2017-06-22

Bocking 14 -en magisk växt alla bör ha i trädgården

Dagen före midsommar kan det kanske passa med liten rapport från plantering av den frösterila Vallörten, Bocking 14 som verkligen tagit fart i Johans trädgård i Dalarna. Här följer så ett inlägg signerat Johan om en planta som alla bör överväga att plantera i sin trädgård.

För drygt ett år sedan var jag på ett inspirerande föredrag i Rättvik där jag fick nys om en till synes magisk planta vars många egenskaper tilldrog min fulla uppmärksamhet, kanske särskilt dess förmåga att återproducera nektar!

"Vallört är faktiskt en av de växter som producerar mest nektar av alla blommande växter i Sverige...och kan fylla på sina nektarförråd på 40 minuter, något som många andra växter behöver ett helt dygn för..." -Sidan 145 i boken Fleråriga Grönsaker

Som biodlare lät det förstås som en självklar investering även om det så här i efterhand kanske kommer visa sig mest vara en växt som attraherar humlor...

Ju mer jag läser om Bocking 14 och när jag nu börjat få en bild av dess växtkraft och egenskaper med egna ögon kan det vara läge att återge detta i ett eget inlägg. Så här följer lite av de tankar och noteringar jag gjort hittills följt av lite bilder av förvandlingen min planta genomgått de senaste fyra månaderna vid min bigård i Dalarna.

Vad som är smått häpnadsväckande med Bocking 14 är att den ska innehålla mer kväve, fosfor och kalium än naturgödsel!

Men detta är bara början på listan över denna frösterila vallörts magiska egenskaper som alltså INTE ska förväxlas med den vilda och mycket invasiva sorten som de flesta betraktar som ogräs. En annan egenskap Bocking 14 har är dess rotsystem. Sätter man vallörten som en vägg runt sina odlingar kan de tacka vare sina rotsystem hålla borta ogräs och invasiva arter som har mycket svårt att bryta sig igenom vallörtens skyddande barriär. Detta har jag ej kunnat pröva själv än då jag bara har en planta men metoden ska med framgång ha använts av bland andra Phillip Weiss vid Stjärnsunds Skogsträgård. Det var från Stjärnsunds finurliga skogsträdgård som specialiserat sig på just fleråriga grödor som jag kom över en liten vallörtplanta i somras. Besök gärna skogsträdgården i Stjärnsund!

Jag frågade Philipp Weiss, en av huvudpersonrena bakom skogsträdågården och boken Fleråriga Grönsaker, i våras om jag kunde göra rotsticklingar innan plantan hunnit bli två år (vilket normalt inte rekommenderas i detta fall) och fick svaret att visst kunde jag göra 4-5 rotsticklingar i alla fall. Jag valde dock att hålla tillbaka min iver och inte ge mig på min enda (då lilla) planta. Det får bli nästa vår tänkte jag... En två-årig moderplanta kan ge upp till 30 rotsticklingar så planterings-festen väntar! En liten magisk vallört-sticking borde bli en perfekt present att ge bort eller för den delen, som utbyte för att komma över någon annan trevlig växt.

Hur tar man då en rotstickling, här följer en beskrivning hämtad från Philipp Weiss genomgång av växten:
"Om man vill etablera ’Bocking 14’ i sin trädgård fungerar det bara med färdiga plantor eller rotsticklingar. Rotsticklingar tas efter att tjälen gått ur marken, eller helst senast precis innan vegetationsperioden börjar. Man lyfter upp rotsystemet med en grep och bryter av stora rotbitar. Det är bäst att ta från plantor som är minst två år gamla, och man kan få mellan 15 och 30 nya plantor från en moderplanta. Sedan klipper man rotbitarna i små bitar, ungefär 3 cm långa. De kan man stoppa ner i jorden direkt. Vill man ha mer kontroll över plantorna är det bättre att sätta dem i små krukor. Sen gäller det bara att ha tålamod, det kan lätt ta till mitten av maj eller början av juni innan de första bladen visar sig. Det verkar som vallört vill vara helt på den säkra sidan vädermässigt innan den skjuter nya blad från de minimala rotsticklingarna."
Vallörten ska även vara rik på bland annat protein (till och med högre än bönor) och är mycket uppskattad av betande djur som getter och hästar. Eftersom bladen kan skördas 5-6 gånger per säsong bör dock djuren roteras över olika betesmarker så vallörten får en chans att hämta sig. Det bästa är dock att göra foder av vallörtsbladen. Mer om det kan ni tex läsa här.

En av personerna som bidragit starkast till att sprida Bocking 14 eller Symphytum x Uplandicum (eller Russian Comfrey på engelska) är engelsmannen Lawrence Hill som redan började experimentera med att ta fram en frösteril vallört på 1950-talet och bildade organisationen Henry Doubleday Research Association, idag Garden Organic. Rad 14 bland Lawrence odlingar och med namnet Bocking från den engelska orten med samma namn, blev "Bocking 14" och är alltså den jag kommit över.  

Avslutningsvis, den magiska förvandlingen av Bocking 14/frösteril Vallört, över bara fyra månader i vår trädgård i Dalarna.


24:e Mars: Resterna av fjolårets lilla planta sticker fram nedanför vedboden...

26:e April: Några små pigga blad tittar fram och bladrester har blivit jord...

31:a Maj: Stora blad växer fram så det knakar, en av bigårdens kupor tittar fram runt hörnet... 

13:e Juni: Bocking 14/Vallörten har nu tagit fart åt alla kanter och är snart en meter hög...

19 Juni: På mindre än en vecka nästan dubbelt så stor och börjat blomma...


22:a juni - Fler blomklasar, mycket insekter och första humlan har inspekterat blommorna... 

Vi får se om bina fixar att flyga in i de hängande blomklasarna och hämta nektar men även om så bara humlor, blomflugor och/eller andra specialanpassade bin och pollinatörer skördar blommornas frutkter (nektar) betraktar jag redan plantering av Bocking 14 -vallörten i vår trädgård som en succé. Vi har förutom att locka fram otaliga insekter, redan skördat en omgång blad som lagts i en hink med nässelblad. Dessa ska sedan enligt konstens alla regler stå i ett par dagar tills det luktar pyton. Då kan det med fördel blandas ut med 10 delar vatten för att sprutas/hällas över jordbubbar och grönsakslanden. Där börjar sedan den riktiga magin!

Johans bigård bara meter från Bocking 14-vallörten...


Topplistekuporna väntar på nya hyresgäster...

Glad Midsommar från oss på Olja för Blåbär!

2017-06-20

Sol- och vindenergi kommer sakta men säkert

I föregående inlägg kikade vi närmare på oljeanvändningen i världen från året som gått. I det här inlägget ska vi diskutera 2016 års utveckling inom förnyelsebart, särskilt vind och sol. Vi utgår även den här gången från den nyutkomna energistatistiken som står att finna i BP Statistical Review of World Energy som ges ut på årsbasis.

Till att börja med kan det vara bra med en överblick över energianvändningen i världen som vi sammanställt i nedanstående diagram.

Datakälla: BP Statistical Review of World Energy 2017, "primary energy consumption by fuel"

Det första vi konstaterar är att den fossila energianvändningen fortfarande helt dominerar på global basis med 85,5 % av den totala energikakan. Men det skiljer sig mycket från land till land och framförarallt slog sol och vind igenom kraftfullt under 2016 om än från låga nivåer än så länge. Dock börjar det bli tydligt vart trenden är på väg. Redan i början av 2015 var den stora nyheten när Qatars elbörs skakades om efter en budgivning för ett fast elpris över 25 år från landets gigantiska 350 MW (Mega Watt) solcellspark och det stod klart att elpriset hamnade på endast 0,0584 dollar per kWh eller motsvarande 51 öre per kWh. Detta helt utan statliga subventioner men med hjälp av anläggningens storlek och förstås många stabila soltimmar i Abu Dhabi.

Under 2016 ska priset på solel i Qatar, enligt VD:n för Dubais elbolag (se uttalandet i dokumentären Fossilbranschens sista strid), fallit till under en tredjedel av det billigaste fossila alternativet, naturgas. Räkna med andra ord med fler jätteanläggningar för sol i Qatar framöver.

I övrigt är den stora förändrigen inom installerad förnyelsebar energi under 2016 Kinas enorma satsning. Under året som gått ökade Kina sin användning av förnyelsebart (alltså ej vattenkraft) med 33,6 % mot föregående år. Men även tex Indien imponerar med nästan 30 % ökning av förnyelsebart mot 2015 men mätt i absoluta termer är Indien ännu långt efter Kina med en förnyelsebar energianvädning på 16,5 mot Kinas 86,1 (mätt i miljoner ton olje-ekvivalenter).

Vindkraften fortsätter att öka mest inom andelen förnyelsebar energianvändning i världen som ökade med cirka 50 % medan solenergin ökade med cirka 33 %. I Kina installerades dock mest sol med 34.54 GW (Giga Watt) solenergi-anläggningar mot bara 23,3 GW vind  (motsvarar cirka 23 kärnkraftsreaktorer). Kina stod för övrigt ensamt för hela världens kapacitetsökning av kärnkraftsanläggningar men dessa står i Kina fortsatt bara för drygt hälften av energianvändning jämfört med den från förnyelsebart inom landet. Sett globalt kommer användningen av förnyelsebar energi troligen gå om kärnkraften inom kanske 3-4 år om nuvarande utveckling fortsätter.

USA är ju lite extra intressant med en ny president som prisar vallöften om kol till väljargrupper och fossilindustrin högre en framtida generationers energitillgång. USA ökade användningen av förnyelsebar enegi med 17,2 % under 2016, det blir ett tungt tåg att stoppa till och med för president Trump. Ja, vind och sol och övrigt om förnyelsebart i USA utgör än så länge bara 3,6 % av amerikanernas energianvändning men slänger vi med vattenkraften som knappt har en fyra gånger så stor installerad kapacitet som lilla Sverige, är vi uppe i 6,2 %. Det går sakta men säkert åt rätt håll även i USA:s energilandskap.

