Sidor

2017-07-09

Den icke-fossila gasdrömmen: Tankar efter mötet med olje- och gasbolaget Igrene

I början av juni skrev Johan och bland andra Mattias Ahlstedt, ordförande för Naturskyddsföreningen i Dalarna, en debattartikel i Landets Fria. Detta med anledning av Sveriges Geologiska Undersöknings rapport (SGU) om konsekvenserna av ett totalförbud mot gas och oljeutvinning på land i Sverige (förbud råder redan till havs inom Sveriges territorialvatten).

Rapporten är högaktuell då bland andra svenska olje- och gasbolaget Igrene prospekterar efter olja och gas i Siljansringen och säger sig vara bara ett par år från i första hand gasutvinning i det vackra området i Dalarna. Så sent som i fredags gick Igrenes avgående VD Mats Budh ut i P4 Dalarna (lyssna 30 min in i programmet) och meddelade att de till hösten ska lämna in ansökan om undersökningstillstånd för produktion av gas i Siljansringen. Senare i samma SR-program Morgon i P4 Dalarna intervjuades även Christopher Juhlin, professor i geofysk vid Uppsala Universitet om förekomsten av gas i Siljansringen och dess ursprung (lyssna 2 tim, 14 min i programmet).

Efter att debattartikeln publicerades replikerade Kees Jongepier, styrelseledamot i oljebolaget Draupner Energy med en märklig argumentation i en artikel i Landets Fria.

Johan replikerade på denna artikel, först här på bloggen och sedan som återpublicering i form av replikartikel i Landets Fria.

Mötet med Igrene

Vi rörde visst upp lite i grytan. För efter detta blev Mattias Ahlstedt kontaktad av Igrenes avgående VD Mats Budh för ett möte i Rättvik då de ville räta ut en del missförstånd och klargöra sina planer på ett sakligt sätt. Johan deltog i egenskap som skribent och lite av en fossil energiexpert. Övriga vid mötet var förutom Mattias Ahlstedt, Anders Gottberg (SNF:s gruvarbetsgrupp) och Ulf Jernberg (SNF ordf. lokalföreningen Mora). Mats Budh hade även med sig koordinator för fältarbeten, Andreas Gidlund.

Mats Budh inledde och gav en presentation av Igrenes planer för utvinning av framförallt gas i Siljansringen och hur de jobbar med miljöfrågan så som skyddet av grundvattentäkter. Mötet var sakligt och samtalen fördes i ordnade former. Nedan följer en sammanställning Johan gjort tillsammans med representaterna för Naturskyddsföreningen som var på plats under mötet med Igrene i Rättvik 15 juni 2017. Vi hoppas detta ska ge en större allmän insyn i Igrenes planer och ställa krav på en ordentlig miljökonsekvensutredning innan SGU tar beslut om eventuell utvinning av gas i Siljansringen. Ska Sverige ta fler steg mot fossilfri energianvädning och minskad klimatpåverkan vore utvining av gas i Siljansringen, oavsett om den är av fossilt eller icke-fossilt urpsrung helt i strid med detta.

Nedanstående noteringar och tankar har även vidarebefodrats för möjlighet till kommentarer och synpunkter av Igrene/avgående VD Mats Budh.

"Noteringar från möte med Igrene 15 juni 2017 angående gasutvinning i Siljansområdet.

Deltagare: Igrene; vd Mats Budh och koordinator för fältarbeten Andreas Gidlund. Naturskyddsföreningen; Johan Landgren (klimatbloggare, författare). Mattias Ahlstedt (ordf länsförbundet i Dalarna), Ulf Jernberg (ordf. lokalföreningen Mora) och Anders Gottberg (SNF gruvarbetsgrupp) 

Igrene hade begärt möte med Naturskyddsföreningen med anledning av en kritisk debattartikel i Landets Fria (Fria Tidningen) för att framföra tillrättalägganden mm. VD Mats Budh framställde, med några inpass av Andreas Gidlund, Igrenes verksamhet och förhållanden på ett sakligt och vinnande sätt. Mats är även en man med långvarigt förtroende i bygden. Det är lätt att förstå att projektet väcker hopp om lokala utvecklingsmöjligheter hos många från orten och också vilja att satsa pengar i företaget. VD berättade att Igrene vill inrätta en stiftelse där 0,1 % av vinsten ska gå till bygderelaterade projekt samt insatser för natur- och miljö där även Naturskyddsföreningen skulle kunna få del. 

