2017-10-21

Självkörande eltraktorer i framtidens jordbruk -resurs och kostnadsbesparingar

Vi har skrivit mycket här på bloggen om hur självkörande teknik i kombination batteridrift inom en snar framtid kraftigt kan minska behovet av antalet personbilar och bussar på vägarna. Andra områden vi berört är utvecklingen inom automatiserad ren eldrift för sjöfarten som även den är under snabb utveckling, allt från färjetransporter till tung automatiserad eldriven containerfrakt till havs.

Bilar står som bekant stilla runt 95 % av tiden och tar mest upp plats och resurser genom att vara stora och innehåller mycket inbäddad energi som inte används av i snitt mer än 1-2 personer per fordon/resa. Detta i kombination med generellt sett låga kostnader för drift och underhåll gör att elfordon jämfört med andra fordon med flytande fossila bränslen har en klar konkurrensfördel.
När man väger in alla bitarna blir elektrifiering av hela fordonsflottan ekonomiskt och resursmässigt/fotavtryck given även om det kan ta längre tid än en skulle önska innan alla fordon är eldrivna.

Mer om tankar kring elektrifiering av fordonsflottan kan ni se i Johans video nedan från i somras


Men hur set det ut på traktorsidan? Är det verkligen möjligt att elektrifiera riktigt tunga maskiner som dessutom måste kunna arbeta effektivt över stora ytor och klara en rad olika uppgifter? Inom lantbruket ser vi redan en extrem effektivisering där tex GPS-styrda maskiner sköter utsäde och liknande utifrån lämplig gröda på platser de växer bäst, baserat på tidigare placering och växtresultat.

Nu tas dock ytterligare steg som vid första anblicken kan tyckas avspegla ett ökat miljömedvetande av konsumenterna men som likt elektrifieringen av eltransporterna minst lika mycket handlar om att
minska resursanvändningen och därmed handlar om att pressa kostnaderna hos producenterna. Just detta är något som det oberoende svenska forskningsinstitutet RISE pekar på när lyfter de ekonomiska fördelarna och möjligheterna med självkörande eldrivna traktorer inom jordbruket.

I ett nyligen avslutat projekt RISE genomfört, visade resultaten av simuleringarna att två självkörande eldrivna traktorer kan minska utsläppen med 92 %, och sänka kostnaderna med 15 %.  Dessutom sänktes energianvändningen tack vare de effektiva elmotorerna med hela 58 %.

I testet utgick RISE från en konventionell ekologisk mjölkgård med 200 hektar mark under ett år där en konventionell dieseltraktor matchades mot två helt självkörande batteridrivna traktorer med en elmotor på 36 kW och ett batteripack på 113 kWh i varje maskin. 

I ett pressmeddelande från mynewsdesk kommenterade Jonas Engström vid Rise det hela med bland annat följande:
"Med elmaskiner och egen elproduktion på gården genom till exempel solel, kan det snart vara möjligt för lantbrukare att bli självförsörjande på drivmedel"
"Hittills har batteridrift i arbetsmaskiner för tungt arbete varit otänkbart, men i och med den snabba utvecklingen av batteritekniken är det nu både tekniskt och ekonomiskt möjligt. Genom att maskinen kör själv, kan den också köra fler timmar per dygn än vad en mänsklig förare skulle kunna, vilket gör att man kan göra maskinen mindre och lättare så att den skadliga markpackningen minskar" 
Sveriges Radio rapporterade nyligen om RISE:s projekt om självkörande, eldrivna traktorer.

Än så länge finns bara pilotprojekt för eldrivna traktorer och det är svårt att veta hur kostnadseffektivt det är köpa en eldriven traktor, det måste givetvis bedömas från fall till fall men när produktionen och utbudet av eldrivna traktorer kommer igång och växer lär priset per traktor falla och öppna för en specialiseringen mot små, medelstora och även jättetraktorer. Eldrivna, självkörande traktorer kan då bli ett alternativ för många som måste köpa en ny traktor men kan även leda till många väljer att byta ut den gamla för att sänka driftskostnaderna och ha möjligheten att med ny mjukvara och regelverk för självkörande maskiner på plats, helt kunna lämna över ratten till maskinen. 

Ett slående exempel på en ovanlig men icke desto mindre anmärkningsvärd eldriven tung maskin är världens största eldrivna dumper som verkar bli en mycket lönsam affär. En gigantiskt lastbil som enligt schweiziska företaget e-dumper sparar 130 ton CO2 eller 50 000 liter bensin om året! Batteristorleken är på smått ofattbara 600 kWh. 

Finns det en nisch för gigantiska eldrivna dumprar kan det finnas applikationer för eldrivna traktorer redan nu, allt beror på vilken återbetalningstid en räknar på och om man kan komma över en som faktisk säljs...

Det kom dock tydliga tecken på att eldrivna tunga traktorer snart kan finns för försäljning. Franska delen av amerikanska John Deere visade i slutet av förra året upp en eldriven traktor (prototyp) som verkar lovande. Den har ett 130 kWh batteri, dvs klart störra än marknadens största elbilsbatteri som sitter i Teslas Tesla Model  S och X -modeller och klarar av allt att döma det mesta som krävs på en större gård.

Denna traktor är dock under utveckling och uppgifter om när den kan finnas på marknaden är ännu oklart. Vore dock intressant med betydligt mindre och billigare varianter av denna traktor för tex snöröjning eller lättare grävning.   

John Deere:s eldrivna traktor-prootyp


Här är det dock på sin plats att påpeka att storskalig matproduktion med enbart maskiner som inriktar sig på mer eller mindre monokulturell odling inte bidrar till en mångfald av grödor. Smart odlingsdesign på små men många utspridda ytor kan ge tillsammans ge stora skördar för ett eller par hushåll. Det gäller här att vara öppen för att maskiner kan vara ett komplement men samtidigt inte låta den idag dominerande kemikalieanvändning och stordriften inom jordbruket stå i vägen för det ökade intresset för odling och självförsörjning av mat som kommer starkt i Sverige och internationellt.

Det är även av högsta vikt att se helhetsperspektivet och de pollinerande insekternas behov som likt oss behöver en blandad kompott av näring för att må bra och kunna motstå sjukdomar. För detta krävs förutom en förändrad syn på kemikalieanvändning av tex neonikotinoider även att dagens odlingslandskap ger plats för oaser av blandade växter där pollinatörer som honungsbin, humlor och solitärbin mm får tillgång till den mat de behöver för att må bra. Att då bara köra med eller fåtal grödor på jätteåkrar är inte hållbart och riskerar istället slå tillbaka med sämre skördar när sårbarheten ökar i takt med den minskade mångfalden/motståndskraften.

Så sent som för några dagar sedan rapporterade The Guardian om en alarmerande rapport från Tyskland som visar att tre fjärdelar av landets pollinerande insekter i landets naturvårdsparker försvunnit bara de senaste 25 åren. Att uppmärksamma pollinerande insekters värde kan tex göras på detta sätt.

