Sidor

2017-10-17

Stugupproret mot nya kommunala VA-system- Inspiration och utmaningar

Igårkväll sände TV4:s Kalla Fakta det sevärda och viktiga programmet Stugupproret om vilka förödande konsekvenser utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp kan få för små samhällen och enskilda villaägare i Sverige. Vi får följa med till tre byar där motståndet är starkt men där kommunerna kör på den utstakade planen, med undantag för i Orsa i Dalarna där motståndet blev för stort...

Med hänvisning till miljölagstitftningen med näraliggande skyddsvärda vattentäkter och människors hälsa framför kommuner på olika håll i Sverige "nödvändigheten" att dra ut nya VA-system, oavsett om det finns likvärdiga eller bättre system på plats. Detta drabbar såväl pensionärer som sparsamma människor som kanske valt ett enkelt liv på landsbygden där livskvalitet står framför ekonomiska värden eller snabba karriärer men där marginalerna för nya större investeringar saknas.

Att vänta sig att dessa människor ska kunna betala 150 000 kronor eller ibland mer, för att stå för kostnaden för nya VA-system kommunen drar fram är helt orimligt. Det kommer tvinga många att flytta och riskerar att förstöra människors sociala nätverk och trygghet som byggts upp under årtionden. Det är ovärdigt mot människor som arbetat hårt hela sitt liv och kanske bott på samma plats i generationer. Men det finns även djupare, mer långsiktiga, ur ett ekonomiskt- och miljömässigt perspektiv -värre problem med utbyggnaden av VA-system. 

Vi har tidigare skrivit om att det i högsta grad finns bättre och mer miljövanliga alternativ. Sveriges VA-system kan nämligen avlastas med riktigt smarta toalett- och komposteringssystem 

Johan har bland annat varit hemma hos uppfinnaren och företagaren Carl Lindström som erbjuder ett hållbart alternativ till det extremt resurskrävande WC-systemet som helt dominerar marknaden och tas för given som det enda och bästa "alternativet" i svenska hushåll och fastigheter. Vad få kommuner insett är att klimatförändringar och ökade flyktingströmmar ökar pressen på de gamla VA-system som byggts de senaste 100 åren. Utbyggnad med samma typ av teknik, där vatten används till att spola toaletter kommer med all sannolikhet bli ohållbar om ännu fler ska använda vatten för detta. Lokala VA-system som fungerar som ett kretslopp likt naturens kommer att bli nödvändigt (olika typer av smarta reningsverk mm). 

Ur ett beredskapsperspektiv är det dessutom rent vansinne att göra om VA-system som kräver lite eller ingen el och där vatten kan tillhandahållas lokalt för att istället helt gå över till ett centraliserat system. Om det kommunala VA-systemet ej fungerar eller slås ut drabbas alla och det skulle bli ett minst sagt "jobbigt läge". En förnuftig människa tänker åtminstone tanken: tusentals människor i ett område som inte kan göra sina behov och tillgången till vattnet ej fungerar, hur skulle det funka? Är det en för långsökt tanke? Nej, se på bara på hur det ej funkar på den indiska landsbygden,  sjukdomar sprids och våldtäkter blir vardag när kvinnor och barn måste gå långt i mörker för att göra sina behov utomhus. Något som kan hanteras med toaletter närmare hemmen med belysning men inte kräver vattenspolande toaletter (se videon nedan).

Ett annat tecken på Sveriges bristande rutiner när det gäller krisberedskap framgick i somras när Johan blev intervjuad i TV4 med anledning av att Hesa Fredrik oavsiktligt gick igång i Stockholmsområdet vilket skapade befogad oro bland många stockholmare. Efter detta gjorde Johan en video med lite tips att tänka på när det gäller beredskap med fokus på sol- och batteridriven radio på våra EVolution-kanal (på engelska).

