2018-06-16

Brandlarmet har gått: Räddningstjänsten gör sitt jobb men personalstyrkan minskar

För fyra år sedan inleddes en skogsbrand i Västmanland som skulle bli en av Sveriges mest omfattande någonsin. För såväl svenska myndigheter som invånare blev det ett uppvaknande över hur illa ställt det var med Sveriges krisberedskap. Strumpor, mat ja vad vet vad fick civilbefolkningen bistå med för att en hårt arbetande räddningstjänst skull kunna kämpa vidare. Vattenbombande flygplan fick flygas in från Frankrike och Italien för Sverige saknade detta precis som lager för utrustning och proviant för att räddningstjänsten skulle kunna sköta sitt arbete under de cirka 11 dagar som det tog att få kontroll på denna enorma skogsbrand.

Sommaren 2015 skrev vi en debattartikel i Dagens Samhälle som fått stor spridning där vi bland annat tog upp exemplet med skogsbranden i Västmanland och pekade i artiklen på att Sveriges krisberedskap är under all kritik och måste byggas upp igen för att kunna möta framtidens utmaningar. Krisberedskap och ett helhetsperspektiv på energi, ekonomi och hållbarhet är även fokus  i vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet. I somras blev Johan intervjuad i TV4 med anledning av att Hesa Fredrik gick igång av misstag i Stockholmsområdet.

Så vad har då hänt sedan 2014 med Sveiges krisberedskap? I det här inlägget ska vi fokusera på den svenska räddningstjänsten och vad som har hänt sedan den "chockinjektion" svenska samhället, inklusive svenska myndigheter fick i samband med skogsbranden i Västmanland.


Låt oss börja med att klargöra att räddningstjänsten gör ett respektingivande och professionellt arbete men vår kritik och våra frågor gäller vilka åtgärder som regeringen och svenska myndigheter vidtagit sedan 2014 för att stärka Sveriges brandförsvar samt generella civilförsvarsförmåga.

Frågan om resurserna till Sverige räddningstjänst och dess personalförsörjning är högst aktuell och viktig då det just nu pågår ett antal skogsbränder i Sverige och nyligen avslutades flera större skogsbränder i just Västmanland, en i Rörbo utanför Sala i samma område där den enorma skogsbranden inleddes 2014. De 70-talet brandmän som kämpade mot skogsbränderna i Västmanland denna gång fick dock kontroll på dem för cirka en vecka sedan.

I ett inlägg för drygt en vecka sedan skrev vi om behovet av ökad självförsörjningsgrad av mat i Sverige och hur EU:s nya ekoförordning försvårar för en sådan utveckling istället för att underlätta för den.

När vi följde bevakningen om skogsbranden i Västmanland på SvT:s Aktuellt slogs vi av att av fem helikoptrar som vardera släppte cirka en kubikmeter vatten vid varje vattenbomb-överflygning, var fyra privata och en från Försvarsmakten. Ytterligare en helikopter från Försvarsmakten användes som mest, dvs sex helikoptrar. Men innebär detta att brandförsvaret inte har egna vattenbombande helikoptrar eller valde man de närmast tillgängliga civila helikoptrarna i området för att kunna sätta in dem snabbast möjligt?

Hur det än ligger till med den saken var det kanske mest anmärkningsvärt att lagom till att bränderna i Västmanland var under kontroll anlände två vattenbombande flygplan från Italien som MSB lånat in med hjälp av EU som först skulle stanna till imorgon men sattes igår in för att släcka nya bränder, denna gång i Nacka utanför Stockholm. MSB har på grund av den extremt höga brandrisken bett att få låna planen i ytterligare en vecka.

Sverige har alltså fortfarande inga egna brandsläckande flygplan och det går cirka sex helikoptrar per flygplan räknat i antal kubik vatten de kan bära per vattenbombning. En helikopter släpper runt en kubik vaten medan ett vattenbombande flygplan kan släppa runt sex kubik.

