Sidor

2018-07-08

Torkan slår hårt mot skörden: bina och jordbrukare behöver hjälp

Det har knappast gått någon obemärkt förbi att det råder extrem torka i Sverige just nu. Något som drabbar många hårt. Jordbrukare kan tvingas slakta av halva sin djurbesättning eller mer för att vinterfodret ska räcka till, vanliga grönsaksodlare får vattna febrilt och hoppas att grönskaerna tittar fram och nya skogsbränder likt de vi rapporterade om för några veckor sedan tycks snart vara vardag.

ICA har sedan några veckor även upphört med försäljningen av engångsgrillar och på de flesta håll i landet råder eldningssförbud.

Men även insekterna har det tufft just nu. I Johans bigård i Dalarna tex märks det tydligt att allt inte är som vanligt. Med väldigt lite regn i maj och juni och med båda bäckarna i närheten av bigården uttorkade (något som aldrig hänt tidigare) får bina flyga långt efter vattnet även om en del daggkåpor tacksamt ser till att det finns en del vatten att ta av. Men framförallt drar bina in mycket mindre nektar.

För två veckor sedan var skattlådan på Johans modersamhälle halvfull med honung, igår fanns det bara honung kvar i en ram och yngelrummet var nästan tomt på honung det med. Första avläggaren/delade samhället som gjordes i maj har inte dragit in mycket honung heller eller orkat bygga ut sina vaxkakor helt. Senaste avläggaren däremot (på en låda på bilden nedan) som tar fram en egen drottning inom några dagar, har faktiskt lyckats fylla tre ramar med honung vilket är imponerande av en avläggare på endast sex ramar. Hoppet lever med andra ord om att det ska bli tre hyggligt starka samhällen i augusti bara det kommer ordentligt med regn snart...

Även Johans grönsaksodlingar är drabbade av torkan. Av 50-talet satta morotsfrön är det bara 11 som orkat sig upp, liknande gäller bladsallat, dill och persiljan som är odlade i pallkragar. I fjol kom alla morötter fram men då regnade det normalt.

Det finns dock en hel del man göra i sin trädgård för att underlätta för tex insekter som bin och humlor som är ovärderliga pollinatörer för dina odlingar, blomväxter och fruktträd och andras trädgårdar i grannskapet. En sak som är lätt att ordna och som Johan fixade till idag är att sätta ut fat täckta med stenar och fylla med vatten.

Provisorisk vattenkälla för bin och andra insekter i Johans bigård

Har man bin kan man sätta ut en trätunna eller plastdunkt likt ovan som via en kran droppar ner på ett fat (täckt med sten så att bina kan landa utan att drunkna!) eller liknande där bin och andra insekter kan hämta vatten. Ovan är en provisorisk lösning tills Johan fått tag på en rejäl trätunna som kan anslutas till  gjutna "insektsflygplatser" för smidig upphämtning av vatten vid tät trafik!

 Bi som hämtar vatten bland stenar på ett krukfat

 Bi som hämtar vatten bland stenar på ett krukfat



 Bi som hämtar vatten bland stenar på ett krukfat

Våra pollinatörer drabbas olika hårt av torkan beroende på vart de håller till och hur omtänksamma människor är med olika smarta vattenkällor. Johan känner tex till en biodlare nära Dalälven som tack vare rik tillgång till växter som får vatten via vattendragen anslutna till älven klarar torkan utmärkt.

Många svenskar märker dock inte av torkan särskilt mycket än, inte ens vid prisdisken i affärerna. Annat kommer det blir till sensommaren och hösten då ett överskott av svenskt kött sannolikt kommer dyka upp till försäljning då många djurhållande jordbrukare kommer tvingas till nödslakt för att ha foder till djuren under vintern. Men det är bara första steget. Sedan följer hö och halmbrist och till våren troligen stigande priser på allt från svenska sädesslag/bröd och förstås nöttkött och lammkött. Detsamma gäller alla förädlade matprodukter som innehåller svenskt kött eller vete.

