2017-12-21

Regeringen exporterar snart julskinka till Kina vilket hotar Sveriges matförsörjning

Igår skrev Johan mfl en debattartikel i SvD om bristernas i regeringens nya livsmedelsstrategi som fokuserar på export av svenska livsmedel men saknar mål ökad (eller bevarad) självförsörjningsgrad. Detta på bekostnad av svensk krisberedskap och med stor risk att försämra klimatarbetet där exporten av mat kan innebära ökad utsläpp och inte minskade. Frågan om svensk självförsörjning av mat blev högaktuell igår när Försvarsberedningen presenterade sin rapport om hur Sveriges nya civil-och totalförsvar nu måste byggas upp igen bland annat på grund av det försämrade säkerhetsläget kring Östersjön.

I debattartikeln i SvD varnade Johan, Martin Hedberg, Eva Gustavssson och övriga medförfattare för riskerna det innebär att regeringen i sin livsmedelsstrategi öppnar upp för ökad export av mat till tex Kina. När exporten av svensk ökar till Kina finns en stor risk att det resulterar i anpassning av matproduktionen för den kinesiska marknaden, det blir helt enkelt mer lönsamt att exportera mat till den Kina som betalar mer för tex svensk griskött som ofta håller en högre kvalitet än den som erbjuds i Kina.

Och som ett brev på posten bekräftades våra farhågor igår när Lantbruksets Affärstidning i en artikel rapporterade att kinesiska myndigheter nu godkänt ett landsgodkännande för import av svenskt griskött till den kinesiska marknaden. Detta mottages med jubel av Anders Källström, VD för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF som säger:
"Det här är ett fantastiskt genombrott. Vår ambitiösa satsning på kvalitet, djuromsorg och låg antibiotikaanvändning imponerar på de kinesiska myndigheterna och importföretagen."
Vi tar oss för pannan inför denna okritiska och kortsiktiga inställning. Men när vi lägger samman detta med Jordbruksverkets förslag (med lantbruksminister Sven-Erik Buchts okritiska medhåll) att ändra djurskyddsreglerna för att kunna minska antalet veckor griskultingarna tillbringar med sin mor/suggan, från dagens fyra till tre, blir allting väldigt tydligt. För lägger vi ihop regeringens önskan att med den nya livsmedelsstragein öka exportintäkterna av mat blir det uppenbart att det hela är upplagt för export till Kina.

Vem bryr sig om att det riskerat att öka behovet av antibiotika då grisarna kommer bli ännu mer stressade än de redan är (för jo det används redan antibiotika om än i internationellt perspektiv låga mängder inom svenskt icke ekologisk grisuppfödning).... Istället för att fokusera på Sveriges egen marknad och uppmuntra korta transporter och lokal försäljning bidrar det dessutom inte till den minskade minskad köttprouduktion och köttkonsumtion för behöver i ett seriöst klimatarbete där köttindustrin står för den största delen, mer än alla inhemska transporter sammanlagt.

Vi avslutar med att tipsa om Henrik Schyfferts och hans sons mycket sevärda och upplysande inblick hur det verkligen står till med Sveriges grisar i nya Svt-serien "Köttets Lustar".

Henrik Schyffert lär sig om hur det är att ha gris och hur det verkligen står till hos på de svenska grisgårdarna

15 kommentarer:

  1. Hm, hur ser det svenska köttets EROEI ut i jämförelse med till exempel frysta grönsaker?

    SvaraRadera
  2. Problemet är som jag ser det att externa kostnader för transporter inte belastar användarna. Om lastbilar tex inte subventionerades, när det gäller avgifter för vägslitage, skulle priset stiga för längre transporter och export. Om utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar kostade mer för producenterna skulle priset för julskinkor stiga.

    Export av mat som betalat sina kostnader för samhället ser jag inget fel i. Vi kan i krisläge äta mer julskinka och mindre importerad mat.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  3. Jättebra om Sverige producerar mer griskött för den kinesiska marknaden eftersom det ger Sverige högre självförsörjningsgrad. Kostnaderna för produktionen minskar ju också om vi kan utnyttja produktionsanläggningar, vägar, fartyg m.m. bättre. Fartygen skall ändå gå tomma tillbaka till kina.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Det skulle man kunna tro men detta innebär sannolikt ökad inhemsk prod från stora icke ekologiska gårdar där antibiotikaanvändningen pga nya reglerna kan öka. I ett krisläge kan givetvis denna produktion användas för svenska marknaden men vad som kommer ske innan dess är att den även slår mot den inhemska småskaliga produktionen som måste konkurrera mot större o större gårdar som erbjuder billigare kött. Den totala tillgången kan alltså minska medan större del går på export. Hade det funnits tydliga målför ökad självförjningsgrad och incitament för det likt i Finland hade det kunnat vara annorlunda.
      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Strax är det valår och då kan vi alla tala med de politiker vi hittar om behovet av att lära från Finland. Och givetvis att snabbt öka vår självförsörjning vid kris. En metod är att ge "kris"-bidrag till kommunens lokala produktion. Inköp för skolor mm som normalläge + lite extra ersättning för krislager hos producenterna.

      Min förutfattade mening är att stora icke ekologiska gårdar ändå vill hålla ner antibiotikaanvändningen och efterfrågan på ekologiska produkter ökar. Ägarna är nästan säkert angelägna om ett gott rykte.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Men var finns de smågårdarna?
      Försvann inte de vid det stålbadet som var för några år sedan.

      För övrigt, är inte den pågående Danska konkurrensen etter värre?

      Radera

    4. Hej igen.

      Det finns ett drygt fyrtiotal ekologiska grisågårdar i Sverige av olika storlek som tillsammans har bland annat 3000 suggor. Antalet eko -grisgårdar har ökat kraftigt i antal sedan 2014 då de låg på ca 30.
      Statistik över mindre och medelstora icke ekogårdar har jag ej och kan inte uttala mig om hur många de är.

