Sidor

2020-01-21

Uppvaknandet i Australien del 2: Att rusta för kris med beredskap

När mobiltäckningen försvinner, himlen blir blodröd mitt på ljusa dagen, strömmen går och maten får ranonseras är folk inte så kaxiga, extra knäckade blir det för barnfamiljer som är på semester och inte är vana att tänka utanför boxen alls. Många australiernare tror dessutom inte på klimatförändringar... 

Välkommen till brandsäsong 2019/2020 i Australien för den är inte lik någon annan och är dessutom ett intressant psykologiskt experiment i hur olika människor hanterar långdragna kriser något vi lär få se mer av framöver. 

När jag för två veckor sedan skrev del 1 av uppvaknandet i Australien fokuserade jag på dess utbredning och koppling till klimatförändringarna. Min viktigaste slutsats var att vi inte ska fokusera på huruvida just denna brandsäsong i huvudsak beror på de av människan orsakade klimatförändringarna. Det är nämligen mindre viktigt, centralt är däremot att skogsbrändernas utbredning och fara för samhället är exakt vad klimatforskarna varnar för kommer bli konsekvensen av de klimatförändringar vi redan nu kan konstatera om vi inte radikalt vänder på utvecklingen nu. 

Och det kan vi ännu men fönstret krymper snabbt, vilket den ständigt inspirerande och raka klimatforskaren Kevin Anderson var inne på under vårt samtal i Evolution Show  



Australien är alltså skådeplatsen för ett klimatscenario vi får räkna med kommer nå många platser på jorden inklusive Sverige. Det kan förstås bli långt värre, om vi inte gör allt för att minska och sedermera helt upphöra med uppvärmningen av vår planet. Bränderna i Australien kan med andra ord betraktas som människans första och sista riktiga varning från naturen, annars så sätts människan på plats vare sig vi vill eller ej, vi är trots allt bara mikroskopiskt små delar i en större helhet som snabbt kan förändras och förpassa oss till sällskapet av historiska arter som kommit och gått. 

Men det tål alltså att upprepas att hoppet lever för den som höjer blicken: När människor samarbetar och hjälper andra människor och djur kan stordåd åstadakommas, det är inte kört, än! Det visar i synnerhet vad som sker på många hålla i Australien. 

 


I detta inlägg ska jag fokusera mer på hur civilsamhället, brandförsvaret, militären och regeringen i landet "down under" hanterat bränderna ur ett beredskapsperspektiv. Vad vi kan lära av samhället och människornas hantering av de ännu i högsta grad pågående skogsbränderna i Australien inför framtiden? För Australien är i detta sammanhang inte alls så långt borta som en kan tro.  


Men låt oss redan från början sticka hål på en myt. Pyromaner och okunniga eldande människor ligger inte bakom de flesta  bränderna i Australien.

Det har spridits en hel del myter och osanningar om vad som ligger bakom de mest omfattande skogsbränderna i Australiens historia. En del har hävdat tex att det är en kraftig ökning av anlagda bränder som ligger bakom den extremt utdragna brandsäsong som ännu i allra högsta grad pågår och väntas fortsätta i 8-10 veckor till. 

Australienska ABC och flera andra har med hänvisning till brandchefer och aktuella utredningar kunnat visa att cirka 98 % av bränderna i bland andra hårt brandhärjade delstaten New South Wales är orsakade av åskoväder samt till mindre del oförsiktighet med eld där det råder brandförbud. Det rör sig endast om kanske ett 20-tal bränder som startats av ett fåtal individer som avsiktligt gjort detta. Däremot har givitvis anlagda bränder kunnat spridas mer denna säsong på grund av torkan och avsaknaden av regn men det handlar fortfarande endast om några få procent av den areal som brunnnit som kan kopplas till pyromaner eller anlagda bränder av ofta unga människor som inte vet bättre.     

