Sidor

2017-07-16

Med fler batteridrivna fartyg i Sverige öppnas många dörrar

Det har varit mycket på redaktionen under veckan därav avsaknaden av inlägg. Johan spelar in några videos i Dalarna om krisberedskapstips och framtidsutsikterna för elfordon. Troligtvis dyker de upp här och på våra youtube-kanaler EVolution (engelska) och Olja för blåbär nästa vecka. Johan har även haft fullt med att förbereda inför tisdagens planerade skattning av årets första honungsskörd från sina bisamhällen och dessutom genomfört två rätt komplicerade överflyttningar av bin på samma sätt som filmats här tidigare.

Detta medan Roberth har varit på semester i Norge.

Så till dagens inlägg.

Vi rapporterade i slutet på mars om den glädjande nyheten att Sverige äntligen kommit igång med en satsning på batteridrivna fartyg. Tex har HH Ferries byggt om två färjor för ren eldrift som ska trafikera Helsingborg och Helsingör.

I dagarna rapporterade bland andra Ny Teknik om att Sveriges första frigående batterdrivna vägfärja ska börja byggas i år för att vara i trafik redan nästa år, 2019. Estländska Baltic Workboats står för byggandet och fartyget som ska kunna ta 80 bilar och 297 passagerare är beställt av Trafikverket Färjerederiet. Fartyget kommer ha ett batteripack på 800 kwh, vilket som jämförelse motsvarar 8 st batteripack av Teslas största batterimodell för sina elbilar Tesla Model S och Tesla Model X.    

Det ska bli intressant att se hur energisnålt fartyget kan bli med tanke på att det byggs för eldrift från grunden. Exakt vart det kommer trafikera är oklart ännu men enligt Anders Werner, chef för färjerederiet blir det troligen Gullmarsleden mellan Finnsbo och Skår i Gullmarsfjorden, norr om Lysekil på västkusten.

Leden är 1850 meter lång vilket gör det möjligt för fartyget att åka tur och retur för att sedan snabbladdas under en förtöjning på 8-10 minuter. Runt 220 kWh går åt för en tur och retur färd med bilfärjan. Elmotorns maxeffekt kommer hamna på cirka 960 kW men det kommer även finnas dieselgeneratorer ombord som eventuell back up.

Läs gärna mer om bilfärjan i en artikel i Ny Teknik.  

Norge ligger fortfarande steget före även på fartygssidan för batteridrift

I Norge ligger man precis som på elbilssidan en bra bit före Sverige och som vi skrivit om tidigare satsas det till och med på självkörande eldrivna containterfartyg.

Bakgrunden till försprånget ligger i de många incitament för eldrift för både bilar och fartyg som finns i Norge. Det är tex gratis att passera landets många vägtullar om du har elbil men ska du på semester till Norge med elbil måste du precis som norrmännen skaffa ett autopass för att få en transponder och gå med i ett vägsällskap för att du ska slippa få en räkning hemskickad till brevlådan i Sverige.

I övrigt är det oftast gratisparkering för elbilar och även gratis laddning för att inte tala om momsfritt att köpa elbil vilket gör att köp av en elbil i Norge inte alls blir lika dyrt som i Sverige. Det även ok att köra i bussfilerna med elbil men i Oslo kan det vara rätt trångt då det redan rullar över 100 000 elbilar i Norge och de flesta av dessa rullar runt huvudsstaden. Kanske kommer hälften av nybilsförsäljningen i Norge vara el- och elhybrider redan i slutet av detta år.

Johan åker ofta till Norge på semester och under en resa för två år sedan körde han med en god vän med en Tesla Model S till Oslo med omnejd och åkte ett par turer med de många bilfärjor som finns för att korsa alla fjordar och sjöar i det vattenrika landet. Att åka bilfärja i Norge med elbil är gratis men det kostar likväl för bilresenärerna.

I fjol bar det väg till Stavanger även då med en Tesla Model en resa ni kan läsa om i två delar, här och här.

Sedan ett par år går många av Norges bilfärjor på batteridrift och snabbladdas när de förtöjer och släpper av/på nya bilar. Tex introducerades 2015 bilfärjan Ampere för att trafikera Sognefjord, Norges längsta och djupaste fjord. Denna färja är 80 meter lång och 20 meter bred och kan ta 360 passagerare och 120 fordon. Färjan färdas sex kilometer när den korsar Sagnefjord mellan Lavik och Oppedal (norr om Bergen på västkusten) och har ett batteripack på 260 kWh ombord. Intressant nog bara drygt en fjärdedel mot batteripacket i den färja som ska trafikera svenska vatten 2019.

Mer behövs inte då överfarten bara hämtar 150 kWh från batteriet. På vardera förtöjningskaj finns nämligen ett lika stort 260 kWh batteri som kan snabbladda batterier som aldrig är tomt när de fylls på utan troligen håller sig inom det för litiumbatterier hälsosamma laddningsspannet 20-80 %. Detta för säkrar lång livslängd/många laddcykler med margniell påverkan på den laddningskapacitet som faller med tiden men som sker högst marginellt om batterierna laddas rätt. Nattetid laddas fartygssbatterierna och batterier vid kajerna med el från nätet som kommer från lokala vattenkraftverk.  