      Statistik över ekogårdarna finner du dock nedan på Jordbruksverkets hemsida:

      Se Tablå C för antal företag:
      http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Husdjur/JO26/JO26SM1701/JO26SM1701_kommentarer.htm

      Danska konkurrensen är förstås tuff för de konventionella icke ekologiska svenska gårdarna men har svårt att matcha ekogårdarna som dock endast står för 2 % av den totala grisproduktionen...

      Men att danska konkurrensen är värre än export av griskött till Kina för Sveriges livsmedelsförsörjning skulle jag inte säga för så länge matproduktion för den svenska marknaden bibehålls och ökar är det positivt för den svenska krisberedskapen. Blir det fokus på kinesisk export vare sig det är gris eller grödor blir det ökad press på effektiviseringar av produktionen mot stordrift för att sälja så mycket som möjligt till Kina utan en bred produktion och mer lokal/regional produktion inom Sverige. Incitamentet blir export så billigt och snabbt som möjligt för att få så bra betalt som möjligt på en kinesisk marknad där de är beredd att betala ännu mer än svenskarna för grisköttet.

      Många svenskar köper hellre svenskt griskött framför danskt just för problemen med antiobiotika och djurhållningen i vårt sydvästra grannland är så känt. Vad som kan hända är dock att Sverige tvingas öka importen av danskt icke ekologiskt griskött medan svenskt eko och icke eko går på export til Kina.

      Mvh

      Johan

      Radera
  4. Anders Karlsson23 december 2017 01:54

    Hej blåbär. Konstigt resonemang att just bönder inte fritt skall få sälja sina produkter vart de vill. Sedan måste väl en höjd produktion av livsmedel i vårt land komma de boende i Sverige till nytta vid avspärrning eller kris. Regeringen kan ju då införa restriktioner mot export, men utan tillräcklig produktion finns ju inget att fördela.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anders. Se mitt svar 16.06 ovan. Det är inte så enkelt att ökad export gör oss mer självförsörjande då det inte behöver leda till ökad total produktionen av mat i landet. Dvs givet att vi stänger exporten vid en kris för egen konsumtion är det inte vägen att gå för att öka vår självförsörjningsgrad från dagens nivå. Ökad export kan ske på bekostnad inhemsk produktion för den egna marknaden. Blir lätt bara en fråga om marknadsandelar -inhemsk vs export.

      Bönder ska inte få sälja till andra länder om de inte betalar för transporternas resursavtryck och bibehåller samma djurrättskrav. Det regeringen bör göra är att se på Finland och göra det mer lönsamt att sälja till den egna marknaden, inte fokusera på export i första hand.
      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Hej Blåbär. Alla som exporterar från vårat land har ju redan samma villkor vad jag vet, det är ju inte så att det finns några särregler för just griskött. Det är sedan troligt att större efterfrågan snarare ökar än minskar produktionen av en produkt. Restriktioner har en tendens att minska produktion. Svenska bönder har i fredstid rätt att sälja sina produkter till de som betalar mest.Livegenskap är inte mer sympatisk bara pga ett miljömotiv.Ofrihet är dåligt oavsett vilka som inför den.

      Radera
  5. Ett citat från landLantbruk 8/12-17:
    "En svensk sågning får dock förslaget att införa ett tak för storleken på direktstöden, så att de stora mottagarna skulle bli av med mycket stora ersättningar från 2021. Att Hogan vill skära ned högsta beloppet till mellan 60.000 och 100.000 euro per gård har redan tidigare läckt ut från kommissionen.

    Visserligen saknades exakta siffror i den plan som Hogan offentliggjorde 29 november. Inte förrän EU-budgeten nästa år klarnar återkommer Hogan med summorna.

    ”Vi säger nej”

    Sven-Erik Bucht tänker ändå vara tidigt ute och reagera mot att stora mottagare, som har strukturrationaliserat sin drift, ska förlora mer i ersättningar än mindre gårdar.

    – Vi säger nej, eftersom det skulle motverka en strukturomvandling."

    Kinesisk export är inte problemet, snarare är det en symptom på en jordbrukspolitik som vi är marinerade i flera generationer tillbaks.
    1932 när bönderna blev tvångskollektiviserade in i bondekooperationen är en viktig punkt en annan är sambeskattningen av äkta makar på 70-talet.

    SvaraRadera
  6. Det låter intressant, de tidigare så fattiga kineserna skulle alltså betala mer för köttet än de tidigare så rika svenskarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är inga genomsnitt. Förmögenheter och inkomster varierar stort i båda länderna. I Kina fanns nyligen enligt VA 2017-04-27 1.600.000 och i Sverige 285.000 dollarmiljonärer. Sedan finns betydligt fler miljonärer i kronor och många med höga inkomster i Kina.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Hej! Yes Nanotec är inne på det fundamentala att förstä här. I kineserna rör det som 10-tals nya dollarmiljardärer per år...! Dessa vill på alla sätt särskilja sig från övriga nyrika kineser och då handlar det om allt från egna upphottade Teslas till vad familjen äter på talriken. Där är fint svenskt griskött ett givet val i ett land där detta är så populärt.
      Mvh
      Johan

      Radera
    3. Betyder att ekologiskt svenskt griskött är efterfrågat och denna efterfrågan bör leda till ökad produktion. Varför ska en stor producent fortsätta med icke ekologiskt? Lättast att ställa om bör det vara för de små och frågan är då varför har inte alla små redan ställt om?

      När sedan en kris kommer och internationell handel försvåras och matimport sinar får vi hålla till godo med ekologiskt griskött som inte längre når Kina.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.