Det blir en knivig balans mellan autonoma maskiner och människa/minskad arbetskraft och  storskalighet och småskalighet för en hållbar matproduktion i långsiktig balans med naturen. Men att jordbruket kommer revolutioneras med såväl elektrifiering och automatisering som ökad konkurrens från små ekologiska odlare som tänker nytt står klart. Lägg till AI och vi kliver in i nästa dimension...

2017-10-17

Stugupproret mot nya kommunala VA-system- Inspiration och utmaningar

Igårkväll sände TV4:s Kalla Fakta det sevärda och viktiga programmet Stugupproret om vilka förödande konsekvenser utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp kan få för små samhällen och enskilda villaägare i Sverige. Vi får följa med till tre byar där motståndet är starkt men där kommunerna kör på den utstakade planen, med undantag för i Orsa i Dalarna där motståndet blev för stort...

Med hänvisning till miljölagstitftningen med näraliggande skyddsvärda vattentäkter och människors hälsa framför kommuner på olika håll i Sverige "nödvändigheten" att dra ut nya VA-system, oavsett om det finns likvärdiga eller bättre system på plats. Detta drabbar såväl pensionärer som sparsamma människor som kanske valt ett enkelt liv på landsbygden där livskvalitet står framför ekonomiska värden eller snabba karriärer men där marginalerna för nya större investeringar saknas.

Att vänta sig att dessa människor ska kunna betala 150 000 kronor eller ibland mer, för att stå för kostnaden för nya VA-system kommunen drar fram är helt orimligt. Det kommer tvinga många att flytta och riskerar att förstöra människors sociala nätverk och trygghet som byggts upp under årtionden. Det är ovärdigt mot människor som arbetat hårt hela sitt liv och kanske bott på samma plats i generationer. Men det finns även djupare, mer långsiktiga, ur ett ekonomiskt- och miljömässigt perspektiv -värre problem med utbyggnaden av VA-system. 

Vi har tidigare skrivit om att det i högsta grad finns bättre och mer miljövanliga alternativ. Sveriges VA-system kan nämligen avlastas med riktigt smarta toalett- och komposteringssystem 

Johan har bland annat varit hemma hos uppfinnaren och företagaren Carl Lindström som erbjuder ett hållbart alternativ till det extremt resurskrävande WC-systemet som helt dominerar marknaden och tas för given som det enda och bästa "alternativet" i svenska hushåll och fastigheter. Vad få kommuner insett är att klimatförändringar och ökade flyktingströmmar ökar pressen på de gamla VA-system som byggts de senaste 100 åren. Utbyggnad med samma typ av teknik, där vatten används till att spola toaletter kommer med all sannolikhet bli ohållbar om ännu fler ska använda vatten för detta. Lokala VA-system som fungerar som ett kretslopp likt naturens kommer att bli nödvändigt (olika typer av smarta reningsverk mm). 

Ur ett beredskapsperspektiv är det dessutom rent vansinne att göra om VA-system som kräver lite eller ingen el och där vatten kan tillhandahållas lokalt för att istället helt gå över till ett centraliserat system. Om det kommunala VA-systemet ej fungerar eller slås ut drabbas alla och det skulle bli ett minst sagt "jobbigt läge". En förnuftig människa tänker åtminstone tanken: tusentals människor i ett område som inte kan göra sina behov och tillgången till vattnet ej fungerar, hur skulle det funka? Är det en för långsökt tanke? Nej, se på bara på hur det ej funkar på den indiska landsbygden,  sjukdomar sprids och våldtäkter blir vardag när kvinnor och barn måste gå långt i mörker för att göra sina behov utomhus. Något som kan hanteras med toaletter närmare hemmen med belysning men inte kräver vattenspolande toaletter (se videon nedan).

Ett annat tecken på Sveriges bristande rutiner när det gäller krisberedskap framgick i somras när Johan blev intervjuad i TV4 med anledning av att Hesa Fredrik oavsiktligt gick igång i Stockholmsområdet vilket skapade befogad oro bland många stockholmare. Efter detta gjorde Johan en video med lite tips att tänka på när det gäller beredskap med fokus på sol- och batteridriven radio på våra EVolution-kanal (på engelska).

Osökt minns vi en intervju i SVT:s Agenda tidigare i år där programledaren i ett samtal om Sveriges livsmedelsförsörjning frågade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman: "Men maten är ju slut efter 10 dagar, vad gör vi sen?". Kanske bör vi fråga oss hur länge människor kan bo kvar i sina hemm utan tillgång till ett tryggt och miljösäkert VA-system om det kommunala VA-systemet av någon anledning slutar att fungera tex vid ett längre strömavbrott eller driftfel i reningsverken? 

Vad som är mest slående när en ser Stugupproret är avsaknaden av transparens mellan kommunen och de som ska påtvingas VA-system. För även om det givetvis finns välmenande kommunala tjänstemän som månar om att förfallna och förorenande gamla trekammarbrunnar åtgärdas, genomdrivs VA-systemen i huvudsak med hänvisning till miljölagstifningen även där den lokala verkligheten visar sig fungera bra ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Det är allvarligt då det innebär att kommunens lagmässiga grund med hänvisning till lagtexten faller. Problemet är att de flesta som drabbats hittills antingen saknar kunskapen om hur påtvingande VA-system kan bemötas rent juridiskt eller saknar ork och ekonomiska muskler att driva en rättsprocess mot kommunen.

Det finns säkerligen kommuner som inser värdet av att låta lokala byar få självbestämmande över sina VA-system genom att på så sätt avlasta kommuneranas redan stora vattenbehov och kostsamma jakt på nya vattentäkter. Men samtidigt finns sannolikt en oro för att detta ska spridas som prejudicerande rättsfall för andra byar eller enskilda hushålla inom kommunen eller i andra delar av Sverige att kunna luta sig mot - hemska tanke!

Det finns dock hopp om förändring, vi har tex av bekanta fått veta att länstyrlsen på Gotland visat intresse för alternativa, fristånde VA-lösningar för att kunna bemöta behovet av nya VA-system på ön och samtidigt inte öka på den redan allvarliga vattenbristen på Gotland. Vi får se hur det utvecklar sig.

Det finns även inspiration att hämta från enskilda hushåll som kämpar för egna smarta VA-lösningar så som det smarta växthus-energihuset i Stockholms skärgård vi skrev om i början av året.

Tillägg: Läs gärna även läsvärda debattartikeln "Myter om enskilda avlopp" i ekuriren.  

Johans intervju hemma hos Carl Lindström om det smarta toalett- och komposteringssystemet

2017-10-13

"Nu tycker jag vi inför EN DAG FÖR BINA omedelbart"

Det finns numera en dag för nästan allt. Ofta handlar det likt "kanelbullens dag" som firades den 4:e oktober om hur vi ska konsumera mera prylar eller mat istället för att uppmärksamma något vettigt och hållbart. Det finns dock undantag, tex uppmärksammades unga tjejers/flickors dag i onsdags med fokus på unga tjejers rätt till lika möjligheter och rättigheter som pojkar något som borde vara självklart men har en bra bit kvar till mål.

