Sidor

2016-12-15

En polett som ramlar ner: Nordstream II & Sveriges matförsörjning utan helhetsperspektiv

I dagens många gånger överspecialiserade samhälle angriper vi olika frågor från ett fåtal håll vilket gör av vi går miste om den så viktiga helhetsbilden. Vi talar tex om "miljöpolitik", "energipolitik" och "säkerhetspolitik" som olika skilda områden när de i själva verket är intimt sammanlänkade och tvärtom bör betraktas tillsammans. Åtminstone om vi vill lösa problem på allvar och skapa förutsättningar att hantera nya utmaningar i framtiden . Det borde egentligen vara självklart.

Hur kan annars ett land eller ett samhälle bygga en krisberedskap och anpassningförmåga för att hantera ständigt nya utmaningar? Varför samhället tagit den enkelspåriga och specialiserade vägen är naturligvis till stor del kopplat till en krympande tillgång till lättåtkomliga naturresurser som billig olja samtidigt som befolkningen ökar och vill ha fler och större prylar. Men det handlar minst lika mycket om hur man är skolad att tänka och hur man angriper problem på systemnivå.

På politisk nivå kan en hel del härledas till splittringen av Sovjetunionen som sedan 1990-talet gjort att Sveriges samhällsapparat inte längre behövde vara självbärande vad det gäller industri, matförsörjning och försvarsförmåga för att hantera hotet från en yttre fiende (då primärt Sovjet) eller en oundviklig inblandning i ett världskrig mellan dåvarande supermakterna Förenta staterna och Sovjetunionen.

Sveriges politiker tvingades under kalla kriget (till skillnad mot idag) tänka länge än bara till nästa val. Infrastruktur byggdes för att fungera även i kristider och Försvarsmakten och civilförsvaret skulle ha förmågan att klara systemkriser, inte som idag bara korta, temporära, samhällsstörande händelser. Matförsörjningen inom landet var central och livsmedel skulle likt i Finland än idag säkras för långa perioder för att köpa tid att ställa om till krisekonomi om det behövdes.

Sedan tog förstås globaliseringen riktig fart ungefär under samma period, från 1990-talets mitt och framåt och spikrakt uppåt under början av 00-talet när Internet spred sig som en löpeld och Sverige blev ett riktigt tjänstesamhälle. Produktion och indutri kunde allt mindre konkurera eller få lönsamhet i ett skattemässigt, lönemässigt och fackföreingsmässigt svårnavigerat land. Och hur skulle svenska bönder överleva utan statligt stöd eller med regelverk för djur och miljökrav som inte övriga EU/världen ställdes inför?

Sverige har sannolikt för lite erfarenheter av djupa systemkriser för att planera för något som för de flesta svenskar, inklusive politiker, idag är otänkbart men lilväl i allra högsta grad är möjligt. Systemkriser som hotar tillgången till mat och transporter av varor och vår numera samhällsviktiga kommunkation via Internet.  
          
Det finns en rad exempel på bristande helhetsperspektiv och långsiktig planering för systemkriser på samhällsnivå i Sverige.

För några veckor sedan frågade vi oss i ett inlägg vad det är för fel på gammal hederlig dynamit
med anledning av den debatt som pågått den senaste tiden, huruvida det är lämpligt att tillåta att det ryska, statligt kontrollerade gasboloaget Gazprom ska få tillgång till Slite hamn på Gotland och Karlshamn i Blekinge.

Nordstream II-projektet borde förstås handla om energisäkerhet och säkerhetspolitik och vi ser det som självklart att Karlshamn och Slite hamn nu av respektive kommuner överger möjligheten att låta dessa hamnområden användas som lastplatser för den rysk-kontrollerade gasledningen. Men frågan borde lika mycket handla om miljön och den fossila omställning och landets övergripande krisberedskap som måste till i såväl Sverige som övriga Europa.

I måndags livesändes den presskonferens som föränledde bestlutet om ett nej till nyttjandet av hamnarna där utrikesminister Margot Wallström, försvarsminister Peter Hultqvist och kommunalråden Björn Jansson från Gotland och Per-Ola Mattsson från Karlshamn deltog.

