Sidor

2020-04-24

Intervjuad om Oljepriskollapsen i P4 Dalarna: Från fossilberoende till resilient ekonomi

Igår blev jag intervjuad i P4 Dalarna med anledning av oljepriskollapsen i måndags där amerikanska oljeprissättningen WTI föll från 18 dollar per fat till -38 dollar per fat, ett oljeprisfall på över 300 % vilket aldrig tidigare skett. Under samtalet tar jag upp lite hur det kan påverka Sverige och framförallt hur det kan bli en väckarklocka för att bygga en resilient, icke fossilberoende ekonomi. 

Anledningen till det plötsliga fallet var främst att oljeproducenter via handlare sålt kontrakt för leverans i maj skapade panik. Detta då kontrakten inte kunde hanteras av köpare som inte såg hur de skulle kunna ta hand om oljan utan säker tillgång till lager när efterfrågan helt enkelt inte finns. Panikförsäljning av kontrakten ledde till ett prisras som nu återhämtat sig ordentligt men som fortfarande innebär en svår ekonomisk kris för oljeindustrin. 

Coronakrisen har sänkt efterfrågan på olja till extremt låga nivåer men oljeproducenterna kan inte bara skruva åt kranarna, särskilt inte i USA där skifferoljeproduktionen bygger på att ständigt nya brunnar borras då produktionen annars faller med ca 70 % på bara några år (hänger ihop med frackingen).  

Jag pratade häromdagen med Mikael Höök om den uppkomna situationen kring oljepriskollapsen. Mikael Höök är universitetslektor i forskningsgruppen Globala Energisystem på institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala Universitet och en av Sveriges främsta naturresursexperter och specialist på fossila bränslen och oljemarknaden. Mikael Höök förklarade att i USA är det extra svårt att stänga ner produktionen då det riskerar att allvarligt skada skifferoljetillgångarna som efter en utvinningsstänging eller minskning kan få svårt eller inte alls kommer tillbaka till samma nivåer som tidigare. Värdet på dessa oljetillgångar skulle därmed falla eller till och med bli noll. 

Det är så illa förklarade Höök, att skifferoljeproducenterna är beredda att producera till nära 0 dollar per/fat i betalning för den producerade oljan eller som vi såg under kort tid under måndagen, att till och betala för köpare att ta hand om oljan.  Höök förklarade vidare att USA:s regering kommer gå mycket långt för att rädda sin oljeindustri när de korta lån som banker och investerare gett skifferindustrin inte räcker eller inte förlängs, för att rädda dem. Många mindre oljeproducenter kan förstås gå i konkurs men de största och viktigaste kommer räddas till nästan vilket pris som helst menar Höök. 

För Donald Trump handlar det förstås om långt mer än amerikanska oljeindustrin och dess centrala roll för USA:s energisäkerhet eller identitet. Det handlar om att rädda arbetstillfällen i den enorma industri i Mellanvästern i USA där Trump har viktiga väljargrupper. 

I skrivande stund har Nordamerikanska prissättningen WTI hämtat sig till ca 16,5 dollar per fat men jag frågade Höök  till vilket pris per fat som skifferoljeproducenter i USA kräver för att klara sig ekonomiskt och fick svaret att det handlar om 45-50 dollar per fat. Skifferoljeproducenter kan dock, fortsatte Höök, under mycket kort tid för vissa effektiva oljeproducenter i USA gå plus minus noll på runt 30 dollar per fat. Men detta är alltså långt ifrån dagens nivåer som fortfarande endast är hälften av vad som krävs för breakeven.

Men det är inte bara amerikanska oljeproducenter som blöder ymnigt. Världsmarknadspriset på olja mätts i Brent Crude och ligger i skrivande stund på 21,2 dollar per fat. Detta är långt under vad de flesta oljeproducenter kräver för att gå med vinst. Så sent som i februari låg Brent på över 55 dollar per fat, nästan tre gånger mot idag. 

