Sidor

2017-09-29

Hur världen kan ritas om med med guld, kinesiska Yuan och oljekontrakt

Världens så kallade reservvaluta är den amerikanska dollarn. Detta innebär att den amerikanska dollarn används som värdesättare i de flesta handelsutbyten mellan länder och företag även när USA inte är inblandade i affärerna. Det tydligast exemplet på detta är världens mest handlade råvara, oljan som prissätts i dollar per fat. Men nu är något mycket stort på väg att hända som kan komma förändra det ekonomiska handelssystemet i grunden men som märkligt nog de flesta medier inte rapporterat om eller verkar förstå vidden av.

För att förstå vad som håller på förändras måste vi till en början gå tillbaka till ett av den här bloggens första inlägg som vi skrev för nästan exakt sex år sedan som handlade om guld idag, igår och i framtiden. Det första stora steget togs 1944 då 44 allierade länder samlades i Bretton Woods i USA för att än en gång i historien förändra världens handelssystem. Bakgrunden till mötet var oron under andra världskriget och tillgången till guldreserver som kunde försvaras från angripare (nationella eller internationella) och för att ingjuta förtroende i de finansiella marknaderna och handeln mellan länder, något som krävde en stor förändring. I Bretton Woods beslutades att den amerikanska dollarn som enda valuta i världen skulle kopplas till ett fast värde mot guldet: 0.89 gram guld per dollar. Resterande valutor låstes sedan fast mot dollarn, det så kallade guldankaret.

Skälet till att just den amerikanska dollarn fick bli världens reservvaluta hade främst två orsaker. Det var världens största ekonomi och hade världens starkaste försvarsmakt vilka båda kunde ingjuta förtroende i dollarn som reservvaluta och möjliggöra för andra länder att placera sina investeringar i USA och mycket av det fysiska guld andra centralbanker världen ägde kunde förvarades i tryggt förvar i främst Fort Knox i USA.

Innan guldannkaret gällde den så kallade guldmyntfoten. Vilket innebar att när Sverige införde kronan 1873 bestämdes dess värde till exakt 0,403225 gram guld som skulle kunna växlas in vid ”anfordran”. Det skulle med andra ord finnas en exakt mängd guld för att motsvara antalet sedlar och mynt i cirkulation. Detta övergavs alltså 1944 med Brettonwoods-fördraget.

Men Brettonwoods-fördraget höll inte i många årtionden. När USA (men även andra länder) under 1950-talet och 1960-talet, mycket tack vare ökad oljeproduktion och det välstånd som oljan skapade, fick ökad aptit med konsumtion sågs kopplingen till guldet som en bromskloss för tillväxt och inte den stabiliserande faktor som den var avsedd för. Bägaren rann över när USA tvingades ta stora lån från Europeiska centralbanker för att kunna finansiera ett extremt kostsamt Vietnam-krig. USA:s budgetunderskott började växa kraftigt och landet kunde inte längre finansiera ökade skulder som idag genom att helt enkelt sälja amerikanska statsobligationer till Kina och Japan (gjordes fram till för några år sedan när Kina och Japan började sälja stora delar varje år).

Det som i huvudsak sker i USA nu är dock som bekant att amerikanska centralbanken Federal Reserve köper amerikanska statsobligationer som i sin tur används som betalning för köp av obligationer i vanliga banker. Enkelt uttryckt, det innebär att tillgångar pumpas in i bankerna som ger dem möjlighet att skapa nya lån för att på så sätt föra in mer pengar i systemet som inte fanns där innan, allt med föreställningen om att om så länge staten står bakom pengaskapandet kommer dess värde/köpkraft att bevaras och handlingen legitimeras.

Men det där är förstås gammal skåpmat, nu till nya spännande verktyg! Vad dagens globala handelssytem bygger på är att förtroendet för dollarn bibehålls, för utan förtroende för något som alltså inte längre har någon koppling till något av fysiskt, begränsat värde (vilket historiskt sätt varit främst guld och silver), fungerar det inte längre att skapa mer pengar för att stimulera ökad konsumtion och ekonomisk tillväxt. Problemet är att sedan finanskrisen bröt ut 2008/2009 har allt fler länder och företag börjat ifrågasätta det långsiktigt hållbara med att knyta handeln till endast dollarn då dess värde uppenbarligen försvagas och knutits till ökade köp av USA:s centralbank.

Många, däribland Kina har insett att det globala ekonomiska systemet blivit oerhört sårbart och beroende av att den amerikanska/västerländska ekonomin går bra. Förtroendet för dollarn som reservvaluta är långt ifrån längre given. Framförallt Kina har även insett att amerikanskt ekonomiskt inflytande till stor del är kopplad dollarn som reservvaluta vilket gjort att USA kunnat fortsätta skuldsätta sig mer än något annat land då det helt enkelt inte funnits något realistiskt alternativ till dollarn som reservvaluta.

Oljekontrakt utbytbart på kinesiska Yuan eller fysiskt guld. -Ett hot mot dollarn som reservvaluta?  
Världens mest handlade råvara, oljan är och har därför varit en av de viktigaste fundamenten för förtroendet och handeln med dollarn då oljan prissätts i dollar per fat. Den amerikanska dollarn har därför av många kommit att beskrivas som petrodollarn. Varje dag handlas olja för många miljarder dollar i korta eller långa kontrakt som oftast endast de berörda handelsparterna känner till. Det är detta Kina vill ändra på samtidigt som de vill stärka förtroendet och rikta strålkastarna mot den kinesiska yuanen som ett långsiktigt alternativ till den amerikanska dollarn.

