Sidor

2016-09-12

Kan framtidens obemannade fraktskepp rädda fraktrederinäringen?

Rolls-Royce har gjort en sevärd video om framtidens obemannade fraktskepp. Givetvis ren PR för Rolls-Royce (och delvis Finland) i en till synes sci-fi-video men med tanke på hur snabbt utvecklingen går mot självkörande fordon och utvecklingen inom artificiell intelligens är det inte osannolikt att vi ser de första större fraktfartygen av dessa slag inom kanske 5-10 år eller rent av tidigare.



Tanken att kunna driva jättecontainer-fartyg eller oljetankers lär locka många redier framöver. Behovet av att pressa kostnaderna växer när fartygen blir större och bränslekostnaderna inte kan minskas i samma takt som efterfrågan på fraktade varor minskar eller varierar med konjukturen. Samtidigt ökar sårbarheten för minskad efterfrågan på varor när Kina drar ner på tillväxttakten och slår om till inhemsk konsumtion.

Att det är tufft för fraktrederierna just nu rapporterade bloggrannen Flute om nyligen i ett läsvärt inlägg om det sydkoreanska containerfraktrederiet Hanjin som begärts i konkurs. När detta världens sjunde största containerfraktrederi går i konkurs, med cirka tre procent av världens globala marknad, är det ett tecken om något på att mycket kommer förändras inom frakterinäringen framöver.

Men det finns även andra alternativ till frakt av varor som inte behöver levereras så snabbt som dagens fraktcontainer-fartyg eller kräver olja för att drivas. Som vi skrivit om i tidigare inlägg visade ålänningen Kapten Gustaf Erikson redan i början av 1900-talet de stora fraktmöjligheterna som stora segelfartyg kan medföra. Med dagens moderna navigering och med hjälp av skysails kan tre- och fyrmastare vara ett bra komplement och till och med ersätta en del av dagens fraktcontainerfartyg till mycket låga driftskostnader. Obemannade segelfaryg känns längre bort än 5-10 år men vem vet?  

Kika på gärna på videon ovan och fundera själva.

5 kommentarer:

  1. Inom sjöfart gissAr jag att det blir mer attraktivt med helt autonoma båtar i kanaler sjöar och kustnära. På de större båtarna är det redan mest automatiserAT och det behövs ibland en del snabbare reparationer som än kräver personlig närvaro.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec



    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec! Själv tänkt att de redan borde kommit mkt långt i effektiviseringar och automatiseringar på dessa jättekolosser. Du har nog poäng när det kommer till de större fartygen men tex kapten och styrman kan ju ersättas och då sparas en slant... Mekaniker och lastare kan ju dirigeras från distans med välfungerande gps inom fartyget där operatörer på land ser var alla arbetare befinner sig, kompletterat med kameror och drönare från ovan och ombord....well, vi får se spännande tid vi lever i minst sagt.

      Snabbare reparationer med flexibla och erfarna arbetare kommer det nog finnas arbete för ett antal år till men om 10-15?

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Kostnaderna för besättning i procent av totalen är betydligt större för mindre båtar och ett eventuellt stillestånd i väntan på reparation av mindre betydelse. För högre beslutsfattare är i princip allt under 10% ointressant. Fast att bli först med något nytt som kan ge uppmärksamhet lockar alltid.

      Nu ska jag äta lite frukost på hotellet och sedan ut på ett dyk. Efter det förmodligen lite tid på Copacabana.

      Radera
    3. Dyket klart med en drönare som kom flygande och inspekterade när min dotter och två andra dök.

      Själv läste jag ensam en kul bok Fysik av Carlo Rovelli.

      Allt är sannolikheter. Relativitetsteorin och kvantmekaniken är grunden och de verkar inte gå ihop. Mycket återstår att klarlägga.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Hej! Låter som du har det bra! Själv beger jag mig mot Antwerpen på torsdag. En lång resa med en Tesla för att komma till Podcar City 10 som inleds på måndag och pågår i tre dagar. Sedan blir det lite elbissemester i Frankrike och Tyskland, laddar både mina och bilens batteri på så vis...

      Over and ut,
      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.