Redan innan Coronakrisen bröt ut hade OPEC med Saudiarabien i spetsen svårt att komma överens om hur ett redan då överflöd av olja på världsmarknaden skulle hanteras och förhandlade förutom sinsemllan även med Ryssland utan att kunna komma överens om produktionsminskningar. De senaste årens produktionsökningar av skifferolja från USA och även landets produktion av LNG, dvs flytande naturgas, har skapat ett överbud av råvara till flytande bränslen som OPEC och Ryssland haft svårt att hantera. 

Ryssland tex vill inte sänka sin produktion för att stabilisera eller höja oljepriset för att få mer per fat utan har istället valt att öka produktionen och få mindre per fat men helt enkelt sälja mer och få lika mycket eller mer. Saudiarabien och OPEC har då valt att öka eller åtminstone inte sänka produktionen. 

När sedan efterfrågan på olja fallit till rekordlåga nivåer, på grund av en nästintill stillastående världsekonomi till följd av Coronakrisens nedstängning av den ekonomiska aktiviteten, står oljeproducenterna inför en ännu svårare förhandlingssituation. Oljeproduktionen som innan Coronakrisen låg på cirka 100 miljoner fat per dag måste ner med kanske 30 miljoner fat per dag eller mer, tidigare kunde man inte ens komma överens om att minska produktionen med ett par miljoner fat per dag...

Oljeprisfallet väcker många frågor och fler minst sagt märkliga situationer kan uppstå. Idag är nästan alla oljelager världen över fyllda till bredden, till och med de gigantiska så kallade superoljetankers som kan transportera 2 miljoner fat olja är hyrda för att fungera som temporära flytande oljelager. Donald Trump har förstås försökt framtså som en god ledare genom att erbjuda möjligheten att lagra olja i USA:s strategiska petroleum reserv. Ett lagersystem som byggdes efter oljekrisen 1973-74 men där finns bara utrymme för att lagra cirka 2-3 dagar av amerikansk oljeproduktion sedan är det fullt även där. Detta vet de flesta oljeanalytiker men det låter ju bra framför kamerorna...

I en läsvärd artikel i Vice kan vi tex läsa om hur det i måndags teoretiskt sett skulle ha varit möjligt att komma över nästintill gratis olja, fylla upp den i en gammal skruttig oljetanker som du köper "billigt" (för runt 17 miljoner dollar) vars lagringstankar förhoppningsvis är intakta men farkosten är inte längre sjöduglig för att förflyttas. Invänta sedan en prisuppgång på oljan och du kan göra en rejäl hacka... I verkligheten skulle en sådan "investering" kräva att du dels har mycket goda kontakter i oljeindustrin, har en skicklig terminshandlare av olja och framförallt löser logistiken att få oljan till din oljetanker som kanske ligger i en hamn långt från transportmöjligheter på land eller för leverans från en annan oljetanker. Men det finns de som gjort sådana affärer tidigare, det är dock mycket riskfyllt och knappast moraliskt naturskönt...

Tittar vi framåt blir det dock mycket intressant. Nedan har jag kikat på senaste inkomna datan (17 april 2020) för så kallade aktiva oljeriggar i USA. Jag har bara tagit siffrorna för oljeriggar och exkluderar alltså gasriggar för naturgas då oljeprisfallet främst påverkat oljeproducenterna i USA även om antalet aktiva gasriggar fallit med cirka 20 % under samma period: 13 mars 2020-17 april 2020.  



Riggaktiviteten är en indikator på antalet aktiva riggar som utvinner eller söker efter olja eller naturgas. Eftersom det krävs att tusentals nya brunnar hela tiden borras för att produktionen inte ska falla mer än den ökar, är det centralt hur många riggar som är igång. Fram till den 13 april låg antalet aktiva oljeriggar i USA på drygt 670 och har de senaste två åren pendlat mellan cirka 700-800 aktiva oljeriggar enligt statistik från Baker Hughes rig count. Men från att ha legat på 683 aktiva oljeriggar den 13 april har aktiviteten fallit kraftigt med drygt 50 % med cirka 36% fram till senaste mätningen 17 april. 