Följer man råvarumarknaden känner man till att sedan finanskrisen 2008/2009 har kinesiska centralbanken Peoples Bank of China (PBOC) kraftigt ökat sina köp av fysiskt guld både från den inhemska marknaden och internationellt. Hur mycket fysiskt guld Kina kommit över är oklart då dessa siffror inte är officiella eller kan bekräftas men det anses av de flesta bedömare var betydligt mer än de siffror som placerar Kina på sjunde plats efter USA med endast drygt 1000 ton mot USA:s siffror på över 8000 ton guld. Att Kina köper mer guld än någon annan centralbank är de flesta dock eniga om, det ligger dessutom nära i den kinesiska kulturen att köpa fysiskt guld då man antingen inte litar på banker på det sätt vi gör i västvärlden och eller av tradition gärna köper fysiskt guld. 

Det bör här tilläggas att inte heller mängden fysiskt guld hos den på pappret största innehavaren av fysiskt guld, USA verifierats med en kontroll (som sedan offentliggjorts). Vi vet bara att en genomgång av hela amerikanska guldreserven ska ha ägt rum mellan 1974-2008. I offentliga amerikanska dokument från en kongressförhandling från 2011 framgick att ingen amerikansk kongressledamot hade fått se guldet som ska finnas förvarat i Fort Knox på nästan 40 år. Men oavsett hur mycket eller lite guld som finns för att eventuellt ge stöd åt amerikanska dollarn och andra centralbanker som har stora delar av sitt guld förvarat i USA spelar det mindre roll då det inte längre används som "förtroendekapital" för att ge stöd åt dollarn som reservvaluta.

Det är här Kinas nya verktyg kommer in i bilden och sätter press på USA att bekänna guldfärg.  
Kina väntas nämligen inom kort erbjuda möjligheten att inte bara erbjuda handel med oljekontrakt prissatta i yuan, betalningen ska även kunna konverteras till fysiskt guld. Detta kan locka många länder och investerare som inte vill handla i amerikanska dollar men inte heller vill ta betalningen i kinesiska yuan. Det innebär på kort sikt att tex att länder som Iran och Ryssland kan kringgå sanktioner genom att handla i kineiska yuan men öppnar redan nu för en gradvis minskad handel i amerikanska dollarn samtidigt som handeln med kinesiska yuan kan sprida sig och få ökat förtroende gentemot dollarn.

Nyheten har bland annat rapporterats om i detalj av Nikkei Asian Review i en läsvärd artikel men en djupare analys har gjorts i den populära finanspodden Macrovoices där hedgefondförvaltaren Erik Townsend intervjuar investeringsrådgivaren Luke Gromen. Luke driver makroforsknings- och förvaltningsföretaget Forest for the Threes (FFTT) och ger rådgivning till stora finansiella institutioner och förmögna investerare.   

Lule Gromen varnar för att den minskade handeln med amerikanska dollarna kan ske mycket snabbare och få mycket större följder än de flesta insett, särskilt med införandet av oljekontrakt som prissätts i yuan och kan konverteras till guld. Sedan i april förra året har guld-kontrakt som prisätts i kineiska yuan kunnat handlas på Shanghai Gold Exchange och sedan juli i fjol även i Hong Kong. Samma möjlighet ska införas i Budapest i år för att sprida handeln med kinesiska yuan internationellt ytterligare. 

Men handeln med oljekontrakt i yuan istället för dollar är på en helt annan nivå och omfattning och innebär ett stort steg för att göra bygga upp acceptans för kinesiska yuanen som ett alternativ till amerikanska dollarn. Det kan inte uteslutas att Kina inom ett antal år från att den kinesiska yuanen fått stor spridning kan tänkas redovisa sin guldreserv med offentliga granskning för att ge ökat förtroende för yuanen, om den genomgången sker offentligt och överstiger de siffror som anges av USA:s guldreserv kommer stor press sättas på USA att offentliggöra sin genom extern granskning. Detta kommer sannolikt dock inte ske för att undvika att provocera USA, kinesiskt inflytande och förtroendet för yuanen som alternativ reservvaluta kan ske ändå. 

Det största steget och vad som troligen motiverar Kina att närma sig möjligheten att göra kinesiska yuanen till en reservvaluta för världshandeln är möjligheten att frigöra enorma mängder kapital för köp av varor från andra länder genom att helt kunna minska sin valutareserv. USA som privilegierad enda "ägare" av världens reservvaluta har bara en reservvaluta av dollar på 0,6 % av BNP medan Kina tvingas ha en valutareserv på runt 26 % just nu. Detta behövs inte om handeln i världen sker allt mer i kinesiska yuan och Kina kan börja använda dessa pengar till ökade utländska investeringar.

Minskat behov av valutareserv i dollar för Kina -en game changer
Källa: Forest For The Trees av Luke Gromen presenterat som bilaga till intervju i Macrovoices  

Detta bör på sikt oroa tex amerikanska pensionsfonder och amerikanska sparare eller vem som helst med kapital värderat i bara dollar om värdet på amerikanska dollarn bara kan upprätthållas genom en devalvering, höjd ränta eller genom ökat kvantitativa lättnader/att amerikanska Federal Reserve vilket bara fungerar när amerikanska dollarn anses vara enda alternativet. Gromen menar att vi kan se en kraftig övergång till handel i kinesiska yuan redan inom 5-10 år som skulle få en omvälvande effekt på förtroendet för den amerikanska dollarn och därmed möjligheten för Federal Reserve att bedriva dagens penningsskapande politik.