Mötet gick från Naturskyddsföreningens sida huvudsakligen ut på att lyssna, men vi framförde dock hovsamt företagets olämplighet för klimat och befarad miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kommentarer under mötet och i efterhand i denna rapport med kursiv stil. 

Projektbakgrund

 Från SGU´s rapport “Konsekvenser av förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas” 2017 sid 12: “AB Igrene har redovisat fynd av naturgas i sina provborrningar. De anger att de har indikationer på att området med möjliga reservoarer kan vara så stor som 100 kvadratkilometer. Deras beräkningar anger en medelporositet på tre–sex procent. De har beräknat att det kan finnas en gasresurs i storleksordningen 0,5 till 1 miljard kubikmeter. Med ett producentvärde på cirka fyra kronor per kubikmeter gas ger det ett bedömt marknadsvärde på flera miljarder kronor. Den tekniskt möjliga utvinningsbara andelen av den gas som finns är dock osäker liksom för andra delar av koncessionsområdena i Dalarna.” 

Det förekommer en rättelse i SGU-rapporten angående Igrene beträffande de gasvolymer som man kan förvänta sig att ta upp. I den första versionen av rapporten avser volymerna en mer blygsam gasresurs på ca 68 miljoner kubikmeter gas i Morafältet, med ett bedömt marknadsvärde på ca 250 miljoner kronor. Vi tolkar det som att det är biogen gas som avses (1). I rättelsen 1 skrivs volymerna upp för att motsvara förväntningarna på abiotisk gas och ett bedömt marknadsvärde på flera miljarder kronor. Vid mötet framkom att det var Igrene som hade initierat rättelsen. Detta bör vara av stor betydelse för att upprätthålla projektets marknadsvärde. SGU har inte motiverat ändringen

Företaget ägs till omkring 20 % av tre initiativtagare och huvudägare varav VD är en av dessa. Företaget har i övrigt omkring 2500 aktieägare och håller ett kapital på ca 25 miljoner. 

Det kanadensiska bolaget, Icon Oil Ltd genom den svenska dotterbolaget All Natural Swedish Oil Company (ANSO) gick 2016 in med en mindre kapitalpost men har nu dragit sig ur. Den förklaring som lämnas av VD är att man varit oense om framtida avsättningar till en naturvårdsfond. Istället har detta företag ianspråktagit några av de undersökningstillstånd som Igrene inte fått förlängda. 

Igrenes projektidé och verksamhet

Igrene berättade att de genomfört 15-16 provborrningar över ett område på över 100.000 hektar. Borrhålen är mellan 350 och 700 m djupa. Projektet kan ses som en fortsättning på det arbete som gjordes av Dala Djupgas AB (ett dotterbolag till Vattenfall och med ett ett stort antal lokala aktieägare) i slutet av 1980-talet fram till 1992, då två c:a 7 km djupa hål borrades i Siljansringens centrum. Projektide´n vilar på teorin om förekomsten av abiotisk gas och en så kallad caprock som geologisk förutsättning. Igrene anser att det finns till synes outtömliga mängder gas under Siljan, eftersom de anser dess abiotiska ursprung bevisad. Noteras att inom geovetenskapen är detta mera att betrakta som en teori och som är ifrågasatt av de flesta geovetare (2)

Igrene anser att Dala Djupgas borrade på fel ställe. I aktuellt projekt är intresset knutet till de västra delen av området i ringens kant (Mora) där man anser att gasförekomster kan utvinnas. I de östra delarna vid Solberga har oljeförekomster påvisats, men dessa är inte intressanta för företaget. 

Metoden för att lokalisera intressanta platser för provborrning har gjorts genom satellitmätning av naturligt utläckande gas. Därefter har jordprover ner till 2 meter djup tagits. Resultat hittills är att man funnit gas på omkring 400 m djup på två ställen. Gasen har ett tryck på 70 bar under vattenpelaren och på en plats har man mätt ett flöde på 18 kbm/timme. Företaget anger enligt analyser att gasen är också mycket ren metangas (96%). Fullständiga produktionsrapporter med flödesanalyser enligt standardmätningscykler som visar om gasen har ett ekonomiskt utvinningsvärde saknas dock. 