Efter presskonferensen intervjuade Svt Margot Wallström som tyckte det var olyckligt att Nordstream II ledningen byggdes då den inte går ihop med EU:s uppsatta mål om en fossil omställning men att stora länder inom EU vill ha den byggd och att den därför inte kan hindras av varken Sverige eller EU-kommissionen. "Stora länder" är här i huvudsak Tyskland.

Sverige kan inte hindra att Nordstream II dras genom Östersjön men det innebär inte att man kan klargöra för övriga länder hur detta går helt emot EU:s miljömål och givetvis Sveriges nationella miljömål. Ett litet land som Sverige kan bara föregå med gott exempel och påverka andra med inspiration på miljöteknikområdet och genom att föra en konsekvent miljö- och energipolitik sända tydliga signaler om vad som är möjligt och vilken framtidsriktning vi eftersträvar. En del tycker detta är naivt men signalpolitik och inspiration ska inte underskattas.

Sveriges energiystem är likt Norge unikt då det nästan är helt förnyelsebart. I Sveriges fall lutar vi oss på i huvudsak vattenkraft, kärnkraft (ej förnyelsebart) och vindkraft medan Norge i praktiken helt lutar sig på sin vattenkraft för såväl el och uppvärmning. Men Sverige är ett mycket oljeberoende land som måste importera olja och färdiga bränslen för att hålla jordbruk och transportsystemet rullande.

Utan import av olja från främst Ryssland och Norge står Sveriges ekonomi still och med den matförsörjningen. Nyligen uppmärksammade dock bloggrannen Lars Wilderäng/Cornucopia en ny rapport från SLU som visar att det finns goda förutsättningar att göra hela Sverige självförsörjande på mat.

Lokalt kan vi konstatera att det händer mycket postivt i Sverige och att allt fler upptäcker glädjen och möjligheterna med att bli självförsörjande på energi och mat men faktum kvarstår att Sveriges nationella krisberedskap än så länge är under all kritik. Samtidigt får man inte glömma bort att mycket kommunalägd och privatägd åkermark som legat i träda och är mycket näringsrik, blir föremål för bostadsbyggande istället för att säkras som ovärderlig odlingsmark. Här finns utrymme för förändring med lagstiftning likt den som finns i Tyskland där bördig åkermark skyddas.

Mycket av Sveriges konventionella jordbruksmark idag användas för en ytterst begränsad variation av grödor där stora oljeberoende maskiner krävs för att verksamheten ska fungera. Sverige har förvisso inte ett lika monokulturellt jordbruk som i tex USA men dränerar likväl marken på näring och tillför kemikalier för att grödorna ska klara sig på ett sätt som är ohållbart för framtiden. Det är därför osäkert hur stor del av dagens svenska jordbruksmark som är lämplig för att odla de fleråiga grönsaker och växter som bäst klarar årens svängningar utan tillgång till petrokemiska beskämpningmedel och växtnäring som används idag.

Det krävs därför ett nytänkande kring odling som inte kräver tillgång till fossil energi och konstant användning av arbetsintensiva maskiner och dessutom fokuserar på småskalig odling i stor omfattning. Hur dessa lösningar ska se ut beror på lokala förutsättningar och behov. Men mycket av tekniken finns redan och förmågan och viljan hos människor att tänka om likaså. Den största utmaningen ligger i vanan, kanske särskilt i Sverige, att vänta sig att regeringen/staten snabbt ska skapa förutsättningar för en nationell omställning. En omställning som redan är i full gång på många håll i landet men ännu nått ut i de flesta svenskars vardagsrum.

Kunskap och helhetsperspektiv med erfarenheter av kriser saknas helt enkelt samt politiskt manöverutrymme för den förändring som måste ske snabbt men siktar långsiktigt.

Hoppet att nå ända till Stockholm finns dock kvar tex via de politiska kanaler som vaknat lokalt med allt fler kommunalpolitiker som blivit medvetna om möjligheterna och behovet av förändring likt i Solefteå kommun och Eskilstuna kommun. Men låt inte verkstan stå kall tills poletten ramlar ner hos andra!