Idag är det tydligen Äggets dag, International Suit Up Day, Världstrombosdagen... Den senare är väl bra och viktig men alltför många dagar under året uppmärksammar rent nonsens. Men som tur är finns det människor som kommer med kloka förslag som både inspirerar och värmer och ett sådant kom en god vän till Johan med i onsdags. Gunnel Pettersson, en mycket engagerad och kunnig eldsjäl i Naturskyddsföreningen (bland annat tilldelad förenings finaste pris Silverfalken inte mindre än två gånger!), ringde nämligen in till Karlavagnen i Sveriges Radio P4 i onsdags där temat var "vad borde ha en dag?". Gunnel kom då med följande briljanta förslag: Varför inte införa en dag för bina?

59 min och 46 sekunder in i Karlavagnes program i onsdags kan ni höra Gunnel Pettersson släppa houngsknallen som pågick inte mindre än 5 minuter. Programledaren var så övertygad efter Gunnels genomgång av läget och värdet av av bina att han utbrast med allvarlig stämma: "Nu tycker jag vi inför en dag för bina omedelbart!"


Ett vackert vårbi som landade på Johans hand tidigare i år

Varför är bina så viktiga då? Bin är bland de viktigaste varelser som finns i naturen. Något som Johan kommit till insikt om sedan sommaren 2014 då biodlingslivet inleddes i Dalarna.

Johan har skrivit mycket om bina här på bloggen och även gjort ett antal videos om sin biodling. I våras skrev Johan en debattartikel i SvD om hotet mot bina i våras som fick mycket stor spridning vilket vittnar om det ökade intresset för bina. Artikeln skrevs tillsammans med biodlaren och ingenjören Eva Gustavsson samt representanter för Sveriges Biodlares Riksförbund. Johan och Eva skrev sedan även en debattartikel om Sveriges första stad för bina i Dagens Samhälle.

Så den som har idéer hur En dag för bina kan bli verklighet, sätt honungsburkarna i rullning!

Nedan lite inspiration från en video för tjejernas dag, varför inte göra en liknande för bina?

2017-10-10

SpaceX skakar inte bara om hela rymdindustrin -väcker viktiga frågor om hållbara transporter

Nyligen presenterade Elon Musk SpaceX:s planer för den raket som ska ta last och människor till planeten Mars inom blott 7 år. Musk är entreprenören som förutom det privata rymdbolaget SpaceX även är en av huvudgrundarna bakom elbilstillverkaren Tesla Inc., Solar City, Neuralink, OpenAI, The Boring Company och just nu är VD för SpaceX, Tesla Inc. och Neuralink. 

Presentationen som ni finner i slutet av inlägget bjöd på många intressanta perspektiv men väckta även en hel del frågor som rör utsläppen av koldioxid i jordens atmosfär som vi ska återkomma till senare i detta inlägg.

Det är svårt att inte imponeras över vad SpaceX lyckats med. Ett från början litet privat rymdbolag helt utan erfarenhet och med några få entusiaster med Elon Musk i ledningen som skulle slå sig in bland NASA, Boing, Lockheed Martin och andra statsfinansierade mastodontprojekt inom rymdindustrin där USA, Kina, Ryssland, Indien, och Europeiska samarbeten helt dominerar. 

På mindre än 10 år har SpaceX inte bara tagit över NASA:s uppskjutningar av utrustning och proviant till den internationella rymdstationen ISS utan även blivit den dominerande aktören för uppskjutningar av satelliter i atmosfären. Genom att återanvända första uppskjutningskapseln inklusive motorer kan SpaceX skjuta upp nya raketer mer frekvent och på så sätt ta ytterligare marknadsandelar, säkra fler kontrakt/kunder och närma sig det långsiktiga målet att ta sig till Mars.

Nästa år siktar SpaceX på att nå 60 uppskjutningar vilket innebär att företaget ensamt skulle stå för cirka hälften av världens uppskjutningar under ett år, en smått ofattbar siffra om man betänker att de i praktiken konkurrerar med länder (samt Boeing och Lockheed Martin) med nästintill obegränsade plånböcker. 

I presentationen säger Musk att den kommande raketen "BFR" eller Big Fucking Rocket som den kallas, inte bara kommer bli den största och mest kraftfulla raketen som någonsin byggts, den kommer även ha kapaciteten att ta människor och last till Månen och Mars genom tankning utanför jordens atmosfär. Detta för att maximera lasten den kan bära på en resa och därmed få ner resekostnaderna som är direkt nödvändigt för resor till månen och Mars om det ska bli ekonomiskt gångbart i stor skala.  

Detta kräver i förlängningen många uppskjutningar per dag för att kostnaden per resa ska kunna komma ner till en nivå där en jordbo ska kunna sälja allt den har för att flytta till Mars som Elon Musk uttryckt det många gånger.  

Uppskjutnings-kostnaden för SpaceX BFR-raket jämfört med övriga raketer  

För det långsiktiga målet har sedan SpaceX bildades 2002, hela tiden varit att ta sig till Mars och bygga en självbärande civilisation där. Enligt Musk är anledningen till detta inte för att vi ska överge jorden "då hoppet för vår planet är dödsdömt" på grund av klimatförändringar, miljöförstöring eller ett ödesdigert kärnvapenkrig eller liknande. Men ska människan överleva över årtusenden i väntan på att en gigantisk någon gång asteroid gör slut på allting, menar Musk att det krävs minst en planet till där människor kan överleva. Musk menar vidare att det finns ett stort värde för mänskligheten att ha ett gemensamt positivt mål att sträva efter, att göra vår civilisation multiplanetär.  

Ett sådant resonemang kan nog de nog de flesta köpa, då det är logiskt och fantasieggande så när kan vi kan vi då vänta oss att människor kan börja resa till Mars? Enligt Musk siktar SpaceX på att skicka upp två BFR-lastraketer redan 2022 och två år senare 2024, när nästa omloppsfönster runt Solen gör en resa mellan Mars och Jorden möjlig, ska ytterligare fyra BFR-raketer skickas mot Mars. Då om endast 7 år ska två av dessa raketer bära människor och två vara fullpropppade med utrustning för att bland annat kunna bygga de metangas-framställande anläggningar som krävs på Mars för återresor till Jorden. 

Lastkapaciten mellan olika raketer genom historien

Notera här att SpaceX BFR-raket kommer ha en lastkapacitet efter att ha lämnat atmosfären, på hela 150 ton vilket överstiger den mest kraftfulla raket som byggts, Saturn V -raketen som bland annat användes för att ta upp människor och material under den första månlandning 1969.

Men nu till den stora frågan som väcktes efter att vi även sett den sista biten i Elon Musks senaste SpaceX presentation. BFR-raketen lanseras nämligen även som ett möjligt supertransport-medel för långresor mellan storstäder på jorden...



Johan som i somras med en rad andra artister, författare och forskare i DN-debatt commitade sig att inte flyga för att minska sitt fotavtryck på atmosfären skakar förstås på huvudet åt idéen att låta jätteraketer som ska förbränna metangas (vilket vid förbränningen bildar koldioxid) ska användas för regelbundna resor på jorden bara för att korta restiden. Det är nog många som håller med, det skulle knappast bidra till minskade utsläpp och sänder helt fel signaler om hur vi ställer om till ett fossilfritt transportsystem. 

