Sidor

2017-03-01

Paradoxen: Kina minskar utsläppen men ökar el från kol?

Samtidigt som Trump-administrationen lever kvar i fossilbubblan fortsätter Kina att leda teknikutvecklingen inom fossilfri-energi och utbyggnaden av eltransporter för kollektivtrafiken i en skala och takt som får övriga världen att häpna.

För hur vi än vrider och vänder på det går det inte förneka att Kina satsar enorma resurser på att bygga en infrastruktur för eltransporter, ställer om sitt energisystem från i praktiken kol- och oljedrift till en snabbt växande andel förnyelsebart. Framförallt med utbyggnaden av solcellsanläggningar har Kina redan vuxit till en överlägsen supermakt inom solelproduktion.  

Drivkrafterna är förstås såväl ekonomiska som miljömässiga och politiska. Den politiska ledningen i Peking har de senaste åren nått ett vägskäl där direkt hälsoskadliga nivåer av föroreningar i storstäder som Peking och Shanghai blivit uppenbara medan köerna på landets största vägar in till städerna skapat allvarliga problem.

Höjdpunkten eller vändpunkten kanske kan skrivas till 2010 när världens ditills längsta (?) bilkö uppstod längs motorleden mellan inre Mongoliet och Peking. En bilkö som varade i över 10 dagar och bildades på kinesiska motorväg 110 när tusentals lastbilar fyllda med kol korkde igen trafikflödet och närpå skapade en hjärtinfarkt för framkomligheten till huvudstaden. Trafiken växlade mellan ett helt stillastående läge till att röra sig i cirka 2 km i timmen. Mobila affärer, duschar mm fick upprättas längs vägen för att människor skulle stå ut...


Kina och världen vid ett vägskäl

Men sedan dess har det gått undan i Kina. I den sevärda dokumentären Det Våras för Solen som vi skrev om nyligen, framkommer det tex siffror som gör gällande att Kina år 2003 producerade solceller med en total effekt på 3 MW men sedan framförallt 2010 har den årliga installerade effekten av solceller fullständigt exploderat. Detta år nådde den totala installerade effekten från solceller 800 MW i Kina varav 500 MW installerades samma år. I fjol, 2016, installerades enligt kinesiska National Energy Administration (NEA) nya solceller om totalt 34, 24 GW vilket gör att Kina nu har över 77,4 GW solel installerat i sitt nationella elnät.

Siffrorna ska förstås tas med en nypa salt och kan komma att korrigeras något men är hur som helst talande. Målet enligt NEA är att Kinas totala elproduktion år 2020 till 38,5 % ska utgöras av förnyelsebara energikällor, i huvudsak från vattenkraft, vindkraft och sol.

Amerikanska Bloomberg har tittat på NEA:s siffror för Kinas elproduktion fram till 2020 där de framkommer att 44,1 % av den förnyelsebara elen 2020 ska komma från vattenkraft, 27,3 % från vindkraften och 7,5 % från kärnkraft (kärnkraft=icke förnyelsebar energikälla men i NEA:s siffror inräknat som del i total förnyelsebar elprod i Kina).

Andelen solel står ej med i Bloombergs artikel men då vet vi att cirka 77 GW solel redan är installerad i Kina innebär det att el från sol idag utgör 10 % av målet om 770 GW förnyelsebar elproduktion 2020. Om vi räknar lågt, kan vi vänta oss att Kina installerar minst 25 GW ny solel per år fram till 2020. Då tillkommer 75 GW och solel-installationerna dubbleras på tre år till 152 GW vilket innebär att Kina vid 2020 års början kan producera minst 19,7 % av sin förnyelsebara el, bara från sol.

Men detta är lite siffermagi för lägger vi samman förnyelsebar och icke-förnyelsebar elproduktion för 2020 (2000 GW) utgör solelproduktionen i vårt exempel bara drygt 7 % av elproduktion. Och samtidigt som solenergi-revolutionen tuffar på i Kina väntas landets elproduktion från kolkraftverk enligt NEA öka med 19 % (räknat från 2015) till 2020. Elproduktion från kol beräknas ligga på 55 % år 2020 medan el från naturgas vid samma tidpunkt ökar från dagens cirka 6 % till 10 %. Med andra ord kommer Kina sannolikt fortfarande få runt 65 % av sin elproduktion från kol och gas 2020.

Det skulle dock inte förvåna oss om Kina med fler solcellsfabriker och statliga incitament för att installera solceller i storstäder mm lyckas tredubbla sin installerade effekt för solel och nå 231 GW till 2020. Detta vore en oerhörd bedrift och skulle kunna göra skillnad i flera kinesiska storstäder som skulle minska sitt beroende av näraliggande kolkraftverk men återigen måste vi påminna oss om att solel fortfarnde bara skulle utgöra drygt 11 % av den totala elproduktionen i landet. Tillsammans med vattenkraften och vindkraften i Kina är det dock inte omöjligt att landet kan producera runt 40 % av sin el från förnyelsebara energikällor redan om bara 3-4 år vilket skulle bli en väckarklocka för andra länder.  

