Sidor

2017-08-23

Tunga eldrivna lastbilar rullar nu i Norge, vad väntar Scania på?

Vi har tidigare skrivit flera inlägg om slaget om framtidens eldrivna tunga lastbilar, inklusive vätgas-drivna Nikola One som nu tex redan fått beställningar i grannlandet Norge. Men vad de flesta troligen inte känner till är att medan Scania och Siemens testkör tråddrivna lastbilar utanför Sandviken med den så kallade e-Highways-tekniken, rullar det redan sedan snart ett år eldrivna tunga lastbilar i Norge.

Under Johans Norge-resa nyligen fick han nämligen under ett samtal med en norsk el-bilsfamilj veta att ASKO, ett av landets största livsmedelsdistrubutörer, börjat leverera varor med helt eldrivna tunga lastbilar. I september förra året satt självaste norska statsministern själv, Erna Solberg bakom ratten när landets första tunga eldrivna lastbil lanserades.

Norges statsminister kör landets första eldrivna tunga lastbil
Skärmdump från lanseringsvideon från norska Aftenposten, 13 september 2016 

Vad rör det sig då om för lastbil? Det är det lilla holländska företag Emoss Mobility Systems BV som byggt om chassin från tex tunga MAN-lastbilar och med egna drivlinor och anpassningar konverterat dessa till eldrivna lastbilar av olika storlek. Emoss har utvecklat fem olika modeller att välja på, alla helt batteridrivna med litium järnfosfat batterier. Storleken på lastbilarna varierar från mindre varianter som EMS 712 med en maximal lastvikt på 4,6 ton och en räckvidd på 160 km till den största tunga lastbilen EMS 1824 som kan ta en last på 10 430 kg och har en räckvidd på 230 km.

Batterierna kommer även de i olika storlek och med nuvarande fem modeller finns batterier från 80 kWh till 240 kWh men företaget arbetar på att sätta in över 300 kWh batterier i de större lastbilarna.

Det är den senare varianten som nu börjat rulla i bland annat Norge där alltså ASKO beställt tre tunga lastbilar varav en går för distribution i Oslo-området och övriga två i Kristiansand och i Bergen.  

Nedan en video där Emoss konvertert en MAN-lastbil, det är dock ej den större varianten på över 18 ton, varav 10,43 ton lastvikt som rullar i Norge.  



Det är intressant att ett litet företag på runt 25 anställda i lilla holländska Oesterhout lyckats lyckats få eldrivna tunga lastbilar på marknaden och dessutom mellanstora eldrivna elbussar, före de stora elefanterna som Scania och Volvo Trucks och följdfrågan blir förstås varför? Kanske är svaret så enkelt som att företagen med de stora volymerna inte har säkrat några stora batterileverantörer och därför inte vågar lansera en lastbil där efterfrågan riskerar skena iväg.

För marknaden och tekniken är mer än mogen för eldrivna tunga batteridrivna lastbilar. Det vittnar om inte annat öltillverkaren Heiniken om tex som redan har beställt Emoss eldrivna lastbilar och företaget med en lastbilsflotta på över 200 lastbilar har satt som mål att 100 % av dess lastbilsflotta inom städerna och inom räckvidd från företagets nio distributionscenter, ska drivas helt på förnyelsebar energi till 2020. Detta ska alltså ske inom loppet av drygt två år. Med andra ord börjar det bli riktigt bråttom för Scania, Volvo, MAN mfl att få fram egna batterier på en marknad som skriker efter billiga batterier i stora volymer.

Svenska Northvolts satsning på att bygga Europas största batterifabrik i Sverige känns allt mer självklar ur ett logistik-perspektiv för att säkra batterileverans till Scania, Volvo Trucks och även Volvo cars inom landets gränser och dessutom med möjlighet till nickel och litium från tex Finland.
Men produktionen vid en eventuell Northvolt fabrik lär dröja minst ett par år och det är lång tid där företag inom transportsektorn redan nu letar efter helt eldrivna transportlösningar.

Men sen var det där med tillgång till snabbladdning...

En helt vanlig snabbladdningsstation vid en bensin-station i Norge...

Två 50 kW laddare och en på 22 kW, ofta är de ännu fler. 