Vi kommer få anledning att återkomma till omställningen av energianvändningen i världen mot förnyelsebart och den fortsatta elektrifieringen av transportsystemen i mer detalj framöver. Trenden är utan tvivel att såväl vind som solrevolutionen och den andra delar av den fossilfria omställningen sprider sig från småskaliga lösningar, till industriella stordriftsanlägggningar och inte längre betraktas av investerare som risky busineess. Den som investerar i fossilindustrin och räknar med stabila utdelningar får leta och fundera ett par vevor till. Utmaningar i massor väntar men även möjlighter för den som anpassar sig och håller sinnet öppet.  


2017-06-16

Kampen mot klockan när de lågt hängande frukterna minskar

Den årliga energirapporten BP Statistical Review of World Energy har nu släppts och vi kan nu överblicka 2016 års energianvändning samt energiutbudet av olika energislag i världen och i enskilda länder.

Vi fokuserar i det här inlägget på oljan men kommer återkomma i ett antal andra inlägg om kolet, förnyelsebar energi och andra delar som även är värda att belysa.

Men innan vi börjar med oljan vill vi understryka det kanske mest positiva med 2016 års siffror. Kolanvädningen i världen fortsatte att minska i fjol och det är nu andra året i rad det sker. Andelen kol i den globala energimixen är nu nere på den lägsta nivån sedan 2004 och utgör nu 28,1 % . Världens primära energikälla i världen är fortfarande oljan som ligger ohotad på knappt 33,3 % av världens energianvändning. Huruvida den minskade kolanvändningen beror på minskad ekonomisk aktivitet i Kina eller satsning på sol och vind i tex Kina och Indien samt nedläggning av äldre ineffektiva kolkraftverk återstår att se men kan ändå betraktas som små, positiva steg i rätt riktning.

Världen har aldrig konsumerat mer olja men det är skillnad på billig och dyr olja

Vad som fortsätter att ske på olje- och gasmarknaden nu är att konventionella, relativt lättåtkomliga energikällor ersätts med mer energikrävande okonventionella energikällor så som skifferolja och skiffergas. Med andra ord krävs det mer och mer energi och pengar för att få ut samma mängd energi vilket gör det mycket svårt för olje- och gasbolagen att vara lönsamma. Nettoenergin eller det som även kallas Energy Return och Energy Invested minskar stadigt.

Detta avspeglas tydligt i oljebolagens balansräkningar. I en läsvärd artikel av Steve St. Angelo på SRSrocco Report kan vi bland annat läsa att mellan tredje kvartalet 2014 och tredje kvartalet 2016 ökade räntebetalningarna på lånen hos 68 olje- och gasbolag från 25 % till 75 %. Dvs 75 % av företagens kassaflöden gick åt till att bara betala räntor på lån, inte amortera/minska dem utan helt enkelt hålla sina långivare, i huvudsak banker nöjda för att kunna fortsätta sin verksamhet.

Kärnproblemet är att upptäckten av särskilt konventionella oljefyndigheter faller år för samtidigt som den konventionell olja vi använder fortsätter att pumpas upp i ökande takt och alltså sakta men säkert dammsuger de jättefält som upptäcktes mellan främst 1957-1973. Världens oljebehov tillgodses alltså i huvudsak av upptäckter som gjordes för mer än 40 år sedan men dessa fylls inte på med nya "energiskatter" utan med betydligt dyrare och energikrävande utvinning av tex skifferolja från USA och oljesand från Kanada för att det helt inte finns någon annan olja att tillgå.

Vi har alltså sannolikt redan passerat eller kommer passera produktionstoppen/Peak Oil för världens konventionella oljeproduktionen inom bara några år. Exakt när vet vi först i efterhand men den okonventionella oljan har bara köpt oss några års tid till produktion och innebär samtidigt att lönsamheten för många oljebolag inom oljeindustrin, särskilt i USA där omställningen mot okonventionell oljeproduktion går som snabbast, pressas hårt. Detta sätter i sin tur press på det finansiella systemet som måste fortsätta att hålla oljeindustrin under armarna utan att oljan kan vara det smörjmedel för ekonomisk tillväxt som dagens ekonomiska system förutsätter. Ingen billig energi/olja in i systemet , inga billiga produkter ut att sälja/konsumera, så enkelt är det.

USA nådde sin konventionella oljetopp, Peak Oil redan 1970 vilket tvingade landet att importera mer och mer olja varje år i takt med att den inhemska produktionen minskade. Men 2009 började USA vända landets importbehov av olja genom att öka produktionen från skifferolja som sedan dess ökat varje år. Först i fjol, 2016 minskade produktionen med 3,2 % men det hör sannolikt i huvudsak ihop med ett lågt oljepris som gör det mycket svårt för amerikanska bolag att motivera en fortsatt ökad produktion när det ändå inte ger någon vinst.

Ett lågt oljepris och förstås en ökad produktion från framförallt Iran, Irak, Saudiarabien och Ryssland har gjort att världens oljemarknad mer än väl mättats och efterfrågan kunnat mötas trots minskad produktion från tex USA. Peak Oil har därför snabbt kommit att avfärdats eller utbytts till ett nytt narrativ om "peak demand" eller att förnyelsebar energi snabbt ska kunna ersätta behovet av oljan. Detta är felaktigt då vi fortfarande tex ser att konsumtionen av olja ökar i länder som Kina och Indien, i fjol med 3,3 respektive 7,8 % mot föregående år. Med växande medeklasser i dessa länder ökar konsumtionen av energi och då primärt olja och det kommer krävas mycket mer än bara elbilar och elbussar, solenergi, för att vända den utvecklingen snabbt. Vi måste även förändra vår livsstil.

Det finns mycket att analysera närmare i BP Statistical Review 2017 som vi rekommenderar att en kikar igenom men det återkommer vi till de närmaste veckorna.

Vi konstaterar dock nu precis som många gånger tidigare att vi plockat de lågt hängande frukterna först och på grund av det nu har en begränsad tillgång till konventionell/billig olja . Detta är skälet till att vi tvingas ställa om och använda mer energikrävande och oftast miljöskadlig utvinning av annan olja, det är fysiska resursbegränsningar och ekonomisk drivkraft och inte främst följden av teknologisk utveckling som många gärna vill få det att låta som. Men utan insikt om detta riskerar mycket energi och rersurser investeras i teknologi och infrastruktur som inte är hållbar i en framtid där inte billig fossil energi längre finns att tillgå eller vi kan använda med hänsyn till planetens klimat.

Glädjande nog sker det samtidigt på många håll i världen en satsning på sol- och vindenergi och även en omställning av transportsektorn som kan göra övergången till en fossilfri framtid mer hanterbar och ge många framtidshopp och inspiration. En bra sammanfattning av detta finner ni i den sevärda dokumentären "Fossilbranschens sista strid" som nu går att se på Svt-play.

Trevlig fredag!


Fossilbranschens sista strid

2017-06-13

Tesla Model 3 banbrytande men Tesla lastbil en game changer

Det pågår mycket spekulationer just nu om Teslas kommande elbil, sedanen Tesla Model 3.
Kommer den i grunden kunna skaka om bilindustrin? Tesla var från början bara den lilla rebellen, elbilstillverkaren som stack ut i mängden i övrigt fossildrivna bilar men Tesla har blivit mer än så då företaget åtminstone mätt i marknadsvärde redan är större än Ford. Men sett till produktionsvolym är Tesla förstås ännu en liten spelare där produktionsvolymer i miljoner per år är det enda som räknas. Å andra sidan ska elbilstillverkaren från Kalifornien kanske mer betraktas som ett blivande energibolag... men det får vi fördjupa oss i en annan gång.

Att Tesla ännu är en lite biltillverkare blir tydligt när vi tex betänker att världens tredje största biltillverkare, amerikanska General Motors under 2016 snitt producerade cirka 10 gånger fler bilar per månad än Tesla gjorde under samma period på årsbasis (cirka 80 000 bilar). Men jämförelsen är orättvis då uppskalning av produktion tar tid och Tesla fortsätter att öka månad för månad. Att Tesla skulle nå 500.000 producerade elbilar per år 2018  (ca 5 % av GM:s årsproduktion som jämförelse) är därför inte otänkbart men vi menar att även om den milstolpen nås finns det en annan som så få ännu diskuterat eller tagit på allvar som vi menar kan bli betydligt viktigare. Nämligen Teslas spark i baken på övriga tillverkare när det kommer till omställningen av tunga transporter på väg från diesel till ren eldrift.

I ett tidigare inlägg diskuterade vi Teslas, Nikola Motors och Einrides, ja även Scania/Siemens satsningar på tunga eldrivna lastbilar. Nej, Nikola Motors lastbilar kommer drivas med i huvudsak stora vätgastankar i likhet med Toyota som fortsätter sin vätgassatning trots att, för att låna en talande formulering från en artikel i Wired om just Toyotas vätgassatsning:
"...Men det finns ett skäl till att till tekniken med bränsleceller, trots 50 års utveckling inte slagit rot. Det har inte funnits några incitament för att bygga infrastruktur för vätgas, så det finns ingenstans att fylla på tanken och trots att väte är den vanligaste förekommande byggstenen i universum,  krävs det mycket energi för att konvertera det till flytande form."   
Idag framställs vätgas i huvudsak med hjälp av fossilgas (naturgas) och även om Nikola Tesla och Toyota kan lyckas producera detta i enorma mängder med hjälp av omfattande solcellsanläggningar i direkt anslutning till vätgasanläggninar, förefaller detta som ett minst sagt omständigt sätt att kringgå problemet med räckvid och energi för att driva tunga lastbilar eller i Toyotas fall även bilar. Varför inte bara plugga in i väggen hemma eller vid snabbladdningsstationer för el där dessutom energiförlusterna är minimala?

Detta leder oss till den stora frågan. "Ja, men inte kan väl en tung lastbil köras med ren batteridrift? Scanias och Siemens försök med trådar längs motorvägen visst men...".

