2015-08-31

Världens största bilmarknad sätter nu elbilen framför fossilbränsle- och vätgasbilen

Kina fortsätter att satsa på eltransporter i en skala och omfattning som får alla andra länder att blekna i jämförelse. Som vi skrivit om i en rad olika inlägg omfattar detta såväl internationella transporter genom hela Kina med den nya sidenvägen, tunnelbanesystem, tusentals elbussar och de senaste åren elbilar med egna elbilstillverkare som KNDI och BYD.

I USA har det förvisso dykt upp en ny världsledande elbilstillverkare i form av Tesla Motors men utanför bilsektorn ser det tunt ut än så länge även om spännande projekt som Hyperloopen och podcars pågår i bland annat Kalifornien. Det är symtomatiskt för landet där själva drömmen om frihet är förknippad med bilen och då specifikt fossilbränslebilen.

Men för snart hundra år sedan var det USA som låg i ledningen för eltransporter vilket tål att påminna sig om. Nedan följer ett utdrag ur kapitlet "Eltransporternas återkomst" i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet. 

"I USA, landet där bränslebilen växte snabbast i antal, gjordes 90 % av alla resor med eldrivna tåg och spårvagnar 1920 och endast en av tio amerikaner ägde vid denna tidpunkt en bil. Det här skulle snabbt förändras − men inte i första hand på grund av att bensinbilarna var överlägsna elektriska transportmedel.

Oljeindustrin och framför allt bilindustrin skilde sig i grunden mot eltransporterna. General Motors (GM) förlorade pengar och kunde inte konkurrera med järnvägen. Eftersom GM tillverkade
bilar och bussar inleddes en antijärnvägskampanj under 1930- talet där även Standard Oil och däcktillverkaren Tire & Rubber deltog. År 1936 bildade de tre tillsammans National City Lines
som 1938 följdes av Pacific City Lines, vilket 1946, efter andra världskriget, ledde till bildandet av American City Lines. De hade alla samma syfte: att köpa upp järnvägslinjer och montera ner dem.
Genom en kombination av utpressning, uppköp och nedmontering av järnvägslinjerna och mutor av högt uppsatta tjänstemän inom järnvägen lyckades man motorisera hela 90 % av järnvägssystemet.

Bevis för detta faktum återfinns i bland annat ett åtal som en federal jury riktade mot GM 1949. GM utreddes för att genom kriminell konspiration gjort slut på Los Angeles järnvägssystem.
År 1974 utreddes också den amerikanska bilindustrins roll i förstörandet av passagerarjärnvägen (light rail system) av en kommitté i senaten. Vid denna tidpunkt fanns det dock inte
längre någon järnväg kvar att tala om. Dessutom hade GM blivit för stort och betydelsefullt för den amerikanska identiteten. Bilen var ju själva symbolen för framgång och den amerikanska friheten.
GM ville att amerikanerna skulle köra bil och kunde därtill locka med arbetstillfällen. Redan 1956 antogs ”The Interstate Highway Act”, vilket innebar att 41 000 miles (cirka 66 000 kilometer) av
nya motorvägar skulle sammanlänka varenda stad med mer än 50 000 invånare och att befintliga vägar skulle breddas..."

Tillbaka i nutiden kan vi nu via Tesla Club Sweden och Reuters läsa om Kinas senaste satsning på elbilen. Kina förbereder nämligen för ett ny poängsystem som kommer gynna elbilar och hybrider och missgynna diesel/bensinbilar och även vätgasbilar. Systemet som kan komma införas redan första halvan av nästa år innebär att biltillverkare som tillverkar och säljer rena elbilar och hybridbilar får pluspoäng. Men även konsumenter kommer tilldelas poäng om de köper elbilar och hybridbilar. Mest poäng kommer den som tillverkar och köper rena elbilar få följt av hybridbilar. Fossilbränsledrivna bilar får minst poäng och rent av minuspoäng om de inte lever upp till den nya bränslestandarden.

Biltillverkare, inhemska såväl som internationella kommer omfattas. Når biltillverkare inte upp till de nya kraven kan de köpa poäng från tillverkare som överstiger kraven. Detta lär gynna elbilstillverkare som KNDI, BYD (främst busstillverkare) men även Tesla Motors som haft en trög start i Kina med svårigheter att ordna laddning för sina kunder.

Vad som kanske är mest uppseendeväckande med den planerade bränslestandarden i Kina är dock att konsumenter i Kina kommer få poäng utifrån hur många kilometer de kör på endast el medan kilometeravgifter måste betalas när du kör på diesel och bensin. Än en gång bleknar Sverige i jämförelse.   

När världens största bilmarknad sätter elbilen först är det en signal till biltillverkare som Volkswagen och GM att de måste ligga i om de ska hänga med i utvecklingen. Kartor ritas om och som historien visar, inga givna spelare kan räkna med att dominera hur länge som helst. Ett antal stora biltillverkare sitter fast i sin egen rävsax: hur tillverka majoriteten fossilbränslebilar och samtidigt tillverka elbilar utan att elbilen inkräktar på den egna marknaden?

Samtidigt är det elbilen som nu tar ledningen med Kina som rättesnöre och konkurrens kan inte ignoreras. Men än så länge satsar de stora spelarna bara halvhjärtat på elbilar och väntar på de andras drag. Det kan bli ett race to the bottom där flera kända tillverkare går under eller blir uppköpta. Vår gissning är att det nog är många i de stora jättarnas ledningsrum som är nervösa inför vad Tesla ska ställa till med 2017/2018 som då kommer med en elbil för massorna, Tesla Model III. Minns ni hur det gick för Nokia, världens en gång "ohotade" ledare inom mobiltelefontillverkningen?      

Regimen i Kina har givetvis kniven mot strupen som främsta incitament, kanske mer än något annat land. Kina är världens största energikonsument och mycket beroende av särskilt olja och kol. Med världens största befolkning och inflyttningen till storstäderna måste dessutom regimen få bukt med utsläppen från kolkraftverken och de eskalerande avgaserna från den växande biltrafiken i storstäderna. Utsläppen från kolkraftverken blandas med avgaserna och dimma och bildar en direkt farlig smog som inte längre kan ignoreras.

Elbilen Tesla Model S utanför IKEA Borlänge
Foto: Johan Landgren, 2014

I november reser Johan till Kalifornien för att delta i energikonferensen Podcarcity 9 dit han blivit inbjuden. Under konferensen kommer spännande projekt för eltransporter i USA att diskuteras. Konferensen fokuserar på hållbara masskommunikationer med bland annat projekt för podcars i Kalifornien och Detroit. Kanske kan USA:s forna eltransportdagar få en renässans men ska de hänga med Kina får de allt lägga i några växlar till.  

Mer om eltransporter och hur energi, ekonomi och hållbarhet hänger ihop finner ni i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet som ni kan läsa mer om här. Boken finns att köpa via förlagetBokusAdlibris, CDON mfl. Signerade exemplar kan även beställas direkt genom att kontakta oss.

Olja för blåbär finns även på många bibliotek och i en välsorterad bokhandel.

