Sidor

2015-10-18

HTT/Hyperloopen börsnotering under första kvartalet 2016?

Vi har tidigare skrivit flera inlägg om den så kallade Hyperloopen. Ett transportmedel som vi i vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet bland annat beskrev på följande vis:

"Många har säkert sett eller hört talas om rörpost. Ett fiffigt transportsystem där en liten tub kan fyllas med till exempel mediciner eller pengar från en kassa i affären och som sedan svischar i väg i ett rör snabbare än vinden. Tuben är praktisk då den kan transportera sitt innehåll till en annan del av samma byggnad eller flera kilometer bort, utan att stöta på några hinder längs vägen. Vi minns hur vi fascinerades av denna teknik när vi under högstadiets praktikperiod i en stor byggnad på Arlanda flygplats skickade små reservdelar till flygplan med just rörpost. 

Genom att kontrollera tryckluften i rören kan man skicka iväg tuberna vid stationer som
med hjälp av fläktar skapar ett övertryck, vilket får tuberna att fara i väg till växlar för vidare transport eller till slutstationer där de kan tas om hand. Rörposten är en gammal beprövad teknik
som användes redan i början av 1800-talet. 

Varför berättar vi om detta då? Jo, en liknande teknik, anpassad för betydligt mer komplicerade
system och förbättrad för avsevärt högre hastigheter, är nu på gång − men nu som ett transportsystem för människor!

Den 12 augusti 2013 offentliggjorde Elon Musk (just det, samme Musk som grundade Tesla Motors) ett 50-sidigt utkast med ritningar och beräkningar av vad han kallar ”Hyperloopen”eller ”ett femte sätt att transportera sig”. 

Så här beskriver Musk Hyperloopen: 

En tub med lågt lufttryck innehållandes kapslar som transporteras med både låga och höga hastigheter. Kapslarna hålls uppe av en luftkudde bestående av tryckluft och är aerodynamiskt svävande.Kapslarna sätts i rörelse med hjälp av magnetiska acceleratorer, utplacerade på olika stationer med rotorer i kapslarna som hjälper tryckluften att föra kapslarna framåt. Passagerare kan kliva på och av vid stationer längs tuberna eller där tuberna slutar. Kapslarna kan i nuvarande form dimensioneras för upp till 28 passagerare och avgå var trettionde sekund. Räknat på en tjugoårig
avbetalningsplan för projektet, i 2013 års dollarvärde, skulle biljettpriset för en enkel resa mellan Los Angeles och San Francisco hamna på cirka 20 amerikanska dollar. Det skulle innebära att
en resa med Hyperloopen mellan Stockholm och Göteborg skulle kunna genomföras på under 30 minuter och kosta cirka 120 kronor.

Hela Hyperloopsystemet kan drivas av solenergi från paneler placerade längs tubsystemet. När det är mörkt eller för molnigt lagras solenergin i batterier som kan driva kapslarna. Det är även möjligt att lagra solenergin (elektriciteten) i form av tryckluft som kan driva en elektrisk fläkt baklänges för att generera energi och hålla kapslarna och tubsystemet i gång. Musk räknar med stora
energiöverskott från solpanelerna som även kan användas för andra
ändamål utanför Hyperloopen."

Sedan Musk la fram sina skisser och beskrivningar av Hyperloopen för drygt två år sedan har det hänt en hel del. Det är inte längre någon långsökt dröm. Elon Musk bygger tillsammans med sina ingenjörskollegor vid SpaceX och Tesla Motors nu en testbana i Texas för att utveckla de snabbaste och effektivaste kapslarna som ska kunna ta passagerare och gods längs Hyperloopen.

Samtidigt pågår två mycket mer omfattande projekt för att bygga fullskaliga Hyperloopbanor. Det mest lovande leds av entreprenören Dirk Ahlborn som är VD och grundare för Hyperloop Transportation Technologies (HTT). Vad som är speciellt med HTT och Dirk Ahlborns väg mot en riktig Hyperloopanläggning är både teknik- och finansieringsapproachen. HTT försöker inte attrahera investerare i stil med "vi bygger århundradets kanske mest revolutionerande transportmedel". Inte heller tänker man använda sig av vanlig crowdfunding, där miljontals människor kanske lockas att lägga några 100kr var för att en testbana ska komma på plats.