Genom ett laboratorium i Oklahoma, finns genom beställda analyser ”lätta kolväten” observerade. Institutet bedömer att proverna är av termogenetiskt ursprung (3)

Igrenes slutsats är att gasen bildats i jordens inre och därmed inte är fossil. Institutet i Oklahoma är specialiserat på utvinning av termogen skiffergas som normalt finns på omkring 1000 m djup eller mer. Enligt en kritisk röst på Avanzas nätforum har inte isotopanalyser som påvisar gasens i Morafältet bildningssätt visats. Igrene menar att akviferna (4) i Siljansområdet fylls på efterhand. Detta ska ses som ytterligare en bekräftelse för att gasen i området fylls på från jordens inre. Företaget stödjer sig på beställda undersökningar från rysk/ukrainska vetenskapare. I SGU´s rapport “Konsekvenser av förbud mot landbaseradutvinning av olja och gas”  nämns att hittills känd förekomst av gasen har ett biogent ursprung, det vill säga att den kan bildas i de kalklager som utgör Siljansringen. 

Igrene visade en graf där man hävdar att French Institute of Petroleum vid fyra tillfällen identifierat att gasen återbildats sedan meteoritnedslaget i Siljansbygden, som inträffade för 377 miljoner år sedan. Kurvorna som visades hade dock ingen tidsaxel och VD Mats Budh kunde inte ge någon förklaringAndra geologiska förklaringar kan vara relevanta. Det har exempelvis framförts att gasen i akvifererna helt enkelt ökat och minskat över tid i takt med fossilbildningen. Den till gas och olja omvandlade fossilen ska sedan ha sipprat ut/spridits från ett område till annat i omgångar och därav ge sken av att ha minskat eller ökat. 

Frågan om koncession för utvinning 

Produktionen skulle gå till så att ett antal borrhål levererar gas under en begränsad tidsperiod. När trycket/mängden gas som kan tas upp till slut blir för låg för att motivera fortsatt utvinning förseglas hålen, varvid nya borrhål med tillgång till andra akvifer inom fältet tas i anspråk. Under tiden fylls de första akviferna successivt under omkring tio år. Det ger möjlighet till ett roterande produktionssystem. Investeringarna för att sätta igång produktionen kan enligt VD uppgå till omkring 4-600 miljoner. En i sammanhanget låg prislapp, som utgår från produktionshålens ringa djup, gasens renhet och att miljösäkerställande är billigt i förhållande till produktion av skiffergas, utvinning i havet och i förhållande till annan råvaruexploatering. 

Leveransen av råvara till kund diskuterades, men det är en fråga som för närvarande i princip skjuts framåt i tiden. Den bör dock vara principiellt utredd när företaget söker koncession. 

Igrene tror att de ska kunna komma igång med produktion inom två år. VD nämner att minerallagstiftningen inte står i samklang med de särskilda förhållanden för gasutvinning som finns i Morafältet och förutspår en segdragen process för att ge detta ett erkännande i tillståndsprocessen.

Med tanke på detta verkar två år vara snävt tilltagen. Inför koncessionsbeslutet ska företaget enligt minerallagen också visa att det finns ekonomiskt utvinningsbara tillgångar och en säkerställd finansiering. Tiden, två år, verkar satt med förutsättningen att undersökningstillstånden går ut 2019. Även om det finns en politisk diskussion om utvinningsförbud finns inget sådant i dagsläget. Bergsstaten ska pröva frågan om en utvinningskonkoncession enligt befintlig lagstiftning. 

Finansieringen av den nuvarande undersökningsverksamheten påverkas troligen också i hög grad av pågående politiska processer, där bland annat alternativa förbudsnivåer diskuteras. Se konsekvensbeskrivning i tidigare nämnd SGU-rapport (sid 29-30). EU´s Energy Roadmap 2050 och Energimyndighetens fyra framtidsscenarier, där olika energimix för omställning presenteras (lättillgängligt sid 14 i SGU-rapporten). Det kan vara av intresse att observera om Igrene genomför fler nyemissioner, nu när kanadensiska ICONOil Group ltd misslyckats som partner. 

Miljökonsekvenser av gasutvinning i Morafältet.

För Naturskyddsföreningen är frågan om metangasens ursprung av mindre betydelse. Utsläppen som utvinningen av metangasen (fossil eller ”icke fossil”) innebär vid förbränningen koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten.​ Igrene menade att detta inte var ett problem då det enligt dem naturligt läcker ut enorma mängder gas från gasfältet under Siljan, som har en jämfört med koldioxid cirka 80 gånger så kraftfull växthusgaseffekt sett över en 20-årsperiod. Företaget menar därför att de bara tar hand om den gas som annars skulle sipprat ut ändå och “neutralisera” genom förbränning. På så sätt ökar inte växthuseffekten genom att utvinningen, utan verksamheten kan i bästa fall ha en positiv klimateffekt. 

Forskning vid Cornell University tyder på attmetangasen är en minst 86 gånger så potent växthusgas som koldioxid. 

