Sidor

2015-12-20

Del av Sveriges oljeimport nu "Sekretessbelagd" och ökad import från Ryssland 2014

Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) redovisar årligen sin energirapport Branschfakta och vi har nu funnit anmärkningsvärda uppgifter i årets upplaga som vi snart ska komma till.  I "Branschfakta 2015" kan som vanligt landets oljeimporter, oljeanvändning, raffinering av olja till allehanda bränsleprodukter och generella trender inom den fossila bränslesektorn i Sverige och omvärlden avläsas. Även utvecklingen av biodrivmedel kan följas i detalj år för år.

Trenden de senaste 10 åren har varit en ökad import av råolja från Ryssland och en minskad import av olja från Norge och Danmark som fått se sin oljeproduktion halveras under samma period. Ryssland har varit i klass för sig de senaste fyra åren med ungefär lika mycket olja levererat till Sverige som nr 2 och 3 exporterat till Sverige tillsammans, det vill säga Norge och Danmark.

Noterbart de senaste 3 åren är även att Nigeria klivit in på stabil fjärdeplats framför Venezuela och att Storbritannien fortsatt sitt långa fall på Sveriges "leverantörs-oljetopplista"då landet nådde sin maximala produktionsnivå/ Peak Oil redan 1999. År 2014 levererade Storbritannien bara en knapp femtedel av de volymer olja landet försåg Sverige med 2004.

Oljetoppar i Nordsjön 
Datakälla: BP Statistical Review of World Energy 2011-2013

En tidigare ej skådad joker: 22,7 % av Sveriges ökade importer från "Sekretessbelagd" 

Under 2014 steg råoljeimporten från 19 500 606 m3 till 21 782 863 m3, eller en ökning med 2 828 257 m3. Leveranserna från Norge, Danmark. Storbritannien fortsatte att minska men nu kommer vi till det intressanta:
  • 64 % av den import som ökade kom från Ryssland vilket innebär att totalt 45 % av alla leveranser av råolja till Sverige nu kommer från Ryssland.
 Men mest anmärkningsvärt är detta:
  • 22,7 %* av den ökade importen kom från vad SCB anger som Sekretessbelagt: "Från 2014 har SCB sekretessbelagt vissa importer för att skydda uppgiftslämnaren"
Svensk Råoljeimport 2013 & 2014
Datakälla: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI): "Branschfakta 2015", "Branschfakta 2014" och "Råoljeimport Historiskt". 

Detta har inte skett under något av de tio år som redovisas av Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet att en leverantör av olja till Sverige inte redovisas med sitt riktiga namn. Detta är inte några positiva tecken och rimmar illa med EU:s bränsledirektiv som tydligt anger att drivmedelsleverantörer ska redovisa varifrån råvaran kommer!

Varför ursprunget är sekretessbelagt kan ha en enkel förklaring eller en mer komplicerad så vi väljer för tillfället att invänta mer information då vi annars kan spekulera åt alla håll och kanter utan att komma närmare sanningen. Är det någon av våra läsare som vet mer än oss eller har några idéer om vad detta kan bero på får ni gärna kommentera nedan eller kontakta oss, vilket även givetvis kan göras anonymt.

En annan intressant förändring mellan 2013 och 2014 är exporten av raffinerade råoljeprodukter till utlandet. Sverige har förstås ingen egen produktion av råolja. De sista små oljedropparna klämdes fram på Gotland 1993 men väl fem raffinaderier som importerar råolja och omvandlar det till bensin, diesel, flygbränsle och eldningsoljor för såväl den svenska marknaden som för export. I flera år har cirka hälften av den råolja som importeras till Sveriges raffinerats till den inhemska marknaden medan hälften har gått på export. Preem Raff i Lysekil är det enskilt största och Preem står totalt för cirka hälften av råoljeraffineringen i Sverige.
  • Men 2014 exporterades nästan 57 % av alla färdiga bränslen som framställdes i svenska raffinaderier (inklusive de färdiga bränslen som importerades).      
Med andra ord kan man förstås tänka sig att om svenska raffinaderier av något skäl inte längre kunde importera råolja från tex Ryssland skulle svenska raffinaderier ändå kunna framställa tillräckligt med bensin, diesel mm till den svenska marknader. Förutsatt av övriga importer är opåverkade. Om svenska raffinaderier skulle tjäna några pengar eller få verksamheten att gå runt utan sin exportverksamhet är förstås en annan sak...