Men låt för ett ögonblick bortse från det ohållbara i att skicka upp koldioxid-sprutande jätterakter kors och tvärs i och ovan jordens atmosfär för att möjliggöra resor på cirka 30 minuter mellan tex London och Dubai, till en enligt SpaceX resekostnad motsvarande ekonomi-klass flyg idag...  För kanske är det mest ett marknadsföringsknep för att hålla intresset för SpaceX högt medan målet mot Mars tar viktiga tekniska steg framåt. Finansieringen av resor till Mars ska enligt Musk i huvudsak ske genom att kunna erbjuda fler och större satellituppskjutningar än någon annan kommer i närheten. Användningen av BFR-raketen ska nämligen tex kunna skicka upp ett 10 gånger så stort teleskop som Hubble-teleskopet. 

Precis som nu kommer SpaceX även kunna skicka upp last till ISS rymdstation men även astronauter. När det gäller satelliter kommer en enda BFR-raket kunna skicka upp många mindre satelliter (eller en jättestor) under en och samma uppskjutning för att sedan återanvända med såväl startraketen (inklusive motorer) som transportkapseln (rymdskeppet) tillbaka till jorden för återanvändning. Förutom dessa uppdrag kommer SpaceX kunna få intäkter genom att erbjuda resor och uppdrag till först månen och sedan Mars för att på så vis få in ytterligare pengar för det senare-Mars etableringen.  

Men vi utgår från att många andra företag och länder kommer vilja vara med och finansiera de första resorna till Mars. Om SpaceX BFR-raketer blir framgångsrika med bemannade resor till ISS, med satelliter osv blir Mars-finansieringen knappast något större problem. Att kunna säga sig vara en del av de första Mars-resorna och skapandet av en bas och senare stad och möjlig civilisation där är nog att betrakta som den största drömkampanjen inom marknadsföring som människan skådat. 

Låt oss dock hoppas att framtidens långresor på jorden i första hand kommer ske med Hyperloop-liknande teknik, snabbtåg och fartyg (långsamtgående men eldrivna och kompletterade med kite-segel), eldrivna flygplan och inte rymdraketer som fortsatt drivs på fossila bränslen och kräver enorm energi för att orka ta sig ur jordens atmosfär bara för att sedan dånande landa på jorden igen.

Hur en än ser på SpaceX rymdäventyr rekommenderar vi starkt att ni kikar på Elon Musk SpaceX-presentation inte bara för att hänga med i den tekniska utvecklingen inom rymdfarten utan kanske främst för att förstå hur den kan komma att påverka tillgången till trådlös kommunikation på jorden, dataöverföring mellan olika plattformar mm (det senare tas inte upp i presentationen nedan men kan återkopplas till SpaceX planer på att skicka upp 10-tusentals satteliter för världsomspännande Internet med täckning för alla). Lägg till AI och skyarna sätter inte längre gränser utan rymden, frågan är snarast hur det ska hanteras för ett för människan och jorden hållbart sätt.  

2017-10-05

Danska Saxo Bank bekräftar: Kina ökar sitt inflytande med yuanen

I föregående inlägg skrev vi om hur den kinesiska yuanen sakta men säkert börjar etablera sig som valuta på den internationella marknaden på bekostnad av minskad användning av den amerikanska dollarn. Handel med guld kan tex redan göras i kinesiska yuan i Shanghai men den stora nyheten är att det kanske redan i år kommer gå att handla oljekontrakt i yuan där betalning även ska kunna göras i fysiskt guld.

En ökad acceptans och spridning för den kinesiska yuanen seglar alltså upp som ett långsiktigt alternativ/komplement till den amerikanska dollarn som kanske redan inom några år får konkurrens som världens enda reservvaluta. Detta kan på sikt bli ett stort problem för den skuldfinansierade amerikanska staten som just nu kan legitimera ett högt värde på dollarn med att det dels är världens största ekonomi och dels för att landet sitter på världens enda reservvaluta.

Men om en allt större del av de pengar som pumpas in i den amerikanska ekonomin skapas av att den egna staten köper upp sina egna statsobligationer kommer förtroendet och värdet/köpkraften i den amerikanska dollarn både inom landet och utomlands minska relativt andra valutor. Här kan Kina kliva fram som en ny trygghetshamn.

Nu bekräftar även danska investmentbanken Saxo Bank i en rapport att Kina försöker öka sitt ekonomiska inflytande i världen genom att sprida användningen av den kinesiska yuanen som ett alternativ till dollarn. I en läsvärd artikel i UPI citeras Saxo Bank:

"I egenskap som världens största och ekonomi och utgivare av världens globala reservvaluta, har USA, på gott och ont, levt bortom sina tillgångar genom att exportera sin valuta till resten av världen i form statsskuld."

"Nu framträder istället Kina som ser möjligheten att sprida sin egen valuta och ge den ökad betydelse som ett komplement till den amerikanska dollarn i världshandeln."

Om vi betänker att Kina redan är världens största importör av olja med sina cirka 8 miljoner fat per dag bara i import (BP statistical review of World Energy 2017), förstår en hur värdefullt det är att införa yuanen som alternativ till dollarn via oljemarknaden. Det innebär inte bara att Kina sprider användningen av yuanen genom handeln med världens mest handlade råvara det innebär även ökad ekonomisk kontroll över tillgången till oljan.

Om den amerikanska ekonomin hamnar i en djup ekonomisk kris och den amerikanska staten med Federal Reserve tvingas devalvera den amerikanska dollarn och samtidigt trycka ännu mer pengar kommer prissättningen på olja per fat följa priset på dollarn och skapa kaos även på oljemarknaden. Men kan Kina stabilisera priserna på råvaror och därmed tillgången även när USA eller andra västländer befinner sig i kriser, kan Kinas så viktiga import av tex olja fortsätta att fungera samtidigt som intresset för yuanen kommer vinna mer respekt och mark när övriga alternativ visar sig instabila.

Frågan är hur länge det dröjer innan Kina blir världens största ekonomi och vilka konsekvenser det får för handelsrelationer mellan USA och dessa största handelspartners idag visavi Kinas inflytande på de senare. Stabilitet och ökad handel är drivkraften bakom de flesta handelsrelationer och här kan Kina erbjuda allt mer. Det torde vara en bra investering att lära sig prata mandarin....

Vi ser tex redan nu hur ett land som Filippinerna som länge varit en av USA:s militärstrategiskt viktigaste partners i Sydostasien nu vädjar till USA att de behöver erbjudas mer än militära löften från USA då Kina inte bara är militärt överlägset den lilla filippinska flottan och flygvapnet utan även erbjuder stora ekonomiska investeringar som USA än så länge inte gjort. Kinesiska investeringar i infrastruktur, skolor etc som många länder i Sydostasien skriker efter och väntar sig i utbyte mot mark och handelsavtal med Kina.