Genom de effektiva elmotorerna ombord som är på 450 kw vardera och ett skrov helt i aluminum för lägsta möjliga vikt samt en rad energisparande åtgärder som LED- belysning och solpaneler ombord blir fartyget mycket energieffektivt. Underhållskostnader och driftskostnader minskar även kraftigt, bränslekostnaderna beräknas minska med hela 60 %.

Vi avslutar med att konstatera att även om en kan snegla med vissa avvund på Norges elektrifiering av bil- och sjöflottan är det kul och viktigt att Sverige sakta men säkert börjat elektrifiera även delar av sjöfarten. Det är inte bara en miljö- och energibesparing utan även värdefullt sett ur ett krisberedskapsperspektiv.

Sverige är ju som bekant helt beroende av konstant import av råolja och färdiga drivmedel för att hålla igång såväl sjöfarten som huvuddelen av godstrasnporterna och persontransporterna som sker med lastbil och personbilar. Att kunna driva även fartyg med inhemskt generead el har med andra ord många fördelar!    

När får vi se eldrivna bilfärjor i Stockholms skärgård eller vid Fårösund på Gotland?
Bildkälla Wikipedia commons, publika rättighter. M/S Fredrika vid Rindö hamn i Stockholms skärgård

18 kommentarer:

  1. Borde komma några batteridrivna färjor i 08 inom en snar framtid. Varje exempel på andra håll skyndar på processen.

    En tid var det bara spårväg som gällde. Nu har vi nyss fått en betydligt bättre järnväg centralt. T-banan byggs ut. Några tankar på batteribåt bör kunna breda ut sig.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  2. Elbåt är säkert en viktig kugge för att klara omställningen in i en framtid med sinande resurser. När vi gjort omställningen och vi lever i framtiden skulle man kunna släpa upp båten på land, vända upp och ner på den och ha den som bostad. Eller så tillverka verktyg av den i en smedja som kan behövas för att odla jorden i lokalsamhället vi lever i. Eller hur vi nu lever? Våra politiker kommer nog leva kvar i globalistdrömmarna länge än. Allt ska produceras där lönerna är lägst och där det går att tjäna mest stålar.

    Mvh Berra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Berra det är inte politikerna som bestämmer särskilt mycket idag var produktion sker utan en myriad företagare och deras anställda. Viktigare än lönerna är där man tror det blir mest lönsamt. Nyss tog Huskvarna hem tillverkning av robotgräsklippare till Sverige där de tillverkas till stor del av just robotar.

      Sinande fossilt är vi överens om och många hot, men när det gäller mycket resurser som längre brist på metaller eller tex fosfor har vi nog lite olika åsikt. I de flesta framtider jag ser finns el till rimliga priser. Plast tillverkas av annat än fossil.

      Omställning är för mig bort från främst klimatförändringar och därmed även beroendet av fossil olja kol och gas.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Du vet väl att politikerna blir lobbade att ordna regler och riktlinjer så det går smidigt för för jättarna att härja fritt över jordklotet. Politikerna tjänar inte folket utan storfinansen.

      Härligt att höra att en omställning in i framtiden är så enkel. Läste lite på hoppbloggen. Där beskriver dom det som att det inte bara är att klappa i händerna. Jag tror Johan kommer ge besked om vad som krävs.

      https://hoppbloggen.com/varfor-omstallning-del-1/

      Mvh Berra

      Radera
    3. Jo jag vet att inte bara jättarna försöker påverka våra politiker utan även många små företag. Alla möjliga organisationer gör det också. Även enskilda personer påverkar. Jag har både lyckats och misslyckats men bör nog inte räknas till storfinansen.

      Omställning till en värld utan fossilt beroende är inte enkel men den går att genomföra utan katastrof. Om detta sedan sker vet vi först efteråt. Det finns många andra problem också men de ser jag just nu som underordnade jämfört med klimatkrisen.

      Vi får in IT i allt mer av vårt samhälle och en del nära förändringar går att se. Mycket mer ändras med självkörande fordon än vad som kommit fram i massmedia. 3D-printing, små robotar, nanosatelliter och nanoteknologi är andra områden som påverkar allt mer.

      Ska titta på din länk.

      Vänliga hälsningar

      Nanorec

      Radera
  3. På tal om omställning måste gift och kemikaliejordbruket ganska snabbt avvecklas. Annars har vi snart inga bin kvar och då kan vi skita i omställning till mindre resurskrävande samhällen och eltransporter och det mesta faktiskt. Utan bin och humlor och andra småkryp svälter vi snart ihjäl.

    https://runelanestrand.wordpress.com

    Mvh Berra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med om att det är för mycket gift i jordbruket. Talade idag med närmaste biodlare där jag beställt honung om han lyckas få nog till bina och sig själv. Hans bin gör nytta i min trädgård i tävlan med en del humlor.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Det där med att GMO grödor inehåller inbyggt gift som dödar skadeinsekter samt givetvis bin och humlor hade jag faktiskt ingen aning om. Det låter sjukt. Den som hittat på det där måste vara sjuk i huvudet. Ganska allvarligt sjuk enligt mig. Nu finns inte GMO i Sverige än, men snart så.. Big Food lobbar för fullt..En fjärdedel av alla bisamhällen dog visst i vintras. Fortsätter det likadant tre år till är det tack och hej sedan..