Inom en stad räcker troligen Emoss räckvidd på cirka 20 mil för de största lastbilarna i de flesta fall men de tar 6 timmar att ladda då de bara kan hantera  mellan 22 kW till 44 kW laddeffekt. För snabbladdning som öppnar upp för distribution utanför städerna och transporter mellan städerna (på sträckor där inte järnväg är tillräckligt utbyggd och i den eviga väntan på eventuell utbyggnad av el-trådar över motorvägarna i Sverige), krävs att batterierna klarar minst 145 kW som Teslas elbilar gör.

Detta innebär ett stopp på cirka 30-40 min för mat, bensträckare och A/B behov och sen vidare.
Inga bil- eller lastbilstillverkare förutom Tesla har gjort en seriös satsning på detta utan tycks vänta på en laddstandard ska etablera sig och att laddinfrastrukturen sedan bara i ett trollslag ska hamna på plats i den takt el-lastbilarna och elbilarna rullar ut. Erfarenheterna från Teslas snabbladdnings-utbyggnad visar att det tar år att bygga ut snabbladdningsnätverk som verkligen blir heltänkande. Inte på grund av kostnaderna utan pga bygglov, byggandet av elstationer och för att hitta lämplig placering. Dvs det spelar ingen roll hur mycket mer pengar Scania, Volvo eller självaste VW har i sin ficka, utbyggnaden tar tid!

Världens största snabbladdningsstation finns i Norge norr om Oslo som vi skrev om nyligen då Johan var förbi Nebbenes Supercharger under sin Norge-semester. Världens snabbaste laddningstationer som används dagligen står även de Tesla för och dessa är på inte mindre än 145 kW. Men ABB har redan byggt en protyp-laddare som installerats med EVgo och som nu står i Fremont Kalifornien. Laddstolpen står inte långt från Teslas bilfabrik och är världens enskilt snabbaste laddstolpe för elfordon och kan redan nu ladda med 150 kW effekt, med potential för upp till 350 kW! Problemet med detta är bara att inga eldrivna fordon på marknaden kan ta emot de nivåerna, än vill säga.

Här finns en del utmaningar men även lösningar som kan bli extra intressanta för eldrivna lastbilar. Redan nu är Teslas laddkablar rätt grova men funkar bra då de sitter fast i laddstolparna och inte behöver bökas ut från lastutrymmet. Men med laddkablar som ska hantera flera hundra kW kan storleken på kabeln bli en utmaning minst sagt. Det är sannolikt ett av skälen till att Tesla håller på att utveckla robotarmar som kan plugga i laddkablarna automatiskt vid företagets snabbladdningsstationer, ja eller superchargers som de kallas.

De flesta har säkert sett videon nedan som visades upp för två år sedan. Och visst det kan se coolt och aningen läskigt ut med en ormliknande robot (om slutroboten nu kommer se ut så) men säljargumentet för Tesla kan vi redan föreställa oss: "Slipp gå ur bilen i kyla, snö, regn och blåst bara parkera och bilen laddas automatiskt med hjälp av laddarmen".

Med batterier anpassade för riktig snabbladdning kommer i första hand tunga eldrivna lastbilar inom storstäder och landsbygd kunna matcha och slå ut diesel-drivna lastbilar utan problem.

Kostnad att äga eldriven lastbil VS konventionell 

Ovanstående graf som finns att hämta från Emoss broschyr visar att när hänsyn tas till inköpspris, driftskostnader och underhåll/service ligger den eldrivna lastbilen redan i paritet med en motsvarande diesel redan efter 5,5 år, dvs inom garantitiden för batterierna tex. Efter 6 år går du redan med plus om du kör med en eldriven lastbil, detta är alltså idag, inte i framtiden när batterierna kommer vara ännu billigare och effektivare och dieselskatterna och körzonerna sannolikt vara en stor utmaning, minst sagt. Tillägg: Grafen visar att efter 5,5 år ligger kostnaden per år att äga en eldriven lastbil i partitet med en diesel-driven. Men sett över en tioårs-period visar grafen att kostnaden per år är betydligt högre med en eldriven lastbilen än en dieseldriven lastbil så som det ser ut idag. Detta beror på den högre inköpskostnaden för en eldriven lastbil som idag kräver dyra ombyggnader av befintiliga drivlinor som måste anpassas till befintliga diesel-chassin och inköp av stora specialbyggda batterier eller många mindre som än så längre produceras i låga volymer. Men kostnaderna för batterierna kommer fortsatta att falla varje år och i takt med att lastbilar byggs för eldrift från början samt produktionen av batterier anpassade för lastbilar ökar kan de initiala kostnaderna för inköp av eldrivna lastbilar väntas falla kraftigt. Vi ser det därför som högst sannolikt att kombinationen av ny lastbilsdesign, större batterivolymer och självkörande teknik kommer göra investeringar i eldrivna lastbilar mer lönsamma än i nya diesel-lastbilar inom 5-10 år.  

