Sidor

2018-08-18

Ett hus för bina: Inspiration från en Bipaviljong

Här kommer ett inlägg signerat Johan som igår besökte en biodlarkollega i Dalarna som har ett hus för sina bin, en så kallad bipaviljong!

Länge har jag planerat att besöka Henrik Permalms beryktade bipaviljong i Dalarna utanför Falun. Igår blev det så äntligen av. För er som inte känner till vad en bipaviljong är: Det är ett hus, en byggnad eller ibland en vagn där en biodlare kan inhysa sina bisamhällen. Istället för att stå ute under bar himmel står kuporna placerade inne i bipaviljongen. Bina flyger in och ut genom husväggen via en flustergång och en vanlig flusterbräde eller ett flusterhus på utsidan.

Bipaviljonger var vanliga i Sverige i början av 1900-talet och var dels ett sätt att visa upp hanverkskonst genom att kombinera ett intresse för biodling och byggnadskunnande i en ofta vackert utsmyckad liten byggnad i trä. Men det fanns även praktiska fördelar att kunna ha många bisamhällen på ett ställe. Men till skillnad mot idag finns det mycket sällan tillräckligt med mat för bina på ett ställe för att en biodlare ska kunna ha mer än runt tio samhällen i en bigård. I takt med industrialiseringen av jordbruket, bostadsbyggandet osv har odlingslandskapet helt förändrats. Det är tex inte alls lika mycket fruktträd i trädgårdarna. En bipaviljong kunde ju vara byggd för hela 30 bisamhällen!

På grund av bristen på drag till bina  (nektar och pollen), är det idag mer vanligt att biodlare har flera utspridda bigårdar. Att bygga en bipaviljong var förr även något mycket påkostat och det är inte för intet som det kallas "bipaviljong" och inte "bihus" även om det idag alltså ofta sätts ett likhetsteken mellan dem. Men en bipaviljong på hjul kan nog locka många biodlare som vill utnyttja olika platsers tillgång på drag och även för att kunna erbjuda mobila pollinergstjänster utan att behöva flytta många bikupor för hand...

Jag har själv länge gått i tankarna om hur man skulle kunna bygga en bipaviljong för att underlätta arbetet med bina men även göra det trivsamt för bina med ett bra vindskydd/väderskydd kring kuporna. Besöket till Henrik igår var därför mycket värdefullt.

Henrik Permalm har varit biodlare sedan han var 13 år och är idag en mycket erfaren biodlare. I början av 1980-talet tog han hjälp av några snickare som byggde en bipaviljong i ett skogsområde utanför Falun. Resultatet blev en mycket enkel och genomtänkt bipaviljong med plats för upp till 10 fullstora bi-samhällen.


Ena flusterentrén/ytterväggen av Henrik Permalms bipaviljong 
Foto: Johan Landgren

Notera hur Henrik målat både flusterhusen och även väggarna bakom för att underlätta för bina som annars kan bli förvirrade om alla flusteringångar är i samma färg. En flusterbräda är betrakta som en mycket trafikerad flygplats, flusterhuset är ett torn att sikta efter vars fot även är hangar och "startplatta" för dessa flyg- och helikopterliknande varelser. Den som tagit sig tid att studera aktiviteten vid ett fluster kan även observera att det är tydliga "flyglinjer" i olika riktningar i luften från/till respektive fluster som dessutom får hjälp av feromoner som bina vid flustret avger för att underlätta inflygningen (inga dyra lampor för start- och landningsbanorna här inte!). 

Så se till att aldrig ställa dig framför ett fluster undre vår/sommar/sensommar, under dagtid men ställ dig eller sätt dig med fördel vid sidan av kupan och låt dig förundras av detta mirakel som utvecklats och förfinats i cirka 50 miljoner år...

                             Ena flusterentrén/ytterväggen av Henrik Permalms bipaviljong
Foto: Johan Landgren

Det som blev tydligt med Henriks paviljong var hur genomtänkt den är. Över varje "flustvägg" sitter sidotak som enkelt kan öppnas och sättas upp med ett stöd. Dessa sidotak har flera funktioner. När det är ovanligt varmt kan de öppnas och vädra i paviljongen men framförallt öppnar Henrik dem när han står på insidan och är inne  i bikuporna och gör diverse på operationer. När det flyger ut nyfikna bin kan de enkelt "viftas ut dem genom öppningen/taket" eller så hittar de ut själv denna väg och tar sig in i kupan igen via flusteringången på utsidan. Du släpper även in ljuset i bipaviljongen genom att öppna sidotaken som därför tjänar som fönster, vilket underlättar arbetet när du är inne i bisamhällen och behöver mycket ljus för att se nylagda ägg, yngel (larver och puppor), drottning osv.

                                                      Henriks bipaviljong svävar i luften!
Foto: Johan Landgren

Ni har säkert redan observerat på de första två bilderna ovan att bivaljongen inte står på något fundament/saknar golv utan "svävar i luften". I själva verket står det på plintar. Detta har även det flera fördelar. Utan ett golv som sitter ihop med huskroppen, kan du gå rakt in i bivaljongen utan att skapa vibrationer som stör bina! Henrik har konstaterat att bina är klart lugnare när han jobbar med dem inne i paviljongen än de som han har stående på bänkar utanför. Men fördelarna är mycket större än så. Värmen stiger som bekant uppåt och bidrar till att värma bipaviljongen men kan även reglera temperaturen genom att släppa in luften/kylan underifrån/utifrån. Paviljongen fungerar förstås även som vind- och väderskydd och då det får plats upp till 10 bisamhällen i bipaviljongen avger de även värme som sprider sig till övriga, gratis värme under vintern! 

Henrik har snickrat ihop sina bikupor själv och de som står i bipavoljongen är helt oisolerade. Inför vintern lägger han bara över filtar och täcken och har överlag mycket få vinterförluster. I vintras vintrade Henrik in 14 samhällen varav fyra stod ute i det fria och resten stod i paviljongen. Vinterförlusten bestod i två samhällen, ett som stod inne i bipaviljongen och ett som stod ute-do the math! Henrik konstaterar att invintringen i bipaviljongen brukar fungera väl och torrt med lite nedfall. 

Jag imponerades över att denna bipaviljong stått pall i så många år med mycket lite underhåll. 

Själv har jag idag fyra samhällen som ska invintras i isolerade träkupor, 10 ramars, lågnormal medan mina två topplistekupor står tomma just nu då jag i sommar inte hunnit flytta över avläggare dit men planerar göra detta till våren. 

Den som är intresserad av en bipaviljong bör fundera på sitt behov och bygga en i lagom storlek. I Henriks paviljong finns det plats för fem kupor på rad till till höger och fem till vänster. På höjden får det plats två lågnormallådor till yngelrummet och upp till tre skattlådor på det. Bipaviljongen behöver inte kunna rymma 10 samhällen men det är viktigt att tänka på att ha plats för att kunna göra avläggare varje år som kan säljas om en inte vill behålla/utöka antalet bisamhällen i den egna bigården. Annars blir det lätt icke önskvärd exponentiell tillväxt! 

Jag har filmat lite från Henriks bigård också, får se om det blir en liten film framöver men just nu klipper jag ihop en introfilm inför Podcar City 2018 -konferensen i Gävle i oktober. Jag har precis avslutat intervjuer med sex prominenta personer inom utvecklingen av Podcar-system och självkörande teknik som är med i videon som vi fått i uppdrag att göra. Vi kommer även filma konferensen på plats. Mer om det snart! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.