Beroende på hur långdragen Coronakrisen blir, i synnerhet i USA, desto svårare kommer det att bli att dra igång oljeproduktionen igen och det kan även leda till minskad tillgång på olja längre fram som följd av de minskade investeringar i ny utvinning som görs nu. Många inom oljeindustrin kommer förlora sina arbeten för även om jag inte tvivlar på att efterfrågan kommer öka kraftigt från dagens nivåer och amerikanska staten kommer göra enorma insatser för att rädda en av sina viktigaste industrier är det osannolikt att välståndsskapandet från denna industri och därmed antalet arbetstillfällen kommer tillbaka till samma nivåer som tidigare. Detta kommer förstås få stora konsekvenser för den näring som lever på tjänster kring oljeindustrin, inklusive restauranger, affärer, transporter och fastigheter. På makrobasis kan oljeindustrins tillsammans med Coronakrisens massuppsägningar alltså bidra till en redan kraftigt stigande arbetslöshet i USA och även till inflationstryck dvs stagflation.  

Hur påverkar oljeprisfallet och den minskade globala efterfrågn på olja Sverige då? Som jag kommer in på i intervjun i P4 Dalarna är framförallt Norges försvagade oljeindustri och därmed hela ekonomi något som redan påverkar Sverige inte bara på grund av stängda gränser. Norges arbetslöshet har ökat från cirka 2 % innan Coronakrisen till över 10 % idag vilket är starkt kopplat till fallande oljeintäkter som är landets ekonomiska smörjmedel. Norge är Sveriges viktigaste handelspartner, på många sätt ännu viktigare än Tyskland även om handelsutbytet i varor är något högre med tyskarna. Det bor tex cirka 50 000 svenskar bara i Oslo och ännu fler svenskar reser och arbetar runt om i Norge och reser ofta till Sverige där de antingen bor eller spenderar mycket av sina intjänade pengar från Norge. Gränshandeln mellan Norge och Sverige är även svår att överblicka men den är betydande.      

Börsfallen och den generella börsoron är ju redan omfattande på grund Coronakrisen men oljeprisfallet spär på detta och kommer vara en starkt bidragande orsak till börsoro så länge oljepriset befinner sig på dessa extremt låga nivåer. Om OPEC, Ryssland och USA mot förmodan kommer överens om en produktionsminskning som kan vara under hela perioden tills vi tagit oss igenom Coronakrisen, ja då kan oljemarknaden stabiliseras och verka som smörjmedel för ekonomin igen men jag ser det som osannolikt just nu. Oljepriserna, framförallt Brent måste tillbaka till minst 55 dollar per fat och amerikanska WTI:n till 45 dollar och stabiliseras där för att marknaden ska kunna känna ett lugn över oljepriset/oljeindustrin.  

När det gäller bensinpriset kan det förstås gå ner ytterligare i Sverige men här påverkas främst länder där det inte redan finns inprisade skatter och avgifter i bränslet som i Sverige. Här kommer vi dock till något viktigt. Risken är nämligen dessvärre stor att utvecklingsländer och även länder som tex Indien ser en möjlighet att boosta konsumtionen genom tillgång till billig energi, dvs olja när fler har råd att tanka sina fordon eller för uppvärmning och industriella processer. Här kan ökad användning av olja följa pga de låga oljepriset och därmed ett ökat och inte minskat beroende av olja byggas upp som vi verkligen måste undvika för att kunna möta klimatkrisen.  

För mer fördjupning kring olja, oljemarknaden, Hormuzsundet, litium-marknaden och hur vi kan minska oljeberoendet rekommenderar jag mina fyra samtal med Mikael Höök som jag gjorde i Evolution Show i somras, del 1 nedan.