      Mvh Berra

      Radera
    3. Det är bara en del GMO som påverkar skadeinsekter, bin och humlor. GloFish som är en ny akvariefisk ställer knappast till några problem och de getter och kaniner som producerar medicin för människor är väl bra. Nu sker nästan allt på området i USA.

      Ja GMO som dödar bin och humlor är vansinne. GloFish är harmlöst. Medicin är bra.

      Med GMO kan nog snart vissa ärftliga sjukdomar botas och vissa växter bli bättre på att ta upp koldioxid.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Jo, en del positiva grejer med GMO finns det helt klart. Men som sagt inte just i grödor för matproduktion är det ingen hit. Det gäller att stoppa den utvecklingen. LRF förstår jag mig inte riktigt på..dom tänker inte längre än näsan räcker.

      Nu ska jag idag ta in sista hölassen. Ny luktar det nyskördad hö här och tornseglarna skriker i luften. Sommar. Härligt.

      Mvh Berra

      Radera
    5. Vårt hus, ursprungligen byggt 1914, hade ett läckage på ett ställe på taket. Vi bytte ut det ruttna, men det gjorde att tornseglarna vi varit glada åt första åren blev hemlösa. De skrek lång tid innan de gav upp och de har aldrig kommit åter på 35 år.

      Mesta förädling av mat görs för mer kg per yta. Har intrycket att många bönder är ganska ointresserade av kvalitet och bara tänker i kg. Gissar att genmodifierad mat kommer mer av, men att just den som dödar bin och humlor möter större motstånd framåt. Kommer säkert att äta något genmodifierat under vistelsen vid solförmörkelsen i USA i augusti. Svårt att veta var mat på restaurang kommer ifrån.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Det funkar med en speciell holk till tornseglarna. Den ska sitta direkt under taktfoten på huset. Hålet ska vara ca 4*8 cm. På mitt uthus låg det dåligt enkupigt tegel. Där häckade dom. När jag la på plåt på det taket spikade jag nya holkar och satte upp. Det funkar. Dom har nu häckat där 2 sommar.

      Akta dig för maten i USA. Den är livsfarlig. Massor med gift och antibiotika. Jag skulle aldrig äta där. Ta med mat hemifrån. Ska du flyga dit????

      Mvh Berra

      Radera
    7. Ska bygga någon holk inför våren. Nu går mitt byggarbete helt ut på eget.

      Nja jag tar måttliga risker så det blir lite gift och antibiotika men jag får leva lite bättre fortsättningsvis om jag överlever hemresan. Kaffe med koffein ger säkert lite motverkan.

      Simmade långt i min ungdom, men nu har jag mer bråttom så det blir flyg. Anser givetvis att det borde vara en kraftig koldioxidskatt på allt fossilt bränsle men men ... Tänker fortsätta följa alternativen och vid lämpligt tillfälle investera.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Det kommer säkert eldrivna jumbojet inom ett par år. Utveckling går fort nu. Då kan alla fossildrivna jumbon bytas ut 20 år i förtid och allt dåligt samvete för att flyga går upp i rök och vi kan leva som vi alltid gjort i evighet. Amen.

      Mvh Berra

      Radera
    9. Nja Berra det kommer nog jetflyg som lyfter och landar med el av bullerskäl på 20-talet. Min uppfattning är att hybridfarkoster blir vanligare men de får lägre hastighet. Lyckas en del projekt som pågår med lagring av el betydligt bättre än dagens batterier kan nog masstransporter med snabbt flyg bli vanligt, men det är osäkert. Sedan kan jetbränsle odlas, men det är inte lönsamt idag med de låga oljepriserna.

      Vi kommer aldrig att leva som vi gör just på grund av utvecklingen. Om det blir bättre de närmaste åren eller sämre beror på oss alla och naturen. Det kan komma en asteroid, en supervulkan, värre klimatförändringar än troligt och tex kärnvapenkrig. Mest sannolikt negativt är en kraftig depression. Positivt jag hörde idag är utveckling av plast fån växter där plasten är snabbt nedbrytbar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. Jetflyget som lyfter och landar med el drivs sedan av jetbränsle. Hybridfarkoster kan vara helt eldrivna även om de första drivs med diesel. Hybriderna är ganska tysta och kan alltså få landa centralt som i Stockholms hamnar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  4. Odla jetbränsle? På vilka åkrar då? Du tror inte alla åkrar går åt till en mindre intensiv matproduktion? Du vet kemikalie och giftjordbruket har nått vägs ände.

    Mvh Berra

    SvaraRadera
  5. Alger för olja.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.