Tillgången till litium har vi diskuterat tidigare och kan läsas om här.

Men med anledning av bland annat ett uttalande av Elon Musk (VD:n för Tesla) under årsstämman nyligen får nog tvivlare ta och fundera om det verkligen stämmer. Vi vet ju sedan tidigare att Tesla i september ska visa upp en protyp av en tung eldriven lastbil. Men under årsstämman meddelade Musk inte bara att företaget skulle tillverka eldrivna tunga lastbilar "i riktiga produktionsvolymer" inom 18 månader utan att stora åkerier redan fått provköra lastbilen och komma med synpunkter hur den skulle kunna anpassas bättre för deras behov men att de redan nu är så entusiatiska att de vill beställa den.

Med andra ord har Tesla med all sannolikhet redan funnit ett sätt att göra eldrivna lastbilar konkurrenskraftiga med ren batteridrift även under längre sträckor. Låt oss därför leka med tanken att Tesla har på sig minst 1,5 år på sig att bygga upp ett snabbladdningsnätverk för lastbilar mellan amerikanska väst- och östkusten samt åtminstone norröver mot Kanada, för att leva upp till sitt löfte på 18 månader innan "riktiga volymer" nås.

Slutsatsen av detta blir otvetydigt att Tesla kan vara på väg att skaka om lastbilsindustrin ordentligt. Det är ju tex fullt möjligt att frigöra massor med utrymme och vikt på en lastbil genom att tex plocka bort motor och bränsletankar, särskilt från amerikanska lastbilar som inte är så kompakta som tex Scanias och Volvos (åtminstone de Euopeiska varianterna). Det finns dessutom mycket plats för batteripack som dessutom kan tryckas in i hytten om den minskas ner. Tesla kan ju tex satsa på tunga lastbilar som inte behöver ha de största och lyxigaste hytterna med motiveringen att förarna ändå kommer vara piggare och ja inom inte så många år (3-5 år?) inte ens behöver köra lastbilen. Detta då lastbilen med Teslas självkörande teknik kommer köra först delvis själv men i takt med att regelverk anpassas kommer kunna köra helt själv där förarna mest är med som lastskötare och möjligen för körning vid vissa oförutsedda moment.

Med tanke på utsläppen som skadar såväl människor/djurs hälsa som planetens förmåga att släppa ifrån sig värmestrålning, skulle eldrivna lastbilar vara en välkommen förändring även om vi samtidigt hoppas att såväl sjöfarten (eldriven och segel) som järnvägen kan axla huvudansvaret för tunga godstransporter framöver för att minimera behovet av vägtransporter. Eller för den delen, andra smarta transportlösningar för transport av tungt gods, tex Podcar-systemet som byggs i Sydafrika.

Utvecklingen av batteridrift/ren eldrift för tunga lastbilar bereder samtidigt vägen för en snabbare utveckling mot mindre lastbilar och fordon som kan täcka transportbehoven lokalt och regionalt som vi bör säkra som ett avgörande led i vår matförsörjning och krisberedskap.  

Vi äger aktier i Tesla.
Teslas eldrivna lastbil?

2017-06-07

Svenska Clean Motions tuk tuk tar fart i Indien

För knappt två veckor sedan filmade vi Bzzt Stockholms release av sin nya elpodtaxi-service i Stockholm. 18 elpoddar eller eldrivna tuk tuks tillverkade av det svenska företaget Clean Motion rullade ut på Stockholms innerstadsgator. Se videon nedan:



Sverige är hemma-marknad för Zbee:n som är det riktiga modellnamnet för denna eldrivna tuk tuk eller tekniskt sett elmopedtaxi men den överlägset största marknaden och där det redan rullar 50 elpoddar, är Indien. Indiska avdelningen av Clean Motion rullar i snitt ut två elpoddar i landet varje dag, en siffra bolag siktar på att öka till 10 per dag i slutet av detta år.

Zbeen tillverkas i Trollhättan och Clean Motion har nyligen tecknat ett avtal med NEVS för att hyra en del av fabriken i Trollhättan för att kunna öka sin produktion av elpoddarna.

I en läsvärd artikel Business World India intervjuas Anil Arora, Clean Motions marknadschef för Indien som nu räknar med att företaget inom tre år går med vinst på 1,3 miljarder kronor (Rs 1000 crore omräknat från US dollar till SEK). Med nuvarande börsvärde på 187, 8 miljoner kronor låter detta förstås som fantastisiffor men med tanke på den indiska marknadens storlek för tuk tuks och behovet av utsläppsfria transporter i landets mångmiljonstäder, är det ingen omöjlighet.

Enligt Indiska regeringens senaste planer ska landet bara sälja elektriska fordon inom 13 år, senast 2030. Årligen dör hela 1,2 miljoner människor i Indien på grund av utsläppsrelaterade skador och landet kan uppenbarligen inte länge vänta på fordonstillverkarna ska ställa om till eldrift eller tillåta att alla indier med nytt körkort automatiskt ökar utsläppen för att de tvingas välja bensin/diseldrivna fordon. Indien som tillika är världens tredje största oljeimportör efter Kina och USA, har enorma pengar att spara på att istället investera dessa i förnyelsebar energi och infrastruktur för framtidens transportystem.

I Indien rullar just nu 50 Zbees/elpoddar i DF Cyberhub i indiska staden Guargon men under året kommer fler bland annat rulla ut i ett av Indiens största köpcenter, Mall of India (Noida).

I Indien har Zbeen blivit godkänd och klassad inom den internationella L5 kategorin vilket innebär att den får köra i 25 km/h. I Sverige är den klassad som moped klass I (EU-moped) vilket innebär en maxhastighet på 45 km/h. I Indien står ofta stadstrafiken nästan still vilket innebär att 25 km/h räcker gott och väl. Zbeen kan likt andra tuks tuks ta sig fram lättare än större fordon men väsnas inte (ja förutom tutan) och släpper inte ut några föroreningar.

Mindre elfordon av den här typen innebär ett minskat behov av stora personbilar inom storstäder men med en räckvidd på 6-9 mil per laddning ser vi även hur de skulle kunna användas av tex svenska kommuner och fastighetsskötare mm då de snart kommer börja säljas även som lastpodd där de två passagerarplatserna bak byts ut till ett lastutrymme.

Till en början kommer Zbeen till skilland mot i Sveige inte säljas direkt till privatkunder i Indien då laddningsinfrastrukturen inte är redo för detta ännu på många ställen. I Indien säljer Clean Motion istället dessa elpoddar till taxibolag eller liknande som kör Zbeen i flottor där laddningen är säkrad på speciella platser.  

Enligt indiska marknadschefen Anik Arora kommer många av komponenterna och själva sammansättningen av poddarna, för poddarna som ska säljas i Indien, ske inom landet framöver men större delar som tex batterier och motor kommer fortsatt att tillverkas i Sverige och skeppas till Indien. På detta sätt räknar företaget med att få ner priset per podd i Indien med cirka 38 %. Hur fort detta kan ske återstår att se men redan nu tillverkas tex främre fönsterutan, säten och bromspedaler i Indien.  

Vi kommer fortsätta att följa utvecklingen för Clean Motions elpoddar som verkligen behövs som ett viktigt komplement till andra utsläppsfria transporter.

Vi äger aktier i såväl Clean Motion som Bzzt Stockholm men har inte fått någon ersättning för att skriva detta inlägg.

2017-06-03

Johan mfl skriver i DN-Debatt "Vi väljer bort flyget"

Johan har nu varit med och skrivit ännu en debattartikel, idag i DN-debatt tillammans med bland andra Kevin Anderson (professor i klimatledarskap Uppsala Universitet samt klimat och energi University of Manchester), Malena Ernman (hovsångare och artist), Björn Ferry (olympisk guldmedaljör i skidskytte och skogsbrukare), Heidi Andersson (flerfaldig världsmästare i armbrytning och numera planetskötare), Staffan Lindberg, (skådespelare, skribent och koldioxidbantare).

Ni finner artikeln på webben och i troligen i dagens pappersupplaga.

Se gärna även Johans debattartikel i Landets Fria som publicerades igår som även den berör behovet av att bryta vårt fossilberoende.

Johan har sedan tidigare skrivit en rad olika debattartiklar bland annat nyligen i SvD om bidöden som hotar stora delar av vår matförsörjning.

2017-05-30

Replik "Utvinning av olja och gas i Sverige gynnsamt för klimatet"...

Den 11:e maj skrev Johan en debattartikel i Landets Fria med anledning av SGU:s rapport om konsekvenserna av ett förbud mot landbaserad olje- och gasutvinning i Sverige. Artikeln skrevs tillsammans med Mattias Ahlstedt, ordförande för Naturskyddsföreningen i Dalarna. Annika Elmqvist intiatiativtagare till klimatriksdagen 2014, Stellan Tengroth, författare och föreläsare, Staffan Lindberg, musiker och författare, Christian Tengblad, 350.org och Eva Gustavsson, civilingenjör teknisk fysik.

För en liten stund sedan replikerade Kees Jongepier i en märklig artikel i Landets Fria. Jongepier är från Norges teknisk- och naturvetenskapliga universitet och styrelseledamot i Draupner Energy AB.

Vi börjar med huvudargumentet som Jongepier likt många inom olje- och gasindustrin desperat klamrat sig fast vid när kritik riktas mot naturgasutvinningens bidrag till utsläpp och det uppdagas att den inte är miljövänlig eller minskar utsläppen jämfört med koldioxidutsläpp från kol och olja. Jongespier skriver:

”Naturgas kan, om den ersätter till exempel olja eller kol, bidra positivt till nettoutsläpp av växthusgaser och också minska utsläppen av svavelföreningar med mera” och ”Som också beskrivs i EU-kommissionens Roadmap 2050 är naturgasanvändning (som ersättning för olja och kol) också kritiskt på kort till medellång sikt för omställningen i energisystemen.”