När de franska brandförsvaret flög in två plan till Sverige 2014 framkom det att Frankrike hade 10-talet flygplan helt avsedda för vattenbombning. Frågan blir då, varför kan Sverige inte likt svenska Förvarsmakten gör tex genom att dela kostnaden med bland andra Norge och Finland för att använda transportflygplanen Globamaster C17, göra något liknande för att få direkt tillgång till vattenbombande flugplan. Det kan ju enkelt lösas genom att antingen låta bygga om eller köpa in åtminstone sex vattenbombande-flygplan vars kostnader och tillgång kan delas mellan Sverige, Norge och Finland tex?

Men flygplan och helikoptrar i all ära, en uthålligt brandförsvar kräver tillräckligt med personal. Så låt oss kika närmare på personalförsörjningen för Sveriges brandförsvar. År 2000 fanns det enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 17 654 brandmän i Sverige. Av dessa var 6162 heltidsantställda och 11 492 deltidsanställda och då ingår även befäl och brandmän (ja självfallet även kvinnor!). Senaste statistiken över antalet hel- och deltidsanställda brändmän som MSB står för sträcker sig till 2015 men efter att ha varit i kontakt med två hjälpsamma personer på MSB har vi fått siffror även för 2016 och 2017. Vi får då nedanstående diagram.

Sedan 2014 har antalet hel och deltidsanställda minskat med cirka 180. Här ingår såväl kvinnor som män, brandmän och befäl. Men helt avgörande för att Sveriges brandförsvar ska fungera är ett tillräckligt antal deltidsanställda brandmän. Av det totala antalet personal inom räddningstjänsten (2017 års preliminära siffror), är nämligen hela 10 555 eller drygt 68 % av hela styrkan deltidsanställda brandmän. Endast 4882 är heltidsanställda. Med ett ökat antal svåra skogsbränder går det ibland åt hela de lokala och regionala brandförsvarsstyrkorna och även styrkor från andra län eller regioner. För detta krävs att det finns personal som kan kallas in men som också möjliggör att personal kan bytas ut för att få vila upp sig, att kämpa mot skogsbränder i mer än en vecka är en omänsklig påfrestning för de flesta.

Det är därför allvarligt att antalet personal inom räddningstjänsten fortsätter att minska när det i själva verket behöver öka kraftigt om Sverige ska kunna hantera de växande antal skogsbränder vi kan vänta oss med ökad torka i landet. Men en deltidsanställd brandman har oftast minst ett deltidsarbete till vid sidan om för att kunna försörja sig. Efter det nya kollektivavtal som förhandlades fram under hösten 2016 mellan fackförbunden av bland andra Brandmännens riksförbund, Kommunal och Sveriges Kommmuner och Landsting (SKL) har många deltidsanställda brandmän av förståeliga skäl valt att sluta. Avtalet innebär bland annat att OB-tillägg och bilersättning togs bort. För många brandmän kan det innebära flera tusen kronor i månaden för ett redan lågt betalt arbete.

Det är lätt att glömma bort räddningstjänsten när det blir fokus på Polisen som även de behöver mer resurser och bättre lönevilkor för sin personal. Men Sveige behöver bygga upp ett fungerande civilförsvar och där är räddningstjänsten helt avgörande. Det är helt ohållbart att antalet brandmän, särskilt deltidsanställda, fortsätter att minska när det i själva verket behöver ÖKA från dessa redan låga nivåer. Nästan lika allvarligt är det att Sverige eller de nordiska länderna gemensamt inte har införskaffat egna vattenbombande flygplan.