2015-08-29

S/MP: Höj skatten på solel, M: sänk skatten på kärnkraft??

Tidigare har vi skrivit om hur Sverige, Spanien och Australien med bland annat olika skatteförslag motverkar en satsning på sol och vindkraft till förmån för andra ohållbara energislag. I fallet Sverige har sittande regeringen lagt förslag om höjd skatt på sol och vind. Men Moderaterna kan inte beskyllas för att komma med mindre korkade förslag.

Moderaterna med Kinberg Batra i spetsen föreslår nu sänkt skatt på kärnkraft med 14 % och tyngre lastbilar på vägarna. 

Låt oss börja med kärnkraftsförslaget. Moderaterna motiverar skattesänkningen som ett sätt att finansiera underhåll av nuvarande kärnkraft i Sverige och som en del i utbyggnad av ny kärnkraft.
Annars, menar Batra och Moderanter, finns risk att höjda elpriser följer av att svensk kärnkraft inte räcker för elproduktionen i Sverige i takt med att gamla reaktorer måste tas ur bruk eller inte fungerar.

Hela idén bygger på premissen att det inte skulle finnas något alternativ till kärnkraft på sikt och att elpriserna i Sverige huvudsakligen skulle vara knutna till elproduktion från svenska reaktorer.

Man bör istället fråga sig om en redan subventionerad kärnkraftsindustri ska få skattelättnader för att kunna fortleva på bekostnad av en omställning till hållbar energi.

Vattenkraften kan utgöra grunden men kompletteras med en massiv satsning på småskaliga sol- och vindkraftverk. Dessa kan dessutom kompletteras med större anläggningar för företag som precis som svenska hushåll vill ta kontrollen över sin egen elproduktionen och sina energikostnader.

Elkonsumenter kommer framöver i större utsträckning kunna lagra sin egenproducerade el i hemmets batterier likt de som Tesla Energi/Tesla Motors och andra företag nu börjar erbjuda. Offgrid är redan en realitet och kommer växa ju fler som installerar hushållsbatterier i sina hem och hittar egna energilösningar om det så är med hjälp av ölburkar.

Eller varför inte använda tåg för energilagring?

Mindre vattenkraftanläggningar bör även utredas och inte som nu stängas ner utan en analys av dess konsekvenser för den nationella och lokala krisberedskapen.

Oron för litiumutvinningen är befogad långsiktigt men kan på sikt ersättas av organiska batterier som imiterar fotosyntesen, kanske inte i samma slösaktiga energiförbrukning som idag men mer än nog för att täcka hushålls och fastigheters grundläggande behov.

Självfallet måste vi samtidigt arbeta med att minska den totala energikonsumtionen men eftersom Sverige i allt högre utsträckning kopplas samman med Centraleuropa (och Norden) är det på det individuella/lokala planet energikonsumtionen måste minska i första hand. Annars blir effekten bara att tex tyskar och norrmän tackar för svensk återhållsamhet samtidigt som Sveriges el- och energiberoende inte minskar.

Om hushåll och fastigheter står för sin egen elproduktion blir återhållsamhet och smart energianvändning en naturlig del av vardagen. Dessa fristående energihållande öar blir oberoende av nationella elprischocker och mer motståndskraftiga i händelse av olika lokala, regionala, nationella och internationella kriser. Om ett område eller en region drabbas av svåra snöoväder och hög kyl tex finns el sannolikt att tillgå på fler platser i närheten.

Att ta kontrollen över sin egen elproduktion är dessutom en ekonomisk trygghet och bas att utgå ifrån för andra verksamheter och ger energi till annat...

När det gäller förslaget om tyngre lastbilstransporter har Batra fel på flera plan om avsikten är att stärka svensk konkurrenskraft och industri. Problemet idag för godstrafiken är att järnvägen inte kan ta så mycket gods som företag vill transportera för att logistiken är under all kritik. Grundproblemet är spår tas ur bruk och inte underhålls vilket gör att godstrafik med järnväg för många företag är som att spela rysk roulette med sina kunders förtroende. Transporterna riskerar att inte komma fram i tid eller så kan tillräckliga mängder inte hanteras tillräckligt ofta.

Vi tycker däremot att Scania och Siemens elmotorvägar som Johan rapporterade om från Almedalen i somras kan vara ett komplement till järnvägen. Lastbilar kan med denna teknik få ner sina bränslekostnader till ett minimum och enligt Scanias teknikutvecklingschef på sikt övergå från dieselelektrisk drift utanför elmotorvägen till ren eldrift även sista biten.  

Batras förslag bör ses för vad det är, rent valfläsk utan bäring i verkligheten. Vill Sverige bygga konkurrenskraft för framtiden måste en plan för nedmontering av kärnkraften läggas fram som inte naivt trollar bort den innan den kan ersättas. Men detta kan göras om den synkas med en plan för vatten-, sol- och vindkraften.

När det gäller bränsletillgången för att hålla jordbruket självförsörjande på flytande bränsle finns unika möjligheter till biodrivmedelsproduktion i Sverige men det får bli ämnet för ett annat inlägg.

Slutsatsen här är att både sittande regeringen och Moderaterna hittills gjort allt annat än att stärka Sveriges konkurrenskraft vad det gäller transporterna och landets elförsörjning inom landet och därmed minskar Sveriges krisberedskap.

Men vänta inte på politiska beslut utan börja i ditt mikrokosmos, det finns sannolikt massor du kan göra!

Det finns många finurliga sätt att lagra energi!

Ovan två av Johans vinterkupor från i vintras. Bina lagrar energi i form av sina honungslager de samlat in under vintern (och den sockerlösning som biodlaren oftast tillsätter för att kunna ta mer honung). Energilagret räcker hela vintern och de håller värmen genom att konsumera honung och konserverar energi genom sitta tätt samman i ett klot.


2015-08-27

Svidande avslöjanden om Kanadas stöd till oljeindustrin en hoppets vändning?

Brittiska The Guardian har kommit med svidande avslöjanden om den kanadensiska Harper-regeringens stöd till den egna oljeindustrin. Tidningen skriver att den kanadensiska regeringen använt 30 miljoner amerikanska dollar bara de senaste två åren för marknadsföring nationellt och internationellt för att sälja in oljesand från delstaten Alberta.

Detta låter kanske inte så märkvärdigt men 4,5 miljoner dollar som inte offentliggjorts förrän nu användes bland annat för att förstärka "energimedvetenheten" bland ursprungsbefolkningen i delstaten British Columbia. Kanadas regering vill nämligen kringgå motståndet mot den så kallade Kestone XL-pipelinen genom att istället dra två pipelines via delstaten British Columbia.

Men ursprungsbefolkningen inom First Nations har gjort klart att de tänker blockera dessa pipelines av ekonomiska och miljömässiga skäl.  

Kanada skeppar främst olja till USA men skulle tjäna mer pengar på att sälja till världsmarknadspriset Brent crude som i skrivande stund ligger cirka en dollar under den nordamerikanska prissättningen WTI. Kanada vill alltså skeppa ut olja ut via Mexikanska gulfen eller via Brittiska Columbia och västkusten.