Tyvärr kom inte nedanstående stycke med i den artikel vi skrev i Landets Fria, då den klipptes ner av tidningen för att få plats. Så här skrev vi i den ursprungliga artikeln:
"Forskning vid bland andra Cornell University i USA tyder dock på att cirka 12 % av all fossilgas som utvinns från skifferformationer läcker rakt ut i atmosfären. Många mätningar tar inte hänsyn till metanutsläpp vid borrningar, transport och förvaring av gasen, där läckage kan förekomma, därför krävs mer forskning. Faktum kvarstår att metangas är en minst 25 gånger så kraftfull växthusgas som koldioxid, vilket innebär att läckage även av mindre mängder får stor effekt på klimatet." 
Så nej, naturgas är inte bättre än kol och olja! Att framställa naturgas som miljövänlig är fel i sak, det är en fossilgas, ej en "naturgas" och inte ens i jämförelse med kol och olja kan detta hävdas med vetenskapliga belägg. Ja, det är osäkert hur mycket fossilgas (naturgas) som läcker ut vid utviningen av denna men tills detta är klarlagt och med tanke på att mentagas är minst 25 gånger så kraftfull är det minst sagt osannolikt att den skulle vara bättre än koldioxidutsläpp från kol och olja, snarare kan det till och med vara tvärtom: Fossilgas är för att låna Donald Trumps favoritord "bad".  

Sedan kommer nog dagens knorr som får en att ta sig för pannan:  
"Landgrens med fleras slutsats att ett förbud mot utvinning av olja och naturgas skulle ha stort signalvärde till omvärlden om att Sverige tar utsläpp av växthusgaser på allvar måste ifrågasättas. Signalen skulle snarare vara att Sverige och regeringen inte har förstått att inhemsk produktion av olja och – särskilt – gas reducerar utsläpp av växthusgaser. Vi skall inte hellre överlåta till andra länder att lösa uppgiften att skaffa nödvändiga olja- och gasresurser till gagn för mänskligheten. I stället borde Sverige och regeringen koncentrera sig på att uppmuntra till minskad konsumtion av olja och gas, eftersom små beteendeförändringar kan ge stora klimat- och miljövinster".
Så Sverige, som utan framgång producerat i några nämnvärda volymer olja eller naturgas någonsin, där SGU klargjort att förutsättningar för detta pågrund av vår bergart är begränsade ska alltså låta några små olje -och gasbolag lura svenska aktiesparare till att jaga några droppar olja och internationellt sett små volymer fossilgas (naturgas), för att det är dubbelmoral att importera olja av andra länder som har en etablerad produktion? Signalvärdet ligger i att minska behovet av import genom minskad användning och visa andra länder att det är möjligt och nödvändigt för klimatet såväl för en snabb anpassning till det faktum att vi närmar oss den globala produktionstoppen för olja, på grund av Peak Oil. 

Att importera mindre mat och varor för att i högre usträckning istället producera dessa lokalt och regionalt minskar transport och oljebehovet radikalt. Det om något har ett betyande signalvärde för andra oljeimportörer och oljeexportörer som ser om sin egen ekonomiska framtid. Framtiden är inte fossil, ju fler och ju förr människor och företag inser det, desto större möjlighet har vi att ställa om på ett hanterbart sätt och bygga något som inte är begränsat till en 250 års kort fossil bubbla i historieböckerna.  

Vi går på djupet med världens och Sveriges fossila energiberoende och visar vägar framåt i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet. 


2017-05-29

Trump blir frånkörd av Kina och Sveriges oljeberoende 2016

Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI) har nu släppt sin årliga energirapport SPBI Branschfakta. Rapporten ger en översiktlig bild över energianvändningen i världen men tittar särskilt på Sveriges användning av olja däribland importen av råolja, färdiga fossila bränslen och biodrivmedelsanvändningen. Den är obligatorisk läsning för den som vill ha koll på Sveriges oljeberoende och transportsektor.

Vi börjar med att notera att efterfrågan på olja globalt steg under 2016 med 1,6 miljoner fat per dag mot föregående år. Detta följer trenden som vi understrukit många gånger här på bloggen. Världen fortsätter att öka konsumtionen av olja år för år och har har alltså aldrig tidigare använt så mycket olja som nu.

Huvudskälet är fortfarande en växande global befolkning där i synnerhet en framväxande medelklass i Kina och Indien får störst genomslag. Rikedom och status är synonymt med stora bränsleslukande bilar i dessa länder och för de som köper sina första bil spelar priset vid pumpen mindre roll.

Detaljerade siffror, land för land och då särskilt Saudiarabiens och andra OPEC-ländernas ökade inhemska konsumtion kontra export får vi veta i mitten av juni när den årliga energibibeln BP Statistical Review of World Energy 2017 släpps. Vi kommer förstås kommentera den då.

Ett lägre oljepris under året som gått har även klart påverkat amerikanska konsumenter som tankat på mer. Under 2016 sjönk genomsnittspriset för Brentoljan (världsmarknadspriset på olja) till 45 dollar per fat, från att 2015 ha legat på 54 dollar per fat. Detta påverkade hela oljeindustrin som med ett överutbud på marknaden och ett oljepris som för många oljebolag innebar låg eller ingen lönsamhet, drog in på framtida investeringsprojekt med hela 60 miljarder dollar eller motsvarande 520,2 miljarder SEK.

Detta kommer sannolikt få långtgående inverkan på världens oljeproduktion om några år, när investeringar som planerats för de närmaste åren inte resulterar i den förväntade prodouktionen från dessa nya oljefyndigheter.

I SPBI:s Branschfakta 2017 står det dock något intressant:
"Den minskning av investeringar i ny produktionskapacitet som förväntades inträffa slog tydligt igenom under 2016. De internationella oljebolagen genomförde neddragningar i sina investeringsbudgetar med ca 60 miljarder dollar under åren 2015 och 2016. Investeringsnedgången minskar möjligheten för framtida oljeproduktion. Branschens naturligt cykliska karaktär ökar därmed sannolikheten för en bristsituation närmare 2020".
SPBI talar om en bristsituation och syftar då på  förändringar i tillgången på marknaden orsakade av minskade investeringar nu. Men vad som gör detta anmärkningsvärt är när vi kopplar samman detta med att några av världens ledande geologer, däribland David Hughes pekar på att USA:s skifferproduktion av olja beräknas nå sin högsta nivå just kring år 2020, enligt Hughes rent av 2019. Vi riskerar alltså hamna i en situation där den oljeproduktion som i USA ersatt fallande oljeproduktion i konventionell oljefält når sin topp/peak samtidigt som avsaknaden av investeringar i andra delar av världen ytterligare bidrar till att förvärra den bristsituation som då uppstår.

Om vi når en topp för världens globala oljeproduktion, konventionell + okonvenntionell 2020 eller några år senare vet vi först i efterhand. Men fallande nya investeringar i form av prospektering efter nya oljefyndigheter och det faktum att en växande andel av USA:s oljeproduktion utgörs av produktion från skifferformationer, en olja som är dyrare och mer energikrävande att utvinna -talar för att 2020 kan bli minst sagt utmanande för oljemarknaden och därmed världsekonomin.

Vad som blir avgörande för hur svår en bristsituation blir är förstås inte bara hur mycket olja som produceras totalt utan hur mycket som blir tillgängligt på den globala exportmarknaden av den olja som produceras. Om Saudiarabien och andra OPEC-länder samt Iran tex fortsätter att konsumera mer av sin egen produktion blir det mindre och mindre olja kvar för oljeimporterande länder däribland Sverige. Frågan är därför hur mycket av den globala exportmarkanden för olja kommer att ha krympit fram till 2020, dvs vilka länder utanför Kina och Indien som ännu kan tillgodose sitt importbehov av olja.  

Sveriges oljeberoende 2016 


Datakälla: SPBI, Branschfakta 2017

Vi noterar som tidigare att Sverige importerar råolja och exporterar cirka hälften av denna i form av förädlade produkter som diesel och bensin. Med andra ord kan Sverige vara utan hälften av den råolja som importeras till landet. I SPBI:s rapport utläser vi även att importen av råolja minskade med cirka 2 % under 2016 mot föregående år vilket är positivt men samtidigt ökade importen av "flygbränslen och övriga färdiga bränslen och drivmedel" med 14 % mot 2015. Här räknas inte diesel och bensin med men även dieselimporten ökade medan bensinanvändningen fortsätter att sjunka i takt med att en större andel bilar i Sverige kör på diesel.

SPBI konstatererar i rapporten (med siffror från Bil Sweden), att Sveriges bilflotta till 97 % består av bilar som främst drivs på diesel och bensin. Av nybilsregistreringarna 2016 var 52 % dieselbilar och 39 % bensinbilar, eller 91 % fossildrift totalt. Det är dock noterbart att bland nyregistreringar har rena elbilar passerat 1 % gränsen och laddhybrider är nu uppe i 3 %.

När det gäller råoljeimporten domineras den av olja från Ryssland där den ligger kvar på nästan oförändrad mot 2015, med en minskning från 43 till 42 procentenheter, importen från Venezuela och Nigeria ökar något med 0,5 repsektive 0,4 procentenheter. Noterbart är att importen från Norge minskar från 25,9 till 23,5 %. Men mest anmärkningsvärt är att Irak plötsligt dykt upp med en egen post, betydligt större än Storbritanninen, med hela 2,4 %. Vem vet, kanske har vi där förklaringen till den sekretessbelagda posten 2014? Eller var det Saudiarabien då?

Vem hade trott det? Kina tar över miljöarbetet och leder eltransportomställningen

Många oroas nu över vad som händer om (ja, eller snarare när) Trump hoppar av Klimatavtalet från Paris. Men kanske ska vi istället fundera på hur Kina kommer reagera på detta, de skrattar nog snarast över hur Trump-administrationen bara lämnar över strålkastarljuset till Kina som övriga världen nu tittar på efter inspiration och ledarskap i klimatarbetet. USA:s industri kommer bli fullständigt frånåkta inom särskilt transportsektorn om de inte bara ska verka på den amerikanska marknaden där de under Trump-adminstratoinen uppmanas sälja stora bensin- och dieselbilar som om eltransportomställningen och klimathotet inte existerade. Förhoppningsvis är amerikansk industri smartare än så, de har ju åtminstone Tesla.

