2017-08-28

Dra lärdom av Kenya och Kina -förbjud plastpåsar och minska oljeberoendet

I juli skrev Johan ett inlägg här på bloggen om hur mycket fossil energi i form av olja som slösas bort varje år genom användningen av bildäck. Dessa kemikalie-bomber som rullar oss framåt på vägarna kräver inte mindre än 26,6 liter olja att framställa och hamnar dessutom i naturen eller på platser där de lätt kan fatta eld och sprida föroreningarna vidare även när de pensionerats. Bildäckens framtid blev även temat för en debattartikel Johan sedan skrev i Dagens ETC.

Men fossil energi, särskilt olja och naturgas finns med i framställningen av så mycket annat vilket både gör oss beroende av ändliga resurser i materialframställningen och samtidigt sprider föroreningar och hälsofarliga ämnen för oss människor och i naturen. För att minska vårt fossila energiberoende är det en lång rad av små och större åtgärder som krävs för att helheten verkligen ska förändras till något hållbart.

Ett inspirerande och viktigt steg för att bryta det fossila energiberoendet kom idag från Kenya som beslutat att helt förbjuda användningen av plastpåsar i landet. Enligt lagen som trädde i kraft idag förbjuds användningen, tillverkningen och även importen av plastpåsar. Om en bryter mot förbudet kommer det svida rejält, minst 150 000 kronor eller upp till 300 000 kronor alternativt fyra års fängelse... Ska ni på safari-resa till Kenya bör ni alltså skippa plastpåsarna!

Nyheten rapporteras bland annat om av Svt-nyheter idag. Vad som gör det här extra intressant är inte bara vilken resurs- och miljöbesparing det innebär för Kenya, där 100 miljoner plastpåsar ges bort gratis årligen i landets matbutiker. Det är till att börja med en viktig fingervisning för oss i Sverige som gärna slår oss för brösten för att vi är bäst i världen på sopsortering men än så länge bara diskuterat ett förbud för användningen av plastpåsar men alltså ännu inte infört denna till synes självklara åtgärd.

Kanske helt enkelt för att politiker och (de flesta svenskar och boskap) till skilland mot i Kenya och många andra afrikanska länder inte tvingas vandra bland plastpåsar och sopberg. Det en ser och inte förstår kan en som bekant svårligen påverka. Vi i Sverige måste dock påmina oss om att det spelar mindre roll om Sverige är världsbäst på att sopsortera om det globala fossila energikontot fortsätter att tömmas när vi importerar allt från mat till prylar vars framställning och tranporter i praktiken helt är beroende av tillgången till importerad fossil energi.

Sverige boven i dramat

Anpassning och omställning till minskade fossila energitillgångar tar nämligen tid och med de lågt hängande energifrukterna redan plockade börjar det bli bråttom. Att bidra till en minskad plastanvändning i Sverige och andra länder är med andra ord en global angelägenhet, en äkta "win win". Vi måste komma ihåg att de plast och sop-landskap vi ser i tex Kenya skapats med en konsumtionskultur som har sin rot i väst och exporterats till andra delar av världen. Det vi ser i afrikanska länder är ett mikrokosmos av vad som väntar planeten som helhet om inte radikala åtgärder införs för att minska den fossila användningen som möjligjort att energislöseri och en ohållbar konsumtion kortsiktigt kan löna sig utan att de negativa konsekvenserna märks så tydligt i tex i Sverige.

Faktum är att plastpåsen uppfanns i Sverige. Under 1950-talet började plastkassar med handtag säljas globalt av det Norrköpingbaserade företaget Celloplast AB efter att uppfinnaren Sten Gustaf Thulin patenterat plastkassan eller plastpåsen. Idag använder svenskarna cirka en miljard plastkassar per år (2012) vilket innebär att en genomsnittlig svensk (räknat på 10 miljoner invånare) använder 100 plastpåsar var per år eller nästan två i veckan! Snacka om resursslöseri!

En bidragande orsak till att så många plastpåsar går åt i Sverige hänger ihop med att Sverige tillhör undantagen när det gäller att ge bort små plastpåsar gratis i affärerna...

Kina sparar mycket olja- gratis plastpåsar förbjudet 

Kina införde redan 2008 ett förbud för butiker att ge bort gratis små plastpåsar i butikerna. I samband med att förbudet infördes meddelades att butiker skulle kunna få böta motsvarande 10 000 yuan eller knappt 12 000 kronor om det bröt mot förbudet.