Del 1 av 4 av mitt tidigare samtal i Evolution Show med universitetslektor och nuturresursexperten Mikael Höök 
          

2020-04-10

Påskmys: Ökad kriseberedskap i Sverige och hur vi bygger en resilient ekonomi

I förra inlägget delade jag mitt senaste avsnitt i Evolution Show där jag går igenom Sveriges krisberedskap, framförallt inom sjukvården inför Coronkrisen och jämför hur det såg ut en bit på 1990-talet. 

Skillnaderna mot idag är häpnadsväckande och ja skrämmande. Hur kunde det bli så och vad kan vi lära av tex Finland? 

Nedanstående grafer är en av de som jag gjorde inför avsnittet i Evolution Show. Den visar tydligt att Sveriges beläggning inom sjukvården inför krisen är extremt hög jämfört med andra länder som Italien, Tyskland och USA mfl med runt 100 %. I Italien låg beläggning in sjukvården tex på 80 % vilket alltså ger mycket bättre marginal att kunna ta in nya patienter vid en pandemi, en större olycka eller liknande. 

Sverige har dessutom bland de lägsta antalet vårdplatser per capita i västvärlden, näst lägst i Europa och bland de lägsta inom hela OECD strax efter Mexico. En viktiga faktor som underlättat mycket för sjukvården i Tyskland tex är att de har cirka fyra gånger så många vårdplatser som Sverige per 1000 invånare, i Sydkorea är motsvarande siffra nästan sex gånger Sveriges kapacitet och beläggningen ännu lägre, endast 64 %! 

Fram till en bit in på 1990-talet låg beläggningen på svenska sjukhus på cirk 80 % vilket gjorde att tex patienterna vid akutmottagningear kunde betas av i lugn och ro vilket i sin tur medförde att läkare och sjuksköterskor kunde vara redo inför nästa dag samtidigt som väntetiden för patienter var relativt kort med alla de fördelar det innebär för stressnivåer och återhämtning.   


Vårdplatser (ej intensivårdsplatser) och beläggning i Sverige och 7 andra länder

När det gäller intensivvårdsplatser är situationen för Sverige i ett internationellt perspektiv tyvärr ännu mer anmärkningsvärd. Inför pandemin hade Sverige endast 5,8 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare vilket tex endast är hälften av vad Italien hade. Här ser vi återigen även ett av skälet till att Tyskland endast räknat på beredskapssidan hade mycket bättre förutsättningar än de flesta andra länder med tex fem gånger fler intensivvårdsplatser än Sverige (per 100 000 invånare). Detta har möjliggjort för Tyskland att ta in sjuka Covid 19 patienter från Frankrike som saknar dessa resurser. Tyskland har förstås även varit mycket bättre på att lokalisera och därefter isolera smittade personer med Covid 19 tack vare en relativt omfattande testning av misstänkta fall eller grupper som sjukvårdspersonal som är central för att minska spridningen till sårbara grupper.   


Intensivvårdsplatser per 100 000 invånare innan Coronvirusets utbrott

I senaste avsnittet av Evolution Show jämför jag även antalet ventilatorer/recpiratorer i olika länder däribland Sverige...

Nyligen blev jag inbjuden att samtala om samma tema i den eminenta podden "Tillväxtparadigmet" som drivs av Hannes Anagrius och som är en del av nätverket Steg 3 som problematiserar ekonomisk tillväxt och ger en bra helhetsbild av hur miljö/naturresurser och ekonomi hänger ihop och varför vi måste ställa om till ett fossilfritt samhälle. 

I avsnittet som är perfekt som påskmys nu när vi ska hålla oss hemma och kanske ser om vår trädgård för ökad livskvalitet och varför inte självförsörjning av mat, går vi igenom Sveriges sårbarheter inför krisen, Sveriges hantering hittills och hur vi komma ur detta starkare genom att blicka framåt. Själv ska jag de nämaste veckorna se om mina bin och förbereda pallkragar för lite ökad självförsörjning av grönsaker. Jag noterar även att vår satsning på solpaneler ser ut att bli en av de bästa investeringar i framtiden vi gjort, återkommer med resultatet av de första fem månaderna snart...