Vi följer fortsatt utvecklingen av Kinas ekonomi och satsningar på förnyelsebar energi då det redan nu påverkar hela världen och med all sannolikhet kommer göra det ännu mer de närmaste åren.

Kinesiska valutan Renminbin eller kinesiska yuanen på mandarin 
Bildkälla: Wikimedia commons, publika rättigheter 
(kinesiska valutan heter officiellt Renminbin men värderas/handlas/omnämns i yuan)  

2017-09-29

Hur världen kan ritas om med med guld, kinesiska Yuan och oljekontrakt

Världens så kallade reservvaluta är den amerikanska dollarn. Detta innebär att den amerikanska dollarn används som värdesättare i de flesta handelsutbyten mellan länder och företag även när USA inte är inblandade i affärerna. Det tydligast exemplet på detta är världens mest handlade råvara, oljan som prissätts i dollar per fat. Men nu är något mycket stort på väg att hända som kan komma förändra det ekonomiska handelssystemet i grunden men som märkligt nog de flesta medier inte rapporterat om eller verkar förstå vidden av.

För att förstå vad som håller på förändras måste vi till en början gå tillbaka till ett av den här bloggens första inlägg som vi skrev för nästan exakt sex år sedan som handlade om guld idag, igår och i framtiden. Det första stora steget togs 1944 då 44 allierade länder samlades i Bretton Woods i USA för att än en gång i historien förändra världens handelssystem. Bakgrunden till mötet var oron under andra världskriget och tillgången till guldreserver som kunde försvaras från angripare (nationella eller internationella) och för att ingjuta förtroende i de finansiella marknaderna och handeln mellan länder, något som krävde en stor förändring. I Bretton Woods beslutades att den amerikanska dollarn som enda valuta i världen skulle kopplas till ett fast värde mot guldet: 0.89 gram guld per dollar. Resterande valutor låstes sedan fast mot dollarn, det så kallade guldankaret.

Skälet till att just den amerikanska dollarn fick bli världens reservvaluta hade främst två orsaker. Det var världens största ekonomi och hade världens starkaste försvarsmakt vilka båda kunde ingjuta förtroende i dollarn som reservvaluta och möjliggöra för andra länder att placera sina investeringar i USA och mycket av det fysiska guld andra centralbanker världen ägde kunde förvarades i tryggt förvar i främst Fort Knox i USA.

Innan guldannkaret gällde den så kallade guldmyntfoten. Vilket innebar att när Sverige införde kronan 1873 bestämdes dess värde till exakt 0,403225 gram guld som skulle kunna växlas in vid ”anfordran”. Det skulle med andra ord finnas en exakt mängd guld för att motsvara antalet sedlar och mynt i cirkulation. Detta övergavs alltså 1944 med Brettonwoods-fördraget.

Men Brettonwoods-fördraget höll inte i många årtionden. När USA (men även andra länder) under 1950-talet och 1960-talet, mycket tack vare ökad oljeproduktion och det välstånd som oljan skapade, fick ökad aptit med konsumtion sågs kopplingen till guldet som en bromskloss för tillväxt och inte den stabiliserande faktor som den var avsedd för. Bägaren rann över när USA tvingades ta stora lån från Europeiska centralbanker för att kunna finansiera ett extremt kostsamt Vietnam-krig. USA:s budgetunderskott började växa kraftigt och landet kunde inte längre finansiera ökade skulder som idag genom att helt enkelt sälja amerikanska statsobligationer till Kina och Japan (gjordes fram till för några år sedan när Kina och Japan började sälja stora delar varje år).

Det som i huvudsak sker i USA nu är dock som bekant att amerikanska centralbanken Federal Reserve köper amerikanska statsobligationer som i sin tur används som betalning för köp av obligationer i vanliga banker. Enkelt uttryckt, det innebär att tillgångar pumpas in i bankerna som ger dem möjlighet att skapa nya lån för att på så sätt föra in mer pengar i systemet som inte fanns där innan, allt med föreställningen om att om så länge staten står bakom pengaskapandet kommer dess värde/köpkraft att bevaras och handlingen legitimeras.

Men det där är förstås gammal skåpmat, nu till nya spännande verktyg! Vad dagens globala handelssytem bygger på är att förtroendet för dollarn bibehålls, för utan förtroende för något som alltså inte längre har någon koppling till något av fysiskt, begränsat värde (vilket historiskt sätt varit främst guld och silver), fungerar det inte längre att skapa mer pengar för att stimulera ökad konsumtion och ekonomisk tillväxt. Problemet är att sedan finanskrisen bröt ut 2008/2009 har allt fler länder och företag börjat ifrågasätta det långsiktigt hållbara med att knyta handeln till endast dollarn då dess värde uppenbarligen försvagas och knutits till ökade köp av USA:s centralbank.

Många, däribland Kina har insett att det globala ekonomiska systemet blivit oerhört sårbart och beroende av att den amerikanska/västerländska ekonomin går bra. Förtroendet för dollarn som reservvaluta är långt ifrån längre given. Framförallt Kina har även insett att amerikanskt ekonomiskt inflytande till stor del är kopplad dollarn som reservvaluta vilket gjort att USA kunnat fortsätta skuldsätta sig mer än något annat land då det helt enkelt inte funnits något realistiskt alternativ till dollarn som reservvaluta.

Oljekontrakt utbytbart på kinesiska Yuan eller fysiskt guld. -Ett hot mot dollarn som reservvaluta?  
Världens mest handlade råvara, oljan är och har därför varit en av de viktigaste fundamenten för förtroendet och handeln med dollarn då oljan prissätts i dollar per fat. Den amerikanska dollarn har därför av många kommit att beskrivas som petrodollarn. Varje dag handlas olja för många miljarder dollar i korta eller långa kontrakt som oftast endast de berörda handelsparterna känner till. Det är detta Kina vill ändra på samtidigt som de vill stärka förtroendet och rikta strålkastarna mot den kinesiska yuanen som ett långsiktigt alternativ till den amerikanska dollarn.

Följer man råvarumarknaden känner man till att sedan finanskrisen 2008/2009 har kinesiska centralbanken Peoples Bank of China (PBOC) kraftigt ökat sina köp av fysiskt guld både från den inhemska marknaden och internationellt. Hur mycket fysiskt guld Kina kommit över är oklart då dessa siffror inte är officiella eller kan bekräftas men det anses av de flesta bedömare var betydligt mer än de siffror som placerar Kina på sjunde plats efter USA med endast drygt 1000 ton mot USA:s siffror på över 8000 ton guld. Att Kina köper mer guld än någon annan centralbank är de flesta dock eniga om, det ligger dessutom nära i den kinesiska kulturen att köpa fysiskt guld då man antingen inte litar på banker på det sätt vi gör i västvärlden och eller av tradition gärna köper fysiskt guld. 

