I juli skrev Johan ett
inlägg här på bloggen om hur mycket fossil energi i form av olja som slösas bort varje år genom användningen av bildäck. Dessa kemikalie-bomber som rullar oss framåt på vägarna kräver inte mindre än 26,6 liter olja att framställa och hamnar dessutom i naturen eller på platser där de lätt kan fatta eld och sprida föroreningarna vidare även när de pensionerats. Bildäckens framtid blev även temat för
en debattartikel Johan sedan skrev i Dagens ETC.
Men fossil energi, särskilt olja och naturgas finns med i framställningen av så mycket annat vilket både gör oss beroende av ändliga resurser i materialframställningen och samtidigt sprider föroreningar och hälsofarliga ämnen för oss människor och i naturen. För att minska vårt fossila energiberoende är det en lång rad av små och större åtgärder som krävs för att helheten verkligen ska förändras till något hållbart.
Ett inspirerande och viktigt steg för att bryta det fossila energiberoendet
kom idag från Kenya som beslutat att helt förbjuda användningen av plastpåsar i landet. Enligt lagen som trädde i kraft idag förbjuds användningen, tillverkningen och även importen av plastpåsar. Om en bryter mot förbudet kommer det svida rejält, minst 150 000 kronor eller upp till 300 000 kronor alternativt fyra års fängelse... Ska ni på safari-resa till Kenya bör ni alltså skippa plastpåsarna!
Nyheten rapporteras bland annat om av Svt-nyheter idag. Vad som gör det här extra intressant är inte bara vilken resurs- och miljöbesparing det innebär för Kenya, där 100 miljoner plastpåsar ges bort gratis årligen i landets matbutiker. Det är till att börja med en viktig fingervisning för oss i Sverige som gärna slår oss för brösten för att vi är bäst i världen på sopsortering men än så länge bara diskuterat ett förbud för användningen av plastpåsar men alltså ännu inte infört denna till synes självklara åtgärd.
Kanske helt enkelt för att politiker och (de flesta svenskar och boskap) till skilland mot i Kenya och många andra afrikanska länder inte tvingas vandra bland plastpåsar och sopberg. Det en ser och inte förstår kan en som bekant svårligen påverka. Vi i Sverige måste dock påmina oss om att det spelar mindre roll om Sverige är världsbäst på att sopsortera om det globala fossila energikontot fortsätter att tömmas när vi importerar allt från mat till prylar vars framställning och tranporter i praktiken helt är beroende av tillgången till importerad fossil energi.
Sverige boven i dramat
Anpassning och omställning till minskade fossila energitillgångar tar nämligen tid och med de lågt hängande energifrukterna redan plockade börjar det bli bråttom. Att bidra till en minskad plastanvändning i Sverige och andra länder är med andra ord en global angelägenhet, en äkta "win win". Vi måste komma ihåg att de plast och sop-landskap vi ser i tex Kenya skapats med en konsumtionskultur som har sin rot i väst och exporterats till andra delar av världen. Det vi ser i afrikanska länder är ett mikrokosmos av vad som väntar planeten som helhet om inte radikala åtgärder införs för att minska den fossila användningen som möjligjort att energislöseri och en ohållbar konsumtion kortsiktigt kan löna sig utan att de negativa konsekvenserna märks så tydligt i tex i Sverige.
Faktum är att plastpåsen uppfanns i Sverige. Under
1950-talet började plastkassar med handtag säljas globalt av det Norrköpingbaserade företaget Celloplast AB efter att uppfinnaren Sten Gustaf Thulin patenterat plastkassan eller plastpåsen.
Idag använder svenskarna cirka en miljard plastkassar per år (2012) vilket innebär att en genomsnittlig svensk (räknat på 10 miljoner invånare) använder 100 plastpåsar var per år eller nästan två i veckan! Snacka om resursslöseri!
En bidragande orsak till att så många plastpåsar går åt i Sverige hänger ihop med att Sverige tillhör undantagen när det gäller att ge bort små plastpåsar gratis i affärerna...
Kina sparar mycket olja- gratis plastpåsar förbjudet
Kina införde redan 2008 ett förbud för butiker att ge bort gratis små plastpåsar i butikerna. I samband med att förbudet infördes meddelades att butiker skulle kunna få böta motsvarande 10 000 yuan eller knappt 12 000 kronor om det bröt mot förbudet.
Sex månader efter att förbudet infördes
meddelade National Development and Reform Comission (NDRC) att användningen av plastpåsar på stormarknader beräknades ha minskat med 66 procent och eller motsvarande 7,14 miljoner fat olja (1,6 miljoner ton olja). Om vi utgår från att lika mycket sparades resten av det året (2008) innebär det att
Kina sparade in nästa 14,3 miljoner fat olja bara på att förbjuda gratis plastpåsar!
Räknat på 2016 års oljekonsumtion i landet (BP Statistical Review of World Energy) betyder det i sin tur att Kina sparade in mer än hel dag av sin oljekonsumtion med denna enkla åtgärd. Skulle Kina införa ett totalförbud skulle mer än det dubbla kunna sparas in enligt
World Watch institute då Kina gör av med cirka 37 miljoner fat olja årligen för framställa plastpåsar eller motsvarande nästan en halv dags oljekonsumtion i världen.
Användningen av olja i plastpåsar är ännu ett exempel som belyser vad som är en ohållbar ekvation när det gäller vår energianvändning och konsumtion. Just nu vill en växande andel av världens befolkning konsumera och slösa lika mycket energi som västvärlden för att det är likställt med ökat välstånd och framgång. Bara Indien och Kinas befolkning utgör tillsammans nästan 40 % av världens befolkning. Men som vi tar upp
i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet slösar amerikaner och europeer mycket mer energi än tex en genomsnittlig kines även om Kina som land konsumerar mer energi än något annat enskilt land.
Räknar en om energiinnehållet för att framställa, producera och tranportera maten för en genomsnittlig amerikan ska få i sig mat varje dag, skulle kroppsvolymen hos person i USA behöva vara stor som en 40 ton kaskelotval medan en kines energintag för att få mat på bordet idag, omräknat i kroppsvolym skulle motsvara ungefär en 300 kg tung flasknosdelfin. Det är alltså en fullständig omöjlighet att Kinas befolkning kan konsumera mat (och andra prylar och tjänster) i närheten av den omfattning som den genonsnittliga personen gör i väst då den alltså idag är över 100 gånger så hög i tex USA mot i Kina.
Konsumtion och produktion måste var förenlig med de resurser som finns att tillgå främst lokalt och nationellt, detta gäller i synnerhet mat men egentligen de flesta varor. Sverige och många andra högteknologiska länder har mycket att lära om resursanvändning när gäller hela användningskedjan. Bara för att vi inte ser skräpet och slöseriet, betyder det inte att det inte finns eller inte kommer bli ett problem även här.
Leta reda på några fräcka tygkassar och lägg i bilen eller ryggan/handväskan för cykelfärden. Spara pengar och bidra till en hållbar omställning som måste till vare sig vi vill eller ej.
Tygkassen, coolare blir det inte
