stora energi- och ekonomiutmaningar som väntar.  

Mer information om boken kommer.

2014-10-06

Oljepriset ner -långsiktig trend och problem för oljeindustrin?

På tre månader har världsmarknadspriset på olja (Brent crude) fallit från 110 dollar per fat till 92 dollar per fat, eller med med ca 19,5 %. Det har spekulerats vilt om orsakerna och hur oljepriset ska utvecklas framöver.

Oljepriset de senaste tre månaderna, Brent Crude

Graf från Nasdaq


Det vanligaste förklaringarna är att "driving season" i landet som konsumerar mest olja i världen, USA är över. Att Europa med lågkonjunktur minskat sin efterfrågan på olja, att amerikaner kör bränslesnålare bilar och därmed konsumerar olja, att färre skaffar bil i Europa, att ökad produktion av olja i USA och Kanada skapat ett överskott av olja på marknaden som OPEC inte lyckats påverka med minskad produktion. Eller mer ovanliga förklaringar Finns förstås många fler...

I ett hörvärt program av Financial Sense Newshour, gick värden Jim Puplava i lördags igenom just oljeprisets fall de senaste månaderna och vad man kan vänta sig framöver. Puplava tog upp flera saker som gör att man inte ska räkna med att oljepriset faller mer än kanske cirka en månad till.

Puplava pekade bland annat på att under sommaren är det många raffinaderier i tex USA som sysslar med underhåll och reparationer och inte använder olja i alls samma omfattning som under vintern. Raffinaderierna gör i regel inte sina största beställningar av olja förrän just den period vi nu går in i. Oljeanvändningen och priset på till exempel eldningsolja brukar därför stiga kraftig under höst/vintermånaderna.

Priset på eldningsolja för amerikanska hushåll oktober-mars, 1990-2014


I grafen ovan kan ni ser hur priset på eldningsolja, under perioden oktober-mars stigit sedan 1990 till oktober i år. En trend som knappast kommer vända i år då, som Puplava nämner, vintern väntas bli kall i östra och centrala USA enligt amerikanska meteorologer.  

Det är även värt att påminna om att oljepriset stigit stadigt sedan tex 2004 då det låg på under 50 dollar per fat och sedan 2011 legat på en mer eller mindre konstant nivå över 100 dollar per fat. Att hävda att några månader under 100 dollars-strecket är tecken på långsiktig trend är högt osannolik för att inte säga löjlig.  

Oljepriset Brent crude (dagspris), oktober 2004 - oktober 2014 

Graf från Nasdaq

Även om det kan vara intressant att fördjupa sig i orsakerna till det fallande oljepriset är konsekvenserna av ett fallande oljepris desto viktigare. Det talas nämligen väldigt lite om hur den långsiktiga oljeproduktionen och därmed det långsiktiga oljepriset påverkas av hur länge oljepriset ligger kvar på dessa nivåer, under 100 dollar per fat.

Som vi skrivit om många gånger tidigare på denna blogg kräver tex den okonventionella oljeutvinningen från oljesand och skiffer ett oljepris som ligger en bra bit över 100 dollar per fat för att oljebolagen överhuvudtaget ska kunna täcka sin utvinningskostnader. Oljesanden i Kanada kräver tex ett oljepris på över 113 dollar per fat för att gå med vinst.

Den omtalade skifferoljan i USA har trots oljepriser på över 110 dollar per fat de senaste åren orsakat en skuldsättning bland 61 av USA:s största skifferbolag, på 163,6 miljarder dollar, bara under det första kvartalet i år.

Med andra ord har oljebolagen STORA problem med lönsamheten på en prisnivå långt över nuvarande nivå. Ok, varför är detta ett problem för oljeproduktionen framöver?

Då oljepriset faller tvingas oljebolagen dra åt svångremmen och minska på investeringar i ny oljeproduktion. Detta innebär att den okonventionella oljeproduktion som har fullt upp att hålla takten med nedgången i befintliga oljefält, kommer efter i produktionen längre fram. Det tar tid att få få infrastruktur på plats och få igång produktionen i nya fält, tid man inte har på en marknad som kräver olja på måndag och inte på en torsdag några månader eller år senare.