Hur kommer då övergången till fler eltransporter och självkörande fordon påverka tillgången till olja på världsmarknaden och hanteringen en fallande oljeproduktion globalt på grund av Peak Oil?

Ser vi globalt hänvisar SPBI i Branschfakta till IEA:s prognoser där antalet elbilar och hybrider ska öka till 10 miljoner bilar 2020 från dagens cirka 2 miljoner. Enligt samma prognos ska antalet bilar som kan plugga in i elkontakten bli 30 miljoner till antalet 2025. SPBI hänvisar sedan till IEA som dragit slutsatsen att minskningen av efterfrågan på olja endast blir 0,3 miljoner fat per dag till 2025.

Här är det värt att fundera en vända till. Om vi tittar på Kina, världens enskilt största bilmarknad och där elbilsfärsäljningen ökar enskilt mest såldes det 2016 hela 23,9 miljoner bilar. Kina som har satt som mål att 10 % av nybilsförsäljningen redan 2020 ska vara el- och hybridbilar. Detta innebär 2,9 miljoner bilar, varav sannolikt minst 2,1 miljoner kommer vara rena elbilar (om vi räknar med noll ökning från 2016 års värde).  I Kina är till skillnad mot tex Sverige nämligen 3 av 4 plugginbilar som säljs rena elbilar.

Till detta ska läggas att alla nya bussar och mindre fordon inom städer och mindre städer i Kina som köps in av staten är rena elfordon. Men om vi nu räknar globalt och tex utgår från 2016 års försäljningsökning på 42 % och utgår från en konstant ökning på 42 % fram till 2025, innebär det att över 25 miljoner pluggin-bilar kommer säljas 2025. Redan år 2020 kommer 4,4 miljoner plugginbilar säljas på den globala marknaden.

Men vad som verkligen kan få dessa siffror att accellerera och göra att nybilsförsäljning av elfordon skakar om transportsektorn i raketfart är utvecklingen av självkörande fordon och eldrivna lastbilar. För vilken självkörande bil blir billigast att betala för som tjänst, en eldriven eller en fossildriven? Detta talar för att självkörande bilar kommer blir eldrivna för att pressa driftskostnaderna, särskilt för alla de taxibolag och olika tjänster som kommer erbjudas med självkörande bilar de närmaste 3-5 åren.

Med Teslas uppvisning av en ny tung lastbil i september och bolaget Nikola Teslas nya vätgaslastbil, kommer även detta segment elektrifieras och troligen nå ansenliga försäljningsvolymer fram till 2025 som känns VÄLDIGT långt borta med tanke på hur snabbt elektrifiering går nu.

Slutsatsen blir att elektrifieringen och automatiseringen av eltransporter de närmaste åren kommer få en tydlig inverkan på användningen av olja inom drivmedelskonsumtion. Sannolikt betydligt mer än de 0,3 miljoner fat per dag till 2025 som IEA förutspår men exakt hur mycket återstår att se.

Vad det gäller Sverige är det positivt att intresset för eltransporter stadigt växer, inte bara när det gäller elbilar utan även eltuktuks, elbussar och kanske tråddrivna lastbilar med Scania och Siemens.
Samtidigt har Sverige en lång väg att vandra och måste styra bort från dieselbilar och import av råolja och färdiga bränslen som tex dagens svenska jordbruk och transportsektor är helt beroende av.

2017-05-25

Nu är Bzzt Stockholms elpodtaxi här

Igår deltog vi vid lanseringen av Bzzt Stockholms nystartade elpod-taxibolag i Vasastan, i Stokcholms innerstad. Vi fick möjlighet att provköra en av de 18 taxipodarna som sattes i trafik igår och äran att agera ledarbil med en elbil (Tesla Model S) för att filma hela kortegen när samtliga podar skulle ta en premiärtur tillsammans innan de for iväg på olika håll för att hämta sina första kunder.

Vi har gjort en liten film om Zbees podtaxi-lansering, inklusive Roberths provkörning och rundvisning av podtaxin samt Johans intervju med Per Nyrenius, marknadsdirektör vid Bzzt Stockholm. Detta är inte rekationell reklam men vi har investerat i såväl Bzzt Stockholm som i Clean Motion (tillverkaren av Zbee-podden).

2017-05-23

När den elektriska tystnaden kom till Stockholm

I lördags deltog vi i en elektrisk karavan där 37 olika Tesla-elbilar körde genom några av Stockholms mest kända gator. Tesla Club Sweden bjöd nämligen in Tesla-ägare och andra elbilsintresserade till klubbens årsmöte. Vi filmade det hela från en Tesla Model S.

Bilarna av modellerna Tesla Model S, Tesla Model X och Tesla Roadster samlades först utanför Teslas Service center i Infra Ciy, nära Upplands Väsby utanför Stockholm. Här fikades det och samtalades om elbilar och Tibor Blomhäll som ligger bakom Tesla Club Sweden och den läsvärda sidan om elbilar, höll ett trevligt tal.

Tibor berättade bland annat att syftet med karavanen inte främst var att visa upp Teslas flotta elbilar utan att visa Stockholmarna hur tyst staden skulle kunna vara om det bara rullade elbilar på gatorna. Vidare berättade Tibor att de närmaste dagarna kommer Tesla passera 3000 levererade elbilar i Sverige, en sammanfattning av Årsmötet finner ni här.

Tesla Club Sweden är Sveriges största klubb för elbilsägare och är öppna för alla, inte bara ägare av Teslas elbilar. Vi tackar för trevliga samtal och en härlig tur genom Stockholm.

Nedan följer vår video. Senare i veckan kommer vi följa upp med en video om ett betydligt mindre men spännande elfordon som kommer börja rulla på Stockholms gator imorgon.

Vår tur med 37 Teslor genom Stockholm

2017-05-19

"AI-utvecklingen kan inte stoppas, bara omfamnas"

Ja så sammanfattar entreprenören och investeraren Volker Hirsch AI-utvecklingen i TEDx-presentation som hölls i Manchester för ett par månader sedan. På ett ovanligt enkelt sätt sammanfattas mycket av den senaste utvecklingen inom Artificiell Intelligens och automatisering inom tillverkningsindustrin och informationsteknologin.

Hur påverkas arbetsmarknad, utbildning och hur ska vi anpassa oss till en ökad automatisering och utbredning av artificiell intelligens? Det är några av de frågor som Hirsch berör på ett tänkvärt sätt.

Vad som är intressant är när man kopplar samman det som sker inom AI med utvecklingen mot självkörande elbilar. Nyligen kom tex rapporten Rethinking Transportation 2020-2030 där en omvälvande och mycket snabb omställning för bilindustrin beskrivs som "bara runt hörnet". Tesla Club Sweden har i en läsvärd artikel med den talande titeln "Din sista bil" sammanfattat rapporten på svenska med bland annat:
"År 2024 upphör i stort sett nybilsförsäljningen – ingen kommer vilja köpa nya bilar längre..." 
"...De självkörande taxibilarna blir så billiga i drift att de inte bara blir billigare än att köpa en ny bil – de blir billigare än att tanka din befintliga bensin- eller dieselbil också! Det blir billigare för folk att åka självkörande taxi än att sätta sig i egen bil och åka själv. Det är den prisskillnaden som är orsaken till snabba omställningen."

Rapporten har i veckan belysts av bland andra Financial Post.

Man behöver inte hålla med om tidsramen och det finns många frågetecken tex om hur litiumproduktionen ska kunna matcha efterfrågan på litiumbatterier men automatiseringen kommer oavsett förändra vårt förhållande till personbilen i grunden och troligen långt snabbare än de flesta idag kan föreställa sig.

Vi kommer säkerligen få anledning att återkomma till Rehinkx-rapporten men så länge hänvisar vi till föregående inlägg om Norges frammarsch på eltransportfronten samt tidigare inlägg om AI-utvecklingen och rekommenderar förstås att en kikar på Volker Hirsch video nedan.

Trevlig fredag!

2017-05-17

Norge: Från oljekonge till elchock?

Vi följer upp måndagens inlägg om eltransporter och Kinas nya moderna och expanderande variant av Sidenvägen med en ny eltråd. Denna gång är det Norges satsning på mindre omnämnda eltransporter som står i fokus, två nyheter som kan betkratas som elchocker i dubbel bemärkelse...

Norge är som bekant känt som Europas oljemecka men då landets ekonomiska tillväxt mätt i BNP får svårt att växa i takt med att landets oljeproduktion fortsätter att falla de närmaste åren måste landet se över sina alternativ. Norge nådde ju sin oljetopp/Peak Oil redan 2001 och har sedan dess sett sin oljeproduktion halveras fram till idag. Oljeproduktionen har ökat något de senaste åren men är sett till norska Oljedirektoratets senaste siffror för mars månad på drygt 1,7 miljoner fat/dag i genomsnitt, ännu bara dryga hälften av produktionen under toppåret för över 15 åt sedan.

Men här väcks en intressant tanke. Har den norska regeringen insett att de måste ställa om sin oljeberoende ekonomi snabbt för att hantera en minskad oljeproduktion? Eller är det helt enkelt så att norska företagsledare och norska invånare insett att de måste ta saken i egna händer för att olje- och gasindustrin och norska regeringen sitter i samma gamla läckande båt och inte klarar att ställa om till fossilfritt tillräckligt snabbt?


Norsk oljeproduktion under 2016

Förändringarnas vindar blåser i Norge!
Vi har tidigare skrivit mycket om hur Norge räknat per capita tveklöst är det land i världen med flest antal elbilar på vägarna, Johan hade i somras tex inga som helst problem att köra en elbil från Dalarna till Stavanger på Norges väskust. Men mindre känt för många är att det även tillhör de länder som satsar mest på fristående cykelleder just nu som en del i landets arbete för att minska oljeberoendet och utsläppen i landet största städer. Om detta kan ni läsa mer om tex här.