Lägger vi samman handeln med guldkontrakt och införandet av handel med oljekontrakt prissatta i kinesiska yuan tillsammans med Kinas skapande av en alternativ världsbank samt en kinesisk utvecklingsbank där kineiska yuan står i centrum för handeln, framstår det som allt mer uppenbart att Kina har en långsiktig ekonomisk plan som de flesta analytiker ännu inte förstått eller tar på allvar. Hur USA och andra västerländska ekonomier som inte kan eller vill anpassa sig till ett större fokus på Asien och Kina som världens ekonomiska och på sikt kanske även militära maktcentra får bli ämnet för ett annat inlägg. Vi rekommenderar dock starkt att ni lyssnar på intervjun med Luke Gromen på Macrovoices nedan (hoppa in 11:45 i programmet).


2017-09-21

Vi provkör Sveriges populäraste elbil just nu: Renault ZOE 40

Vi har i två dagar provkört Sveriges just nu mest populära elbil, Renault Zoe 41. Vår lånebil av Upplands Motor i Uppsala var en fullt utrustad ZOE i så kallat BOSE-utförande med det nya större 41 kWh batteriet som vi tog på en tur i Uppsala med omnejd. Den nya ZOE:n har nästan dubblerat batterikapaciteten från att tidigare bara erbrbjudas med ett 22 kwh-pack. Nedan följer en video vi gjort av provkörningen.



I augusti var denna lilla elbil den överlägset mest sålda i Sverige med dubbla försäljningen mot tvåan förra månaden, Tesla Model S. Just nu rullar det cirka 1400 Renault ZOE i Sverige vilket placerar den lilla elbilen på tredjeplats efter Nissan Leaf och Tesla Model S i totalt antal rena elbilar på de svenska vägarna. Statistik över antalet sålda elbilar finner ni på den tacksamma siten elbilsstatisik.

Håller trenden i sig kan denna elbil mycket väl gå upp i tätposition över antalet sålda elbilar i Sverige redan i år. Vi får se hur den står sig när nya Nissan Leaf börjar levereras i Sverige och i slutet av nästa år när vi kanske börjar se Tesla Model 3 på vägarna. Tesla Model 3 kommer dock kosta runt 100 000 kr mer än Renault ZOE. Vi hoppas även att Hyundai Ionic Electric får ett större batteri, en annan elbil vi provkörde i somras på EVolution, vår internationella youtube-kanal. Ionicen gav ett mycket positivt helhetsintryck och var likt ZOE:en prisvärd.

Men bor en inom ett större samhälle kan en klara sig fint utan bil, varför inte ta en tur med Zbee-taxi som Bzzt Stockholms lanserade i våras tex?

Vi får hoppas att priserna står sig och återförsäljarna inte höjer när nya supermiljöbilspremien införs från och med 1 juli nästa år, och höjs från nuvarande 45 000 kr till 60 000 kr (Roberth säger i videon januari vilket alltså är inkorrekt). Detta innebär att en ZOE med 41 kWh batteri i grundutförande efter nya avdraget kan komma ner i cirka 260 000 kronor.

Nästa provkörning blir troligen en eldriven lastbil sedan något mycket mycket mindre...

Renault ZOE, Sveriges mest sålda elbil just nu
Källa diagram, elbilstatistik

2017-09-13

AI, Computer vision, Deep learning och vägen mot självkörande bilar

Vi har i många inlägg varit inne på den snabba utvecklingen inom AI och självkörande elbilar samt varför Tesla har ett sådant försprång mot sina konkurrenter inom bilindustrin. Johan har tex i en video på vår nya internationellt inriktade EVolution-kanal gått in på detta.

Idag kom youtubaren och Tesla-entusiasten Ben Sullins ut med en video där framstegen inom bland annat det som kallas computer vision eller datorns förmåga att se verkligheten med hjälp av bildhantering förklaras på ett pedagogiskt sätt. I videon intervjuas forskaren och författaren inom just computer vision, doktor Satya Mallick som förklarar hur AI, deep learning, neurala nätverk och computer vision fungerar och varför den med mest data skapar sig ett avgörande övertag gentemot sina konkurrenter.



Vad många inte känner till är att Tesla till skillnad mot tex Google redan har samlat in långt mycket mer data än övriga och fortsätter att öka denna svällande data-portfölj. Detta tack vare de 10-tusentals bilar som sedan sedan hösten 2014 rullar med självlärande hårdvara i elbilen Tesla Model S (och nu även i el-suven Tesla Model X och elbilen Tesla Model 3). Tack vare att Tesla samlar in visuell data om hur människor kör och olika trafik- och miljöförhållanden innebär varje ny uppdatering som företaget skickar ut till samtliga Tesla bilar, ett steg närmare mjukvaran/bilarnas förmåga att bli 100 % självkörande. Något som i sin tur även innebär att Teslas försprång gentemot närmaste konkurrenterna Google och Volvo/Uber kan bestå och till och med öka mer än vad många kanske förväntar sig.

Den konkurrent med tillräckligt stor flotta och som dessutom satsar seriöst på elbilar redan idag som vi tror har största chans att närma sig Tesla är Nissan. Det japanska företaget verkar nämligen även vara på gång med att "träna" sin nya Nissan Leaf för att kunna bli självkörande men hårdvaran är än så länge bara installerad i ett fåtal bilar och under utveckling. Men börjar Nissan rulla ut självkörande hårdvara i världens just nu mest sålda elbil, Nissan Leaf och likt Tesla använda Nvidias kraftfulla grafikprocessor kan Nissan knapra in mycket av Teslas försprång inom bara ett par år.