Fler hundra skogsbränder pågår fortfarande i Sydöstra Australien varav flera så kallade megabränder där två eller fler bränder gått samman för att bilda gigantiska bränder där det inte finns en sportkeps att släcka dess utan där arbetet primärt handlar om att försöka begränsa dess spridning och skydda tätbebyggda områden. 



Sist jag skrev om bränderna hade motsvarande cirka 1,5 Danmarks yta brunnit eller 6 miljoner hektar. Nu har denna sifftra dubblats eller för att sätta det i ett sammanhang, motsvarande halva Storbritanniens yta har fångats in av skogsbränderna. Det är svårt att förstå men med helikopterbilder får en åtminsone en liten känsla av vilka krafter det rör sig om. 

Svaret från Australiens regering har nu även trappats upp. Alla familjer som drabbats ska kompenseras med cirka 3-4000 sek kronor mer barn och mer för vuxna (lika mycket har redan betalats ut till många drabbade och de som inte fått något ska få dubbla summan). Pengarna ska användas till bland annat hjälp för barn som nu börjar skolorna igen efter semestern och skapa viss trygghet. Brandmän, frivililliga och heltidsbrandmän ska kompenseras för sin övertid. Över 80 % av brandmännen i Australien är för övrigt frivilliga och riskerar sina liv vid sidan av andra jobb med låg lön. I Sverige är samma siffra cirka 74 % frivilliga. 

Kompsensation till jordbrukare och små företagare som förlorat delar av eller hela sitt uppehålle på grund av bränderna ska även betalas ut. 

Två miljarder australienska dollar ska även användas för att återbygga infrastruktur som förstörda telemaster, elledningar, vägar och andra samhällsviktiga delar som måste återuppbyggas för att ekonomin och vardagen ska kunna komma igång igen. Här ingår även bland annat sjukvård och psykiskt stöd till många som har traumatiska upplevelser.

En halv miljard australienska dollar ska även betalas ut till stöd för många av de små företag som drabbats hårt av bränderna. Bland annat kommer lån på upp till en halv miljon australienska dollar kunnat ges för att företag ska komma på fötter igen.

Frivillighetsorganisationer som Röda Korset har gjort ett fantastiskt arbete på plats och även många kändisar har gjort vad de kan för att stödja drabbade ekonomiskt. Här kan tex nämnas att skådespelaren Russel Crowe (känd från bland annat Gladiator) valde att inte ta emot sitt Golden Globe pris i USA. Istället var Crowe i Australien för att kämpa mot bränderna vid sina ägor där och skickade samtidigt ett tydligt meddelande till Golden Globe galan via skådespelaren Jennifer Aniston som fick ta emot Crows pris: "Det råder ingen tvekan om att tragedin som utspelar sig i Australien beror på klimatförändringar".   

Det är dock noterbart att medan sittande federala regeringen med premiärministern Scott Morrison i spetsen först de senaste veckorna tagit tag i situationen bland annat med  ovanstående finansiella stödåtgärder och genom att sätta in militären, har flera av delstatspremiärministerna eller guvernörerna om man så vill, i de olika hårt drabbade delstaterna varit mycket aktiva från start. 

I delstaten New South Wales har tex delstspremiärministern Gladys Berejiklian tillsammans med delstatens högsta brand- och räddningschef Shane Fitzimmons inte bara varit på plats hela tiden (ingen semester till Hawaii...) utan koordinerat olika myndigheter. Detta för att få ut hjälp för såväl brandbekämpning och evakuering som vatten, mat och livssnödvändiga resurser till de som blivit strandsatta på grund av skogsbränderna. Jag upplever att de skött sitt arbete och visat ledarskap på ett föredömligt vis helt utan personliga ekonomiska eller politiska intressen. 