Vad som är anmärkningsvärt är hur snabbt intresset för cykling och då särskilt elcyklar har vuxit i Norge på bara några år. Ny Teknik rapporterade igår att 80 000 elcyklar beräknas säljas i landet i år. Detta från att för bara fem år sedan legat på 2000 nyregistrerade elcyklar. Om branschorganisationen Norsk Sportsbransjeforening får rätt i sin prognos för årets uppgång blir det en dubblering sedan fjolårets försäljning.

I Norge rullar det redan 10-tusentals Teslor och flera hundra tusen rena elbilar av olika slag och även om det är imponerande att elbilslandet nyregistrerade 30 000 nya elbilar bara i fjol är det ännu viktigare för landets fossilfria omställning att så många väljer cykeln. Cykeln kräver mindre underhåll av vägarna och kräver mycket mindre energi för att producera. De går till och med att köra när batteriet inte funkar längre!

Så till en annan elektrisk transportnyhet från våra avlånga granne i väst som även den rapporterades om av Ny Teknik igår.

Självkörande, eldrivet containerfartyg i Norge
Nyligen skrev vi om att Sverige i sommar kommer få se sin första helt eldrivna färjetrafik i mellan Helsingborg och Helsinggör, något många experter tvivlat på skulle vara möjligt eller ekonomiskt lönsamt. Well, nu har norska Yara och Kongsberg inlett ett samarbete som 2018 ska resultera i världens första helt självkörande och 100 % eldrivna containerfartyg. Ett fartyg som i första hand kommer trafikera norska hamnar och ersätta 40 000 lastbilstransporter på land.

Fartyget kommer ha batteripack på 3,5-4 MWH eller motsvarande 41 till 47 av elbilen Tesla Model S 85 kWh batteri. Vad som gör att fartyget kan bli revolutionerande för i första hand sjöfart inom länder med lång kust som Norge och Sverige är att det tack vare att fartyget kommer bli självkörande redan med dagens batteriteknik, kan bli både utsläppsfria och ekonomiskt lönsamma. Yara Birkeland som första fartyget kommer heta kommer nämligen inte ha några hytter, restaranger eller överhuvudtaget ytor där fartygspersonal normalt vistas. Här kommer istället batterier och last placeras.

Om Yara och Kongsberg håller tidsplanen och norska regelverk godkänner fartyget utan personal ombord, kommer det att köra själv (givetvis under kontroll/styrningsmöjlihget från distans) redan 2019. För mer om fartyget se gärna videon nedan.

Den som ännu tvivlar på att de närmaste årtiondens transporter (förutom inom rymdindustrin) kommer bli helt eldrivna får nog tänka om...

2017-05-15

Kina leder vägen mot fossilfritt och fler pluggar i kontakten

I fredags skrev Ny Teknik en artikel om den snabba omställningen av transportsektorn i Kina och Indien och beskrev det som ett hot mot oljeindustrin. Detta var en tämligen snabbt dragen slutsats som än så länge är långt ifrån verkligheten. Men visst går det undan i tex Kina, en marknad som i växande grad producerar elbilar och elbussar som komplement till världens i särklass mest utbyggda nätverk för tågtrafik, det senare som redan 2014 såg sin första godstransport lämna den kinesiska staden Yiwu i Zheijang-provinsen söder om Shanghai för att tre veckor senare anlända till Madrid i Spanien.

Det som kommit att kallas den nya Sidenvägen men som i själva verket håller på att göra sina historiska motsvarighet till en liten lillebror. Kina bygger nämligen inte bara långa transportförbindelser rakt igenom Asien till Europa utan erbjuder samtidigt infrastruktur mot råvaror och bygger värdefulla handelsrelationer längs "Nya Sidenvägen" likt enorma floddeltan där varje förgrening leder långt in i andra nationers ekonomier.

Men parallellt med denna utveckling konstaterar vi att Kina är världens största bilmarknad och spottar ut över 2 miljoner fordon per månad. I mars såldes 2,6 miljoner fordon och 2,5 miljoner producerades i Mittens rike, en ökning med 3 respektive 4 procent mot samma månad i fjol enligt statistik från The China Association of Automobile Manufacturers (CAAM).

Om vi nu håller oss till Kina i det här inlägget noterar vi dock att landet genomgår en snabb omställning. Bara i fjol stod Kina för cirka 43 procent av produktionen av alla el- och hybridbilar i världen, från att tre år tidigare stått för 6 procent... Exakta siffrorna för antalet  el- och hybridbilar som producerades Kina i fjol verkar variera något men enligt China Auto Web (som hänvisar till siffror från China Passenger Car Association) såldes 329 000 el- och hybridbilar i Kina 2016. Av dessa var tre av fyra rena elbilar. Hela 240 000 rena elbilar såldes nämligen i Kina i fjol mot cirka 80 000 laddhybrider. Ökningen av antalet sålda el respektive hybridbilar mot föregående år nära på dubblerades på ett år.

Att just rena elbilar går så bra i Kina är som Tesla Club Sweden tog upp i ett inlägg förra veckan en konsekvens av landets hårda regler för nyregistrerade bilar i landets storstäder. Skaffar man en elbil i Kina behöver man nämligen inte lotta om att få tillgång till en registeringsskylt för att få köra i städerna vilket nya diesel/bensinbilar måste...

Det är dock viktigt att påminna sig om att även om det kommer många tecken på att inte bara Kina elektrifierar sin transportsektor och lägger ner eller byter ut sina mest förorenande kolkraftverk och storsatsar på sol och vindkraft, konsumerar världen mer olja än någonsin. Så länge världens befolkning forsätter att växa och vi tex noterar att det går år cirka 27 liter olja bara för att producera ett bildäck, inser en att det krävs mycket mer än en elektrifiering av transportsektorn.

För att som Ny Teknik börja tala om "peak demand" felaktigt gör i sin artikel är önsketänkande och okunskap om förutsättningarna för världens oljeproduktion som vare sig vi vill eller inte sannolikt börjar minska i produktion globalt på grund av Peak Oil runt 2020, kort efter att produktionen av USA:s skifferolja når sin topp (exakt år vet vi först i efterhand). Det spelar mindre roll om vi lägger tonvikten vid behovet av en snabb omställning för att dämpa effekterna av klimatförändringarna och världens ekoystem som Johan Rockström gör en i läsvärd krönika i DI idag eller om vi fokuserar på att förhålla oss till att den lättåtkomliga oljans tid snart är förbi och istället för att öka börjar minska i produktion globalt.

Vi måste helt enkelt bygga en ekonomi i balans med naturen där inte längre exponentiell materiell tillväxt skapad med främst ökad tillgång till fossil energi och andra ändliga naturresurser, längre är möjlig.

Tesla Model S som laddar i ett garage i Uppsala
Foto: Johan Landgren

Samtidigt är det ökade intresset för elbilar i Sverige ett steg i rätt riktning som inte minst märks på det ökade antalet platser det nu går att ladda vid. Nedan ett exempel på en enkel lösning för ett 16 Ampere kombiuttag, för trefas i ett stort garage som ägs av en samfällighet i Uppsala som här utnyttjas av en Tesla Model S.


Laddning av elbil med 16 A/400 volt -uttag med skyddande skåp
Foto: Johan Landgren

Kostnad för installation av elektriker som reste från Stockholm till Uppsala, dragning av cirka 40 meter elkabel i taket, installation och inköp av kombiuttag samt installation och inköp av elmätare vid elcentral, hamnade vid detta exempel på drygt 10 tusen kronor inklusive moms. Med uttaget kan ett 85 kWh batteripack i en Tesla Model S enkelt laddas över natten eller snabbladdas beroende på vad man ställer in Teslan på att hämta ur uttaget. I det här fallet max 16 A (med 400 volt) vilket ger 6,4 kW per timme.  Detta gör att Teslan är fulladdad efter en natts laddning i den händelse att du kört slut på den 40 mila räckvidden i en körning, vilket sällan är fallet till vardags.

Invändigt med adaptern ipluggad
Foto: Johan Landgren

Ägaren till denna Tesla Model S har även med hjälp av en god vän satt dit ett enkelt plåtskåp och en vanlig slanghållare för att laddkabeln ska kunna sitta kvar. Skåpet kan öppnas via ett enkelt lås för att dra ur adaptern ur uttaget vid längre bortaviselse, detta för att motverka den osannolika händelse någon skulle försöka ladda el på ägarens bekostnad eller försöker stjäla den dyra laddkabeln.

Invändigt med kabeln ur
Foto: Johan Landgren

Det bästa vore förstås om alla nya installationer av motorvärmare försågs med möjlighet för laddning eller snarare omvänt, laddstolpar som även kan laddas av fossildrivna bilar. I Spånga installalerades nyligen 62 laddstolpar till ett lägre pris än för motsvarande antal nya motorvärmare!   

Men vill vi verkligen minska vårt oljeberoende och våra utsläpp på transportsidan, måste det byggas flerfiliga cykelleder ovan mark som kompletteras med smarta person- och kollektivtransportlösningar som podcars. Glädjande nog finns det en hel del tecken på att cykelvänliga städer med smarta trafiklösningar sprids och att personbilen kommer få ge plats åt andra mindre och eldrivna fordon framöver. Något vi kommer återkomma till i senare inlägg.  

2017-05-10

Debatt: Regeringen måste visa klimatledarskap och förbjuda olje- och gasutvinning

"Sverige har en unik möjlighet att visa omvärlden att vi tar omställningen till fossilfritt på allvar genom att förbjuda landutvinning av olja och fossilgas. SGU:s rapport om effekterna av ett totalförbud visar tydligt att de kortsiktiga ekonomiska förlusterna blir små – och de miljömässiga vinsterna stora".

Det är ingressen till debattartikeln som publiceras idag i Landets Fria Tidning som Johan och flera andra skrivit. Artikeln är skriven med anledning av SGU:s rapport "Konsekvenser av förbud mot
landbaserad utvinning av olja och gas" och bolaget Igrenes märkliga försök att definiera sin prospektering efter olja och gas i Siljansringen i Dalarna som "icke-fossil". Artikeln går även in på den planerade LNG-terminalen i Göteborg hamn.  