Avslöjandena går dock längre än så. Marknadsföringen/lobbyismen för den kanadensiska regeringens stöd till egna oljeindustrin har även använts för att lobba emot miljöpolitik i EU som skulle hindra Kanada från att exportera kanadensisk olja utvunnen ur oljesand till EU. EU:s bränslekvalité-direktiv har nämligen med stöd av vetenskapliga studier konstaterat att oljesand bidrar med betydligt högre koldioxidutsläpp än konventionell olja och därför bör beskattas högre. Något Kanada bemött med hot om handelskrig och tydligen även med lobbyism. Det har gett resultat, EU-beslut om höjd skatt på okonventionell olja från Kanada har skjutits på framtiden flera tillfällen.

Kanada ska även tillsammans med internationella energiorganet IEA samarbetat för att "förstärka kunskapen" om okonventionella bränslen som skiffergas. Läs mer om avslöjandena i The Guardian  

Sedan Stephen Harper vann premiärministerposten med sitt konservativa parti 2006 har oljeindustrin cementerats som Kanadas enskilt viktigaste motor. Detta har gjort landets ekonomi mycket sårbar.
Som vi visat tidigare har hela oljeindustrin drabbats hårt av det mer än halverade oljepriset på drygt ett år. Men särskilt USA och Kanada har drabbats av detta. Mätt i antal aktiva riggar har Kanadas olje- och gasriggar halverats mellan juli 2014 och juni 2015

Vi har tidigare skrivit flera inlägg om hur Harper-regeringen på olika sätt skyddat oljeindustrin på bekostnad av andra sektorer i landet, lokalbefolkningen och givetvis miljön. Bland annat har Kanada brutit med sina löften om hålla Kyotoavtalet för att det skulle omöjliggöra fortsatt utvinning av olja ur oljesand. Den kanske smutsigaste och största koldioxidboven inom hela oljevärlden.

Ett ytterst kortsiktigt tänkande har präglat kanadensisk politik de senaste 9 åren som man nu får betala ett högt pris för. Landet beskrivs nu av många ekonomer som i en recession. Hundratusentals arbeten inom tillverkningsindustrin har försvunnit. Försök till satsningar inom hållbar energi har hållits tillbaka och forskning inom miljö och hållbar utvecklingar har motarbetats av regeringen genom minskade inslag till miljömyndigheten och ren munkavle på forskare.

Jeff Rubin, kanadensisk författare och före detta chefsekonom för en av Kanadas största investmentbanker, skrev nyligen att även om Kanadas enorma beroende av intäkter från oljeindustrin träffats hårt av de låga oljepriset och Kinas minskade ekonomiska aktivitet därmed drabbar landet hårt, öppnar det även för möjligheter långsiktigt.

Kanada sitter bland annat på enorma sötvattensreserver som kan exporteras. Rubin har tidigare sagt att Kanadas vatten är landets riktiga guldgruva och en mycket hållbarare resurs än landets olja och gas. Det kommer bli en tuff omställning för Kanadas ekonomi att väcka liv i icke fossilknutna sektorer men det kommer bli nödvändigt och kan långsiktigt göra landet mindre sårbart för oljepriset och dagens export av några få ändliga råvaror.

Den kanadensiska dollarn har även pressats mycket mot den amerikanska i takt med det fallande oljepriset vilket öppnar upp för en ökad export av kanadensiska varor och därmed en ökad inhemsk produktion. Naturligtvis inte roligt för Kanada med skandalavslöjanden om sin egen regering men kanske kan det vara en början på den förändring som måste till i Kanada för att landets ekonomi ska kunna ställa om från extremt fossilberoende och klimatfientlig politik till något hållbart.

Blir spännande att se hur kanadensarna röstar den 15 oktober när de går till parlamentsval. Stephen Harper och de konservativas främsta rival är New Democratic Party (NDP) som leds av Thomas Mulcair. Vi väntar oss inga stora förändringar om NDP vinner men det är svårt att tänka sig att det kan bli värre när det gäller fossillobbyn än det blivit med Harper-regeringen.    


2015-08-26

Binas väg tillbaka

Bara det senaste halvåret har det gjorts många dokumentärer och skrivits många artiklar om hur bina hotas över hela världen. Dessa små ihärdiga varelser som tillsammans med övriga av naturens pollinatörer står för cirka 75 % av vår mat. För utan pollinering blir det inga blåbär, äpplen, tomater, klöver till korna (därmed inget nötkött), mm, mm och givetvis ingen honung!

Det är ingen slump att Einstein ska ha sagt om bina dör, dör mänskligheten fyra år senare.

Men mitt i alla dystra rapporter finns det faktiskt hopp. Bara sedan Johan började med biodling för 1,5 år sedan har intresset för biodling och bin vuxit kraftigt i Sverige och till synes i stora delar av världen.Var helst man går är det någon som går en biodlarkurs eller frågar "hur det går det med bina" och var man kan köpa svensk, gärna ekologisk honung.

Med fler biodlare och medvetna konsumenter går det att påverka jordbruket och till en början åtminstone skapa många isolerade öar som kan fungera som en fristad för bina. I dokumentären "Vad händer med bina" som vi skrev om för en månad sedan (utgått på Svt-play), konstaterade forskare i Storbritannien att i områden där bina inte utsattes för bekämpningsmedel och fick tillgång till en mångfald av växtlighet fanns det tre gånger så mycket bin som i ett jordbrukslandskap.

Ett lummigt villaområde kan fungera utmärkt eller vid sommarstugan på landet.

I den sevärda BBC-dokumentären undersöktes framförallt parasitangreppen av varroakvalstret, inverkan av bekämpningsmedel som neonikotinoider och moderna jordbrukets utbredning på landskapet och därmed binas förändrade livsmiljö.

I Australien är man än så länge förskonade av samhällskollaps bland bina och varroakvalstret finns inte i landet (inte upptäckt i alla fall). Det pågår därför en hel del forskning i landet där man bland annat undersöker hur friska bina lever. Det skickas även enorma mängder bin till främst USA som bara i fjol förlorade nära hälften av alla bisamhällen i landet och därför är direkt beroende av importerade bin för att landets grödor ska fortsätta att pollineras och för honungsproduktionen.

Att bidöden börjas tas på allvar är tydligt även i Australien. Nyligen drogs ett stort projekt igång för att undersöka varför bina dör. Projektet Global Initiative for Honeybee Health som det heter leds av Australian national science agency i ett internationellt samarbete med forskare, biodlare, jordbrukare, industrin och representanter från regeringen.  

I projektet ska stora mängder data samlas in bland annat med hjälp av ryggsäcksliknande sändare som ska fästas på bin och även placeras inuti bikupor. Runt 2,5 miljoner bin kommer följas i över 1000 bikupor från stora delar av världen.

Kika gärna på videon nedan eller läs artikeln i GOOD för mer info.

  

På fredag ska Johan göra sin så kallade slutskattning för i år från sina tre samhällen i Dalarna. Ska bli spännande att se hur mycket honung de fått ihop. Troligen lägger vi upp en film om det på youtube-kanalen.