Gladys Berejiklian och Shane Fitzimmons tar sitt arbete på allvar
   

Shane Fitzommons var också kritisk till att han inte blev informerad om att värnpliktiga och militära transporter och resurser skulle sättas in förrän det blev en nyhet i media. Här kommer vi till lärdom nr 1,  det spelar ingen roll hur mycket resurser och personal du har om de inte kan samarbeta och sättas in där de gör mest nytta. Ett annat relaterat problem som blivit uppenbart vid skogsbränderna i Australien känns igen från de för Sverige största skogsbränderna vår- och sommaren 2018, nämligen att brandbekämparna och de drabbade behöver snabb hjälp på rätt ställe. 

I Australien har civilsamhället klivit fram på ett helt fantastiskt sätt men faktum är att det har kommit in så mycket mat, vatten och förnödenheter på sina håll att det varit svårt att hantera det. Lagerlokaler och uppstyrning av behovet har varit bristfälligt eller saknats helt medan behoven inte alls kunnat mötas på andra håll på grund av resursbrist, där det varit för farligt att komma fram med transporter. Detta antingen på grund av pågende bränder eller risk för vältande träd i dess spår eller på grund av brandröken som gjort det farligt för såväl flyg som helikoptrar som annars jobbar dygnet runt med både brandbekämpning och drop off av förnödenheter från luften.  

Vad händer då vid en skogsbrand som utan ansträngning tar sig fram i eller kring ett samhälle? Jo, förutom den giftiga röken som släcker solljuset mitt på dagen, släcks elnätet ner av att ledningar brinner upp eller för att elbolagen får order om att stänga ner dem i förebyggande syfte. Detta innebär att affärer ofta stänger eller maten i kyl och frysar snabbt blir förstörd vid strömavbrott. I flera veckor har det ju varit över 40 grader Celsius i stora delar av Australien... 

Bensinmackar får långa köer när människor nu kanske måste lämna sin semester på östkusen och ska köra 40 mil eller mer hem. Det är bara ett problem, inte nog med att alla plötsligt ska göra det samtidigt, pumparna fungerar inte utan el och även om de gör det kommer inte tankbilarna fram för påfyllning när många av vägarna dit är avstängda på grund av angränsande bränder. 

Här ser vi just in time samhällets baksida. När allt fungerar finns det ett smörgårdsbord av mat och prylar att välja på i butikerna men om inte hyllorna ständigt fylls på från oftast långväga transporter från producenter inte sällan på andra sidan klotet, står de snabbt tomma. Vad kan då göras? Lokalt bör det finnas platser, lager och uppsamlingsplatser där självförsörjande enheter för såväl el och värme är frikopplat från stamnätet, antingen bara för en större fastighet eller ett mikronät för flera, kanske rent av ett större område dit människor kan samlas vid en krissituation. En brandstation och skola är lämplig för detta tex. 

Lager av mat och förnödenheter som enkla mediciner kan även hållas på dessa evakueringscenter, om de sköts som butiker i vanliga fall kan mat och prylar roteras för att inte bli gamla. Det kan förstås krävas statligt stöd för att bygga upp dessa men de bör betraktas som en alltmer självklar del av våra samhällen, lika självklart som vi försäkrar våra hus och bostäder, ska samhället kunna försäkras mot utdragna kriser eftersom vi nu måste vänta oss att det är det nya normala.   

I Australien finns unika möjligheter att året runt driva djupvattenpumpar, cirkulationspumpar samt elförsörjning för det viktigaste i små och större fastigheter endast genom en kombination av sol+vind och batterilager. Finns det platser där elförsörjningen är säkrad kan här lämpligen även upprättas snabbladdningsstationer för elbilar och de kommande ellastbilarna. För tänka sig, då behövs inga långväga tankbilar och mat och vatten kan pumpas- guld värt i en krissituation!  