Det har gått snart fyra år sedan de första larmklockorna ljöd och Sverige fick smaka på lite av de krafter som redan är "säsongsvardag" i Kalifornien och delar av tex Australien med enorma bränder som sysselsätter enorma brandförsvarsstyrkor i veckor och hotar stora bostadsområden. Nu måste Sveriges räddningstjänst få resurserna för att möta en helt ny verklighet där skogsbränder blir fler och större, det kommer sannolikt kräva tuffa prioriteringar från andra skattefinaniseriade områden men det "lönar sig" lätt när stora bostadsområden och människor annars kan komma att ryka med av bara farten vid nästa "rekord-omfattande" brand som drabbar Sverige. För räkna med att det blir fler stora skogsbränder.     

7 kommentarer:

  1. Om jag inte minns hel fel had de stor hjälp av bland annat bönderna och deras gödselsprutor.
    Just sådarna initiativ är väl sådant som gör ett civilförsvar starkt?

    Själv bor jag i det område som drabbades värst av Gudrun
    Så jag vet hur dålig offentlig beredskap kan vara.
    Det var lokala initiativ som gjorde mest skillnad.

    SvaraRadera
  2. Hej! Ja händiga och uppfinningrika jordbrukare råder det inte brist på eller andra inom civilsamhället som ställer upp på liknande sätt men likväl krävs den kompetens och de resurser som räddningstjänsten förfogar över primärt vid brandbekämpning, övriga insatser kan dock vara ovärderliga komplement.

    Mvh
    Johan

    SvaraRadera
  3. 2000 heltidsanställda ytterligare kostar typ 2 miljarder. Gissar att vi kan få betydligt fler deltidare med de 2 miljarderna, men det kräver samtidigt höjd ersättning till de som redan är deltidare också.

    Möjligen kan vi införa en värnplikt och utbilda säg 5000 "aktiva" på kort tid nästan gratis. Dessa får sedan rycka in några gånger per år för att släcka någon skogsbrand.

    "Jaha nu börjar de grilla" sa jag till min fru i fredags em. "Är du säker på att det inte är en skogsbrand" sa hon. En halvtimme senare fanns det som nyhet om branden i Nacka på alla media. Branden uppstod på flera platser, men verkar inte fastslagits att en pyroman härjar. Igår startade en ny skogsbrand 2 km från de tidigare.

    Skulle åkt till Uppsala för en kvart sedan för att dottern var inplanerad för fallskärmshopp, men det sköts upp pga risk för moln. Hon skulle jobbat beordrad övertid igår, men samtidigt uppdaterades nätet så det blir idag istället. Lärare blir inte lediga när barnen slutat för terminen.

    Blir lite omplantering av växter istället för att bränna diesel och flygfotogen. Mängden humlor har ökat kraftigt på kort tid och en del bin har synts till.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Nej, räddningstjänsten har inga egna helikoptrar.

    Försvarets helikopter 16 tar inte 1 utan 2,5 kubik vatten, de små civila tar drygt en kubik. Det går alltså 2,5 försvarshelikopter per brandflygplan om man bara ser till lastförmåga. Däremot kan en helikopter hämta vatten i vilken liten göl eller å som helst medan ett flygplan kan tvingas flyga en betydligt lägre sträcka för att hitta en tillräckligt stor sjö att fylla i. I praktiken kan alltså helikoptern ibland hinna med många vändor när flygplanet hinner med en enda och därmed vara mycket mer effektiv än flygplanet.

    Resurser saknas inte i Sverige, det som saknas är styrning och samordning. Man skulle kunna ge försvarsmakten i uppdrag att vissa veckor varje år sätta personal och helikoptrar i beredskap för att släcka skogsbränder istället för att kalla in flygplan från EU. Som det är idag finns ingen beredskap för detta hos försvarsmakten utan det bygger på att man ringer runt vid varje tillfälle och kontrollerar om någon kan och vill komma in frivilligt och jobba extra.