Samtidigt är det inte säkert att Sverige/raffinaderier i Sverige skulle få tag på tillräckliga mängder med råolja från övriga leverantörer om rysk olja blir en bristvara på marknaden mer generellt, dvs om även andra länder måste importera olja för att kompensera för ryskt bortfall. Det hade därför varit önskvärt om svenska oljeraffinaderier  spred sin import över fler leverantörer men de agerar på en fri marknad där nationell säkerhet och krisberedskap prissätts i kronor och dollar, utbud och efterfrågan.  

Ur marknadsperspektiv är oljan från Ryssland nära och logistiken effektiv och billig. Valet mellan det och olja från tex Mellanöstern som ligger långt bort och där oron ökar, blir därför enkel. Men med tanke på att ryska Finansdepartementet dessutom öppet meddelat att landets Peak Oil/oljetopp väntas inom ett par år finns det all anledning att "se om den svenska trädgården" redan nu.  

Sverige och dess regering har därför att arbeta med att i första hand minska landets oljeberoende och bygga en infrastruktur som kan drivas helt på el producerad inom landet. Detsamma gäller landets matproduktion som idag är helt oljeberoende men som successivt kan göras mindre sårbar/beroende om den lokala och regionala ekonomin uppmuntras att producera lokalt.

Klockan klämtar men omställningen väntar...

* 4 % av Sveriges totala oljeimport 2014 kom från "Sekretessbelagt" men alltså hela 22,7 % av den ökade importen under 2014.  

10 kommentarer:

  1. He, sånt här får konspirations idéerna att flöda.
    Kanske oljan är köpt ISIS eller från kriminell verksamhet....

    Jag har lite svårt att se varför uppgifterna skulle behöva vara sekretessbelagda, vem/vilka skulle det kunna skada?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. ISIS känns osannolikt ens indirekt via andra köpare. Varför uppgifterna är sekretessbelagda väcker ju misstänksamhet o är inte bra ur ett demokratiskt perspektiv. Får klura vidare.Kanske SCB har svar...
      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Skulle inte kunna vara så att man tömmer något av försvarets drivmedelslager?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Försvaret har inga lager av de volymerna mig veterligen. De kan likväl fyllas på av sekretessbelagd...och det rör sig om råolja ej färdiga drivmedel.

      Mvh
      Johan

      Radera
  3. En gissning är att någon medlem av OPEC som kämpat för begränsningar i export sålt detta med löfte om tystnad. En annan gissning är att det kommer från ett krisförråd hos ett land med ekonomiska problem som inte vill skylta med detta.

    Fortsätt att undersöka det hela.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Goda gissningar! Ska klura vidare!
      Mvh
      Johan

      Radera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Går det att få fram (från ex SCB) vilka som ingår i gruppen övriga världen? I så fall kan man nog räkna baklänges från annan statistik. Man skulle i så fall även behöva veta vad som ingår i gruppen råoljeimport. Räknas bara råolja in i detta (crude oil) eller även "other feedstock".
    En snabb koll med IEAs statistik för 2014 (IEA/OECD - Oil information 2015) ger att Sverige importerade från två länder som inte fanns med 2014, Tyskland (produkter) och Angola (råolja). Totalen för dessa är dock för låg för att komma upp i 4%. Detta ger två möjligheter, antingen utgörs "sekretessbelagt" av ett eller flera länder som Sverige redan importerar från eller så är IEAs statistik felaktig. Jag tror på det tidigare med Norge som huvudmisstänkt - enligt IEAs statistik så ökade Sverige sin import från detta land under 2014 medans SPBI anger att den minskade. Norge behövde kanske rotera sina beredskapslager? Klumpigt gjort om man försökt dölja det. Hade gått att smyga in så att ingen skulle ha märkt det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Intressant resonemang o jag tror du är något på spåren. Kontaktat SCB o inväntar svar, ska även höra mig för med SPBI.

      Mvh
      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.