För övrigt förklarade Mats Budh att han inte är övertygad om att planeten blir varmare av koldioxidutsläpp. Han hänvisade bland annat till boken "Tänk om det blir kallare-Solens makt över klimatet" av Tege Tornvall utgiven av Nätverket Klimatsans. 

Om det verkligen förekommer enorma läckage av metangas vid Siljansringen bör det vara högsta prioritet att undersöka detta. Det återstår för företaget att bevisa påståendet att en framtida utvinningen av gasen innebär en balans i växthuseffekten i förhållande till de naturliga utsläppen i marken av metangas från Siljansringen. Läckage av metangas från skiffergasbrunnar i USA har exempelvis påvisats vara så stora att de omintetgör de positiva effekterna av naturgas kontra användningen av olja. Se även Bob Howarth vid CornellUniversity, USA. 

Vidare bör SGU/Bergsstaten bli informerade om att vi förväntar oss detta i en eventuell kommande miljöprövning. Naturskyddsföreningen kan proaktivt ta hjälp av till exempel Uppsala Universitet (Mikael Höök, lektor och ledare för forskningsgruppen globala energisystem). 

Igrene har också tagit vattenprover och anser att dessa är tillfredsställande och att de kommande insatserna för vattenrening inte behöver vara omfattande. Naturskyddsföreningen anser att en bedömning av vattenkvaliten måste ske med metoder som fångar upp långsiktig påverkan, exempelvis transport av giftiga grundämnen i berget till akviferna. Recipienten Siljan har indirekt stor betydelse för Badelundaåsen som är en viktig dricksvattenkälla för 100 000-tals boende i Svealand. Åsen sträcker sig från Siljan till Västerås och vidare under Mälaren till Nyköping. 

Slutsatser 

Att starta utvinning av naturgas innefattar en i många stycken komplicerad hantering där flera myndigheter och lagstiftningar ska samverka. Inför koncessionsbeslutet ska den som söker koncesssionen, enligt minerallagen, bland annat visa att det finns ekonomiskt utvinningsbara tillgångar, en säkerställd finansiering och organisatorisk förmåga att driva arbetsföretaget. Om Igrene beviljas utvinningskoncession enligt minerallagen ska företaget efter detta bland annat miljöprövas innan produktionen kan sättas igång. 

Miljöprövningen med framför allt eventuella läckage till grundvatten kan komma att bli den avgörande faktorn för om man beviljas miljötillstånd. Politik, marknad, finansiering, opinionsbildning och vetenskap kan vara faktorer som avgör om det blir någon gasutvinning eller inte. 

För det sistnämnda tror vi att det kan vara av minst lika avgörande betydelse att utföra motsvarande satellitmätningar av de faktiska naturliga metangasutsläppen kring Siljansringen. En sådan kartläggning vore ett viktigt bidrag till en bedömning av allmännyttans miljömässiga vinster kontra de rent företagsekonomiska.

Fotnoter

(1) Enligt beskrivning på hemsida för Gasföreningen.se skapas biogenisk naturgas när metanogena
mikroorganismer bryter ned organiskt material i en syrefri miljö... Metanogena mikroorganismer är
mikroorganismer som producerar metan som biprodukt.

(2) Läs mer om Abiogenic petroleum origin:
https://en.wikipedia.org/wiki/Abiogenic_petroleum_origin

(3) Enligt beskrivning på hemsida för Gasföreningen.se Termogenetisk naturgas skapas betydligt längre ned i jordskorpan, 1000 m eller mer, där det höga trycket och den varma temperaturen gör så att begravt organiskt material omvandlas till naturgas.

(4) Enligt definition på Havs- och vattenmynddighetens hemsida utgörs en akvifer av lager av
geologiska material som är tillräckligt porösa och genomsläppliga för att medge ett betydande flöde eller uttag av grundvatten. Metangas är naturligt bundet till vatten, som vid utnyttjande ska avskiljas 


Sveriges enda kvarvarande (ej aktiva) oljepump på Gotland

1 kommentar:

  1. Jag sade upp fria tidningen när det kom fram att Erenberg tillskansar sig presstöd genom fusk. Nu är han åtalad och jag hoppas han åker dit och får näringsförbud. Upplägget är som så att han skänker bort prenumerationer till gamla prenumeranter för att komma upp i det antal som krävs. Förra året snaskade han till sig 45 mille genom sina tidskrifter i presstöd av skattemedel. Vilket korrumperat as. Sådana där typer ska bort.

    Mvh Berra

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.