I nedanstående video sammanfattas läget för svenska jordbrukare väl. Kanske väntar 3-6 svåra år för svenska jordbrukare innan de kan vara tillbaka på samma nivå som idag. Det är i detta sammanhang vi ska sätta det faktum att Sverige redan ligger på Europas lägsta självförsörjningsgrad av framförallt kött och grönsaker som nu ligger på cirka 50 % men kan väntas sjunka kraftigt om inte enorma insatser görs de närmaste månaderna.



Konsumenter bör förstås frysa in extra mycket svensk mat under hösten, dels för att spara pengar i väntan på stigande priser på svenska mat och dels för att säkra egen tillgång till svenskt kött som i växande grad kan komma att ersättas av importerad under den period på flera år då svenska djurbesättningar byggs upp igen efter detta år av förväntad nödslakt och efterföljande djur/köttbrist. Men risken är förstås stor att många svenska jordbrukare slås ut helt då de inte kompenseras för de enorma förluster de kommer drabbas av i år men krafttigt minskad självförsörsjningsgrad av kött, spannmål och grönsaker i Sverige

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad är återigen högaktuell då Miljöpartiet nu meddelar att de vill öka landets självförsörjningsgrad till 80 % från dagens 50 % (spannmål är Sverige i praktiken självförsörjande på idag) genom att satsa en halv miljard kronor årligen på ökad svensk matproduktion. 200 miljoner av dessa ska gå till stöd för ekologisk odling. Det är förstås att betrakta som valfläsk men samtidigt är det viktigt att frågan lyfts.

Oavsett hur valet går och vilka löften i dessa riktningar som infrias eller ej, uppmanar vi de som är vill och kan att antingen själva pröva och odla lite av sin mat eller stödja lokala intiativ för att på så vis öka sin och andras möjligheter till ökad självförsörjning av mat och därmed även stärka krisberedskapen.

Nedan ett urval av tidigare inlägg relaterade till våra pollinatörers värde, matförsörjning/odling och krisberedskap:

2 kommentarer:

  1. Nu har jar ingen praktisk erfarenhet av biodling men hur är det med pollenväxter nu?
    Allt verkar blomma i förtid.
    Risken är väl att det blir brist på det mesta, för bina,fram emot augusti/september?

    Förra året fick jag in 100 balar ensilage.
    Hittills i år 50 balar.
    Som väl är har jag bara en hobbybesättning, en liten sådan.
    Korna har jag stängslat in i ett 24 ha stort skogsområde.
    Fåren ska jag släppa på en mad i morgon.
    Så jag klarar sommarbetet åtminstone.
    Men, som ni förstår måste jag halvera min besättning till vintern i jämförelse med vad jag hade förra vintern.
    Då ska ni veta att jag är lyckligt lottad.

    Det ska bli intressant att se hur MP har tänkt att vi ska öka produktionen.
    Till exempel ekologiska spannmål tar upp 9,5% av arealen men står för 5% av den totala skörden.
    Förutsättningen för en ekologisk odling är att de behöver stallgödsel och att den ingår i en växelodling för att kunna vara hållbart.

    I mina hemtrakter var ett femårigt växelbruk vanligt.
    Där 3/5 av arealen var vall, djurfoder med andra ord,1/5 spannmål och 1/5 del rotfrukter.
    som ni nu kanske förstår är det inte bara att börja odla EKO växter.
    Vi måste dessutom matcha den arealen med en djurbesättning som kan producera tillräckligt med näringsämnen till odlingarna.

    I praktiken betyder det att det behövs mer odlingsmark för att nå deras mål, mycket mer mark.

    SvaraRadera
  2. Duger korta strån från alla våra gräsmattor vid villor och fotbollsplaner?
    Grova gissningar 200.000.000 m2. Om 10% ställer upp, klipper, samlar och transport organiseras för dessa räddas 10.000 kor.

    Fast mer realistiskt är möjligen frivilliga som hjälper bönderna att samla in smala grenar.

    För Sverige borde det vara möjligt att importera hö från mer lyckligt regniga länder. Visst kostar det men fartyg finns och en och annan container.

    Ska ställa ut fler fat med stenar i vattnet för törstiga bin och humlor. Där gör jag åtminstone en liten insats.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.