Sidor

2016-06-21

Självbefruktande bin funna i Sydafrika: Naturens svar på människans dumhet?

Nedanstående är ett inlägg av Johan med anledning av att självbefrukande bin funnits i Sydafrika.

Vi människor tror vi är så märkvärdiga och överlägsna men tittar man närmare på många djur och insekter inser man rätt snabbt hur långt efter vi är. Ja, eller snarare att vi inte ska ta för givet att våra egenskaper är något naturen kommer låta föras vidare i miljontals år till. Bina påminner mig om detta nästan varje dag.

Desto mer man håller på med bin desto mer förundras man över dessa små insekter som tillsammans utgör den superorganism som funnits i minst 50 miljoner år och verkligen har förmågan att anpassa sig och utveckla sig. Människor betraktar gärna bina som honungsproducenter och pollinatörer men missar oftast att bisamhällen som unika superorganismer på många sätt är långt mer specialiserade och anpassningsbara än vår moderna civilisation.

"Men" tänker någon, "bina håller ju på att försvinna och dö ut så de är väl mer hotade än människan?". Det är förvisso sant att såväl tambin (tänk honungbin) som solitärer och i sällsynt men förekommande fall vildbin/överlevande svärmar från tambin, minskat stadigt i antal i världen de senaste åren. Detta gäller även de så viktiga humlorna som också tillhör bisläktet och försvinner från ängsmarker, åkermarker, skogar, fjäll och förstås alla trädgårdar som mister en av sina viktigaste invånare och pollinatörer.

Samtidigt slår bina tillbaka genom att med hjälp av människans påskyndade evolution i naturen (miljöförstöring, artdödande), där "survivial av the fittest" tar skruv och numera premierar extrema avarter som inte ens människan rår på. Det som kallas mördarbiet i USA är ett exempel där tidigare försök av människan att ta fram ett bi i vår smak slagit fel efter ett misslyckat labbexperiment i Brasilien på 1950-talet.

Resulterat är vad som brukar beskrivas som en onaturlig hybrid och olycka men blivit en hybrid som naturen tagit emot med öppna armar. Kanske av den enkla anledningen att dessa bin producerar mycket honung, är resistenta mot vanliga bisjukdomar och tål parasiter de flesta tambin går under av och kanske, icke att förglömma, dessa bin kan till skillnad mot tambin, effektivt och hårt försvara sig mot sin värsta fiende, människan.

Detta inlägg handlar dock inte om mördarbiet, det är old news men tanken väcktes när jag läste att forskare nyligen upptäckt bisamhällen i kapregion i Sydafrika där arbetsbina kan reproducera avkomma som blir nya arbetsbin utan en drottning som parats med drönare ("hanbin")!

Arten som kallas "Apis melifera capensis" är en underart till det vanliga honungsbiet "Apis mellifera" och lever i Fynbos ecoregion i Sydafrika (det gröna området på kartan nedan).

Capensis: Bisamhällen som inte behöver någon drotting eller drönare
Bild från PLOS Genetics artikel: 

Dessa bisamhällen har studerats av flera forskare och en vetenskaplig artikel kom ut i PLOS Genetics om detta för mindre än två veckor sedan. En av forskarna bakom studien är svensken Andreas Wallberg vid Uppsala Universitet.

Den vetenskapliga artikeln har sammanfattats i The Hans India men kan läsas i sin helhet gratis via PLOS Genetics här.

Forskarna har bland annat kommit fram till följande:
"Paraisterande ägg-läggande arbetsbin kan avge en feromon som gör att de kan dominera reproduktivt över andra arbetsbin och har betydligt längre livslängd med 3-5 månader jämfört 6 veckor hos icke parasiterande arbetsbin. Dessa egenskaper förtärker sannolikt de evolutionära fördelarna av patongeneis, vilket gör att denna självförökande egenskap kan spridas vidare".
Vad som sker är att denna capensis-art sprids vid svärmning (vilket är binas sätt att spridas i naturen och bli fler samhällen). 10 % av alla nya arbetsbin som föds i ett samhälle som kommer från en capensis-svärm kommer från äggläggande arbetsbin. Av drottningarna som föds från denna svärm är mellan 40 % till 60 % avkomma från äggläggande arbetsbin!

Det kommer säkert forskas mycket mer på den denna besynnerliga biras framöver men vad som slog mig är vad detta kan innebära för spridningen av andra egenskaper hos bina. Tänk om denna biras sprider sig och försvårar arbetet med att utveckla de tambin vi människor vill ha för att de helt enkelt inte går att pyssla med drottningsodling/avelsarbete för specifika egenskaper?

Vilka andra egenskaper bär capensis-arten på, är de mer resistenta mot sjukdomar, mer aggressiva mot människor? Eller kommer de helt enkelt bidra till att slå ut tambina och bereda vägen för bin som klarar sig utan oss människor och inte är så klena och sönderavlade? Frågorna och spekulationerna leder förstås in på många spår.

Att en avart av bina funnits i just Sydafrika förvånar mig egentligen inte. Jag minns hur jag förundrades över detta märkliga land när jag besökte Kapstaden för snart 10 år sedan. Mötet med otrolig natur och djurliv, vänliga människor samtidigt som den extrema fattigdomen och kriminaliteten slog en i ansiktet och väckte många tankar och känslor på samma gång. Att så mycket resurser och naturlig överflöd kunde skapa ett så splittrat land vittnade om den dumhet och okunskap människan kan visa under sina dåliga stunder.

Dumhet och okunskap ja... en del menar förstås att bina ändå inte behövs och kommer ersättas av drönarrobotbin eller genmanipulerade insektsvarianter likt de Monzanto forskar på -tåliga mot bekämpningsmedel bina inte tål och dör av men som tydligen funkar för oss människor att äta...

Men jag frågar mig ändå om det inte är aningen naiivt att tro att människan ska hitta en värdig och tillräcklig ersättare till en varelse vi knappt lärt oss förstå och som står för majoriteten av insektspollineringen i världen, det vill säga runt 1/3 av all pollinering globalt.

50 miljoner års förfining och utveckling ersätter man knappast på några årtionden i ett labb. Det krävs nog en människohjärna för att tro på det.

För mer om bin och biodling, se gärna tidigare inlägg i ämnet här.

2 kommentarer:

  1. Robotarna kommer vare sig du vill eller inte. Någon ekonomi i att nyttja robotar för pollinering finns inte idag. Jag utgår från att det finns större nytta i att nyttja robot-bee för att tex söka skadedjur och rapportera var de finns samt lite senare bekämpa dem direkt. Tycker det bör vara mer enkelt att nyttja värme på enskilda kryp än gift. (Misstänker att Monsanto har en annan åsikt) Förmodligen behöver de små drönarna större robotar för att ladda batterierna i fält.

    Har konstaterat att det finns en del bi här också. De verkar gilla främst blå blommor medan de i år betydligt färre humlorna verkar ta andra blommor. Missade i år vilka som ägnade sig åt äppel- körsbärs- och päronträd. Hoppas det var några insekter för annars blir hösten en besvikelse.

    Glad verklig midsommar! (Är idag och sedan den av riksdagen beslutade till helgen) Roligast att fira båda.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec! Så klart kommer robotarna o automatiseringen. Jag har bara invändningar o önskemål om hur de används vettigt o kan tjäna gemene man/kvinna.

      Glad midsommar!
      Mvh

      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.