Det blir ett spännande race men räkna inte med att alla de stora biltillverkarna kommer överleva övergången till självkörande elfordon. Stora dinosaurier har mycket muskler men är inte snabbfotade...Historien visar gång efter annan att det sällan är en fördel att vara den dominerande spelaren vid ett paradigmskifte.

Imorgon avslutar vi vår provkörning av den lilla elbilen Renault Zoe 40 i Bose-utförande. Vi återkommer när den är färdigklippt på svenska och engelska.

Vi äger aktier i Tesla Inc.        

2017-09-09

Livet med bin och honung -årets sista skörd!

För ett par veckor sedan avslutade Johan sin honungssäsong med bina eller ja slutskattade som det så fint heter på biodlarspråk och hämtade in den sista honungen för året. Nu får bina behålla resten av honungen som vinterfoder och kommer denna gång helt vintras in på honung. Tanken är mest att pröva att helt strunta i att ge dem sockerlösning som är det vanliga att man ersätter honungen med under vintern.

Det kommer innebära en cirka 33 % mindre honungsskörd men tanken är att låta bina få äta den bästa mat de kan få, dvs den de själva producerat. Ett experiment med syfte att stärka binas immunförsvar men som säkert inte passar alla och definitivt inte är produktionsoptimerat för den som vill ha maximal honungsproduktion. Men å andra sidan är honungen bara till för människan?

Johan är nu inne på sitt fjärde år som biodlare och tidigare bland annat skrivit i SvD-debatt om hotet mot bina. Se gärna även tidigare inlägg och videos om Johans biodling i Dalarna.  

Just nu har Johan fyra välmående samhällen som ska vintras in nästa helg men för drygt två veckor sedan var det alltså dags att ta hand om sista honungen.

Som säkert många hört och som biodlare Sverige över rapporterat om har många haft ovanligt dåliga honungsskördar i år vilket troligen beror på en kombination av en ovanligt kall vår och en torr sommar med lite nederbörd. Men det ser väldigt olika ut över olika delar av landet och även lokalt. Vissa har haft rekordår på sensommaren, särskilt i eller i närheten av skogsområden och andra har fått se en halvering av sin honungsskörd. För Johans del märktes detta tydligt då första honungsskörden som normalt brukar ske i slutet av maj eller början av juni i år fick flyttas till mitten av juli då bina behövde behålla den lilla honung de dragit in under våren/försommaren.

Det vi kan konstatera är att det varit en väldigt torr vår som hämmat utvecklingen av bland annat blåbär, en av binas favoriter. Med torka blir det lite mat för bina och sämre pollinering för växter. Ett litet bi kan pollinera hela 50 000 blåbärsblommor och ska man räkna detta värde i pengar motsvarar det cirka 600 kronor per bi enligt Naturskyddsföreningen (hänvisar till en amerikansk studie).  

Med en hygglig skörd från tre samhällen i juli, särskilt med tanke på att dessa delats för att göra tre avläggare (nya samhällen) var förhoppningarna om en sen skörd i augusti lågt ställda.

 Johan vid året sista honungsskörd med helt täckta honungskakor! 

Vad som verkligen överraskade var inte bara hur mycket honung bina samlat in sedan juli utan hur särskilt ett samhälle som gjordes i ordning så sent som i mitten av april år (en avläggare) samlat in mer än dubbelt så mycket honung som övriga två modersamhällen (fjolårssamhällen) tillsammans! Nedan bild på en av de många helt täckta ramar med honung som kom från avläggaren i april.


Så här ska en täckt honungsram se ut!

Bina täcker den färdigprocessade honung med lock när vattenhalten är under 18,5 %, då jäser den inte och håller i evinnerliga tider så länge den förvaras svalt men bina kommer förstås öppna upp locken under vintern. Det är nämligen det den täckta honungen sparas för, ett vinterförråd som ska räcka ända in på våren då ny nektar, pollen och vatten kan samlas in igen.

Det går utmärkt att slunga topplisteramar!

Länge har Johan funderat på om det skulle fungera att slunga en topplistekaka i en slungmaskin avsedd för vanliga honungsramar. Skulle denna kaka som hänger på en list gå sönder eller ens gå i slungaren?

En slungad topplistkaka som ännu har kvar övre ramdelen från en lågnormal-ram


Till Johans förvåning och glädje gick det utmärkt! Har man tillgång till en fyra-ramars självvändande slungmaskin och tar en topplistekaka med täckt honung som inte är längre än 47,5 cm gör man följande: Se till att antingen välja en kaka som inte är högre än 22 cm (inklusive listen) eller kapa av den nedre delen av kakan så att övriga kakan (med topplisten) ej överstiger 22 cm, gör detta genom att lägga den ner på kladdtålig och ren yta och använd en bra kniv.

Den överblivna delen pressas som vanligt för hand eller om man har en honungspress eller så ger man tillbaka den/de avskurna delarna (efter att ha tagit bort locken med avtäckningsgaffel) och lägger på ett fat eller liknande i yngelrummet eller i någon av utrymmena till höger eller vänster om avdelningsskivorna. Då kommer bina slicka i sig honungen och vaxkakorna kan sedan tas om hand som vanligt.

Placeringen av topplistekakan i slungaren är dock viktig. För att kakan ska ligga på plats och listen inte komma ner i honungen som samlas i maskinens nedre del satte Johan den enligt bilderna nedan.

