2018-04-15

Elektrifiering av transportsystemet kommer revolutionera energisystemet och vårt resande

I de två senaste inläggen har vi skrivit om varför Europa och världen kommer behöva bygga otaliga batterifabriker av Northvolts storlek de närmaste åren och i onsdagens inlägg "ett litiumbatteris långa livsresa" rett ut några de vanligaste missförstånden kring tillgången till litium och hur litiumbatterier till skillnad mot vad många tror kan ha ett långt liv och återanvändas i skapandet av ett nytt batteri.

Med andra ord, litiumbatterier är till skillnad mot bensin- och dieselbränsle inget som bara eldas upp och antar en energiform vi inte kan använda igen (nej litium via batteripack är en energibärare och ej  koncentrerad energi som olja men ni förstår poängen)- litiumbatterier kan återanvändas.

I det här inlägget ska vi gå in på ett annat vanligt missförstånd när det kommer till elbilar och litiumbatterier: Nämligen hur elektrifieringen av transportsystemet kan minska antalet fordon på vägarna och fungera i framtidens elnät utan att kräva stora mängder energi. 

Då och då kommer någon artikel likt den debattartikel i Expressen i december där fysikerna Bengt Pershagen och Jacob Weitman helt felaktigt påstår att om Sverige avvecklar kärnkraften kommer inte elproduktionen i Sverige räcka för att ladda framtidens eltransporter. De skriver:
 "Antag att det en kall vinternatt står 2,5 miljoner elbilar på laddning, och att vardera drar ca 2 kW (10 A vid 230 V). Den erforderliga effekten är då 5 miljoner kilowatt eller 5 000 MW, vilket momentant motsvarar drygt 5 stora kärnkraftverk".
Detta är fel på så många plan. För det första gör de det vanliga och felaktiga antagandet att eftersom det rullar miljontals fossildrivna personbilar i Sverige idag, kommer det behöva rulla miljontals eldrivna personbilar i Sverige även i framtiden för att täcka samma behov. Utvecklingen är inte linjär vilket elektrifiering+självkörande+delade fordon tydligt illustrerar, dagens transportsystem är alltså inte en reflektion av den revolution som väntar. Vi ska snart återkomma till detta.

För det andra byggs just nu elbilar som Nissan Leaf för att vara en del av smarta elnät där elbilens batterier både kan hämta och leverera el till elnätet vid behov, det som även kallas vehicle to grid -teknik. I Holland tex pågår just nu försök där lägenhetsbostäder med solceller på taken producerar el lagring av el i bostadsområdenas elbilsbatterier som sedan kan ladda områdets elbilar efter behov. Med andra ord elbilar kan med sina batterier tillsammans bilda energilager där energibehovet både i hushållen och för den som ska ladda sin elbilar levereras on demand. Tillsammans kan dessa bilda utspridda energilager för hela elnätet som kan gå in och ta hand om energitoppar i efterfrågan och även vara del i smarta elnät där de hjälper att balansera produktionsöverskott/underskott från vindkraftproduktionen när denna inte kan tas om hand av vattenkraftsmagasinen.

En annan viktig faktor som andra uppmärksammat är att alla elbilar inte kommer laddas samtidigt. Även om vi leker med tanken att det skulle behövas 2,5 miljoner elbilar för att täcka dagens persontransportbehov i i Sverige i framtiden (so not!) och sedan som Bengt Pershagen och Jacob Weitman drar detta ett varv vidare och (felaktigt) påstå att det skulle kräva fem stora kärnkraftverk, faller det på sin egen orimlighet. Då kan vi nämligen likväl tala om att miljontals köksspisar, varmvattenberedare, värmefläktar och centraldammsugare inte kan stå med full effekt på samtidigt vilket alltså aldrig kommer ske.  

Däremot behöver vi förändra vår syn både på hur vi transporterar oss och hur vi använder elnätet på ett hållbart sätt för att det ska fungera även i framtiden eller snarare för att det ska fungera bättre och minska sårbarheten för störningar.

Om vi börjar med dagens stora transportproblem: trafikstockningar och utsläpp kring främst städerna på grund av att för få personer delar samma fordon (i snitt 1-2 per fordon) och att fordonen är fossildrivna och därmed orsakar såväl utsläpp som buller.

Här tar vi hjälp av tre bilder från Gilbert Gagnaire, VD och grundare för Easy Mile som höll en sevärd presentation under Podcarcity-konferensen i Antwerpen 2016, där vi ansvarade för filmandet. Easy Mile är för övrigt företaget som ligger bakom de självkörande små elbussar som just nu bland annat testkörs i Kista.

I fredags laddade vi upp en ny video från vårt besök till Kista där vi provåkte EZ10-bussen som den även kallas. I programmet diskuterar vi podcars/Personal Rapid Transit (PRT) och jämför Easy Miles självkörande elbuss med den elbuss eller Group Rapid Transit (GRT) som vi provåkt och filmat i Rotterdam.