Övriga skribenter bakom artikeln i Landets Fria är Mattias Ahlstedt (ordförande Naturskyddsföreningen), Annika Elmqvist (intiativtagare klimatriksdag 2014 och barnboksförfattare), Stellan Tengroth (författare och föredragshållare om tillväxt, energi och transporter), Christian Tengblad (350.org), Staffan Lindberg (musiker och författare) och Eva Gustavsson (civilingenjör teknisk fysik och översättare) 

Artikeln finns att läsa i Landets Fria pappersupplaga idag och kommer publiceras på webben inom kort, då lägger vi även upp länken här på bloggen. Så länge kan ni läsa en kort variant i debattartikeln i Dalademokraten på samma tema som skrevs innan SGU:s rapport av Johan, Mattias Ahlstedt (ordförande Naturskyddsföreningen Dalarna) och Chritian Tengblad (350.org).  

I övrigt kan vi även tipsa om två andra debattartiklar Johan mfl skrivit nyligen om hotet mot våra pollinatörer och vad det innebär för vår matproduktion samt vad som görs och vad vi kan göra konkret för att vända utvecklingen. Den ena artikeln publiceades i Svenska Dagbladet och har fått mycket stor spridning och den andra publicerades i Dagens Samhälle

För inspiration och vilka utmaningar den fossilfria omställningen innebär för Sverige såväl som internationellt, se gärna vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet som fått många fina recensioner och kommentarer med sitt helhetsperspektiv på energi, ekonomi och hållbarhet.

Tillägg: Debatt-artikeln i Landets Fri finns nu även att läsa på webben.

   

2017-05-08

Elbilens framtid?: Rundabordet-diskussion av kända gubbar och våra svar

En av bloggens läsare tipsade om en filmad rundabordet-diskussion som hölls nyligen där elbilens framtid samt utvecklingen av solpaneler diskuterades. Vad som var speciellt var inte bara den detaljerade bakgrunden till frågan som ställdes utan minsta lika mycket vilka som i tur och ordning svarade på den. Personerna som fick svara på frågan är säkert kända av bloggens läsare och den som följt utvecklingen inom omställningsrörelsen internationellt de senaste 7-8 åren.

En av dessa var John Michael Greer (JMG), internationellt mycket populär tänkare och författare till 40-talet böcker, de flesta med fokus på vår tids största utmaningar som Peak Oil och den globala uppvärmningen som i de flesta fall analyseras med en skarpsinninghet och en prosa som är unik. Vi har skrivit en hel del om JMG här på bloggen tidigare.

JMG betraktas av de flesta inom den internationella omställningsrörelsen som en av dess främsta röster med sina breda kunskaper inom vitt skilda områden som energi, ekonomi och historia samt litteratur/kunskap överlag. Men ingen är perfekt och det kommer förhoppningsvis framgå i det här inlägget då vi den här gången har en hel del kritik att framföra mot JMG:s svar under rundabordet-diskussionen.

Chris Martenson, är en annan respektingivande herre som likt JMG är en skicklig föreläsare och klok man men som har en mer naturvetenskaplig akademisk bakgrund men även erfarenehet av finansbranchen som vicepresident vid ett av USA 300 största företag. Chris Martenson som lämnat lyxlivet bakom sig för en enklare tillvaro på landsbygden med siktet inställt på självförsörjning av mat och energi. Martenson är en flitigt anlitad föredragshållare och har blivit känd för sin föreläsningsserie "The Crash Course" online som fångat miljontals människor och även lett till den läsvärda och mycket populära och läsvärda boken  "The Crash Course". Läs gärna mer om Martenson här.

Övriga fyra personer som svarade på frågan om elbilens och solcellernas framtid var James Howard KunstlerDimitry OrlovFrank Morris och Kevin Lynn. Dessa fyra prominenta herrar och de två ovan beskrivna personerna, presenteras i detalj i den paneldebatt som följde samtalet. Flera intressanta ämnen belystes ur en rad perspektiv bland annat varför Donald Trump blev president, beredskap i form av mat, kunskap och mental anpassning för stora förändringar, ekonomi och investeringar och mycket annat.

Ok, så till frågan dessa sex herrar ovan besvarade. Kärnan av frågan handlade om hur en minskad tillgång till världens idag viktigaste energikälla, oljan skulle kunna hanteras lättare med en snabb omställning av dagens fossildrivna bilar med hjälp av elbilar, parallellt med en revolution av energimarknaden med främst solanläggningar på hus och fastighetstak i kombination med batterilagring av el.

Vi börjar med frågan som är lång och detaljerad och först inleddes med en bakgrundsförklaring som vi återger nedan nästan helt för att sätta den i ett större sammanhang:
"Kan du fråga om elbilar som drivs på solenergi? Med Teslas uppköp av Solarcity står det rätt klart att det är långsiktiga visionen för de teknik-progressiva och med tanke på den exponentiella tillväxten på den marknaden, tror jag inte det kommer dröja länge innan vi kommer se hur de får en står påverkan på den marknaden (energimarknaden, vårt förydligande), från cirka 1 % förra året med en exponentiell tillväxttakt. Jag tror det är fullt möjligt att elbilar drivna på solenergi kommer bryta in på efterfrågan på bränsle/olja tillräckligt snabbt för att vi ska kunna åka ner för Hubbert-kurvan* utan substantiella störningar i "den glada motorkulturen". Och det fungerar helt med alla dessa utspridda förorter med stora soltak. Priset för både elbilar (=mest batterier) och solcellspaneler har fallit så snabbt att det är häpnadsväckande... 
...Antyder tydligt att den glada motorkulturen kommer öka och inte minska. Särskilt när själva körandet automatiseras så att människor kan använda all sin tid till... Skulle vilja höra panelens tankar kring detta, då jag tänker att det mest är bilar och förorter som människor tänker är "ohållbara" och mina egna tankar om detta har svängt så mycket med all den senaste utvecklingen"
* Hubbert-kurvan är den kände geologen och matematikern M. King Hubberts kurva som visar USA:s konventionella oljeproduktion i de nedre 48 delstaterna. Hubbert som blev ett levande bevis för att Peak Oil är ett geologiskt fenomen och ingen teori, när han redan 1956 med hjälp av denna kurva, räknade ut att Förenta Staternas konventionella oljeproduktion skulle nå sin högsta produktions-nivå 1970, vilket sedan skedde. Efter toppen minskade USA:s konventionella oljeproduktion år för år fram till mitten av 2000-talet då okonventionell utvinning i så kallade skifferformationer inleddes (det som kallas skifferolja). Mer om skifferbubblan kan ni läsa under fliken tidigare inlägg ovan.

Här kommer några av de svar som gavs, följt av våra kommentarer.

Dimitry Orlov svar inledde med att säga att för varje fat olja (ca 159 liter) som utvinns används cirka hälften för att framtställa bensin, cirka 10 % för att göra asfalt och det övriga för flygbränsle och diesel mm. Orlov menar att bilar inte säljs primärt för att transportera människor utan för att få människor att köpa bensin, diesel och flygbränsle vilket skapar tillväxt och håller oljeindustrin rullande. Om elbilar skulle ersätta diesel/bensinbilar skulle det inte bli lönsamt att ta upp oljan enligt Orlov, vilket i sin tur skulle göra det svårt att framställa elbilar (innehåller, plaster, gummi, stål etc som alla på något sätt ännu är beroende av tillgången till olja). Att bara framställa asfalt, flygfotogen eller olja för plaster och kemikalier ur varje fat olja som utvinnns skulle enligt detta resonemang inte vara tillräckligt lönsmt. Elbilar klarar inte att köra på bara "öppen terräng" menar Orlov vidare.

Här kan förstås invändas som en av bloggens läsare redan gjorde i en kommentar till föregående inlägg om Elon Musk, att betong i ett tunnt lager på vägar skulle kunna användas och kanske i en nära framtid skötas av robotar (men inte som i dagens form då betongframställningen idag kräver eldningsolja och diesel).

Orlov tycks även förbise möjlgheten att elbilar inte skulle kunna köras på grusvägar som grusas med eldrivna lastbilar och andra eldrivna maskiner vi sannolikt kommer få se de närmaste åren. I grunden har dock Orlov rätt i att synen på bilen idag måste förändras i grunden för att resurserna för att framställa elbilar och andra fordon ska räcka. En del av detta handlar även om att förändra användningen av personfordon, från att som idag vara primärt en ägodel och statussymbol för var och varannat hushåll, till att bli ett komplement och en transpottjänst som ingår i ett större transportsystem.

Vi ser elbilen som ett litet men viktigt komplement till övriga eltransporter som tåg, spårvagnar, elbussar, podcars/kabinbanor, el-lastbilar och andra framtida eltransporter i luften som persondrönare. Med automatiseringen av elbilar kan antalet minska till kanske en tiondel mot dagens, förutsatt att de används som tjänster där många delar på samma bil och att resenärer oftast använder andra eltransporter för längre transporter.
 
JMG å andra sidan började med att peka på att solcellsanläggningar på villatak kanske fungerar bra i en solvänlig delstat i södra USA som tex Arizona men att då de flesta amerikaner bor inom 16 mil från Atlantkusten där det ofta är molnigt, är det mindre vettigt att förlita sig på socleller på taken. Underförstått, menar JMG, räcker inte antalet soltimmar sett över ett hela året för att täcka ett hushålls elbehov (i delstater med uppvärmingsbehov under vintern oinräknat). Vidare sa JMG att all energi som går åt för att framställa solcellspaneler (brytning av råvara, materialförädling, transporter av komponenter etc) ger en felaktig bild av den nettoenergi, Energy Return och Energy Invested (EROI) som solceller ger i slutändan. Med andra ord kan vi inte driva dagens energiintensiva samhälle med så låg nettoenergi som solenergin idag kan förse oss med menar JMG.