Osökt minns vi en intervju i SVT:s Agenda tidigare i år där programledaren i ett samtal om Sveriges livsmedelsförsörjning frågade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman: "Men maten är ju slut efter 10 dagar, vad gör vi sen?". Kanske bör vi fråga oss hur länge människor kan bo kvar i sina hemm utan tillgång till ett tryggt och miljösäkert VA-system om det kommunala VA-systemet av någon anledning slutar att fungera tex vid ett längre strömavbrott eller driftfel i reningsverken? 

Vad som är mest slående när en ser Stugupproret är avsaknaden av transparens mellan kommunen och de som ska påtvingas VA-system. För även om det givetvis finns välmenande kommunala tjänstemän som månar om att förfallna och förorenande gamla trekammarbrunnar åtgärdas, genomdrivs VA-systemen i huvudsak med hänvisning till miljölagstifningen även där den lokala verkligheten visar sig fungera bra ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Det är allvarligt då det innebär att kommunens lagmässiga grund med hänvisning till lagtexten faller. Problemet är att de flesta som drabbats hittills antingen saknar kunskapen om hur påtvingande VA-system kan bemötas rent juridiskt eller saknar ork och ekonomiska muskler att driva en rättsprocess mot kommunen.

Det finns säkerligen kommuner som inser värdet av att låta lokala byar få självbestämmande över sina VA-system genom att på så sätt avlasta kommuneranas redan stora vattenbehov och kostsamma jakt på nya vattentäkter. Men samtidigt finns sannolikt en oro för att detta ska spridas som prejudicerande rättsfall för andra byar eller enskilda hushålla inom kommunen eller i andra delar av Sverige att kunna luta sig mot - hemska tanke!

Det finns dock hopp om förändring, vi har tex av bekanta fått veta att länstyrlsen på Gotland visat intresse för alternativa, fristånde VA-lösningar för att kunna bemöta behovet av nya VA-system på ön och samtidigt inte öka på den redan allvarliga vattenbristen på Gotland. Vi får se hur det utvecklar sig.

Det finns även inspiration att hämta från enskilda hushåll som kämpar för egna smarta VA-lösningar så som det smarta växthus-energihuset i Stockholms skärgård vi skrev om i början av året.

Tillägg: Läs gärna även läsvärda debattartikeln "Myter om enskilda avlopp" i ekuriren.  

Johans intervju hemma hos Carl Lindström om det smarta toalett- och komposteringssystemet

8 kommentarer:

  1. Det kommer inte ändra sig. Rutiner sitter för djupt. För många har för många intressen att bevaka för att vilja ha förändring. Arbetstillfällen och inkomster står på spel, och vem och hur många tjänar pengar på att uppmana folk att kompostera avfall jämfört med alla projektörer, ingenjörer, handläggare osv till dagens VA-nät? Råd som kan ges gratis och till relativt små arbetsinsatser har inget marknadsvärde.


    För att inte tala om hur "anständiga medborgare" ser på saken, säkerligen en majoritet av alla medborgare i dagens samhälle. Att hålla sig med torrdass, betesdjur i trädgården osv osv är sådant fattiga tredjevärldenmänniskor sysslar med, inte vi strävsamma skattebetalare med 1600-talsaristokratiskt skött villagräsmatta. Det är fortfarande en stor del - kanske en majoritet - av befolkningen som resonerar utifrån sådana kulturella normer oberoende av politiskt sinnelag.


    Fast såhär har det alltid funkat genom historien. Historiskt har institutioner överlevt sig själva en lång tid efter att de tjänat ut sitt ursprungliga syfte tills de sopas av banan eller reformeras kraftigt under ett krisskeende. "Rinse and repeat". Inget talar för att det skulle vara annorlunda nu, "Passions of man never changes".

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Hej! Ligger mkt i det du skriver. Men håller inte med om att "råd som kan ges gratis och till relativt små arbetsinsatser har inget marknadsvärde". För att något inte har ett marknadsvärde nu betyder det inte att det kan få det i ett senare skede, när vattenbrist, matbrist etc blir ett större problem. Men jag förstår vad du menar, ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, räknat enbart i ören och kronor och med premissen om att oändlig materiell tillväxt är möjlig istället för en småningom fysiskt tvingande svängning mot hushållande med (hållbara!) icke ändliga resurser.