Till skillnad mot i Evolution Show sker samtalen i Tillväxtparadigmet på svenska. Jag var även med i premiäravsnittet som ni finner här

Önskar alla bloggens läsare en härlig påsk och hoppas ni och nära och kära håller er friska eller kämpar er igenom Covid 19 för er som drabbas!   

2020-04-05

Hur Sverige gick från världsledare på krisberedskap till sämst i klassen

Jag har under de senaste 10 åren ägnat mycket tid åt att skriva artiklar och blogginlägg på temat krisberedskap. Tex skrev jag en artikel i Dagens Samhälle 2015 om Sveriges bristande krisberedskap som fick stor spridning och har även skrivit en rad debattartiklar i bland andra Svenska Dagbladet tex om Sveriges matförsörjning.  

Faktum är att det hela tog fart med min masteruppsats (2010) där jag skrev om USA:s sårbarhet för tillgången till olja genom att jämföra oljekrisen 1973/74 med det mindre kända oljeembargot mot USA 1967. En kanadensisk säkerhetsanalytiker jag träffade under en energikonferens om Peak Oil i Washington DC 2010, bad mig skriva om uppsatsen i dåvarande Energi Bulletin (idag resilience.org) och uppsatsen ska tydligen även ha uppskattats av amerikanska säkerhetsanalytiker. 

Efter det väcktes tanken om hur det stod till med Sveriges kriseberedskap och hur oljebereonde resten av världen egentligen var. Klarar världen tex en fallande oljeproduktion på 4 %  per år eller mer utan global ekonomisk kollaps? Hur kan vi ställa om? Det hela ledde mig och min vän Roberh Hansson till vad som året efter blev starten på denna blogg. 

Fyra år senare med många inlägg, träffar med andra bloggare, författare, ingenjörer mm mm lade grunden till vår bok Olja för Blåbär Energi, Makt och Hållbarhet som utkom 2015 på Fri Tank förlag och ännu känns aktuell på många plan. I vår bok tar vi helhetsgrepp om det globala handelssystemet och ekonomins olje- och fossilberoende, vi djupdyker förstås även i Sveriges situation och spånar på hur vi kan ta oss ur det. Boken uppskattades av många och har lett till många nya bekanskaper och möten där jag lärt mig mycket. 

Snabbspolning fram till idag... Redan i början av januari insåg jag att något stort var på gång när Kina satte in enorma resurser för att stoppa spridningen av Covid 19/Coronaviruset och har sedan dess följt utvecklingen intensivt och gjort en hel del research som nu resulterat i senaste avsnittet av Evolution Show där jag är värd och som ni kan se nedan eller här

Det är historien om hur vårt land Sverige, gick från en världsledare när det gäller krisberedskap till sämst i sin klass bland industriländer. I det här avsnittet på Evolution Show tittar jag närmare på vad som hände och hur extremt dåligt rustat Sverige gick in i denna pandemi (teaser det är värre än du tror!). Jag jämför med ett antal länder inklusive Finland, USA, Italien, Spanien, Kina och andra där jag tittar på bland annat tillgången till intensivvårdsplatser, antal vårdplatser totalt, ventilatorer/recpiratorer, beläggning i % av maximal kapacitet, fältsjukhus mm.

Jag visar också varför de flesta länder underskattade utbrottet i Kina, på grund av bristen på förståelse för kraften i exponentiell tillväxt! De flesta börjar urvaket vakna till en ny verklighet där beredskapen måste betraktas som sunt förnuft och något som hastigt bör byggas upp igen på såväl individ som samhällsnivå. De flesta kommer ta sig ur detta och förhoppningsvis kommer vi starkare kunna möta framtidens utmaningar och kriser tillsammans på grund av denna svåra kris. Samtidigt ska vi inte sticka under stol med att många kommer få betala ett högt pris för de oansvariga beslut som tagit oss oförberedda in i denna pandemi och ekonomiska kris. 

Låt oss inte bara fixa detta utan göra det till starten på något positivt för de flesta av oss som får möjligheten att bygga något nytt, en hållbar framtid!