Johan tänker låta bina behålla minst hälften av honungen och ge dem en ekologisk sockerlösning som ersättning inför vintern. Detta och en varroabehandling kommer ske i början av september. Mer om det i ett senare inlägg.

Johan har även bin hos några vänner på en gård på Gotland. I somras filmade han hur den monterades och nyligen la vi en upp en film där bina hade flyttat in. Samtliga inlägg och videos om biodling finner ni under fliken "Biodling" ovan.

2015-08-25

Släpp hörnflaggan och kom in i matchen

Flera artiklar i DN- debatt har på sistone tagit upp kopplingen mellan ökad ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp. Det som fram till nyligen tycktes omöjligt att ifrågasätta i dagspressen smyger sig nu så sakteliga in i vardagsrummen. Vi talar förstås om den enda riktiga världsreligionen: "ekonomisk tillväxt".

Somliga artiklar har slagit huvudet på spiken, andra försökt kringgå problemen helt som gårdagens artikel av ledande representanter för LO, LRF och Svenskt Näringsliv som bland annat förordar:

"ett flexibelt ramverk. Ramverket bör vara flexibelt så det möjliggör justeringar utifrån förändringar som sker i vår omvärld. Sverige ska ligga i framkant, men utan att riskera vår inhemska produktion, tillväxt och välfärd. Ramverket bör utformas så att det kan justeras efter vad som händer i de globala klimatförhandlingarna, vilka ambitioner motsvarande och konkurrerande länder har och inte minst hur fort teknikutvecklingen går".

Med en stor nypa ironi replikerade Robert Höglund, samordnare för nätverket Steg 3 med att:

"Att satsa allt på ett kort och kallt räkna med att en energiberoende världsekonomi ska kunna ställa om från cirka 88 till 0 procent fossil energi med bibehållen BNP-tillväxt är minst sagt riskabelt...Så länge klimatåtgärder underordnas ekonomiska mål riskeras vi att misslyckas med att lösa vår tids ödesfråga".

Som vi skrivit så många gånger förut är ekonomisk tillväxt inte ett självändamål och naturligtvis en långsiktig omöjlighet på en planet med ändliga resurser. Vilken femåring som helst förstår att ett sandslott i en sandlåda inte kan byggas högre än det finns sand att gräva efter. När det blir lera och jord går det att gräva lite till men då är det inte lika kul och mycket mer ansträngande (kräver mer energi).

Men eftersom vi människor inte ser hela planeten (hela sandlådan) utan lever i vår egen lilla verklighet ser vi sällan konsekvenserna och effekterna av våra egna handlingar på planeten. I dagens teknikcentrerade värld går utvecklingen dessutom så snabbt att vi inte kan tänka oss att det finns begränsande faktorer för teknikens möjligheter att lösa vissa problem (energi, tillgång till råvaror etc) Grundproblemet handlar om hur vi förhåller oss till vår närmiljö och de naturresurser vi förbrukar genom vår konsumtion. Något som är tämligen svårt att påverka i en global ekonomi där produktion och konsumtion nästan aldrig sker i samma område. Vi ser helt enkelt inte hur många vi är som gräver ur samma sandlåda.
   
Kan ni skilja på hönan och ägget?
Datakälla: Smil, V., Energy Transitions History, Requirements, Prospects,
2010, Appendix; BP Statistical Review of World Energy 2011 & 2014; United
Nations Population Division, ”The World at Six Billion”, 1999, s. 5.

I vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet har vi ett längre avsnitt där vi förklarar exponentiell tillväxt. Nedan följer ett kortare utdrag som kan vara värt att citera här:  

"William Stanley Jevons var en av Storbritanniens mest framstående ekonomer under 1800-talet. År 1866 kom han ut med The Coal Question. I boken, som var långt före sin tid, detaljgranskade
han Storbritanniens kolberoende och konstaterade bland annat sambandet mellan ökad energianvändning och befolkningsökning.

Jevons viktigaste lärdomar från kolanvändningen i Storbritannien har kommit att kallas Jevons paradox. Paradoxen syftar på det fenomen som uppstår när effektiviteten i produktionen av varor
ökar tack vare att ny teknik införs, vilket leder till sänkta produktionskostnader men ökad total energianvändning. Den totala energianvändningen ökar alltså i takt med att ett större antal
produkter kan säljas till ett lägre pris än tidigare. Ett exempel är våra moderna bilar. Många biltillverkare i Europa och Asien minskar storleken på sina bilmodeller i takt med att bränslepriserna
ökar, men samtidigt stoppas det in alltmer tekniska prylar som för att produceras kräver mer energi och råvaror. Bilarna blir mindre men säljs i större volymer, vilket gör att de kan säljas
billigt. Det leder till fler bilar på vägarna och till ett ökat totalt energiuttag.

Jevons uppmärksammade oss även på något annat viktigt. Han visade att fram till 1820 ökade antalet arbetare inom jordbruket och tillverkningsindustrin i Storbritannien ungefär lika mycket.
Men i takt med kolets ökade användning och ångmaskinens utbredning blev det möjligt att tillverka stål i större utsträckning och bygga upp hela industrier för maskinell tillverkning. Antalet
arbetare växte därmed enormt inom tillverkningsindustrin. Detta skapade fler arbetstillfällen inom städerna, vilket i sin tur gjorde att fler människor hade råd att skaffa fler barn. Befolkningsökningen
på landsbygden låg däremot kvar på ungefär samma nivå som tidigare. 

Jevons såg en stor fara i att kolanvändningen ökade så mycket. Hela det brittiska imperiets kontroll och välstånd hängde på kolanvändningen. Att blint tro att effektivare ångmaskiner i det långa loppet ska kunna upprätthålla landets välstånd är farligt, menade han. Jevons insåg alltså redan då, i
mitten av 1800-talet, att obegränsad tillväxt är en omöjlighet med begränsade resurser. Högre effektivitet leder i förlängningen bara till att vi snabbare når tidpunkten då resurserna inte längre räcker för att växa. Han konstaterade att andra energiformer, såsom vindsnurror och vattenkraft, delvis skulle kunna ersätta kolet, men långt ifrån helt och framför allt skulle de vara otillräckliga
för att upprätthålla samma nivå av välstånd"

Precis som bröderna Anton och Simon Grenholm skrev i sin utmärkta artikel i DN-debatt för cirka en månad sedan, leder vinsterna av ökad effektivisering även idag lätt till ökad konsumtion. De företag och individer som däremot börjar arbeta för cirkulära system av sina resurser och energianvändning har framtiden för sig. Framöver blir resursslöseri nämligen inte bara en kostnad för miljön utan en synlig kostnad och outnyttjad resurs i företagets och samhällets verksamhet.

Släpp hörnflaggan och komma in i matchen -tillväxtens lågt hängande frukter är skördade. Dags att vakna ur drömmen och börja omprioritera, balans före sandslott av luft.    