Nyckeln till minskade fotavtryck och färre fordon på vägarna är delade, elektrifierade självkörande fordon 

Gaigner pekar på något vi varit inne på många gånger tidigare här på bloggen och som understryks tydligt i Tony Sebas omtalade Rethinkx-rapport där han sakligt argumenterar för att fossilbilar kommer vara lika vanliga som hästar är idag redan om 10 år. Anledningen till detta i mångas ögon uppseendeväckande påstående är egentligen inte så konstigt när vi lägger ihop pusselbitarna. När elfordon som kombineras med självkörande drift dessutom delas som tjänst istället för primärt som personbilsägande, blir det snabbt dyrare att till och med äga en gammal, idag billig och bränslesnål fossildriven bil, ja till och med en eldriven bil som du äger själv!

Detta för oss tillbaka till varför så många missar den revolutionerande förändring vi nu bara ser början på där självkörande, delade elfordon kommer kunna minska antalet fordon på vägarna till kanske en hundradel mot idag.

För vare sig det gäller transporter av människor eller gods finns det inte en chans för fossilfordon att matcha självkörande eldrivna fordon som delas som tjänst och det gäller även transport av gods. Detta är förstås de flesta biltillverkare medvetna om men de är likväl fast i en modell där de fortfarande tjänar pengar på att sälja fossildrivna personbilar och samtidigt ska försöka ställa om sin verksamhet inte bara mot ren eldrift utan även självkörande teknik. Det är ett dilemma om något vilket leder till att de flesta biltillverkare har ett incitament att bromsa utvecklingen mot självkörande eldrift.

De försöker sannolikt hinna anpassa sig och under tiden sälja så många fossilbilar som möjligt, bygga egna batterifabriker och rulla ut den laddningsinfrastruktur för långa resor som endast Tesla har genomfört på global basis och är ett avgörande hinder för att övertyga många av dagens bilköpande kunder att köpa en elbil (fråga en norrman vad som får dem att inte ta elbilen till Sverige=avsaknaden av tillräckligt många snabbladdare -frånsett Teslaägare)

Fossilbilsindustrin är dessutom bakbunden av en försäljningsmodell där underleverantörer tjänar pengar på att bildelar går sönder från de tusentals delar som en förbränningsmotor består av och att gå via bilåterförsäljare som säljer bilarna till kunderna och tar mer av de redan små vinstmarginaler för varje bil som tillverkas. 

Så här använder vi personfordonen idag
Källa: Gilbert Gagnaire VD Easy Mile "Reclaiming cities for people", Podcar City 2016 -Antwepen



Så här vill vi inte att framtidens transportnät för självkörande, elfordon ska se ut!
Källa: Gilbert Gagnaire VD Easy Mile "Reclaiming cities for people", Podcar City 2016 -Antwepen

Skulle vi bara bygga miljontals självkörande elbilar för att ersätta dagens personbilar skulle vi snabbt hamna i en situation likt ovan, där dessa fordon åker kors och tvärs för att göra ärenden åt enskilda/fåtalet individer per resa. Det är helt ohållbart men kan undvikas om tjänsterna som erbjuds istället prissätts utifrån om de levereras med andra varor/personer eller enskilt/ett fåtal vilket alltså är fullt möjligt när varken chaufför behövs eller drivmedel är någon stor kostnad (eldrift). 

Avslutningsvis vill återigen påminna om att framtidens transporter i högsta grad även inkluderar cykel och små elfordon som varken tar mycket plats på vägen eller kräver nämnvärda resursuttag från naturen. Nyckeln är ju hur många människor vi kan transportera per riktning och där visar Douglas Malwickis utmärkta diagram över passagerarkapacitet för olika transportsystem att flest antal människor per resa till lägst kostnad varken är självkörande elfordon, Podcars/Person Rapid Transit på banor ovan marken, tunnelbanor, spårvagnar eller elbussar utan cykelmotorvägar ovan mark!

Det är lätt att glömma cykeln!
Källa: Diagram av Douglas Malewicki, använd med tillåtelse av skaparen 

Sist men inte minst kommer nog små elfordon likt taxibolaget Bzzt Stockholms elpoddar bli vanligare framöver. Nedan film från releasen vi filmade i somras. Vi äger aktier i Bzzt Stockholm.

1 kommentar:

  1. Intressanta motsägelser i samma inlägg. Ni skriver att städerna blir packade (korrekt) av självkörande bilar om inte tjänsterna prissätts efter nyttan. Samtidigt skriver ni att det blir färre bilar eftersom man använder delade fordon som tjänst, något vi redan idag har iform av Taxi, ingen revolution direkt. Ni skriver också att cyklar är effektivare i städer, vilket är helt korrekt, och att vi därför måste upplåta mindre plats åt bilar i städer än vad vi gör idag.

    En bra artikel om att vi måste använda det dyrbara utrymmet i städer effektivare än bilar: https://kit.se/2015/08/17/184/kampen-om-stockholms-gator/ och en svensk bok om ämnet https://www.bokus.com/bok/9789185639779/alla-behover-narhet/

    ...tyvärr, vi måste få ned antal bilar i städer markant, det gör bättre städer och konsumerar mindre energi. Allt annat lika så borde självkörande bilar öka efterfrågan på att köpa bil, eftersom det blir en bättre produkt, något vi i städer måste motarbeta då undersökning efter undersökning visar att det är förödande för stadsmiljön. Oslo är ett föredömligt exempel där man är påväg att förbjuda bilar i stora delar av centrala innerstan.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.