Oljepriset kan med andra ord väntas stiga betydligt snabbare och nå ny rekordnivåer som en konsekvens av att de lägre oljepriset nu gör investeringarna och satsningar på ny oljeproduktion minst sagt olönsam.    

Det här får känningar inte bara hos de multinationella oljebolagen som tar på sig högre skulder för att kunna betala ut lika mycket till sina aktieägare. Hos länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är ett kraftigt fallande oljepris en potentiell katastrof för statsmakten som idag helt kontrollerar/underhåller sin befolkning genom att subventionera allt från bränslepriser till i stort sett hela landets välstånd genom växande intäkter från oljeexporten.

Saudiarabien behöver stigande oljepriser, inte bara för att täcka ökande kostnader för en växande befolkning som vill ha ett större välstånd och konsumera mer prylar. Även länder som Saudiarabien ägnar sig i större utsträckning åt okonventionell utvinning som djuphavsborrning och vilket kräver ett oljepris på en bra bit över 100 dollar per fat...

Återstår att se hur oljepriset ser ut om några månader men ett lågt oljepris är sannerligen ett dilemma för oljeindustrin. 

2014-10-04

Delstat i Tyskland satsar på energilagring i batterier

Vi har i tidigare inlägg rapporterat om hur batteriutvecklingen nu börjar ta fart på allvar.

Forskare vid Harvard hävdar att de redan nu har ett prototyp-batteri som i princip helt består av organiska material och som kan användas för energilagring i hushåll och större fastigheter om redan tre år.

Det återstår förstås att se om detta blir en realitet men helt klart görs det nu framsteg inom batteritillverkningen som kan innebära att begränsningar av råvaror som sällsynta jordartsmetaller inte behöver bli ett hinder för storskalig produktion av batterier för energilagring framöver.

Andra företag som Solarcity och Tesla Motors erbjuder redan lösningar för energilagring med hjälp av litiumbatteripaket i hemmet, i vissa amerikanska delstater.

Bloomberg rapporterar att den tyska delstaten Sachsen-Anhalt, med ca 2,3 miljoner invånare, nu satsar på energilagring från förnyelsebara energikällor med just batterier.  

Det sydkoreanska företaget SK Innovation CO Ltd ska till en början bygga en batterianläggning med en lagringskapacitet på 5 MWh (megawatt-timmar) och sedan en batterianläggning på 30 MWh. Detta efter att regeringschefen (ministerpresidenten) för Sachsen-Anhalt, Reiner Hasseloff tecknat ett avtal med det sydkoreanska företaget.

En testanläggning bestående av 5000 litiumjon-battericeller med en total kapacitet på 1 MWh testades framgångsrikt i torsdags, vid ett forskningsinstitut i Magdeburg, huvudstaden i delstaten Sachsen-Halten.

Hasseloff säger att detta bara är början och pekar på att delstaten redan producerar ett överskott på el från sina anläggningar för förnyelsebar energi. Energi som bara slösas bort och på detta sätta kan tillvaratas och göra att delstaten sparar pengar.

Hasseloff menar även att energilagring med batterier kan skydda elnätet från överbelastning. Energilagring med batterier gör att man inte behöver stänga ner vindkraftverk och solenergianläggningar när energibehovet redan är uppnått utan kan istället lagra överskottet i batteriet och använda det när det behövs.

Delstaten vill bli ledande på dessa nya lagringssystem.

Detta är särskilt intressant för Sverige då Stefan Löfwen i sin regeringsförklaring lovar att år 2020 ska 30 TWh (Terrawatt-timmar) komma från förnybara energikällor. Med en ökad användning av vind, sol och kanske även vågkraft kommer det bli viktigt att hantera överskott/underskott av energiproduktionen med energilagring, annat än bara i svenska vattenmagasin för vattenkraften.