2015-08-21

Påminnelse: Boksignering vid Sigtuna litteraturfestival på lördag o Söndag

Som vi skrev i söndags kommer vi på lördag och söndag delta i Sigtuna Litteraturfestival med vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet som släpptes i slutet av mars. Vi kommer att ha ett författarbord utanför Sigtuna bokhandel där vi båda (Johan Landgren och Roberth Hansson) kommer signera och sälja böcker. Vill ni träffa oss båda är det lördagen som gäller, på söndag finns dock Johan på plats för signering. Både Johan och Roberth är uppvuxna i Sigtuna Kommun men Johan bor numera i Dalarna.

Olja för blåbär har fått många fina kommentarer och recensioner av bland andra Johan Kuylenstierna -chef Stockholm Environment Institute (SEI), Lars Wilderäng/Cornucopia-författare till storsäljande Stjärnklart, Pär Holmgren, Birger Schlaug, Karolina Palutko Macéus-författare till "Jag äger Carnegie" mfl, läs mer här. Ett smakprov ur boken finner ni här. Boken är illustrerad av Anna Westin som bland annat gjorde illustrationerna till Sveriges Radios julkalender i julas.

Den som inte kan ta sig till Sigtuna i helgen får en ny chans den 24-27 september då vi deltar i stora bokmässan i Göteborg med bland annat ett eget seminarie där Staffan Dopping intervjuar oss om boken på Internationella torgets stora scen. Vi kommer även ha egen monter på plats.

Under hösten kommer vi hålla ett antal föredrag innan Johan åker till Silicon Valley, Kalifornien i slutet av oktober för att delta i energikonferensen Podcarcity 9 dit han blivit inbjuden. Johan kommer förutom rapportering och filmande från konferensen även bjuda på en del överraskningar från Kalifornien som kommer hamna på youtube-kanalen och bloggen.

Programmet för Sigtuna Litteraturfestival finner ni här, kanske ses vi där på lördag eller söndag!  


2015-08-19

Bina flyttar in i topplistekupan på Gotland

I början av juli monterade Johan tillsammans med en god vän en topplistekupa på en gård på Gotland. Under samma period rapporterade Johan från ett antal seminarier under Almedalsveckan.

Nu har Johan återvänt till Gotland och bina har flyttat in. I videon nedan får ni se hur det nya samhället artar sig. Bland annat får ni se drottningen och ett antal yngelramar fulla med bin. Det ser alltså ut som Johans tre kupor i Dalarna samt topplistekupan på Gotland är väl rustade inför vintern (många bin, friska drottningar). Nu återstår bara varoabehandling, vinterfodring samt slutskattning i Dalarna...Sen får bina sköta sig själva i några månader.

För fler inlägg och videos om bina, navigera hit.
 

2015-08-18

Gå eller rulla fram på en platta?

En ung japansk ingenjör tror sig ha funnit ett billigare och mer praktiskt alternativ till Segwayen som kan bli revolutionerande. Detta rapporterar Interesting Engineering.

När Kunaiko Saito gick sin masterutbildning i elmotorssystem fick han idéen om en laptop-liknande platta på hjul som skulle kunna användas att ta sig fram på. Tanken var att göra något som var lätt att bära med sig. Prylen kallas "WalkCar och bakom den står Saito och hans team på det nystartade företaget Cocoa motors.

WalkCar mojängen finns i två versioner, en på cirka 2 kilo för inomhusbruk och en på 3 kilo för utomhusbruk. Den är tillverkad i aluminium, klarar en vikt på upp till 120 kilo och har en topphastighet på 10 km i timmen som den klarar att hålla i upp till 12 kilometer innan den måste laddas i tre timmar för att vara redo för samma tur igen.  

När du ställer dig på WalkCar-makapären  börjar den rulla automatiskt. Att döma av presentations videon kan man även använda den för att köra relativt tunga grejor framför sig.  Kan tänka mig att den går hem bland i storstädernas betongmiljöer både för ungdomar och pensionärer. Givetvis inget för skogsvägar eller minsta lilla hinder men...  för ett pris på runt 7000 kronor är det nog rätt många som kommer kunna köpa den.

Under hösten kan WalkCar-möjängen reserveras. Återstår att se hur det slår när de första leveranserna rullar iväg till våren.    

Se videon och fundera själva.

2015-08-16

Boksignering vid Sigtuna litteraturfestival på lördag

På lördag och söndag kommer vi delta i Sigtuna Litteraturfestival med vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet som släpptes i slutet av mars. Vi kommer att ha ett författarbord utanför Sigtuna bokhandel där vi båda (Johan Landgren och Roberth Hansson) kommer signera och sälja böcker. Vill ni träffa oss båda är det lördagen som gäller, på söndag finns dock Johan på plats för signering. Både Johan och Roberth är uppvuxna i Sigtuna Kommun men Johan bor numera i Dalarna.

Olja för blåbär har fått många fina kommentarer och recensioner av bland andra Johan Kuylenstierna -chef Stockholm Environment Institute (SEI), Lars Wilderäng/Cornucopia-författare till storsäljande Stjärnklart, Pär Holmgren, Birger Schlaug, Karolina Palutko Macéus-författare till "Jag äger Carnegie" mfl, läs mer här. Ett smakprov ur boken finner ni här. Boken är illustrerad av Anna Westin som bland annat gjorde illustrationerna till Sveriges Radios julkalender i julas.

Den som inte kan ta sig till Sigtuna i helgen får en ny chans den 24-27 september då vi deltar i stora bokmässan i Göteborg med bland annat ett eget seminarie där Staffan Dopping intervjuar oss om boken på Internationella torgets stora scen. Vi kommer även ha egen monter på plats.

Under hösten kommer vi hålla ett antal föredrag innan Johan åker till Silicon Valley, Kalifornien i slutet av oktober för att delta i energikonferensen Podcarcity 9 dit han blivit inbjuden. Johan kommer förutom rapportering och filmande från konferensen även bjuda på en del överraskningar från Kalifornien som kommer hamna på youtube-kanalen och bloggen.

Programmet för Sigtuna Litteraturfestival finner ni här, kanske ses vi där på lördag eller söndag!    


2015-08-15

USA förbereder export av råolja till Mexiko men inte på grund av överflöd

För en dryg vecka sedan rapporterade vi om att en kommitté i den amerikanska senaten har röstat för ett förslag om att upphäva exportförbudet av amerikansk råolja. Kommittén med den republikanska senatorn Lisa Murkowski i spetsen hoppas få med sig en majoritet av senaten och representanthuset på förslaget för att kunna upphäva det exportförbud som infördes efter oljekrisen 1973-74.

Nu rapporterar UPI att amerikanska Handelsdepartementet, The US Department of Commerce igår meddelat kongressen att man avser godkänna kontrakt för export av råolja till Mexiko. Detta enligt källor till The Wall Street Journal.

Enligt amerikanska Handelsdepartementet kräver beslutet inte någon lagändring då handel mellan Mexiko och USA tillåter handel "från fall till fall". Det nationella exportförbudet av råolja gäller dock ännu för andra länder än Mexiko (Kanada är ju nettoexportör och är troligen inte aktuellt ännu då de snarare exporterar sin oljeasand/tjärsand -olja till USA).