Sex månader efter att förbudet infördes meddelade National Development and Reform Comission (NDRC) att användningen av plastpåsar på stormarknader beräknades ha minskat med 66 procent och eller motsvarande 7,14 miljoner fat olja (1,6 miljoner ton olja). Om vi utgår från att lika mycket sparades resten av det året (2008) innebär det att Kina sparade in nästa 14,3 miljoner fat olja bara på att förbjuda gratis plastpåsar! 

Räknat på 2016 års oljekonsumtion i landet (BP Statistical Review of World Energy) betyder det i sin tur att Kina sparade in mer än hel dag av sin oljekonsumtion med denna enkla åtgärd. Skulle Kina införa ett totalförbud skulle mer än det dubbla kunna sparas in enligt World Watch institute då Kina gör av med cirka 37 miljoner fat olja årligen för framställa plastpåsar eller motsvarande nästan en halv dags oljekonsumtion i världen.

Användningen av olja i plastpåsar är ännu ett exempel som belyser vad som är en ohållbar ekvation när det gäller vår energianvändning och konsumtion. Just nu vill en växande andel av världens befolkning konsumera och slösa lika mycket energi som västvärlden för att det är likställt med ökat välstånd och framgång. Bara Indien och Kinas befolkning utgör tillsammans nästan 40 % av världens befolkning. Men som vi tar upp i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet slösar amerikaner och europeer mycket mer energi än tex en genomsnittlig kines även om Kina som land konsumerar mer energi än något annat enskilt land.

Räknar en om energiinnehållet för att framställa, producera och tranportera maten för en genomsnittlig amerikan ska få i sig mat varje dag, skulle kroppsvolymen hos person i USA behöva vara stor som en 40 ton kaskelotval medan en kines energintag för att få mat på bordet idag, omräknat i kroppsvolym skulle motsvara ungefär en 300 kg tung flasknosdelfin. Det är alltså en fullständig omöjlighet att Kinas befolkning kan konsumera mat (och andra prylar och tjänster) i närheten av den omfattning som den genonsnittliga personen gör i väst då den alltså idag är över 100 gånger så hög i tex USA mot i Kina.

Konsumtion och produktion måste var förenlig med de resurser som finns att tillgå främst lokalt och nationellt, detta gäller i synnerhet mat men egentligen de flesta varor. Sverige och många andra högteknologiska länder har mycket att lära om resursanvändning när gäller hela användningskedjan. Bara för att vi inte ser skräpet och slöseriet, betyder det inte att det inte finns eller inte kommer bli ett problem även här.  

Leta reda på några fräcka tygkassar och lägg i bilen eller ryggan/handväskan för cykelfärden. Spara pengar och bidra till en hållbar omställning som måste till vare sig vi vill eller ej. 

Tygkassen, coolare blir det inte
Bildkälla: Wikimedia commons: "Haunerova, bag created by Český západ

17 kommentarer:

  1. I USA fanns ofta anslag om att undvika plastpåsar. Mest tydligt hittills jag sett var på SF bokhandeln i Gamla Stan, som jag besökte i fredags em. På väg dit från tunnelbanan mötte jag ändå många som bar deras plastpåse. Om det blev obligatorisk avgift skulle det säkert minska användningen här i Sverige också. Återanvänder själv mycket påsar och förbrukar givetvis för mycket till soporna. Borde ha någon kompression i köket redan.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  2. Intressant om bildäck. Det visar återigen vilket urdåligt alternativ elbilar är jämfört med spårburen trafik. Ni missar ofta viktiga aspekter, när ni skriver om att Kenya slutar med plastpåsar så borde ni skriva vad alternativet de inför är. Det är omöjligt att skrika resursslöseri utan att veta alternativet, skärpning.

    Men plastpåsar borde vara en droppe i havet i energislöseri. Att minska biltrafik borde ligga höst på agendan för alla politiker, det är här det enorma resursslöseriet ligger. Väldigt vinklat inlägg, återigen från er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jonas du bör se elbilar i jämförelse med fossilbilar. Självkörande fordon ligger nära i tid genom de snabba framstegen för algoritmerna. De helt självkörande bilarna drar mindre däck genom bättre körstil. Om vi lägger en kraftig skatt på plast från fossilt kommer användningen att minska och alternativ att komma fram lite snabbare. Ingen naturlag tvingar oss att ha plast i däck. Det är omöjligt dyrt om vi ska ha spår överallt. Snabbast och billigast ökande kapacitet, för vårt överlastade spårsystem, skulle vi få med modernare signalsystem likt flyg och fartyg. kombinerat med lite omkörningssträckor.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Urbaniseringen bidrar till större minskning av energiförbrukning än vad några innerkurvor med en självkörande bil. Det är rent idiotiskt att tänka att framföring av ett ton stålskrot för att handla på nåt köpcenter i utkanten av en stad är ett hållbart samhälle.