Det finns dock en annan viktig aspekt att tänka på de närmast åren. Med eldrivna lastbilar som kommer kräva enormt med kräm i sina stora batterier och med Tesla Model 3 (och andra självkörande elbilar?) kommer mjukvara uppdateras för att bilen ska bli helt självkörande i takt med att regelverk kommer på plats och Tesla är säkra på att låta folk släppa ratten helt. För att självkörande elbilar och lastbilar ska kunna fungera även under långfärder behöver de förstås kunna ladda själva, vilket den hjälpanda laddarmen möjliggör. Samtidigt gör det alltså att enorma laddningskablar kan hanteras utan mänsklig muskelkraft, vilket särskilt lastbilar med stora batterier kan dra nytta av.

Självladdande elfordon kommer att bli nödvändigt och tekniken finns redan 


Det lär däremot dröja innan vi får se robotarmar i garage eller vid laddstolpar längs gatorna, koppla in bilen över natten tar trots allt  runt 10 sek (när laddkabeln redan sitter i kontakten/stolpen) och en robotarm lär inte vara billig...

Under hösten planerar vi göra flera videos om eldrivna lastbilar i Sverige och kanske även i Norge både på svenska för Olja för Blåbär-kanalen och nya internationell EVolution-kanalen. Vi kommer förstås även bevaka Teslas uppvisning av sin tunga eldrivna lastbil som ska avslöjas någon gång i september.

Om ett par veckor ska vi dock provköra en till syenes trevlig liten elbil med en rejäl räckvidd som vi tror många svenskar kommer uppskatta. Mer om det framöver!

14 kommentarer:

  1. Kul att läsa. Solförmörkelsen var fantastisk och jag har lärt mycket annat också under veckan här. Nu väntar flyget hem. Många små elfordon här speciellt vid capitolium.

    Robotarmar blir billiga vid volym.

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec! Trevligt i Washington D.C. eller Rom? ;) Många ekorrar i träden kring Capitol Hill kom jag ihåg. Fick även möjlighet att gå på lärorik föreläsning i auditorium tack vare fd. kongressledamot Roscoe Bartlett och den som föreläst flest gånger om Peak Oil i am kongressen.

      Kul de hoppat på eltåget!

      Trevlig hemresa!

      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Nu i Frankfurt. Ja visst var det capitolium i usa. Vi fotade några ekorrar i parken.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  3. Vissa matkedjor kommer säkert att försöka få hela sin distribution ut till butikerna att bli eldriven inom "kort". Städer kommer lite senare att förbjuda diesel under vissa tider för lastbilar. (Vi med personbilar klarar oss lite längre). När diesel förbjuds i städer är försäljningen av nya bilar död. Senaste the Economist, på utsidan, har en rolig bild på en fossil motor med rör, ljuddämpare och kablage som ben och svans. Motorn ligger på rygg med lite utläckt olja och texten är Roadkill. Tidningen menar att fossilmotorer är döda.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Skulle vara skoj att veta var elpriset kommer hamna på när omställning bort från fossildrivna transport till eldriven transport är klar. Räcker det med 5 kr kw?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inflation kan säkert ge 5 kr/kWh eller mer. Om du menar priset jämfört med dagens blir det nog oförändrat. Skälen är:
      att industri och bostäder behöver mindre antal kWh.
      att mer regn ger mer el
      att om alla bilar i Sverige drevs på el kräver det 11-14 Twh
      att vi idag exporterar mer
      att kostnaden för el från vind och sol faller kraftigt
      mm

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  5. Jag tror tvärt om. Kostnaden från sol och vind ökar kraftigt. Pga bristen på metallen Neodym som behövs till magneterna i elmotorer och generatorer i vindkraftverk. Solceller behöver kisel. Där måste produktionen skalas upp kraftigt. Ett större problem är Indium och Tellur. Två jättesällsynta jordartsmetaller som behövs för att en solcell ska fungera.