Mexiko nådde sina nationella oljetopp (peak) 2004 och har de senaste 10 åren minskat sin årliga produktion med cirka 27 % (BP statistical review 2015) . 2004 producerade landet med de stora hattarna 3,8 miljoner fat per dag medan det 2014 producerade strax under 2,8 miljoner fat per dag.
Under samma period har Mexikos oljekonsumtion i princip varit oförändrad trots ökad fattigdom bland stora delar befolkningen. Totalt antal invånare har helt enkelt blivit fler. Under samma period har nämligen Mexikos befolkning vuxit från 109 miljoner till cirka 123,8 en ökning med 13,5 %.
2004 konsumerade landet 1,98 miljoner fat olja per dag medan det 2014 låg på 1,94 miljoner.        

Att USA:s Handelsdepartement så enkelt kan lätta på ett över 40 år långt exportförbud är anmärkningsvärt men inte så konstigt i rådande läge. Amerikanska oljebolag dras med enorma utvinningskostnader och ett halverat oljepris på bara ett drygt år. Vad det rör sig om är inte export av ett överflöd av olja i USA utan ett handelsutbyte av olja mot olja. USA exporterar lättare råolja till Mexico som i sin tur exporterar mexikansk tyngre råolja till USA. USA har en betydligt större raffineringskapacitet att hantera olika typer av råolja men troligen är det här snarare ett sätt att bygga starkare relationer mellan länderna samtidigt som amerikanska staten kan motivera fortsatt stöd till en amerikansk skifferindustri som just nu går på knäna.

Det är förstås även mycket valfläsk över det hela. Läser man nyheten lite snabbt och inte känner till att USA trots allt importerar 5,4 miljoner fat per dag och alltså är långt ifrån en nettoexportör för att inte tala om energioberoende- ja då låter det ju som att USA;s skifferboom är något besående. För att sätta in er i detta -läs gärna tidigare inlägg om USA:s skifferbubbla under fliken ovan.

Trevlig lördag!

2015-08-13

Besök till en riktig fossilskatt på Gotland

Strax sydost om Hemse på Gotland finns en levande skatt som få känner till. Sedan cirka 1945 har nämligen två bröder samlat fossilfynd och snäckor från hela Sverige men även från många andra delar av världen.

Johan befinner sig just nu på Gotland för att hälsa på släktingar och vänner. Igår gav han och en god vän sig iväg mot Sudret (södra Gotland) för en liten utflykt. Ett av av målen var ett besök till Hemse fossilmuseum. Det var inte helt lätt att hitta dit. Hemse är förvisso inte så stort men skylten in till gården var ju nästan en fossil i sig...

Väl på gården möttes de av två äldre herrar och undrade om de verkligen kommit rätt. "Ursäkta finns det ett fossilmuseum här?", frågade Johan.

Den ena mannen som stod upp och stödde sig mot en gammal avhuggen hockeyklubba till käpp tittade med en klurig blick och svarade "Det kan det vara".  Detta visade sig vara en av bröderna Ahlin, närmare bestämt Per-Olov Ahlin. Tillsammans med sin bror Bertil Ahlin och en pigg slätstruken vacker svart katt leddes Johan mot ett litet hus. Till vänster passerade de boningshuset och en veranda där Marianne Ahlin, Bertils fru välkomnar Johan och sin vän.

Väl inne i museet möts man av väggar fulla med fossil från golv till tak och ett mattinklätt golv bestående av bland annat orientaliska mattor. En hemtrevlig känsla infinner sig genast som förstärks av bröderna Ahlins trevliga sällskap och de många historierna om tingens bakgrund.


Fossil "från A till Ö" har alla sina bestämda platser och samlingen är noga indexerad och dokumenterad. Inte så märkligt att flera svenska muséer har fossilfynd som dessa herrar erbjudit i utbyte mot andra fossilfynd.

För likt ett nätverk för motorcykelbyggare som byter till sig delar med varandra har bröderna Ahlin bytt till sig fossil och snäckor med personer från till synes hela världen.



Bertil fossilmannen! 
Bertil Ahlin berättar ödmjukt för oss okunniga besökare om sina favoriter och varför det är så lätt att blanda ihop fossil av snäckor med dinosaurieliknande djur som lätt föreställer klor och liknande.

Nej, "klon" till vänster är ingen klo från en jättedinosaurie men kan vara en snäcka som bytt skal många gånger.

Ett av många ytor som är täckta med fossil, säregna stenar i alla dess former mm, mm.

Det stora runda stenen med gula fläckar kan vara av särskilt intresse för många av bloggens läsare. Det är nämligen en orsten från Närke. Bertil berättade att under 1940-talet användes orsten från alunskiffer för att framställa bränsle vid det statliga alunskifferverket i Kvarntorp. Orsten innehåller olja eller kol (bitumen) och var sannolikt ett försök att minska oljeberoendet från utlandet. Något som aktualiserades särskilt under bränsleransoneringen som rådde i Sverige andra världskriget.

Per-Olov -fossilguiden
Outtröttlig Per-Olov följer med överallt och vrider och vänder på fossil, stenar, tänder och snäckor och förklarar vad det vi för stunden fäster blicken vid är och karakteriseras av. Här och där smygs det in intresseväckande anekdoter.

   Eftersom Johan berättade att han bor i Dalarna plockade Per-Olov fram den här porfyren, en rödaktig bergart som kan anta många färger och är mycket hård. Här i röd/rosa färg. Porfyr finns i många varianter i Dalarna och användes mycket i början av 1800-talet i Älvdalen som material till konstföremål som vaser och pelare. Idag förekommer ett fåtal porfyrsliperier i Älvdalen.







Här var det snäckor...

Här en riktig mammuttand funnen i södra Sverige (Skåne om Johan minns rätt).

Kopia av en tand från en T-Rex (Tyrannosaurus Rex). Coolare än Spielbergs Jurassic Park!

Bertils fossiljakt finns dokumenterad av bland andra Gotlands Allehanda

Till skillnad mot den fossila olja som vissa dåligt pålästa journalister och "experter" hävdar finns i stora kvantiteter på och utanför Gotland är bröderna Ahlins fossilskatt på riktigt!

Så ska ni till Gotland i sommar är detta fossilmuseum verkligen ett måste. Kontaktar man bröderna i förväg under höst, vinter eller vår kan man eventuellt få möjlighet att titta förbi och få en guidning då också. Det är inte säkert hur länge bröderna håller på så passa på medan det går!

Avslutningsvis ett riktigt konstverk signerat Marianne Ahlin (Bertils fru). Visar tydligt hur det kan se ut när Bertil är på jakt efter fossilfynd...

 

2015-08-08

Förhindrar satsning på sol och vind -gör Australien som Spanien och Sverige?

Vi har tidigare skrivit om hur spanska regeringen skrämt bort spanska medborgare från att satsa på sol och vind genom att med ett lagförslag hota hushåll och företag med en hög skatt per konsumerad kilowatt-timme, oavsett om den produceras från egna solpaneler eller vindsnurror.