Placering av täckt topplistekaka i slungaren

Som vanligt när man slungar honung i en maskin är det viktigt att tänka på balansen och centrifugalkraften i slungaren, dvs välj topplistkakor och/eller ramar av ungefär samma vikt, annars kommer maskinen skaka för mycket och elmotorn kan bli överhettad eller bli kaputt.

Placering av täckt topplistekaka i slungaren

Fördelen med att kunna slunga topplistekakor är att det möjliggör att sätta tillbaka de fina kakor de byggt själva igen som bina kan fylla på med honung direkt och innebär även att de inte behöver använda en massa energi till att bygga nya kakor från scratch varje gång vi stjäl/lånar några lister...

På bilden på topplistekakan kanske en del noterar ett hål i mitten några cm under listen. Detta är hål som gjorts i alla topplistekakor för att underlätta förflyttningen mellan kakorna för bina under vintern. Bina sitter ju i klot på vintern för att hålla värmen som ogärna förflyttar sig längre än nödvändigt och särskilt sårbara blir enskilda individer som måste gå långt till skafferierna. Kalla perioder kan långa promenader till honungsskafferiet bli slutet för ett samhälle eller åtminstone en avgörande faktorer som får det att frysa ihjäl.

Efter tips av Patrick Sellman gjorde Johan därför dessa hål inför denna vinter då Johans två topplistesamhällen ej överlevda förra vintern. En viktig orsak kan vara att de inte kom åt sin mat så lätt och på grund av sitt ringa antal kanske inte orkade ta sig runt kakorna under eller på sidorna. Detta är säkert inte nödvändigt och kanske bygger de igen hålen men kan vara värt ett försök.


Efter ett par veckors rörande och egen ymp i honungen (det får bli ett annat inlägg) -upptappning!

Honungen har ännu inte satt sig/kristalliserat färdigt men smakar ljuvligt och är vacker! 

För er som undrar hur det gått för Johans "magiska" Bocking 14 vallört kan vi meddela att den än så länge inte attraherat några bin vad Johan kunnat se men att nya blad poppat ur marken de senaste två veckorna.

Bocking 14 är på gång igen! 

Det blir helt klart till att göra rotsticklingar och sätta fler vallört-plantor till våren! För även om bina kanske inte är intresserade av vallörten lockar den till sig mycket andra insekter såsom glada humlor. Johan har dock haft stor glädje av den snabbväxande plantan ändå och utnyttjat bladen till att göra gödselvatten som används som raket- och vitaminbränsle till morotslandet och till tomatplantorna.

Första försöket med morötter har gått över förväntan och många middagar har nu fått orange-färgad touch kanske till viss del tack vare gödselvattnet från magiska bocking 14-bladen...

Nyfångad morot

Om drygt en vecka kommer Johan göra en film om hur man kan smälta bi-vax och komma med lite tips från en riktig bi-vaxkonstnär! Men närmast blir det färdig-filmande av en provkörning med elbilen Renault Zoe som vi provkörde igår.

Trevlig lördag!

2017-09-06

Oansvarigt av Claes Hemberg -Ute och cyklar om energimarknaden

En av bloggens läsare uppmärksammar oss på att Avanzas sparekonom Claes Hemberg återigen visat på total inkompetens och vilselett svenska småsparare med helt felaktig informationsspridning utan förankring i verkligheten. En person med så stort inflytande på Avanzas småsparare och läsare bör agera ansvarsfullt och inte bara återge andras utlåtande utan någon som helst granskning av fakta då detta som i det här fallet, leder till spridning av falska nyheter utan någon som helst förankring i verkligheten.

Vad rör det sig då om? I måndags publicerade Claes Hemberg en artikel på Avanzas "Spara med Hemberg" med den minst sagt skruvade titeln "Oljan aldrig dyr mer". Artikeln baserar sig i huvudsak på en intervju med råvarustrategen Martin Jannson, vid Handelsbanken och Hemberg pekar även på utvecklingen av billiga solceller och elektrifieringen av transportflottan för att sedan argumentera att oljan aldrig kommer bli dyr mer. Artikeln som Hemberg skrivit inleds som följer:
"Skifferoljan blir allt billigare. Solcellerna halveras i pris allt mer oftare. Saudarabiska familjen säljer ut sitt oljebolag. Elbilarna är på inmarsch. Rederierna går över till gas. Jag har svårt att hitta något som talar för att oljan ska bli dyrare" 
Så blir skifferoljan allt billigare? Produktionen blir effektivare men i huvudsak för att oljebolagen väljer ut de områden som ger högst avkastning per brunn (så kallad cherry picking) och undviker de som kräver ett högre oljepris. Som vi skrivit om så många gånger tidigare går de flesta oljebolag som utvinner skifferolja med förlust men fortsätter för att inte skrämma bort sina aktieägare som investerat sig hårt i skifferindustrin med pengar som strömmat in i skifferolje- och gasindustrin/börsen tack vare Federal Reserves massiva stimulansprogram sedan finanskrisen utbröt i USA 2008/2009. En högst tillfällig lösning.

Som energiexperten Arthur Berman tog upp under en intervju i maj (se slutet av inlägget) utgör idag USA:s skifferoljeproduktion cirka 4-4,5 miljoner fat per dag. USA importerar ännu runt 37 % av sin oljekonsumtion. Det innebär att om världens oljeproduktion skulle minska med 5 % av dagens runt 100 miljoner fat per dag skulle det krävas motsvarande hela USA:s skifferoljeproduktion i ny produktion varje år bara för att hålla kvar produktionen vid nuvarande nivå. Vi talar här om skifferolja som i USA, där infrastrukturen redan är utbyggd och tekniken är världsledande inom skifferutvinning, enligt Berman kräver ett oljepris på 65 dollar per fat bara för att täcka kostnaderna...