30 TWh -timmar förnyelsebart till 2020 kanske låter mycket men Sveriges elproduktion låg enligt "Energiläget i siffror", Energimyndighetens årliga rapport, 2012 på totalt drygt 162 TWh.

Vindkraften stod bara för 7,2 TWh av elproduktionen eller ca 4,4 %. Solelen utgör ännu en så liten del att den inte ens redovisas i Energimyndighetens siffror. Vattenkraften står idag redan för över 78 TWh av den totala elproduktionen eller ca 48 % så det är knappast den Löwen avser ska öka till 30 TWh.

Om vi leker med tanken att vindkraftens elproduktion, tillsammans med sol och vågkraft skulle mer än fyrdubblas till 2020 blir det sannerligen viktigt med energilagring. Vi menar dock att det vore bra om större energilagrings-anläggningar likt de under utveckling i Tyskland/Sydkorea kompletterades med fristående, småskaliga anläggningar för hus och mindre fastigheter.

Självbärande energisystem som kompletterar varandra klarar störningar bättre än centraliserade, storskaliga system som om de skadas/slås ut av något skäl, påverkar många fler människor än vad som är nödvändigt. I naturen är inget system uppbyggt för att kollapsa om ett ben brister något vi människor ofta glömmer att ta till oss och applicera när vi bland annat bygger våra energisystem...

Trevlig lördag!


2014-10-03

En väderprognos från framtiden

Författaren, opinionsbildaren och den tidigare meteorologen Pär Holmgren på SVT släppte en video i samband med Overshoot Day (som inföll den 19 augusti i år). Videon illustrerar lite av klimatförändringarnas möjliga effekter på temperaturen i Europa och Sverige den 19 augusti 2094, dvs om strax under 80 år.

Holmgren pekar på överanvändningen av jordens resurser och föreslår att vi köper mer begagnade prylar istället för nya. Ingen dum idé även om den förstås är otillräcklig som enskild åtgärd, många bäckar små blir ju en å.

Enligt Youtube har videon hittills bara setts drygt 2100 gånger och är värd att sprida.


Trevlig fredag!

2014-10-02

Höst-nummer av Om Omställning!

Ett nytt nummer av tidnings-magasinet Om Omställning är nu ute. Numret kan provläs här eller läsas i sin helhet genom att köpas här.

Johan är redaktör för tidningen och har i detta nummer skrivit en artikel om bildandet av den nya BRICS-banken som vi även skrivit om tidigare här på bloggen. I artikeln sätts BRICS nya fördjupade ekonomiska samarbete i relation till IMF:s nya förslag och exceptionella åtgärder för att hantera den växande skuldkrisen i framförallt USA och i Europa.

I två rapporter av IMF, en från april 2013 och en från juni 2014 föreslås bland annat (citat från Johans artikel "IMF står och stampar"):

"Att IMF kunde tänka sig att förlänga förfallodatumet på till exempel statsobligationer som en åtgärd för att tillfälligt skjuta skulderna framåt. Statsobligationer som privata investerare och pensionsfonder flitigt köpt, allra helst sedan finanskrisen bröt ut 2007/2008, skulle alltså inte gå att lösa ut när det var tänkt.

Statsobligationer har ofta framställts som de säkraste investeringar man kan göra med logiken ”en stat går ju inte så lätt i konkurs”… Genom att skjuta förfallodatumet på statsobligationer framåt avskriver man i praktiken skulderna, åtminstone för tillfället men det är inget som hindrar att förfallodatumet flyttas framåt hur länge som helst om IMF väljer det. Detta innebär att
pensionsfonder och privata investerares obligationer inte
kan lösas ut, och de blir därmed värdelösa!"

Läs nr 5 av Om Omställning för mer av Johans artikel, en del av artikeln kan provläsas här.

Tidningen bjuder som vanligt på många läsvärda artiklar -bara att sätta igång och provläsa här! 
OM nr 5