Men det här är inte alls bara en försäkring som kan nyttjas vid olika typer av kriser. Solanläggningar och små vindkraftverk kan lätt räknas hem i Australien där strömavbrott kostar elbolagen enorma pengar då de måste finansiera dyra reserkraftverk i form av kol eller naturgaskraftverk att hela tiden stå standby. Men mikroproducenter kan i normalläget lagra överskottet av sol och vindkrafproduktionen i batterilager och sälja överskottet till stamnätet (men inom en snar framtid kan man istället sälja till grannen) som ett hybridsystem. Det är inga konstigheter att ha ett system som klarar att köra i ö-drift (offgrid) som är slår på den utgående strömmen till elnätet vid normaldrift och vice versa. Mer om de unika förutsättningarna för Australiens energiförsörjning i ett kommande avsnitt på Evolution Show som jag är värd för.    

Behovet av undantagstillstånd vid svåra kriser 
Australiens bränder har visat att det ibland finns ett behov av att kunna införa undantagstillstånd för att sätta människor i säkerhet. Skogsbränderna har visat en ny typ av kraft och accelerad utbredning som gör att det ibland inte räcker med att bara uppmana människor att lämna sina hem för att förmå dem att sätta sig i säkerhet. En del förstår helt enkelt inte faran de utsätter sig själva och andra för genom att inte evakuera när de blir uppmanade. 

Ibland måste människor helt enkelt tvångsevakueras men inte bara för att undsättas från den direkta livsfaran skogsbränderna utgör för allt som kommer i dess väg. I bästa fall kan till en början vägar bara delvis stängas av eller förbifarter begränsas till räddningstjänst och militär (även detta en del av undantagstillstånd) men skogsbränderna i Australien visar att det inte alltid räcker. Problemet är att människor är vana vid att kriser bara pågår timmar eller några dagar men att hjälpen alltid kommer fram och att viss form av samhällsservice ändå kan upprätthållas. Framförallt att de kan återvända hem igen ganska snart.  

Att stanna kvar och kämpa för sitt hem är naturligt och lika naturligt är det att vilja återvända snabbt efter en evakuering. Men otaliga vittnen på plats i Australien visar att ytterst få har en chans mot de krafter bränderna kan uppbringa. Om en brandfront är på väg i din riktning är en vattenslang, vattenspridare och en grävare rent löjligt som försvar. De flesta som klarat sig när lågorna kommit har haft ren tur. Dör en inte av den giftiga röken så tar fallande träd, tak och ja till sist vrålande lågor en. Bara den vägg av värme som kan komma i ens väg kan få många att tuppa av.

Det här kan vara svårt för särskilt äldre som kanske tror att de upplevt liknande tidigare eller för den del, de som känner sig unga och starka och minsann ska kämpa för sitt hem.   

Men att överleva branden är bara steg ett. Ett växande problem som jag tror vi kommer se mer av i framtiden är hur samhällen blir avskurna på grund av natur/klimatkatastrofer under ibland veckor eller längre. Om det varken går att komma fram eller ta sig därifrån på grund av avstängda vägar innebär det att samhällen måste kunna klara sig på de resurser som finns på plats. Så är inte dagens samhälle byggda, här har till och med high tech gjort oss en otjänst genom att vara extra sårbara. 

Många människor blir mycket rädda när de inte får kontakt med vänner och bekanta vid sina smarta telefoner, Internet förstås inte är tillgängligt. Absolut viktigast i en krissitation är att analysera läget och vid samhällskriser få information. Då är det starkt rekommenderat att ha en självförsörjande radio samt en liten portabel batteribank, kika gärna på en video om det jag gjorde för ett par år sedan.  

Det finns förstås så mycket mer att lära av bränderna i Australien. Tex har det precis som i Sverige blivit uppenbart att det krävs mycket mer brandbekämpande flyg och helikoptrar tillgängliga inom landet. Det kommer säkerligen kosta 100-tals miljoner kronor per år men återigen är det nödvändiga resurser som måste finnas inför framtida skogsbränder. Här skulle en dock kunna tänka sig att tex fyra till sex brandbombande-flygplan delas mellan Sverige, Norge och Finland för att hålla nere kostnaderna. Förhoppningsvis är behoven inte lika stora i dessa tre länder samtidigt så planen kan fördelas där de behövs mest.      