Vad beträffar solcellerna går det verkligen framåt som vi skrivit om mycket tidigare och det är både viktigt och positivt för den långsiktiga omställningen av energimarknaden och ett minskat oljeberoendet. Men att utifrån det som Hemberg gör hävdar, drA slutsatsen att vi aldrig kommer få högre oljepriser är rent nonsens av flera skäl. Till att börja med går det inte att sticka under stol med att världen fortsätter att öka sin oljekonsumtion och aldrig varit högre (se BP Stat review of World Energy för världens oljekonsumtion). Det går med andra ord inte att säga hur världen kommer kunna hantera en minskad tillgång till olja när den väl inleds inom några år. Det beror på en kombination av hur snabbt och hur stor den blir och vilka alternativ som kommer utvecklas innan dess och när det väl sker.

Så sent som i januari i år varnade världens sjätte största bank, HSBC för att världen redan 2018 kan komma att tvingas till en anpassning av minskad oljeproduktion (Peak Oil) då 81 % av världens oljeproducenter redan nått sin högsta produktion och skriver i sin rappart bland annat:
"Om vi utgår från en minskad produktion på 5 % (per år) med ett global post-peak utbud på 74 miljoner fat per dag - vilket på inget sätt är en överdriven siffra i våra ögon - innebär det en nedgång i utbudet, post-peak, med cirka 38 miljoner fat per dag fram till 2030 och en nedgång med cirka 52 miljoner fat per dag till 2040. Med andra ord, världen behöver hitta över fyra gånger motsvarande Saudiarabien bara för att behålla utbudet på samma nivå, detta utan att ta hänsyn till ökad efterfrågan
Vi fortsätter med Hembergs påståenden och antydanden. Så varför "säljer Saudiarabien ut" sina juveler (sitt oljebolag)? För det första måste en förstå vad det rör sig om. Saudi Aramco är världens enskilt största oljebolag och kontrolleras helt av det Saudiska kungahuset och är till skillnad mot vad de flesta tror även världens sannolikt högst värderade bolag, ja till och med högre värderat än Apple och Amazon tex. Saudi Aramco nämns sällan bland världens jättebolag för att de helt enkelt är ett statligt ägt bolag som inte är börsnoterat. Men utifrån Saudi Aramcos otaliga verksamheter inom oljeindustrin i Saudiarabien och på många andra håll i världen och i synnerhet med tanke på bolagets oljetillgångar är bolaget att betrakta som gigantiskt. Bara oljetillgångarna beräknas vara minst 10 faldigt större än världens största privatägda bolag, Exxon Mobile. Vad beträffar Saudi Aramcos totala värde mätt i pengar har tex Wall Street Journal beräknat bolagets värde upp till 80 biljarder dollar dvs 80 000 miljarder dollar eller i skrivande stund 636,9 tusen miljarder kronor!

Vad Claes Hemberg syftar på när han skriver att Saudiarabien säljer ut sitt oljebolag är att Saudi Aramco i slutet av nästa år troligen ska börsnotera till en början 5 % av bolagets aktier. Bolaget ska först noteras på Saudiarabiens största börs i huvudstaden Riyadh men även listas på en annan internationell börs, vilken är ännu oklart.

Problemet för Saudiarabien är inte att världen inte efterfrågar dess olja utan att landets statskassa skriver efter pengar men oljemarknaden just nu är mättad och priset per sålt fat nu är halverat. Som vi skrivit om mycket om här på bloggen tidigare, har oljeprisraset som inleddes sommaren 2014 lett till att landets statskassa grävts ut ordentligt samtidigt som landets enskilt viktigaste intäkter mer än halverats. Samtidigt fortsätter den inhemska produktionen av olja att öka i takt med att välbärgade saudier blir fler och därmed ökar sin energikonsumtion som i Saudiarabien framförallt kommer från oljeeldade kraftverk och inköp av stora suvar som tankas till artificiellt låga priser för att hålla befolkningen nöjd.

Men vad Claes Hemberg antyder är att Saudiarabien säljer sina "kronjuveler", dvs minskar försäljningen av olja för att världen plötsligt skulle ha minskat sitt behov av olja. Det kunde inte vara mer fel. Saudiarabien sitter tillsammans med några andra oljestater i Mellanöstern på den olja som är billigast att utvinna i världen och kostar i storleksordningen en tiondel i energiinvesteringar att ta upp jämfört med amerikansk skifferolja. Vad som hänt är alltså inte en plötslig minskad efterfrågan på olja i världen eller vad många nu beskriver som peak demand.

Hur stora marginaler har världen för att hantera en produktionsnedgång av oljan?
I mars blev vi citerade i en artikel i Affärsvärlden där vi en efterföljande replik här på bloggen kom in just på hur små marginalerna är i fråga om balansen mellan utbud och efterfrågan av olja i världen. För till skillnad mot vad en kan tro reflekterar ett lågt oljepris inte en permanent situation eller en signal om att vi skulle ha nått peak demand av oljan i världen. När ett marknadsandelskrig mellan USA och Saudiarabien uppstår och sedan följs av lättade sanktioner mot en av världens största oljeproducenter (Iran) samt produktionen återgår till högre nivåer i ett krigshärjat Irak rinner bägaren över givetvis över. Här gäller det att stanna upp och skilja på långsiktiga trender och tillfälliga kortsiktiga förändringar som vi sett de senaste åren med ökad produktion av olja i världen främst pga USA:s skifferoljeproduktion.  