    Eller så väljer man att kontraktera en civil helikopteroperatör för beredskap, som man gör i Norge med civila Bell 212 som står i ständig beredskap sommartid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack för intressant input! Har korrigerat i inlägget. Kan ändå se fördelar med att räddningstjänsten får tillgång till ett par egna helikoptrar att kunna sätta in omgående vid behov. Vattenfällande plan ska heller inte underkattas, att släppa 6 kubik i ett svep över samma ställe kan göra stor skillnad mot "spridda skurar" av ett flertalet helikoptrar. De bästa är väl kanske en kombination. Vissa ställen finns det stora sjöar att tillgå för planen, andra inte osv.

      Hur har det fungerat i Norge då, har räddningstjänsten där inga egna helikoptrar?

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Räddningstjänst är kommunal och att de skulle ha egna helikoptrar är inget alternativ.

      Vid riktigt stora bränder är det absolut en fördel att släppa 6 kubik istället för 3x2 och som du skriver är en kombination det bästa. Det spelar dock mindre roll om det är 2-3 civila mindre helikoptrar, en helikopter från försvarsmakten eller ett brandflygplan som gör jobbet, det viktiga är att de kommer på plats fort, innan branden utvecklats för långt och blivit för stor. Här är beredskap och förberedelser det viktiga. Det sätt man jobbade med brandflygplanen är ett bra exempel. Man grupperar centralt, i Örebro, och står redo med folk på plats i beredskap. Samma sak kan göras med försvarsmakten eller med civil firma där man förstås genomför en upphandling av tjänsten enligt normal rutin med beskrivning av var man ska stå, tid från larm till man är i luften, lyftkapacitet, uthållighet osv. Jag antar att det är på det sättet man gör i Norge. Här ett klipp från fotbollsplanen i Ramnäs 2014 där det är den norska "Skogbrann"-helikoptern som landar först, en betydligt större maskin än de som normalt används i Sverige. Jag tror denna Bell 214 tar 2 kubik i sin tunna.

      https://youtu.be/YlCbNnrRUH4

      In action;

      https://www.youtube.com/watch?v=0G2Z9qdgyLU

      Det blir lätt mycket fokus på brandflyg/helikoptrar eftersom det är spektakulära och imponerande maskiner. Man ska dock inte stirra sig blind på detta utan även se på andra aspekter.

      Ett exempel är användandet av små "drönare" som kan skickas upp av räddningsledaren för att snabbt få en bra bild av spridningen och positionera ut markpersonal på ett optimalt sätt för att hindra spridning.

      En annan sak man skulle kunna satsa på är att utveckla förmågan att som hängande last flyga ut slang, pumpar och annat som behövs på marken men som kan vara svårt att få ut pga otillgänglig terräng. Här kan både civila och militära helikoptrar bidra som lyftmaskiner men det krävs att det finns metoder och kunskap om hur man nyttjar denna möjlighet. MSB har ju ett antal branddepåer, packade i containrar, utspridda i landet, innehållande just slang, pumpar mm, men utrustningen är inte packad på ett sätt som möjliggör utlyft med helikopter och kompetensen eller utrustningen för att slinga lasten finns normalt inte hos de kommunala räddningstjänsterna.

      https://youtu.be/B-9B_pJLj2o

      Radera
  5. Hej.

    Måhända ett stickspår, men hur många av dessa personer i diagrammet ovan är rent administrativ personal?

    Jag tänker inte bara på genusvetare, utan även på de som jobbar på riktigt - logistikansvariga och liknande?

    Min erfarenhet från skolan i Sverige är att man även vid ökade anslag minskar den operativa personalen i både timmar i faktiskt arbete och i antal relativt totalen. Istället tillkommer nya arbetsuppgifter vilka har föga med det verkliga uppdraget att göra, men som ser bra ut i media för den politiska ledningen.

    Jämställdhetsplaner, HBTQ-certifiering, och så vidare som finansieras med medel ur driftsbudgeten; dessutom är det tyvärr så att alla dessa tjänster man upphandlar för att uppfylla diverse handlingsplaner utförs av konsulter som alltid kommer fram till att mer konsultation behövs...

    Givet vem som är ny chef för MSB...

    Blott en tanke.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.