Avslutningsvis noterar jag att Australien tack och lov fått lite regn men inte det ihållande regn i veckor de skulle behöva. På vissa håll som i Avalon i New South Wales regnade det 44 mm på 30 minuter med kastvindar på över 30 meter per sekund. Medan det på andra håll kommit gigantiska damm- och sandstormar som normalt bara förekommer några gånger på ett tiotal år men som nu plötsligt kommit fyra gånger på endast några dagar. Melbourne har även drabbats av hagelstormar där hagel stora som golfbollar öst ner. Det extrema vädrets tid är här och allt tyder på att det är kopplat till klimatförändringar och något vi inte bara måste anpassa oss till utan göra allt vi kan för att stävja så det inte blir värre. 


I del 3 om uppvaknandet i Australien ska jag i en video på Evolution Show visa på vad som kan vända Australien från en kolnation till en supermakt inom hållbar energiproduktion. 

3 kommentarer:

  1. Uppvaknandet i Sverige? Kommer det påverkas av Australien. Kan Davos påverka? Greta har talat och Trump har svarat: " Detta är en tid för optimism och för att avvisa de ständiga domedagsprofeterna och deras visioner om en apokalyps."

    Jag lutar åt att Australien betyder mer än Davos för Sverige. Menar att fler påverkas här av vad som händer i Australien. Beslutsfattare av olika slag kan påverkas och i någon mån är vi alla beslutsfattare. Kolindustrin blir allt mer trängd.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec! Jag är beredd att hålla med, bilder och videos samt rapporteringen från Australien säger mycket mer än några tal från Davos men det är samtidigt mkt positivt att klimatfrågan nu är högst på agendan i Davos och panelsamtalet efter Gretas ena (eminenta) tal tydliggjorde det med de divesteringar som bland annat Rockefeller Foudnation gjort i flera år och där det pekades på att alternativ som sol+batteri nu slår kol och naturkraftverk på rent affärsmässiga grunder samt skapar frihet och oberoende för små och medelstora samhällen.

      Angående Donald Trumps minst sagt märkligta formuleringar tycker jag Gretas tal innehöll en rätt dräpande replik ungefär "det är ni som är pessimister och inte ens vågar försöka vända på utvecklingen" Jag skulle vilja tillägga att det förstås underförstått innebär att om vi inte lyckas ställa om till fossilfritt oavsett vad det initialt kostar ekonomin och de förändringar det kräver av politiska strukturer etc så är kostnaden för ett misslyckande att vi inte ens har någon världsekonomi eller civilisation kvar alls. Det måste sägas oftare tror jag, för det vi pratar om här, kollaps av ekosystemen vi är helt beroende av måste återbyggas inklusive skogar, hav osv klimatförändringarna är bara den ultimata dolkstöten från naturen som talar om vad vi måste göra för att överleva.

      Blackrocks divesteringsstrategi är även det en i raden av beslut senaste tiden av stora förvaltare som driver utvecklingen mot fossilfritt, jag hoppas det blir en snabb snöbollseffekt och jag tycker mig ana det i Davos.

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Det är mycket på gång, det gäller bara att titta åt rätt håll.
      Här är en länk som i sin tur länkar till en massa andra ställen på saker som är på gång.

      https://www.dietdoctor.com/se/lchf/klimatsmarta-kottataren-del-3

      Tyvärr är Sverige långt efter många andra länder.
      Vi är till exempel ett av få länder inom EU som inte har ett stödprogram för kolinlagring inom jordbruket.

      Kolinlagring i jordbruksmark är inte bara direkt avgörande för att sänka co2 halten i atmosfären.
      Den är även viktig för ekosystemen och folkhälsan.

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.