      Radera
    3. @Jonas. Det är givet att minskad personbilstrafik där fossila bränslen eldas för att ta 1,5 personer (i Sverige) från A till B bör vara prio 1 och det skriver vi gång på gång här på bloggen. Att uppmärksamma "det lilla" i det här fallet plastanvändningen betyder inte att vi plötligt glömt eller prioriterat bor andra viktigare/större fossil/resursbovar. Tanken är endast att belysa enkla åtgärder som i det långa loppet, tillsammans med många andra, inklusive omställningen av transportnätet mot mer cykel, gång, lokalproduktion/konsumtion, tåg, podcars, spårvagnar kompletterat med självkörande elfordon för tex kortare resor dit tåg ej går/lämpar sig.

      Menar du att alla ska bo i en storstad? Självfallet ska vi inte åka i ett ton stålskrot i framtiden, men kanske några hundra kilo chassi av något slag och "ton" av något form skelett för större minibussar tex.

      Mvh
      Johan

      Radera
    4. Ja, fler kommer att bo tätare i städer. Det är ett globalt faktum, och en trend som har varit under en lång tid, och brukar kallas för urbanisering. Detta minskar energiförbrukningen mer än alla andra faktorer. Se den svenska boken http://www.bokus.com/bok/9789185639779/alla-behover-narhet/ är intressant och en amerikansk bok beskriver också att det är viktigt att få ner biltrafiken https://www.amazon.com/New-Urban-Crisis-Segregation-Class/dp/0465079741/

      USA och många andra delar av världen är nu uppbyggda väldigt mycket för bilåkandet, något som inte är hållbart och håller på att ändras. http://deadmalls.com/ är en sida som följer döden av köpcenter i utkanten av amerikanska städer.

      Radera
    5. Läste i förra veckan i Wall Street eller USA Today att köpladorna kämpar för att klara sig och orsaken är näthandeln.

      Biltrafiken minskar med detta och när vi slipper hämta det vi beställt och detta kommer hem med små autonoma fordon sparas ännu mer. Redan nu kommer allt mer med budbilar som optimerar sin körning av mindre leveranser till många.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    7. @Jonas P. Det är knappast någon som missat urbaniseringen som pågått i årtionden. Vad jag frågar mig, är hur denna trend kommer utveckla sig. Dvs även om över 50 % av jordens befolkning nu bor i städer/större samhällskluster, kommer dessa bara växa på bredden och höjden eller kommer mindre samhällen fortsatt att finnas i periferin, delvis självständiga/avskurna eller finnas kvar och utvecklas i symbios med större samhällen?

      Logiken du pekar på med urbaniseringen köper jag helt, om du avser att avstånd/energi/resursförbrukning ökar om människor ska ta sig från A till B i vardagen (från landsbygd/långa avstånd till arbete/affär osv) i energikrävande farkoster som idag tillverkas långt bort med fossil energi och rersurser från andra delar (långt bort) innan de slutligen sätts samman i en fabrik. Detta skulle tala för att urbaniseringen fortsätter mot en maximum där i praktiken alla bor i eller i direkt anslutning till jättstäder.

      Det kommer sannolikt kunna produceras mat i städerna eller i dess direkta anslutning i växthusliknande kontainers mm, om det kommer räcka när det gäller vattenförsörjning är jag mer tveksam till om inte hela avlopp/WC-systemet helt byggs om. En annan viktig parameter som ofta glöms bort är även att städer saknar träd/omgärdande skogar som kan ta upp och hålla vatten, vilket i takt med klimatförändringarna utberedning talar emot att koncentrerade betongklumpar (städer) är några säkra fort att bo och leva kring.

      Frågan som följer när det gäller matförsörjningen blir: Ska landsbygd bara bli en yta för AI-maskiner och gigantiska jordbruksområden som förser städerna med mat/resurser? Kanske är det resurseffektivt/nödvändigt om en utgår från att vi kommer kunna leva 7-10 miljarder människor på planeten utan att resursbrist och andra faktorer vänder populatoins-kurvan åt andra hållet.

      Det här kräver dock en djupare analys jag ej har tid med just nu.

      Mvh
      Johan

      Radera
    8. Landsbygden blir aldrig tom på människor. Många fler kan strax arbeta där de befinner sig och behöver mer sällan träffa arbetskamrater IRL. Med lite intelligentare AI går det att ha mindre ytor med en gröda och därmed inte så stora fält med en enda växt.