En polett...
Bildkälla: Wikimedia commons, av användaren Hidro

14 kommentarer:

  1. Småbruket (gårdar på upp till 10 ha) står för 75 % av matproduktionen på jorden men har bara tillgång till 25 % av åkerarealen. Det säger något om effektiviteten. Där har Sverige hamnat i en besvärlig sitts med våra ihopslagna stora produktionsenheter. Tvärt emot Norge. Där blomstrar småbruket. Och en omställning till fossilfritt kan gå rätt smärtfritt om viljan finns.

    Mvh Berra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Berra! Bra du tar upp effektiviteten på små ytor o Norges framgång med småbruk genom att på olika sätt stödja just landsbygdsutveckling småskalig matproduktion. Mkt hänger ju i Norge ihop med stark lagstiftning med skydd av lokala naturresurser vars användning/intäkter tillfaller lokala invånare. Norge är ju heller medlem i EU vilket underlättar möjligheten att stödja småbruk...

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Har du någon smart idé på hur vi ska kunna komma ifrån det ineffektiva och känsliga storjordbruket och bli mer likt Norges resurseffektiva småbruk. Så vanligt folk som är intresserade av att producera mat på ett hållbart vis ska kunna bli småbrukare utan att skuldsätta sig över öronen..jag tror om vi ska ha någon mat i framtiden måste landsbygden ställas om radikalt.

      Mvh Berra

      Radera
    3. Hej igen. Inte en lätt fråga. Måste nog ske förbättringar/förändringar på många fronter parallellt. Händer ju som tur är en hel del även i Sverige. I Solefteå och Kramfors har kommunerna blivit andelsägare i trädgårdsodlingar tex vilket gör att man bakvägen stödjer lokala matproducenter som säkrar en stor kund och kan öveleva och utvecklas (kringgår därför EU-regler som förhindrar direktstöd till företag).

      Samtidigt kan barn och vuxna komma till trädgårdsodlingarna och lära sig hur det funkar och förhoppningsvis sprids därmed nya frön för fler odlingar lokalt och kanske ännu längre.

      I Norrland och Ångermanland händer det ju mkt. Läste precis den här positiva nyheten:

      http://www.allehanda.se/kultur/katarina-ostholm-norrland-visar-vagen-mot-sjalvforsorjning-egen-mat-bygger-framtidens-samhalle

      Annars kan vi lokalt och nationellt ta inspiration av Finland där offentliga upphandlingar gynnar lokal matproduktion och därmed säkrar att de överlever. EU-regler går man runt genom att premiera kvalitet på varorna och korta transportsträckor för klimatet vilket resuluterar i att lokala, finska matproducenter blir det naturliga valet för skolor och äldreomsorg.

      Sprida kunskap och engagera barn och ungdomar om odlingens glädje och hälsoeffekter tidigt är också viktigt. Att som Elon Musk bror -Kimbal Musk, anlägga maträdgårdar vid skolor och fattiga områden kan vara guldgruvor på många plan, inte bara för matproduktionen och beredskapen utan även för integration och social gemenskap och trygghet. Skrivit om det tidigare här på bloggen:

      http://www.peak-oil.se/2014/01/back-to-basics-tillbaka-till.html

      Vet ej om det var så mkt till svar men lite de tankar jag kommer på just nu.

      Mvh

      Johan

      Radera
    4. Jag tycker det var ett alldeles utmärkt svar. Kan inte ha svarat bättre själv.

      Nä, nu ska jag knalla ut och hämta mig ett par ägg till frukost.

      Hare bra och trevlig älg.

      Radera
    5. Tack! Trevlig älg/helg själv! ;)

      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Sveriges politiker tror på (social)liberalism, inte på några fjantiga naturvetenskapliga idéer om "hållbarhet". Gäller även "miljöpartiet" och det andra fejkgröna partiet.

    SvaraRadera
  3. Samtidigt ger löpelden internet allt fler blixtsnabb tillgång till kunskap. Vår export har ökat starkt även under 2000-talet, fast gamla industrier som produktion av tidningspapper minskas när allt färre papperstidningar efterfrågas.

    De allt effektivare algoritmerna får den snabba ökningen av processorkapacitet i datorerna att förblekna och robotarnas möjlighet att bättre samarbeta med oss ändrar nästan allt.