Det bör här tilläggas att inte heller mängden fysiskt guld hos den på pappret största innehavaren av fysiskt guld, USA verifierats med en kontroll (som sedan offentliggjorts). Vi vet bara att en genomgång av hela amerikanska guldreserven ska ha ägt rum mellan 1974-2008. I offentliga amerikanska dokument från en kongressförhandling från 2011 framgick att ingen amerikansk kongressledamot hade fått se guldet som ska finnas förvarat i Fort Knox på nästan 40 år. Men oavsett hur mycket eller lite guld som finns för att eventuellt ge stöd åt amerikanska dollarn och andra centralbanker som har stora delar av sitt guld förvarat i USA spelar det mindre roll då det inte längre används som "förtroendekapital" för att ge stöd åt dollarn som reservvaluta.

Det är här Kinas nya verktyg kommer in i bilden och sätter press på USA att bekänna guldfärg.  
Kina väntas nämligen inom kort erbjuda möjligheten att inte bara erbjuda handel med oljekontrakt prissatta i yuan, betalningen ska även kunna konverteras till fysiskt guld. Detta kan locka många länder och investerare som inte vill handla i amerikanska dollar men inte heller vill ta betalningen i kinesiska yuan. Det innebär på kort sikt att tex att länder som Iran och Ryssland kan kringgå sanktioner genom att handla i kineiska yuan men öppnar redan nu för en gradvis minskad handel i amerikanska dollarn samtidigt som handeln med kinesiska yuan kan sprida sig och få ökat förtroende gentemot dollarn.

Nyheten har bland annat rapporterats om i detalj av Nikkei Asian Review i en läsvärd artikel men en djupare analys har gjorts i den populära finanspodden Macrovoices där hedgefondförvaltaren Erik Townsend intervjuar investeringsrådgivaren Luke Gromen. Luke driver makroforsknings- och förvaltningsföretaget Forest for the Threes (FFTT) och ger rådgivning till stora finansiella institutioner och förmögna investerare.   

Lule Gromen varnar för att den minskade handeln med amerikanska dollarna kan ske mycket snabbare och få mycket större följder än de flesta insett, särskilt med införandet av oljekontrakt som prissätts i yuan och kan konverteras till guld. Sedan i april förra året har guld-kontrakt som prisätts i kineiska yuan kunnat handlas på Shanghai Gold Exchange och sedan juli i fjol även i Hong Kong. Samma möjlighet ska införas i Budapest i år för att sprida handeln med kinesiska yuan internationellt ytterligare. 

Men handeln med oljekontrakt i yuan istället för dollar är på en helt annan nivå och omfattning och innebär ett stort steg för att göra bygga upp acceptans för kinesiska yuanen som ett alternativ till amerikanska dollarn. Det kan inte uteslutas att Kina inom ett antal år från att den kinesiska yuanen fått stor spridning kan tänkas redovisa sin guldreserv med offentliga granskning för att ge ökat förtroende för yuanen, om den genomgången sker offentligt och överstiger de siffror som anges av USA:s guldreserv kommer stor press sättas på USA att offentliggöra sin genom extern granskning. Detta kommer sannolikt dock inte ske för att undvika att provocera USA, kinesiskt inflytande och förtroendet för yuanen som alternativ reservvaluta kan ske ändå. 

Det största steget och vad som troligen motiverar Kina att närma sig möjligheten att göra kinesiska yuanen till en reservvaluta för världshandeln är möjligheten att frigöra enorma mängder kapital för köp av varor från andra länder genom att helt kunna minska sin valutareserv. USA som privilegierad enda "ägare" av världens reservvaluta har bara en reservvaluta av dollar på 0,6 % av BNP medan Kina tvingas ha en valutareserv på runt 26 % just nu. Detta behövs inte om handeln i världen sker allt mer i kinesiska yuan och Kina kan börja använda dessa pengar till ökade utländska investeringar.

Minskat behov av valutareserv i dollar för Kina -en game changer
Källa: Forest For The Trees av Luke Gromen presenterat som bilaga till intervju i Macrovoices  

Detta bör på sikt oroa tex amerikanska pensionsfonder och amerikanska sparare eller vem som helst med kapital värderat i bara dollar om värdet på amerikanska dollarn bara kan upprätthållas genom en devalvering, höjd ränta eller genom ökat kvantitativa lättnader/att amerikanska Federal Reserve vilket bara fungerar när amerikanska dollarn anses vara enda alternativet. Gromen menar att vi kan se en kraftig övergång till handel i kinesiska yuan redan inom 5-10 år som skulle få en omvälvande effekt på förtroendet för den amerikanska dollarn och därmed möjligheten för Federal Reserve att bedriva dagens penningsskapande politik.

Lägger vi samman handeln med guldkontrakt och införandet av handel med oljekontrakt prissatta i kinesiska yuan tillsammans med Kinas skapande av en alternativ världsbank samt en kinesisk utvecklingsbank där kineiska yuan står i centrum för handeln, framstår det som allt mer uppenbart att Kina har en långsiktig ekonomisk plan som de flesta analytiker ännu inte förstått eller tar på allvar. Hur USA och andra västerländska ekonomier som inte kan eller vill anpassa sig till ett större fokus på Asien och Kina som världens ekonomiska och på sikt kanske även militära maktcentra får bli ämnet för ett annat inlägg. Vi rekommenderar dock starkt att ni lyssnar på intervjun med Luke Gromen på Macrovoices nedan (hoppa in 11:45 i programmet).


2017-09-21

Vi provkör Sveriges populäraste elbil just nu: Renault ZOE 40

Vi har i två dagar provkört Sveriges just nu mest populära elbil, Renault Zoe 41. Vår lånebil av Upplands Motor i Uppsala var en fullt utrustad ZOE i så kallat BOSE-utförande med det nya större 41 kWh batteriet som vi tog på en tur i Uppsala med omnejd. Den nya ZOE:n har nästan dubblerat batterikapaciteten från att tidigare bara erbrbjudas med ett 22 kwh-pack. Nedan följer en video vi gjort av provkörningen.



I augusti var denna lilla elbil den överlägset mest sålda i Sverige med dubbla försäljningen mot tvåan förra månaden, Tesla Model S. Just nu rullar det cirka 1400 Renault ZOE i Sverige vilket placerar den lilla elbilen på tredjeplats efter Nissan Leaf och Tesla Model S i totalt antal rena elbilar på de svenska vägarna. Statistik över antalet sålda elbilar finner ni på den tacksamma siten elbilsstatisik.

Håller trenden i sig kan denna elbil mycket väl gå upp i tätposition över antalet sålda elbilar i Sverige redan i år. Vi får se hur den står sig när nya Nissan Leaf börjar levereras i Sverige och i slutet av nästa år när vi kanske börjar se Tesla Model 3 på vägarna. Tesla Model 3 kommer dock kosta runt 100 000 kr mer än Renault ZOE. Vi hoppas även att Hyundai Ionic Electric får ett större batteri, en annan elbil vi provkörde i somras på EVolution, vår internationella youtube-kanal. Ionicen gav ett mycket positivt helhetsintryck och var likt ZOE:en prisvärd.

Men bor en inom ett större samhälle kan en klara sig fint utan bil, varför inte ta en tur med Zbee-taxi som Bzzt Stockholms lanserade i våras tex?

