2016-12-03

Skifferoljebolagen i USA betalar nu 550 000 kr per hektar och går med förlust

Sedan sommaren 2014 har oljepriset fallit med över 50 % med stora konsekvenser för hela oljeindustrin. Detta reflekteras tydligt i det faktum att 70 % av oljeexportörernas statsbudgeter nu är lån. 

Vad som inleddes med ett produktionskrig av Saudiarabien och OPEC riktat mot amerikanska skifferoljeproducenter har de senaste dryga året skapat ett överkott på cirka 2 miljoner fat olja per dag. Detta ska jämföras med världens efterfrågan på olja som i dagsläget ligger på cirka 97 miljoner fat per dag.

Men det som var ett överskott på 2 miljoner fat per dag för bara drygt ett år sedan är nu endast 250 000 fat per dag enligt olje- och energiexperten Arthur Berman som för några dagar sedan analyserade oljemarknaden med investeraren och hedgefund förvaltaren Erik Townsend i ett mycket hörvärt program på podden MarcroVoices. Många intressanta uppgifter framkommer i programmet där det globala energiläget, USA:s oljemarknad och OPEC:s omtalade beslut om en gemensam produktionsminskning analyseras grundligt.

Berman som Johan kontaktade för ett par veckor med anledning av en medial skandal där en undersökning av US Geological Survey ledde till att helt felaktiga uppgifter spreds i svensk och internationell media. Vad som i själva verket var en uppskattning av den amerikanska myndigheten beskrevs i media som USA:s största oljefynd någonsin. Ett "gigtantistiskt fynd" som snabbt värderades till hundratals miljarder dollar när verkligheten visar på motsatsen. Istället visade Arthur Berman att det rör sig om hundratals miljarder dollar i förluster och en uppskattning som inte är bevisad med borrningar och inte heller tar hänsyn till några som helst kostnader eller finansiella risker med att ta upp oljan.


I programmet i MacroVoices nämnde Berman fler häpnadsväckande uppgifter som ytterligare belyser hur ohållbar USA:s skifferproduktion är.

Den så kallade skifferformation som attraherar flest oljebolag i USA just nu är Permian Basin, ett gigantiskt område som sträcker sig över västra Texas och sydöstra New Mexico. Det är även här som den omtalade Wolf Camp shale formation ingår. För att förstå betydelsen för Permian Basin just nu räcker det att konstatera att av samtliga riggar på land som används vid borrning efter ny olja i USA är nu hela 65 % i Permian Basin. Vad som är ännu mer slående är priset oljebolagen är beredda att betala för att få köpa mark i området där de ska borra dessa tusentals brunnar.

Berman berättar att under höjden av skiffergasbubblan runt 2012 kunde olje- och gasbolagen betala 30 000 dollar per hektar för mark där skiffergasbrunnar skulle borras, vilket då var rekordsummor. Idag kan oljebolagen i Permian Basin betala 60 000 dollar per hektar eller cirka 552 000 kronor per hektar! 

Med ett oljepris under 65 dollar per fat är det inte lönsamt att borra efter skifferolja på de flesta ställen i USA där utvinningskostnadern och riskerna är mycket högre än för den konventionella olja som utvinns i Mellanöstern. OPEC kan med andra ord producera till lägre kostnader och ändå gå med vinst. I takt med att de lågt hängande frukterna plockats i de övriga två vikitigaste skifferformationerna i USA: Bakken Shale formation i North Dakota och Eagle Ford formation i Texas, har alltså fokus riktats mot de relativt lågt hängande frukterna i Permian Basin.

Men Berman nämner även något intressant som de flesta olje- och energianalytiker inte tagit upp i media. USA:s ökade skifferoljeproduktion och minskade konventionella olja innebär att landet producerar allt mer så kallad light crude. Skifferoljan är av en typ som de flesta amerikanska oljeraffinaderier inte kan hantera och omvandla till bensin, diesel, flygfotogen etc. För det krävs utblandning av olja som måste importeras från tex länder som Saudiarabien och Iran, olja som USA nu tvingas öka importen av för att kunna raffinera ökad andel av skifferolja/light crude.

Samtidigt riktas mycket uppmärksamhet mot OPEC som nyligen beslutat att minska produktionen med 1,2 miljoner fat per dag från med början i januari nästa år. Detta har fått många att hoppas på oljerpiser 70 dollar per fat och uppåt. Men OPEC:s sänkning (om det genomförs) är till tidigare rekordnivåer från i janruai i år som enligt Berman knappast kommer leda till oljepriser på 70 dollar per fat och uppåt snart. Det finns tex lagerhållning av olja och flytande bränslen för runt 1,5 miljoner fat per dag bland OECD-länderna för ett helt år just nu. Iran har dessutom tillåtits öka sin produktion.

Men vad som kan skapa tillfälliga eller periodovisa prischocker av oljepriset är förstås tex om Venezuelas oljeproduktion sätts ur spel fullständigt med det poltiska kaos som landet just nu upplever.

Lyssna gärna på programmet med Berman och Townsend nedan och fundera själva. Trevlig lördag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.