Den långsiktiga trenden i världen är att färre och färre oljefyndigheter hittas varje år medan konsumtionen/uttaget av befintliga fält ökar. De senaste tre åren skiljer dock ut sig markant då upptäcktstakten faller mer än det skulle gjort annars pga underinvesteringar i nya fyndigheter. Det finns helt enkelt ingen lönsamhet att leta ny olja när priset är så lågt som det är nu och marknaden redan kan erbjuda mer olja än det efterfrågas. Kostnaderna för att leta olja och sätta den i produktion
stiger hela tiden då de lågt hängande frukterna helt enkelt redan är plockade.

Upptäckter av nya oljefyndigheter på lägsta nivån sedan 1947
Källa graf: Bloomberg Markets

Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Det går inte att fortsätta att tömma oljevalven mer än de fylls på hur länge som helst. Vad som kommer tvinga upp priset på olja är helt enkelt eftersläpningen av investeringar idag som om de hade gjorts skulle ge oljeproduktion om några år. Oljan finns där men kräver ett betydligt högre pris för att kunna motiveras ur ett energi- och investeringsperspektiv.

Då har vi inte ens kryddat med minsta lilla säkerhetspolitiska händelse där någon av världens största oljeproducenter får problem med leveranser eller egen produktion, vilket snabbt skulle få bränslemätaren för oljeutbud i världen att skifta över från grönt till rött. Det kan ske under kort tid men även längre tid med en utdragen konflikt av något slag som hindrar transporter eller produktion i något del av världens ytterst sårbara handelssystem.    

Men oljeproduktionen kommer väl bara fortsätta att öka i USA och i Iran, Ryssland och Irak mfl om priset stiger igen? Nya oljeinvesteringar kommer att vara möjliga i takt med att priset stiger, åtminstone till en viss gräns, efter vilken världsekonomin sätter stopp och likt i upploppet till finanskrisen 2008/2009 bidrar till en ny finanskris. Exakt var denna gräns ligger den här gången är svårt att säga.

Den viktigare frågan är förstås när en produktionsnedgång i världens konventionella oljeproduktion inleds pga att den fysiska produktionstoppen är nådd och hur stor den blir per år. Dvs hur snabbt våra energi-system och världsekonomin måste ställas om för att anpassas till en minskad tillgång på olja.

Just nu sker en rad inspirerande exempel inom såväl transportsektorn som energimarknaden vare sig det gäller självkörande eltransporter eller energilagring i kombination med förnyelsebar energi som vi skrivit mycket om. Detta är lovande och ger hopp men det är samtidigt viktigt att inte låta detta göra en blind och förvränga verkligheten till något man önskar vore sant och skedde snabbare än det faktiskt gör. 

Avslutningsvis konstaterar vi att eftersom Claes Hemberg varken kan ge råd om vad som händer inom transportsektorn eller energilagring och inte heller förstår energimarknaden när det gäller oljan kanske Avanza gör gott i att låta någon annan komma med råd inom detta område och låta Hemberg ägna sig åt analyser av icke-energirelaterade fonder... Problemet är bara att småspararna då riskerar missa de största investeringsmöjligheterna någonsin, bortsett från investeringar i AI-bolag men de tvivlar vi dessvärre på att Hemberg har koll på... 

Istället för att lyssna till Claes Hemberg eller okunniga ekonomer utan helhetsperspektiv, rekommenderar vi att ni lyssnar till riktiga experter som Arthur Berman som jobbar i verkligheten och har direkt insyn i kostnader och vinster inom tex amerikanska oljeindustrin i egenskap som geolog, energirådgivare åt energibolag och energiexpert i snart 40 års tid. Berman har dessutom ett öppet sinne för tekniska förändringar men drar till skillnad mot somliga andra inte helt skruvade slutsatser baserat på åsikter eller okritiska refererande av andras utlåtanden som inte har bäring i verkligheten.

Nedan en bra sammanfattning av energimarknaden, särskilt oljan och den amerikanska skifferoljan där Arthur Berman intervjuas av Chris Martenson.


2017-09-02

När ska Tesla börja kallas energibolag och inte elbilstillverkare?

Ett företag som leder utvecklingen av elbilar och ligger i spets när det gäller självkörande teknik får mycket uppmärksamhet. Tesla sticker här ut på många sätt som vi varit inne på många gånger tidigare. Detta gäller allt ifrån helhetstänket kring batterikapacitet och laddningsnätverk till kombinationen eldrift och självkörande teknik. Det senare som nu med hjälp av deep learning algoritmer och avancerade sensorer kan fånga upp det mesta det mänskliga ögat/hjärnan förmår i trafik.

Det är även ett företag som utnyttjar design och egen batteriproduktion för att säkra inte bara tillgången till litiumbatterier på en marknad där det redan efterfrågas mer litium än det kan leveras. Med världens i särklass största litiumbatteri-fabrik, "gigabatterifabriken" i Nevada får Tesla inte bara kontroll över produktionen av den enskilt dyraste komponenten i en elbil (batteriet), de får dessutom insyn i hur det kan förbättras och kan minska priset per batteri-enhet och därmed hela bilen.

Det är här Tesla har sitt största försprång gentemot framförallt övriga stora biltillverkare. För vad de flesta inte tycks förstå är att det inte bara är redan gjorda investeringar i bilmodeller, drivlinor eller de redan utvecklade diesel/bensinmodellerna som gör att de stora bil/lastbilstillverkarna sitter på bromspedalen. Utan tillgång till miljontals billiga batteripack är det omöjligt att skala upp produktionen och göra en seriös satsning på elbilar. Något övriga konkurenter med undantag för Nissan och några kinesiska tillverkare, saknar.