      Möjligen kommer någon form av arbetstidsförkortning som underlättar större skillnad mellan boende och arbete. Autonoma fordon ger också helt andra möjligheter. När parkeringsplatser och trafikleder blir mindre upptagna ges också möjlighet till mer bostäder nära city. Pensionärerna ökar kraftigt i andel och många kan flytta ut till billigare boende när dagens mer opålitliga färdtjänst byts mot autonoma taxitjänster.

      Såg nyss att regeringen anslår 100 miljoner för att börja åtgärda mikroplast och plast i haven. Det är åtminstone en bra början, för utan ett fungerande hav blir det riktigt illa.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    9. Jag har snackat med många matproducenter här om kring. Dom känner sig grundlurade av myndigheter och makteliten. Det kan om inte förutsättningar på landsbygden förändras gå så illa att flertalet odlare bara odlar åt sig själva och säljer bara lite överskott lokalt och låter den överblivna marken växa igen. Det fungerar om man gör sig skuldfri. Sedan kan stadsbor suga på sina tomater från Spanien utan näringsämnen bäst dom vill så länge det finns några.. Rätt var det är finns det inga tomater från Spanien.

      Om man bygger en mur runt staden. På vilken sida av muren är klösmärkena efter två veckor? (ordspråk av Stefan Sundström)

      Mvh Berra

      Radera
  3. Själv tycker jag det bästa med urbaniseringen är att man slipper många som inte hör hemma här på landet, som ändå bara sitter och glor på tv hela dagarna. Dom tycker jag lika gärna kan sitta i en lägenhet och äta sina chips och cola i en storstad. Det innebär att hus och hem blir lediga för sådana som verkligen tycker om frisk luft, natur och att cykla till Ica. Det blir bättre grannsamverkan när rätt folk bor på ett ställe dom trivs.

    Jag hoppas verkligen att plastpåsar förbjuds även i Sverige snart samt alla äckliga och giftiga förpackningar som maten ligger inpressad i.

    Mvh Berra

    SvaraRadera
  4. Angående påsar så gjorde jag en stor shoppingrunda i helgen. Av 11 butiker frågade 7 om jag ville ha en kasse eller inte. Och av 11 var det 5 som hade papperskassar.
    Vad ska man tycka om plastpåsar av biomateriel? Mitt Ica har plastpåsar som bygger på sockerrör från Brasilien ( vilket jag inte gillar personligen). Själv tycker jag att det mesta som man kan göra av fossil olja borde kunna göras av ved.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anser det felaktig väg att förbjuda plastpåsar av fossil olja. Om vi istället lägger en skatt på påsar kommer snabbt alternativ fram. Sockerrör är nästan säkert billigare än från tall och gran. Sockerrör växer snabbt och transport från Brasilien kräver inte mycket energi per påse. Våra träd passar bättre till byggnader och möbler, samt den minskande marknaden för papperstidningar.

      Ja visst borde fossilt bränsle för transport från Brasilien beskattas. Min gissning är att världen är mer mogen för koldioxidskatt när Trump inte längre är president.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Det finns redan alternativ till plastpåsar. Nämligen tygpåsar. Så varför ett förbud inte skulle funka fattar inte jag. En ny skatt innebär iofs mer byråkrati. Det blir fler jobb. Det kanske det var det du tänkte på Nanotec.

      Mvh Berra

      Radera
    3. Nej Berra det är helt enkelt för mycket förbud i dagens samhälle. Blir knappast många nya jobb för att hantera en skatt. Plastpåsar är praktiskt när det är frysta, fuktiga eller blöta varor som ska bäras. IKEAs påsar är bra och duger utmärkt för att handla livsmedel i. Min uppfattning är att de håller längre än tygpåsar. Papperskassar är inte så illa heller när det gäller miljön men de håller inte så länge

      Vänliga hälsningar

      Nanotec.

      Radera
    4. Ska vi förbjuda dieselbilar i staden kan vi lika gärna smälla på förbud mot engångs plastkassar och plastförpackningar också .. Jag förmodar att ett förbud inte gäller lite grövre, sydda påsar av plast. Sådana som brukar kosta 15 - 20 kr. Dom går att använda hur många ggr som helst. Det finns så många konstiga förbud så ett mer eller mindre kan verkligen inte ha någon betydelse. Man måste tänka att det är för en god sak. Så folk kan sova lite bättre och inte ligga där klarvakna med ett dåligt samvete..
      Förbudet mot att sota skorstenen själv är mycket värre..förbudet mot att fälla vilka träd man vill i skogen ska vi knappast tala om. Det är helsjukt.

      Mvh Berra

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.