Men sen gick JMG en aning förvånande hårt fram och hävdade felaktigt att allt Elon Musk gör fungerar för att "han är skicklig på att kräma ur max ur statliga subventioner". Det är en grov generalisering och förenkling. Det är helt riktigt att Tesla tex fick ett statligt lån på 465 miljoner dollar 2010 men det betalades tillbaka redan 2013 med ränta. Detta till skillnad mot övriga amerikanska biltillverkare som tagit mycket större lån för att komma levande ut finanskrisen 2008/2009. Sedan har förstås Tesla tjänat på amerikanska motsvarigheten till superbilspremien som delats ut till konsumenter som köpt elbilar men vad är felet med det? Ska bilar som inte släpper ut föroreningar som skadar människor och miljö när de körs och därmed kostar staten otaliga miljarder per år likställas med diesel/bensinbilar? Samma elbilsstöd har ju dessutom erbjudits övriga tillverkare som inte valt att satsa helhjärtat på elbilar.

När det kommer till SpaceX har bolaget tagit över den statliga myndigheten NASA:s raketprogram sedan det lades ner med rymdfärjorna 2011. Och visst har SpaceX indirekt fått statligt stöd även här med ett antal miljardorder av amerikanska rymdfartsmyndigheten NASA, för uppskjutning av utrustning och proviant till den internationella rymdstationen. Men många företag och länder har också beställt uppskjutningar av satelliter med SpaceX Falcon 9 raketer. Till syvene och sist har Elon Musk skapat konkurrenskraftiga produkter som kosumenterna uppskattat men andra företag inte kunnat eller velat erbjuda. Avsikten har enligt Musk hela tiden varit att påskynda omställningen till en förnyelsebar energianvädning och energitillgång (med Solarcitys solcellsinstallationer) och med SpaceX skapa möjligheten för människan att säkra en civilisation på en annan planet, enligt logiken att  jorden någon gång med all sannolikhet kommer utsättas för en förintande himlakropp med följden att allt liv på jorden slås ut.  

Chris Martenson följer sedan upp JMG:s påstående att Elon Musks alla företag bara fungerar för att han är skicklig på att suga musten ur statliga subventioner med siffror. Martenson sa:
"Om Elon Musk lyckas sälja 500 000 bilar per år (Musk sa tex 2015 att han kände sig säker på att nå 500 000 bilar per år 2020), vilket är en ökning från årets cirka 80 000, kommer dessa bilar som de är utrustade idag, att kräva 100 % av dagens utvinning av litium"... "Jag tror att Kina, Japan, Tyskland och andra länder kommer ha något att säga om det... men även om han fixade det, 500 000 per år, som växer exponentiellt glöm inte det!" 
..."500 000 elbilar vid dagens 17,5 miljoner bilar sålda (i USA) är 3%, så för att USA ska tillgodose 3 % av dagens försäljningsvolym i landet, kommer det kräva 100 % av dagens litiumproduktion i världen" (för att producera 500 000 elbilar).     
Vi går inte här in på hur Martenson har räknat men det är oklart hur många fler bilar som skulle kunna produceras med elbilar som den kommande Model 3 som kommer utgöra huvuddelen av Teslas massproduktion de närmaste åren. En betydligt mindre modell som att döma av vad Elon Musk sagt kommer utrustas med ett klart mindre batteri på 60-75 kWh. Detta innebär rimligen att det kommer gå åt mindre litium per batteri/räcka till många flera batterier då Teslas batterier idag ligger på mellan 70-100 kWh per batteripack.

Litiumbrist de närmaste åren? 

Den stora frågan blir då, kommer det verkligen bli litiumbrist om miljontals elbilar ska produceras och ännu fler litiumbatterier ska bli hushålls- och fastighetsbatterier för lagring av förnyeslebar el? Chris Martenson hävdar ju att om Tesla om några år producerar 500 000 elbilar per år skulle bara det dammsuga upp alla världens nuvarande årliga produktion av litium.

Men här måste vi stanna upp ett ögonblick och fundera några vändor till. Litium är ett av världens vanligaste förekommande grundämnen men finns oftast i utspritt i låga koncentrationer. Världens årliga litiumproduktion var 2016 cirka 35000 ton men världens kända reserver är hela 14 miljoner ton. Här ska även tilläggas att världens havsvatten innehåller cirka 230 miljoner ton litium och att ytterligare litiumkällor likt olja och gas, sannolikt gömmer sig under havsbotten.

Men långt ifrån alla litumkällor är kommersiellt gångbar och att framställa litium ur havsvatten tex har ännu inte gjorts annat är på det experientella stadiet. Vad som är klart är dock att världens litiumproduktion kommer att öka kraftigt, detta råder det enighet inom råvarusektorn. Mining Weekly rapporterade så sent som i december om en rapport från BMI research där världens litium produktion analyserades. Enligt rapporten väntas produktionen i Australien som är världens enskilt största producent av litium, med cirka 41 % av marknaden, nästan femdubblas den närmast 4 åren, från 188 000 ton 2016 till 851 000 ton 2020. De övriga två största producenterna, Chile och Argentina som står för 36 % respektive 12 % av världens litum produktion väntas under samma period öka produktionen med 463 000 + 577 000 ton tillsammans. 

Tillägg: Det råder viss osäkerhet hur snabbt litiumproduktionen kan öka för att möta den snabbt ökande efterfrågan från tex Tesla. Redan nu är efterfrågan högre än utbudet och det tar cirka 5-6 år från att ett litiumfynd görs tills det kan komma i produktion. Enligt tex en prognos gjord av Citi Research väntas efterfrågan på litium fortsätta att växa snabbare än utbudet fram till 2020. Reserverna är stora men hur snabbt produktionen kan öka återstår alltså att se.  

Kanske kan produktionen i tex Kina med världens näst största litiumreserver öka sina produktion kraftigt de närmaste åren för att tillgodose sina växande efterfrågan på litum. Kina som är världens enskilt största bilmarknad och efter Tesla det enda land där det redan byggs jättebatterifabriker för tillverkning av litiumbatterier (även om de enskilt är i mindre storlek än Teslas fabrik i Nevada) och byggs av den kinesiska bil- och busstillverkaren BYD.

Att Tesla placerat sin Gigabatterifabrik för tillverkning av litiumbatterier i Nevada är heller ingen slump. I Silver Peak, inte långt ifrån fabriken i Nevada finns nämligen USA:s enda aktiva litium-gruva som väntas öka sin verksamhet och börja sälja direkt till Tesla. Men gruvan kommer knappast vara ensam om detta i USA länge till då intresset för litiumbrytning i landet och på många andra ställen är enormt. Efterfrågan ligger just nu långt över utbudet och priset per kubikton litium har stigit från 4000 dollar 2014 till 20 000 dollar 2016.  

Man ska även komma ihåg en viktigt detalj och det är att litium till skillnad mot olja och gas kan återanvändas och att litiumbatterier som inte längre är räcker till i elbilarna mer än väl kan fungera som hushållsbatterier många år efter de tjänat färdigt som energibärare i bilar.

Med andra ord, kommer det de närmaste åren av allt att döma, finnas litium för minst 1 miljon elbilar i produktion per år och ändå finnas kvar för tillverkning av miljontals hushållsbatterier för lagring av el från sol och vind (kräver mkt mindre litium per batteripack). Vår förhoppning är att vi de närmaste åren får se de första organiska batterierna i kommersiell drift, för att kunna börja ersätta litiumbatterierna för till en början energilagring i hus.

Så vidare till James Howard Kunstler som bland annat tar upp den kanske viktigaste aspekten. Varför skulle vi vilja upprättahålla drömmen om suburbia - förorstsamhället där personbilen och konsumtionen står i centrum för våra liv? Kanske inte så konstigt att denna tanke tar upp av Kunstler som är stads- och landsskapsarkitekt men frågan är förstås central. Att bygga upp ett hållbart samhälle handlar trots allt om att minimera beroenden och centralisering för att undvika sårbarheter på systemnivå och på samma sätt skapa glädje och gemenskap i småskalighet. Detta minimerar resursanvändningen vars uttag framförallt syns lokalt och därför skapar incitament för att skydda och bevara den mångfald av resurser och kunskaper som finns i människors direkta närhet.

Vare sig det gäller eltransporter, det ekonomiska systemet, energianvändningen eller förmågan till anpassning vid kriser är dessa sakers utveckling inte något som är givet eller en statisk utveckling. Det är därför viktigt att inte låsa sig vid en framtidsbild som antingen är svart eller vit, där tex elbilen framställs som ett direkt hinder i omställningen bara för att den är en vidareutveckling av bilkulturen vi måste lämna bakom oss. Det är givetvis en ren resursfråga att vi aldrig kommer kunna förse de hundratals miljoner människor i den snabbt framväxande medelklassen i Kina och Indien som väntar sig att kunna äga bilar på det sätt som redan råder i de flesta västerländska länder. Då krävs flera planeter till med råvaror som inte kan trollas fram med drömmar om oändlig ekonomisk tillväxt på en planet med fysiska gränser.

Men eltransporter av alla de slag kommer bli nödvändiga och med över hundra år med förbränningsmotorn måste elmotorn och batteridriften samt sol- och batterilagringen ges åtminstone ett par årtiondens utveckling. Spännande forskning pågår tex på organiska batterier och svenskar som Christina Önnerud är med och förbättrar batterilagringen i grunden så än finns det hopp om att knäcka koden för att kopiera fotosyntesen på ett hållbarrt sätt. Många upptäckter kommer göras och många förändringar i våra energivanor kommer tvingas till parallellt men att framtiden är elektrisk och vårt förhållningssätt till naturen måste förändras i grunden, är vi helt övertygade om.

Elbilens framtid är knepig men mer komplicerad än tom kloka herrar ger sken av...

Sevärd paneldebatt med en gedigen panel som diskuterar viktiga perspektiv på vårt fossila energibereonde, tillväxtberoende ekonomiska system och vad som kan göras för att ställa om