För att locka till sig de mest begåvade ingenjörerna, designerna och tänkarna och samtidigt få projektet på banan med ritningar och kostnadsberäkningar etc redan nu, ger man aktieandelar till de som lägger minst 10 timmars arbetstid på projektet per vecka. Många heltidsanställda på NASA, Boeing och hundratals studenter och människor i hela världen lägger många timmar av sin fritid på HTT-projektet varje vecka. Hittills har 450 personer lockats till att arbeta med projektet men de lär bli fler.

Precis som Elon Musk pekar Ahlborn på att fördelarna med Hyperloopen inte bara ligger i effektivitet, komfort och minskad miljöpåverkan utan kanske främst i resurs- och kostnadsbesparingar. HTT beräknar att Hyperloopen kommer kosta mellan 20 och 40 miljoner dollar (cirka 165 till 371,3 miljoner kronor) för varje 1,6 kilometer (mile) tubkonstruktionen byggs.

Detta låter förstås mycket men kan jämföras med cirka 200 miljoner dollar eller 1,65 miljarder kronor som den planerade supersnabbtågbanan mellan Los Angeles och Kalifornien beräknas kosta per mile.
Kanske det kan komma att se ut så här i Hyperloop-kapseln
Skiss från Elon Musk Hyperloop Alpha 

HTT-projektet går snart in i en ny fas. Sedan tidigare har vi rapporterat att man redan fått bygglov och mark för att bygga en fullskalig testbana i Quay Valley i Kalifornien. Ett område som ligger mitt emellan San Francisco och Los Angeles. Idag ett område för betesmark. I en läsvärd artikel i International Business Times säger Dirk Ahlborn att HTT planerar en börsnotering på Nasdaq under det första kvartalet 2016. Förhoppningen är att få ihop 500 miljoner dollar på aktieförsäljningen för att finansiera byggandet av den fullskaliga testanläggningen som man vill få klar under 2018. Börsnoteringen är även ett sätt att betala tillbaka till alla som arbetat gratis med projektet.

HTT:s testanläggning, ska, förutsatt att finansieringen och tekniken kommer på plats, bli en del av jätteprojektet Quay Valley. Här planeras ett framtidssamhälle på privat mark av  Grow Holdings LLC (Green Renewable Organic & Water). På en yta av 7500 hektar planerar bolaget bygga ett samhälle som helt ska drivas på solenergi, är självförsörjande på mat genom ekologiska odlingar och som även är självförsörjande på vatten. Just nu verkar Quay Valley-projektet vara en utopisk dröm men om en Hyperloop-testbana byggs där är det förstås bra PR för GROW. För HTT har det mindre betydelse om samhället runt Hyperloop-testbanan blir av. Det viktiga är att visa att tekniken är säker och kan göras lönsam. Den ska ju ända bara testas där.  

I andra sidan ringen i slaget om den första fullskaliga Hyperloopanläggningen står Pishevar Company som också håller till i Los Angeles. Detta bolag anställer dock folk mot lön som finansieras genom pengar från olika riskkapitalister och investerare. Företaget bygger mindre testanläggningar och har redan byggt fullskaliga testkomponenter till tub och kapslar.

Varför vi tror mer på HTT och Ahlborns approach är för att det sannolikt kommer gå snabbare och leda till mer nytänkande med fler hjärnor involverade än bara genom ett relativt få antal personer som är anställda. Tittar vi på Tesla och SpaceX lockar de till sig många av de mest begåvade människorna genom en stimulerande miljö där talanger kan vara med och bygga ett framtidsföretag med nytänkande och hållbarhet som ledstjärnor. En hög lön är inte det som lockar i första hand för dessa människor. Precis som de första anställda på NASA under 1960-talet ville vara med och förändra världen lockades de av en stimulerande miljö och hoppet om att bidra till en bättre framtid.

Det är mycket som återstår innan vi ens ser en fullskalig testanläggning för Hyperloopen men om HTT gör en lyckad börsnotering redan i början av 2016 och får in det startkapital man behöver skulle det kunna vara början på en transportrevolution. Det kommer fortfarande krävas mindre och billigare lösningar lokalt och mellan mindre orter men långväga transporter kan mycket väl göra Hyperloopen intressant på flera håll i världen, även i Sverige om så om kanske 10-15 år.  

Johan åker till Kalifornien i knappt tre veckor i november för att bland annat delta i en konferens om hållbara masskommunikationer, Podcar city 9. Kanske blir det en sväng till Quay Valley också men även lite andra överraskningar...

Hyperloopen är under utveckling men det går långt ifrån i ljudets hastighet
-men kanske kommer kapslarna göra det om några år! 
Skiss från Elon Musk Hyperloop Alpha 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.