    Marknaden är global vilket gör att fotavtryck i form av resursutarmning som aldrig hade accepterats lokalt inte blir synlig för konsnumenter i Sverige tex men mkt vi tar för givet idag kan se helt annorlunda ut i framtiden. Bara det faktum att vi Sverige konsumerar som om vi hade 4 jordklot till vårt förfogande säger rätt mkt. Kan en växande medelklass i Indien och Kina tex leva som vi i Sverige gör idag om 10 år utan att importera enorma mängder råvaor som idag även andra gör anspråk på? Nej, ekvationen går ej ihop. Produktion och konsumtion måste i mkt större omfattning än idag ske mer lokalt i framtiden för att spara resurser som idag går åt till transporter och fokusera mer på cirkullär och långsiktig användning av resurser som finns lokalt, regionl och nationellt. I en sådan framtid kommer smarta komposteringssystem i allra högsta grad "löna sig". Att ta ett sådant steg redan idag kan därför innebära en långsiktigt lönsam investering. (jo jag är medveten om att en kan tvingas använda kommunala VA-system men det hindrar inte att en har parallella system).

    Men att det just nu av de flesta inte betraktas konventionellt gångbart eller ens möjligt håller jag med om. Det är som med elektrifiering av transportsystemet som bara börjat, det förnekas och förnekas att det är möjligt men till slut rör sig hela flocken i en riktning som om den gjort på detta sätt hela tiden och inte kan tänka sig något annat.

    Mvh
    Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Johan,

      att man har "rätt" är tyvärr inte detsamma som att "få rätt". Det handlar om att det inte är attraktivt, att det är sådant som inte "passar sig" hos grannarna med mera. Tekniska lösningar du pratar om ("Åh elektrifierade vägar!") är lättare att få positiv respons på vid diskussion för det är mer abstrakt och inte i den direkta närheten som om du skulle vilja hålla dig med getter och höns i ett genomsnittligt villaområde.


      Jag ser inte de största problemen som de rent tekniska utan att det är de kulturella och sociala. Människor är flockdjur och det är vad som kommer fram när du vill göra något "oväntat". "Vi har köpt vårt hus för dyra pengar för att slippa förknippas med fattigdom och smuts". Huset är köpt för konsumtion av varor och produkter utifrån och avfallet ska forslas bort med sopbilen eller i avloppet, så långt sträcker sig fantasin. Inte jobba hemifrån i någon verkstad (för all del, med dagens teknik är det lättare att jobba rent och tyst mot grannarna jmft med en klassisk snickeribod) eller hålla sig med tamdjur i trädgården.


      Den här artikeln handlar visserligen om amerikanska förhållanden men andan kan med lätthet översättas även hit:
      https://granolashotgun.com/2017/10/11/a-death-of-household-productivity/

      Lägg till sådant om PBL (plan- och bygglagstiftningen) och ganska många möjligheter blir beskurna. Ett bostadsområde och en bostad kan inte samtidigt vara en industri för industrier per definition är smutsiga likt en stor 1890-talsfabrik. Lägg till diskussioner om godkända avstånd m.m. Byråkratin sysslar sedan med att reda ut allt detta en aspekt i taget, vilket tar tid och kostar pengar i alla led.



      Så jag har slutat med den typen av predikningar. För mångas livsvillkor i dagsläget blir påverkade om det inte är så att de berörda kommit över en ålder där man som människa biologiskt sett inte ändrar världsbild. Ska det framstå som attraktivt krävs det en helt annan ansats till att överbrygga förutfattade meningar, inte bara monetärt och juridiskt.

      Radera
  4. I sommarstugan så planerades det för kommunalt VA. Då gjordes det förfrågan i området om att göra allt själva och sedan skänka anläggningen till kommunen. Det blev ca 90,000:- per hushåll, trots kostsamma sprängningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med själva menar jag att en entreprenör gjorde allt.

      Radera
    2. Hej! Intressant! Gick kommunen med på det?
      Mvh
      Johan

      Radera
    3. Ja, det gjorde kommunen.

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.