Vi får hoppas att priserna står sig och återförsäljarna inte höjer när nya supermiljöbilspremien införs från och med 1 juli nästa år, och höjs från nuvarande 45 000 kr till 60 000 kr (Roberth säger i videon januari vilket alltså är inkorrekt). Detta innebär att en ZOE med 41 kWh batteri i grundutförande efter nya avdraget kan komma ner i cirka 260 000 kronor.

Nästa provkörning blir troligen en eldriven lastbil sedan något mycket mycket mindre...

Renault ZOE, Sveriges mest sålda elbil just nu
Källa diagram, elbilstatistik

2017-09-13

AI, Computer vision, Deep learning och vägen mot självkörande bilar

Vi har i många inlägg varit inne på den snabba utvecklingen inom AI och självkörande elbilar samt varför Tesla har ett sådant försprång mot sina konkurrenter inom bilindustrin. Johan har tex i en video på vår nya internationellt inriktade EVolution-kanal gått in på detta.

Idag kom youtubaren och Tesla-entusiasten Ben Sullins ut med en video där framstegen inom bland annat det som kallas computer vision eller datorns förmåga att se verkligheten med hjälp av bildhantering förklaras på ett pedagogiskt sätt. I videon intervjuas forskaren och författaren inom just computer vision, doktor Satya Mallick som förklarar hur AI, deep learning, neurala nätverk och computer vision fungerar och varför den med mest data skapar sig ett avgörande övertag gentemot sina konkurrenter.



Vad många inte känner till är att Tesla till skillnad mot tex Google redan har samlat in långt mycket mer data än övriga och fortsätter att öka denna svällande data-portfölj. Detta tack vare de 10-tusentals bilar som sedan sedan hösten 2014 rullar med självlärande hårdvara i elbilen Tesla Model S (och nu även i el-suven Tesla Model X och elbilen Tesla Model 3). Tack vare att Tesla samlar in visuell data om hur människor kör och olika trafik- och miljöförhållanden innebär varje ny uppdatering som företaget skickar ut till samtliga Tesla bilar, ett steg närmare mjukvaran/bilarnas förmåga att bli 100 % självkörande. Något som i sin tur även innebär att Teslas försprång gentemot närmaste konkurrenterna Google och Volvo/Uber kan bestå och till och med öka mer än vad många kanske förväntar sig.

Den konkurrent med tillräckligt stor flotta och som dessutom satsar seriöst på elbilar redan idag som vi tror har största chans att närma sig Tesla är Nissan. Det japanska företaget verkar nämligen även vara på gång med att "träna" sin nya Nissan Leaf för att kunna bli självkörande men hårdvaran är än så länge bara installerad i ett fåtal bilar och under utveckling. Men börjar Nissan rulla ut självkörande hårdvara i världens just nu mest sålda elbil, Nissan Leaf och likt Tesla använda Nvidias kraftfulla grafikprocessor kan Nissan knapra in mycket av Teslas försprång inom bara ett par år.


Det blir ett spännande race men räkna inte med att alla de stora biltillverkarna kommer överleva övergången till självkörande elfordon. Stora dinosaurier har mycket muskler men är inte snabbfotade...Historien visar gång efter annan att det sällan är en fördel att vara den dominerande spelaren vid ett paradigmskifte.

Imorgon avslutar vi vår provkörning av den lilla elbilen Renault Zoe 40 i Bose-utförande. Vi återkommer när den är färdigklippt på svenska och engelska.

Vi äger aktier i Tesla Inc.        

2017-09-09

Livet med bin och honung -årets sista skörd!

För ett par veckor sedan avslutade Johan sin honungssäsong med bina eller ja slutskattade som det så fint heter på biodlarspråk och hämtade in den sista honungen för året. Nu får bina behålla resten av honungen som vinterfoder och kommer denna gång helt vintras in på honung. Tanken är mest att pröva att helt strunta i att ge dem sockerlösning som är det vanliga att man ersätter honungen med under vintern.

Det kommer innebära en cirka 33 % mindre honungsskörd men tanken är att låta bina få äta den bästa mat de kan få, dvs den de själva producerat. Ett experiment med syfte att stärka binas immunförsvar men som säkert inte passar alla och definitivt inte är produktionsoptimerat för den som vill ha maximal honungsproduktion. Men å andra sidan är honungen bara till för människan?

Johan är nu inne på sitt fjärde år som biodlare och tidigare bland annat skrivit i SvD-debatt om hotet mot bina. Se gärna även tidigare inlägg och videos om Johans biodling i Dalarna.  

Just nu har Johan fyra välmående samhällen som ska vintras in nästa helg men för drygt två veckor sedan var det alltså dags att ta hand om sista honungen.

Som säkert många hört och som biodlare Sverige över rapporterat om har många haft ovanligt dåliga honungsskördar i år vilket troligen beror på en kombination av en ovanligt kall vår och en torr sommar med lite nederbörd. Men det ser väldigt olika ut över olika delar av landet och även lokalt. Vissa har haft rekordår på sensommaren, särskilt i eller i närheten av skogsområden och andra har fått se en halvering av sin honungsskörd. För Johans del märktes detta tydligt då första honungsskörden som normalt brukar ske i slutet av maj eller början av juni i år fick flyttas till mitten av juli då bina behövde behålla den lilla honung de dragit in under våren/försommaren.

Det vi kan konstatera är att det varit en väldigt torr vår som hämmat utvecklingen av bland annat blåbär, en av binas favoriter. Med torka blir det lite mat för bina och sämre pollinering för växter. Ett litet bi kan pollinera hela 50 000 blåbärsblommor och ska man räkna detta värde i pengar motsvarar det cirka 600 kronor per bi enligt Naturskyddsföreningen (hänvisar till en amerikansk studie).  

Med en hygglig skörd från tre samhällen i juli, särskilt med tanke på att dessa delats för att göra tre avläggare (nya samhällen) var förhoppningarna om en sen skörd i augusti lågt ställda.

 Johan vid året sista honungsskörd med helt täckta honungskakor! 

Vad som verkligen överraskade var inte bara hur mycket honung bina samlat in sedan juli utan hur särskilt ett samhälle som gjordes i ordning så sent som i mitten av april år (en avläggare) samlat in mer än dubbelt så mycket honung som övriga två modersamhällen (fjolårssamhällen) tillsammans! Nedan bild på en av de många helt täckta ramar med honung som kom från avläggaren i april.


Så här ska en täckt honungsram se ut!

Bina täcker den färdigprocessade honung med lock när vattenhalten är under 18,5 %, då jäser den inte och håller i evinnerliga tider så länge den förvaras svalt men bina kommer förstås öppna upp locken under vintern. Det är nämligen det den täckta honungen sparas för, ett vinterförråd som ska räcka ända in på våren då ny nektar, pollen och vatten kan samlas in igen.

Det går utmärkt att slunga topplisteramar!

Länge har Johan funderat på om det skulle fungera att slunga en topplistekaka i en slungmaskin avsedd för vanliga honungsramar. Skulle denna kaka som hänger på en list gå sönder eller ens gå i slungaren?