Men varför Tesla utvecklar och skalar upp sin batteriproduktion tillsammans med sin största partner Panasonic är inte bara för att kunna massproducera elbilar till ett relativt konkurrenterna, lägre pris. Det finns en långt större marknad än bilsmarknadens där Tesla än så länge är ännu mer överlägsen sina konkurrenter och det är marknaden för energilagring.

Senaste tiden har nyhet efter nyhet visat hur Tesla erbjuder allt ifrån småskaliga till storskaliga energilagringslösningar som inget annat företag kommer i närheten av att matcha i pris per enhet eller i omfattning. Senaste i raden av exempel kom igår med beskedet från danska Vestas (vi tackar en av bloggens läsare för tipset!), världens största vindturbintillverkare som nu inlett ett samarbete med Tesla för undersöka möjligheten att kombinera vindkraftparker eller enskilda vindkraftverk med batterilagring. Sådana system finns förtås redan för mindre vindkraftverk såsom vindblommor. Det är dock något helt annat att lagra överskottsel från gigantiska vindkraftverk för att inte tala om vindkraftsparker, för att sedan kunna energin till lokala, regionala eller nationella nät när det råder underskott.

Precis som solenergi lider vindkraften av problemet med överskottsenergi under vissa perioder och otillräckliga energimängder under andra då lagringen av energi för dessa system inte kunnat hanteras. Istället har vi främst fått lita på vattenkraftverk, kärnkraftverk och en kombination av fossila energisystem för att garantera konstant energitillgång över hela året.

Det finns dock som alltid undantag som i Abu Dhabi där solel kan levereras billigare än billigaste fossilalternativet, naturgas men även där kan det bli problem med peakar och dippar vid natt och extremt soliga dagar då energilagring med hjälp av batterier ännu inte är utbyggd.

Detta är Tesla alltså nu på väg att förändra. Men egen batteriproduktion har inte bara gjort att de nu kan erbjuda storskaliga energilagringssytem som kan kombineras med sol- och vindkraftanläggningar. Häromdagen sänktes priset på företagets premiumlyxbilar Tesla Model X och Tesla Model S efter att Tesla meddelat företaget fått ner tillverkningskostnaderna på de största 100 kWh-batteripacken med 3 %. Prissäkningen innebar för de dyraste varianterna en sänkning med 46 000 kronor. Något som Teslaclubsweden bland annat rapporterat om.

Detta är inte bara ett tecken på att utvecklingen mot energieffektiva batterier går snabbt utan visar än en gång på vikten av att kunna producera batterier i volym. Många små företag kan utveckla avancerade batterier men att tillverka batterier av hög kvalitet till låga kostnader är nyckeln. Detta bereder vägen för stora och mindre energilagringsenheter för att allt ifrån eldrivna fordon som små till stora elbilar och eldrivna lastbilar, till små hushållslagringsenheter eller gigantiska energilagringssystem där många batterier bildar ett eller flera jättebatterier.

Bloggrannen och författaren Corncopia?/Lars Wilderäng var inne lite på samma tema igår i ett läsvärt inlägg om hur mycket som kan sparas i service- och driftskostnader samt miljöpåverkan med en elbil som enligt långdistanstester som gjorts av taxibolaget Tesloop kan köras under många fler år än en fossilbil.

Men även när det gäller Teslas små energilagringssytem börjar det hända mycket nu. Nedan kan ni tex lära er om för- och nackdelarna med att installera ett Powerwall 2 -batteri i hemmet.



Priset är ännu högt för de flesta privatpersoner och kräver även tillgång till en rejäl egen sol/vindkraftanläggning (storleksordningen 4-5 kW) och största nackdelen som vi ser är att Teslas Powerwall 2 just nu inte är gjorda för att kunna driva hushållet vid strömavbrott, vilket är ett stort minus i fråga om krisberedskap. Men priset på Teslas batterier kommer sannolikt att gå ner bara de närmaste par åren i takt med att produktionen ökar i gigafabriken och batterlagringstekniken fortsätter att utvecklas. Det finns även hopp när gäller efterfrågan off-grid förmåga då tex många australienska Tesla-kunder fullkomligt skriker efter batteri-backup i landet där "black outs" eller strömavbrott är mycket vanligt och kan vara långvariga...

I södra Australien bygger Tesla för övrigt just nu världens största batterilagrings-anläggning som kommer vara på hela 100 MW och ska lagra energi från en vindkraftpark på 99 vindsnurror och förse 30 000 hushåll med energi.

Avslutningsvis vill vi understryka att Tesla verkligen inte kommer kunna lösa våra energi-utmaningar själva eller ensamma hitta sätt att hantera vår tids tre största utmaningar: Peak Oil (minskad tillgång till billig olja pga fysiska begränsingar/fallande produktion), klimatförändringar och utvecklingen av artificiell intelligens (AI). Men företaget bör inte betraktas som en liten uppstickare med lyxiga elbilar, de har satt elektriska blixtrar i baken på såväl trasportindustrin som energi-marknaden och förstås många frusterarade människor som väntat på en förändring. Nu måste den fossila omställningen fortsätta på alla fronter och involera hållbar produktion och hållbar konsumtion/livsstil. Energilagring är ett viktigt sådant steg.

Vi äger aktier i Tesla Inc.