    Men priset går inte upp trots brist på råvara..? Måste vara försa gången i världshistorien det händer..

    Samt skall vi ersätta 6% av världens oljeförbrukning med vindkraft måste vi bygga 200 000 nya stora vindkraftverk per år. Dvs 100 ggr dagens utbyggnadstakt. Det lär kosta en slant. Budgeterna går liksom inte ihop idag ens.

    Mvh Berra

    SvaraRadera
  6. Har du någon källa till att kostnaderna för sol och vind ökar?

    Neodym ökar verkningsgraden ca 1% och skulle det bli brist på den metallen i dagens gruvor finns det nära Gränna och på åtminstone fem ställen på Grönland. Eller bygger man utan neodym.

    Jordskorpan består till ca hälften av syre och av den återstående hälften är det mesta kisel. En kortare tid kan det vara brist men ny kapacitet kan ganska snabbt byggas.

    Det är ofta en ingående del i någon produkt kan öka kraftigt i pris utan att det påverkar slutprodukten nämnvärt. Ta tex litium (Li) som ingår i en del batteri. Priset på Li är obetydligt jämfört med priset på färdiga batteripaket.

    Hur stora är de 200.000 vindkraftverken?

    Vindkraft i Sverige har det svårt idag eftersom elanvändningen stagnerat och priset på el därmed är lågt.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  7. Nä, jag har ingen källa. Det är bara sunt förnuft som gäller här..jag ser det helt osannolikt att vi ska kunna ersätta energin till fordon vi får av oljan med sol och vindel..
    Enda sättet är att sluta använda så mycket energi, tyvärr... Något som inte så många vi se utan svävar iväg på moln och inbillar sig att vi kan fortsätta som inget hänt..

    Mvh Berra

    SvaraRadera
  8. Sunt förnuft sa att inget tyngre än luft kunde flyga fram till den 17 december 1903 för då genomförde brödraparet Wright den allra första kontrollerade flygningarna med en motordriven flygmaskin, enligt principen "tyngre än luft".

    I förra veckan såg jag deras plan i Washington på en privat visning för oss 85 solförmörkelseresenärer på det nationella flyg och rymdmuseet.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra synpunkt. Man ska aldrig säga aldrig. Men jag är ändå ytterst tveksam. Energibristen kommer bli enorm i framtiden. Om ingen helt ny energikälla helt plötsligt dyker upp, som typ kryptonit som stålmannen har i sin ring du vet.. Tänk om goddagarna är över om en 10 - 15 år..? Kanske bäst att göra en resa till staterna innan det är så dyrt att det inte går.. Du gjorde nog rätt som tog den där resan iallefall.. Här sitter en annan och suger på en jordig morot.. Hur skoj låter det?

      Mvh Berra

      Radera
    2. Berra vi får nästan säkert problem framåt. Vi är vansinnigt för beroende av olja kol och fossilgas. Men när det gäller användningen av olja för bilar ser jag en snabb lösning med el.

      När det gäller produktion av el faller sedan 20 år solceller starkt i pris. Även vindkraft blir billigare per kWh.

      Möjligheten att överföra el lång väg blir också allt billigare genom högspänd likström.

      Du borde skala och tvätta din morot ordentligt med tanke på gödningen.

      Det finns annat som kan göra din livsstil idag viktig för att överleva än just peak oil. Deppa inte ihop. Har just läst höstsol och den får åtminstone tankar på mer närliggande matproduktion att kännas viktig.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Nädå, jag ska inte deppa ihop. Fast nog skulle det vara roligt att resa till USA allt. Trots att man bidrar till ödeläggelse av klimatet. Det verkar inte vara så många som bryr sig så varför egentligen ska jag göra det. En gång mer eller mindre kan ute spela så stor roll.

      Höstsol? Är det han Lars W som skrivit.. Jag retar mig lite på hans ryssfobi faktiskt. Så jag vet inte om jag har lust att läsa den.. Vi får se..

      Alla vill ha egen bil till varje pris. Då kommer nog inte elen räcka till, tyvärr.

      Mvh Berra

      Radera
  9. Läg till bränsle kostnaden i grafen. Nunär det bara värdeminskningen som visas. Så det är inte totala kostnaden för att äga el vs diesel lastbil.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.