Det tål att upprepas, att trots lagförslaget inte har blivit lag ändå haft en enorm genomslagskraft i Spanien. Antalet installerade solcellspaneler är tillbaka på samma nivå som de var i början av 2000-talet. En liknande skrämseltaktik lades nyligen fram av den svenska regeringen som innebär att:  

Solenergianläggningar med en installerad effekt på 144 kw samt vindkraft- och vågkraftsanläggningar med en effekt 80 kw eller mer ska betala 30 öre i skatt per kWh. Det är precis som i Spanien bara ett förslag men om det går igenom ska det börja gälla den 1 juli 2016.

Förslaget har effekten att många svenska företag inte kommer våga satsa på sol och vind. Även vanliga hushålla kommer skrämmas från att våga satsa på egenproducerad el trots att de till en början inte omfattas av energiskatten då lagförslaget inte omfattar sol- och vindanläggningar som bara täcker husbehovet.

Det kommer troligen en dag då vi med teknik liknande de organiska batterier som är under utveckling vid Harvards Universitet kommer kunna behärska fotosyntesen med teknik. Ännu är vi långt ifrån ett samhälle som kan vila helt på förnyelsebara energikällor men en viktig del som gör att denna omställning går så långsamt är att stora elleverantörer inte vill göra konsumenter till både producenter och konsumenter av sin egen el.

Samtidigt vill rådande elproducenter inte tappa den kontroll över elmarknaden de har idag genom sin tillgång till fossila energikällor. Kanske är det inte då inte så konstigt att vi lever i en värld där det fossila energiberoendet ännu har ett fast grepp om de ekonomiska tillväxthjulen.

Men även om Spanien Sverige är tydliga exempel på hur satsning på förnyelsebart motarbetas av såväl politiker som av energiindustrin finns det rent av värre exempel. Om vi nu håller oss till västvärlden, sticker Australien verkligen ut här.

Tyska Deutsche Welle rapporterar att sedan den konservativa koalitionsregeringen ledd av Tony Abott tog över i Australien 2013 har det verkligen gått undan men åt helt fel håll. Till att börja med har Australien som enda land i världen först röstat igenom en koldioxidskatt i parlamentet för att sedan ta bort den. Naturligtvis har man likt Kanada sedan övergett sina tidigare utsläppsmål för att gynna inhemsk fossilindustri.  I Australien rör det sig förstås om landets viktigaste exportvara, kolet som är koldioxidboven nummer ett. Men Australiens sittande regering har gått mycket längre än så.

Med en kolindustri i kris där framtida kalkyler för ökad export till landets viktigaste kolkund Kina nu inte längre kan räknas med, har regeringen tagit till synes desperata åtgärder. Kina som i sin senaste partikongress deklarerat att man ska minska sin kolkonsumtion med 160 miljoner ton eller med 8 % mot 2014 års konsumtion de närmaste fem åren.

Abotts regering har i praktiken monterat ner Clean Energy Finance Corporation, en statligt ägd organisation som gav statligt stöd åt förnyelsebara projekt. Vind och solcellsstöd har sedan juli år förbjudits stöd efter order av Abbots regering.

Sedan tidigare har vi kunnat konstatera att australienska elleverantörer effektivt håller borta konsumenter från att våga satsa på egen sol eller vindel genom chockhöjningar av elavgiften om man kopplar på sina solceller på elnätet. I Queensland, den australienska delstat med flest installerade solenergianläggningar har ett elbolag höjt den dagliga elavgiften med 1142 procent vilket givetvis håller bort konsumenter från att sätta upp egna anläggningar.      

Australiens regering har dessutom precis som de svenska regeringarna (inklusive sittande) mist sagt bristande insikter om behovet av bördig åkermark för att säkra landets framtida livsmedelsförsörjning och krisberedskap. I bostadsbubblans moderna Mecka (Sverige) överlåts landets mest bördig åkermark till nya bostäder, i Australien överlåts det till nya kolgruvor. 360 km nordväst om Sydney har regeringen nämligen godkänt ett jätteprojekt på 1,1 miljard euro för öppen kolbrytning på vad som beskrivs som Australiens mest bördiga jordbruksmark, Liverpool Plains.

En jordbrukare som brukat marken i området i över 170 år säger till Deusche Welle:

"Jag tycker det är otroligt kortsiktigt...jag tycker det är en av de största illdåd en regering kan göra mot sin nation- att förstöra den finaste jordbruksmark vi har" 

Hoppet står till de över en miljon hushåll i Australien som redan kopplat in sina egna solceller på elnätet och den opinion som visar att över 50 % av landets befolkning anser att förnyelsebart bör prioriteras. Med ny batteriteknik för hushåll likt Teslas Powerwalls och Powerpacks och nya konsumtionsvanor kan det även bli möjligt för många hushåll att gå helt offgrid.

För mer om de utmaningar vi för står inför med omställningen av den fossila tillväxtekonomin
och de energimöjligheter som finns att tex gå offgrid i Sverige, läs gärna vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet. Recensioner och kommenterar till boken finner ni under fliken ovan.

Boken finns att köpa via förlaget, nätbokhandlar som Adlibris, Bokus och CDON och i en välsorterad bokhandel. Signerade exemplar kan även beställas direkt av oss.

Australiens flagga
Flaggan från wikipedia commons, publika rättigheter


2015-08-06

Bygga en stålbro med 3D-skrivare?

Att 3D-skrivare är på stark frammarsch råder det inget tvivel om. Som vi skrivit om tidigare 
används stora som små 3D-skrivare för att tillverka bland annat hemmagjorda proteser, mänskliga öron, fungerande vapen, leksaker och konst.

Boeing, världens största flygplanstillverkare använder egna 3D-skrivare för att tillverka specialdelar till flygplanen i metall och rymdbolaget SpaceX som tagit över NASA:s leveranser av materialtransporter till den internationella rymdstationen ISS, använder 3D-skrivare för tillverkningen av motorerna till den kapsel som är tänkt att ta astronauter till ISS 2017. Det finns förstås många fler exempel.

Nu har startup -företaget MX3D i Holland utvecklat vad de menar är en revolutionerande teknik för 3D-skrivare. 2014 kom MX3D med uppfinning i form av ett 3D-skrivarverktyg för robotar med sex axlar som de hävdar är billig. Det revolutionerade steget, menar företaget är att de nu har lyckats utrusta en industrirobot från ABB robotics med en svets och en anpassad mjukvara för att styra processen. Med roboten, verktyget och mjukvaran tänker företaget bygga en bro på plats i Amsterdam för att visa potentialen för denna nya teknik.  

Med tekniken ska alla möjliga material kunna hanteras, inte bara metall, sättas ihop på plats och konstruktionen ska kunna ta i princip vilken form som helst.

Bakom MX3D ligger framförallt mycket forskning av Joris Maarman Lab och Institute for Advanced Archtechture of Catalonia.

Det återstår att se om de lyckas med bron men kan större föremål och konstruktioner byggas utanför labbet, snabbt och effektivt lär vi få se mer av den här och liknande tekniker framöver. Frågan blir förstås vad det innebär för de arbetstillfällen som idag utgör alla mellanhänder och tillverkningsindustrin som sätter ihop prylarna idag. På bara några år har tex tillverkningsindustrin i USA exploderat och många företag har flyttat tillbaka till landet för att tillverkningen med robotar nu ofta kan ske billigare på hemmaplan med avancerade robotar som ersätter mänskliga arbetare.