    Fast vi har sämre spridd kunskap hos de flesta om hur man överlever i en riktig kris. Vid olyckor ställer sig många och filmar istället för att hjälpa till eller vid okunskap hålla sig ur vägen.

    Putin är ett hot, men klimatförändringarna är säkra skador som nu blir värre med nya styret i väst. Förbereder mest med investeringar i företag även om växthusen hemma förutom glädje är en del i möjlighet till överlevnad. Rekommenderar alla att odla lite lite själv.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Hej Nanotec! Japp, Internet är ett fantasiskt redskap när det används för att dela fakta och möjliggör kommunikation över nästan hela klotet. Dock bra att skriva ut en del information som inte nödvändigtvis kommer finnas kvar eller inte nås när det ej finns täckning el Internet av olika skäl släcks ner.

    AI och utv. av självlärande algoritmer mm är sannerligen en intressant men samtidigt något som måste bevakas noga och användas med försiktighet för att inte hota demokratin och människors rättigheter till integritet mm.

    Klokt att du odlar lite, något som alla som kan bör fundera på o pröva.

    Mvh
    Johan

    SvaraRadera
  5. Finns ingen bevakning av AI. Användningen och utvecklingen ökar snabbt. Största hotet idag är människors missbruk av program. Valet i Usa avgjordes av Putin via ond programvara.

    Och nu blir Musk rådgivare till Donald.

    Varken hare eller älg men lite god kalkon från Ingelsta blev det nyss. I växthusen råder vintervila men några hinkar tulpaner väntar på att tas in när julen tagit slut.

    Läser just en gammaldags bok på dött trä. Funkar även om nät och el saknas. Driverless Intelligent Cars and the Road Ahead. Olja för blåbär och en del annat nyttigt finns också.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec! "Bevakning" av AI var fel ordval från min sida. Avsåg Future of life institut med Musk, Tegmark och Hawkins mfl som följer utvecklingen av AI så att den kan tjäna mänsklighetens bästa och kommer allmänheten till kännedom och inte hamnar i några få människors händer och förhoppningsvis utvecklas i en riktning som inte hotar mänsklighetens framtida existens.

      Låter som en läsvärd bok du läser, ska jag lägga på minnet. AI går otvetydigt framåt och självkörande bilar väntar runt knuten.

      Manipulation av programvara och ensidigt utnyttjande av AI mot andra utan kraft att skydda sig och demokratin är verkligen ett hot under övergångsperioden tills AI når nivåer där balans uppstår automatiskt med ökad spridning.

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Förstår ditt "Bevakning" och tycker det verkar vara bra med detta Future of life instituts frontfigurer. Får ta på mig själv att kolla upp hur mycket resurser institutet har. Vi vet inte om en mycket kraftfull AI kan råka utplåna oss. Risken finns. Rekommenderar Here Be Dragons av professor Olle Häggström för den som vill få lite kloka tankar om framtida risker.

      Läser en bit i taget i Driverless och det finns nya aspekter ofta i boken som tål att funderas lite på. De två författarna ger en väldigt god inblick i utvecklingen, som många företag håller mycket hemlig.

      Julstök kräver en del nu.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Ok, beställt boken kunde inte låte bli. För min del blev det fyra tuffa schackmatcher med tillhörande julfika som julmys :)

      Mvh
      Johan

      Radera
    4. Utmärkt jag är säker på att du inte blir besviken. Läste nyss att AI för schack på mästarnivå är mycket enkelt jämfört med den varseblivning och allt bättre reaktioner en ettåring besitter. En helt självstyrande bil måste klara en del av vad en krypande ettåring förmår. Vi har ca 86 miljarder neuroner i hjärnan och 69 miljarder används för att sköta alla basfunktioner i kroppen inklusive rörelser. 16 miljarder sköter problemlösning och abstrakt tänkande.

      Än klarar ingen AI av att sköta biodling och jag utgår från att de bara kan assistera långt efter det att vi har ersatt de gamla bilarna med de förarlösa. Men allt fler digitala assistenter sköter kundtjänster. För några år sedan ställde jag min första fråga till Siri. Vad är klockan? Svaret blev: "Jag vet inte vilken tidszon 222an tillhör." (222an är en motorväg).

      Nu blir det lite julmys med att läsa mer i boken.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.