I allt detta nås vi av nyheten att Kina enligt en ny undersökning Greenpeace gjort av data från kinesiska myndigheter, tvärtemot vad en kan tro, minskar sina utsläpp av växthusgaser. År 2016 minskade nämligen utsläppen i Kina med 1 procent enligt undersökningen vilket därmed följer tidigare tre års stagnerande och minskande utsläpp från landet rapporterar UPI.   

Hur är det möjligt att Kina kan minska sina utsläpp samtidigt som kolanvändningen ökar?
Den enorma ökningen av solcellsinstallationer spelar förtås in i sammanhanget men sannolikt handlar det i första hand om att Kina fortsätter att lägga ner gamla och inffektiva små och medelstora kolkraftverk som släpper ut enorma mängder koldioxid. Dessa ersätts förvisso delvis med nya kolkraftverk på andra håll i landet men de är mycket mer energieffektiva och släpper ut mindre koldioxid. Lägger vi sedan till utbyggnaden av järnvägen, inköp av tusentals rena elbussar till storstäder runtom i Kina, inhemsk satsning på elbilar, begränsningen av antalet bilar som får köras till och från storstäderna ser inte ekvationen helt obalanserad ut längre.

Även om vi förstås inte kan lita helt på siffrorna som kinesiska myndigheter ger ut om utlsläppen är helhetsintrycket att Kina verkligen försöker minska utsläppen och att det är mycket mer verkstad än tal bakom satsningarna i Mittens rike än i tex Sverige.

Både USA, Sverige och övriga världen har mycket att lära av Kina när det gäller dessa satsningar på förnyelsebar energi och eltransporter av alla de slag. Hela världen har att vinna på minskade utsläpp och ett minskat fossilt energiberoende (ja även oljeproducerande länder) därför ligger det i alla länders intressen att samarbete inom detta område.

8 kommentarer:

  1. Det måste väl vara en fysisk omöjlighet att öka kolförbränning och minska utsläpp. Solceller och effektivare kolkraftverk ger mer el, men inte mindre utsläpp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ökad kolbränning skar bara i kraftverk. Man har som står ovan effektivare nya kraftverk och lägger ner äldre sämre vilket ger mer el per ton kol som bränns. Dessutom blir det ovanligare att värma upp bostäder och laga mat på kolspisar. Totalt kan därför kolbränning minska.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. @Anonym. Att tillägga till det Nanotec korrekt noterat är att t.o.m. kolkraftverk som driver en växande mängd kan bidra till minskade utsläpp totalt tack vare att verkningsgraden är högre i ett modernt kolkraftverk än i både diesel och bensinmotorer vilket tillsamans med elmotorns verkningsgrad på över 90 % ger mindre energiförluster.

      Ännu bättre blir det med kolkraftverk som driver eldrivna lok som kan ta många passagerare och därmed ersätter många annars bilkörande fossildrivna utsläppsbilar. (Vill def inte se fler kolkraftverk bara peka på möjliga faktorer för minskade utsläpp).

      Mvh
      Johan

      Radera
    3. *växande mängd elbilar ska det vara!
      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Men, men... tänker jag fel? Om den absoluta mängden kol som förbränns är större blir ju den absoluta mängden utsläpp också större. Att man får ut mer el, värme och transporter per mängd kol är väl en annan sak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Nej du tänker inte fel. Problemet är att vi inte vet hur utsläppen National Energy Administration (NEA) och andra kinesiska myndigheter mäts. Om utsläppen minskar tack vare effektivare kolkraftverk som även med större mängd kol släpper ut lika mycket eller mindre utsläpp men alltså genererar mer elektricitet och/eller i kombination med "renare kolel" tillsammans med fler eldrivna bilar minskar utsläppen.

      Dock är det fortfarande högst möjligt för att inte säga sannolikt att Kina fortfarande ökar sina utsläpp (det faktum att kolanvändningen ökar i absoluta tal, talar för det). Kanske otillräckligt/felaktig mätdata från NEA som missar det och helheten som ger ökad utsläpp. Ökad användning av naturgas (som inte ersätter kol utan tillkommer) kan tex ge ökade utsläpp av metangas (vid läckage från brunnar mm) och öka koldioxid-utsläppen vid förbränningen.

      Mvh
      Johan

      Radera
  3. Hej och tack för svar och bra blogg. Jag inser att det teoretiskt vore möjligt att ersätta diesel och bensin med "kol-el" och därmed minska totala utsläppen. Men finns det något exempel i världshistorien på att ökad verkningsgrad har lett till minskad användning av resurser, totalt sett?

    SvaraRadera
  4. Hej igen. Bra fråga. Det jag kan komma på så där på rak arm är väl hur odlingsdesign som permakultur kan öka matproduktionen per odlad yta och på så vis öka "verkningagraden" eller input/output i form av mer mat/avkastning men utan att användningen av resurserna för input/designen ökar jämfört med konventionella metoder. Men det är knappast något bra exempel om man tänker på motorer och fossil/resurs input...

    Överlag råder dessvärre Jevons Paradox:

    http://www.peak-oil.se/2015/08/slapp-hornflaggan-och-kom-in-i-matchen.html?m=1

    Mvh
    Johan

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.