En effektiv robot i miljonklassen är numera ofta mer kostnadseffektiv än många skickliga, relativt lågavlönade fabriksarbetare i Kina tex. Risken med denna utveckling är att produktionen centraliseras ytterligare på bekostnad av mångfalden och människors möjlighet att påverka vad som produceras.
Stora multinationella företag köper nämligen oftast upp startups och med dem patenten till tekniken.  
Den yttersta nersidan är förstås om utvecklingen av artificiell fortsätter ohejdat. Används 3D-skrivare i bred skala och med hållbara material där informationsutbyte på Internet utnyttjas av många kan det dock finnas vettiga användningsområden som tex inom sjukvård.  

Kika gärna på videon nedan och fundera själva.

MX3D:s projekt: Bygga en bro i Amsterdam med "en 3D-skrivare"
 

2015-08-02

Drömmen om fri amerikansk råolje-export vilar på bräcklig grund

En kommitté i den amerikanska senaten har röstat för ett förslag om att upphäva exportförbudet av amerikansk råolja. Kommittén ledd av den republikanska senatorn Lisa Murkowski hoppas nu få med sig en majoritet av senaten och representanthuset på förslaget för att kunna upphäva det exportförbud som infördes efter oljekrisen 1973-74.

De arabiska länderna inom OPEC inledde ett olje-embargo mot USA drygt tre år efter att landet nått sin maximala produktion av konventionell olja 1970. För USA som sedan 1949 gjort sig allt mer beroende av importerad olja från Mellanöstern slog därför embargot hårt. Embargot ledde till flera månaders brist på flytande bränslen i USA och ransonering på bensin och diesel infördes. Mer om oljekrisen kan ni läsa i Johans artikel på resilience.org och masteruppsatsen om USA:s oljeberoende och erfarenheter från oljekrisen 1967 och 1973-74.  

I ett tidigare inlägg citerade vi den högt respekterade amerikanska energikonsulten och geologen Arthur Berman angående de upprepade försöken de senaste åren att upphäva USA:s exportförbud av råolja:

"Att exportera råolja och naturgas från USA är bland de dummaste energiidéer någonsin. Att exportera gas är dumt, att exportera olja är ännu dummare".

Berman är inte ensam om att tycka detta. De flesta geologer och energianalytiker av rang menar att det vore rent vansinne att åter börja tillåta fri export av amerikansk råolja. Varför då?

Låt oss börja med att titta på hur det ser ut. I nedanstående graf som baseras på senaste amerikanska energimyndighetens EIA:s data, har vi jämfört landets import av råolja samt färdiga oljeprodukter (tex bensin, diesel och flygfotogen) med hur mycket som importeras. Vi har även lagt in en separat kurva (i svart) som visar andelen exporterad råolja som sker idag (små mängder råolja från kondensat är tillåten för export).
  USA:s export VS import av råolja och oljeprodukter


Som ni ser har USA fortfarande ett stort oljeimportbehov och importerade så sent som i maj 5,4 miljoner fat per dag i form av råolja och färdiga bränslen. Att USA skulle bli nettoexportör av energi till 2040 är helt orealistiskt då detta vilar på ett antagande om ökad produktion av skifferolja och skiffergas bortom 2020. Något som ledande geologer och energikonsulter som David Hughes och Steve Andrews visat är allt annat än sannolikt.

Som vi skrivit om tidigare lämnar EIA:s prognoser för USA:s framtida energibehov många frågetecken efter sig. Istället kan vi vänta oss en nedgång i USA:s oljeproduktion, som tar fart när skifferoljeprodukion troligen börjar minska 2019-2020.

För amerikanska oljebolag finns det starka intressen för att exportera råolja från USA då det möjliggör försäljning av olja till världsmarknadspriset Brent som ligger högre än det Nordamerikanska priset WTI. Skillnaden är i skrivande stund hela 5 dollar per fat, Brent står i drygt 52 dollar per fat medan WTI ligger på drygt 47 dollar. Varje dollar räknas, särskilt med ett mer än halverat oljepris sedan drygt ett år tillbaka som får många amerikanska oljebolag att gå på knäna.

Från politiskt håll framhävs att ett hävande av exportförbudet skulle skapa fler arbetstillfällen i USA och öka de energisäkerhetspolitiska intressena utomlands. Nya och gamla energipolitiska band skulle kunna upprättas om USA åter kunde börja exportera råolja sägs det. Naturligtvis är det även en hel del valfläsk för republikanerna att gå till höstens president- och kongressval med löften om att häva exportförbudet om man vinner båda dessa val. De flesta amerikaner vet helt enkelt inte hur energiberoendet ser ut och vad ett hävande av exportförbudet innebär.

Det finns nämligen många skäl för amerikanerna att ifrågasätta förslaget. Ökad oljeexport innebär ökad import av olja från andra länder samtidigt som en ökad efterfrågan från andra länder kan tömma de amerikanska reserverna snabbare oavsett om USA:s inhemska fortsätter att minska.

Ur ett energisäkerhetsperspektiv bör USA precis som Norge spara så mycket av olja som möjligt för framtiden. Allra helst låta så mycket som möjligt stanna i backen för att minska effekterna på klimatet som visar oroande tecken på att förändras mycket snabbare än klimatforskarna tidigare trott.

Främsta ekonomiska skälet att förkasta förslaget är dock att en export av råolja bara hade varit motiverat om det fanns en långsiktigt ökande produktion att vänta i USA men som vi nämnt ovan kommer skifferoljeproduktionen sannolikt att börja minska redan om några år. Genom en eventuell fri export av råolja spär man därför på en redan pågående Klondykehysteri av enorm proportioner där hela städer i delstater som North Dakota och Texas bygger upp hela sina ekonomi kring löften om en växande oljeindustri som ska försörja hela ekonomin på arbetstillfällen och ge ett växande välstånd.

För att krama ur de sista skifferdropparna på amerikansk mark krävs dessutom en fortsatt enorm utbyggnad av skifferbrunnar vilket riskerar leda till ökad förekomst av jordbävningar, förorenat grundvatten och försämrad hälsa för boende i områden där utvinningen sker. Se tidigare inlägg om skifferbubblan här.

Om man nu tror att skifferbubblan i USA kan förlängas genom skapandet av nya skifferbubblor i övriga delar av världen bör man se följande video av den amerikanska investeraren Eric Townsend.

USA är inte energioberoende om kommer inte bli det inom överskådlig framtid. Landet tjänar därför inte som ett exempel på en framtid där oljan flödar billigt och i rikliga volymer. Det är och förblir en begränsad resurs vi ska vara sparsamma med, av ekonomiska såväl som miljömässiga skäl.

Resurs och tid bör istället läggas på att minska vårt beroende av fossila bränslen genom att ställa om vår ekonomi och vårt transportsystem till att i första hand fungera lokalt, regional och nationellt. När saker och ting blir för stort, tenderar det att paja.