En slungad topplistkaka som ännu har kvar övre ramdelen från en lågnormal-ram


Till Johans förvåning och glädje gick det utmärkt! Har man tillgång till en fyra-ramars självvändande slungmaskin och tar en topplistekaka med täckt honung som inte är längre än 47,5 cm gör man följande: Se till att antingen välja en kaka som inte är högre än 22 cm (inklusive listen) eller kapa av den nedre delen av kakan så att övriga kakan (med topplisten) ej överstiger 22 cm, gör detta genom att lägga den ner på kladdtålig och ren yta och använd en bra kniv.

Den överblivna delen pressas som vanligt för hand eller om man har en honungspress eller så ger man tillbaka den/de avskurna delarna (efter att ha tagit bort locken med avtäckningsgaffel) och lägger på ett fat eller liknande i yngelrummet eller i någon av utrymmena till höger eller vänster om avdelningsskivorna. Då kommer bina slicka i sig honungen och vaxkakorna kan sedan tas om hand som vanligt.

Placeringen av topplistekakan i slungaren är dock viktig. För att kakan ska ligga på plats och listen inte komma ner i honungen som samlas i maskinens nedre del satte Johan den enligt bilderna nedan.

Placering av täckt topplistekaka i slungaren

Som vanligt när man slungar honung i en maskin är det viktigt att tänka på balansen och centrifugalkraften i slungaren, dvs välj topplistkakor och/eller ramar av ungefär samma vikt, annars kommer maskinen skaka för mycket och elmotorn kan bli överhettad eller bli kaputt.

Placering av täckt topplistekaka i slungaren

Fördelen med att kunna slunga topplistekakor är att det möjliggör att sätta tillbaka de fina kakor de byggt själva igen som bina kan fylla på med honung direkt och innebär även att de inte behöver använda en massa energi till att bygga nya kakor från scratch varje gång vi stjäl/lånar några lister...

På bilden på topplistekakan kanske en del noterar ett hål i mitten några cm under listen. Detta är hål som gjorts i alla topplistekakor för att underlätta förflyttningen mellan kakorna för bina under vintern. Bina sitter ju i klot på vintern för att hålla värmen som ogärna förflyttar sig längre än nödvändigt och särskilt sårbara blir enskilda individer som måste gå långt till skafferierna. Kalla perioder kan långa promenader till honungsskafferiet bli slutet för ett samhälle eller åtminstone en avgörande faktorer som får det att frysa ihjäl.

Efter tips av Patrick Sellman gjorde Johan därför dessa hål inför denna vinter då Johans två topplistesamhällen ej överlevda förra vintern. En viktig orsak kan vara att de inte kom åt sin mat så lätt och på grund av sitt ringa antal kanske inte orkade ta sig runt kakorna under eller på sidorna. Detta är säkert inte nödvändigt och kanske bygger de igen hålen men kan vara värt ett försök.


Efter ett par veckors rörande och egen ymp i honungen (det får bli ett annat inlägg) -upptappning!

Honungen har ännu inte satt sig/kristalliserat färdigt men smakar ljuvligt och är vacker! 

För er som undrar hur det gått för Johans "magiska" Bocking 14 vallört kan vi meddela att den än så länge inte attraherat några bin vad Johan kunnat se men att nya blad poppat ur marken de senaste två veckorna.

Bocking 14 är på gång igen! 

Det blir helt klart till att göra rotsticklingar och sätta fler vallört-plantor till våren! För även om bina kanske inte är intresserade av vallörten lockar den till sig mycket andra insekter såsom glada humlor. Johan har dock haft stor glädje av den snabbväxande plantan ändå och utnyttjat bladen till att göra gödselvatten som används som raket- och vitaminbränsle till morotslandet och till tomatplantorna.

Första försöket med morötter har gått över förväntan och många middagar har nu fått orange-färgad touch kanske till viss del tack vare gödselvattnet från magiska bocking 14-bladen...

Nyfångad morot

Om drygt en vecka kommer Johan göra en film om hur man kan smälta bi-vax och komma med lite tips från en riktig bi-vaxkonstnär! Men närmast blir det färdig-filmande av en provkörning med elbilen Renault Zoe som vi provkörde igår.

Trevlig lördag!

2017-09-06

Oansvarigt av Claes Hemberg -Ute och cyklar om energimarknaden

En av bloggens läsare uppmärksammar oss på att Avanzas sparekonom Claes Hemberg återigen visat på total inkompetens och vilselett svenska småsparare med helt felaktig informationsspridning utan förankring i verkligheten. En person med så stort inflytande på Avanzas småsparare och läsare bör agera ansvarsfullt och inte bara återge andras utlåtande utan någon som helst granskning av fakta då detta som i det här fallet, leder till spridning av falska nyheter utan någon som helst förankring i verkligheten.

Vad rör det sig då om? I måndags publicerade Claes Hemberg en artikel på Avanzas "Spara med Hemberg" med den minst sagt skruvade titeln "Oljan aldrig dyr mer". Artikeln baserar sig i huvudsak på en intervju med råvarustrategen Martin Jannson, vid Handelsbanken och Hemberg pekar även på utvecklingen av billiga solceller och elektrifieringen av transportflottan för att sedan argumentera att oljan aldrig kommer bli dyr mer. Artikeln som Hemberg skrivit inleds som följer:
"Skifferoljan blir allt billigare. Solcellerna halveras i pris allt mer oftare. Saudarabiska familjen säljer ut sitt oljebolag. Elbilarna är på inmarsch. Rederierna går över till gas. Jag har svårt att hitta något som talar för att oljan ska bli dyrare" 
Så blir skifferoljan allt billigare? Produktionen blir effektivare men i huvudsak för att oljebolagen väljer ut de områden som ger högst avkastning per brunn (så kallad cherry picking) och undviker de som kräver ett högre oljepris. Som vi skrivit om så många gånger tidigare går de flesta oljebolag som utvinner skifferolja med förlust men fortsätter för att inte skrämma bort sina aktieägare som investerat sig hårt i skifferindustrin med pengar som strömmat in i skifferolje- och gasindustrin/börsen tack vare Federal Reserves massiva stimulansprogram sedan finanskrisen utbröt i USA 2008/2009. En högst tillfällig lösning.

Som energiexperten Arthur Berman tog upp under en intervju i maj (se slutet av inlägget) utgör idag USA:s skifferoljeproduktion cirka 4-4,5 miljoner fat per dag. USA importerar ännu runt 37 % av sin oljekonsumtion. Det innebär att om världens oljeproduktion skulle minska med 5 % av dagens runt 100 miljoner fat per dag skulle det krävas motsvarande hela USA:s skifferoljeproduktion i ny produktion varje år bara för att hålla kvar produktionen vid nuvarande nivå. Vi talar här om skifferolja som i USA, där infrastrukturen redan är utbyggd och tekniken är världsledande inom skifferutvinning, enligt Berman kräver ett oljepris på 65 dollar per fat bara för att täcka kostnaderna...

Vad beträffar solcellerna går det verkligen framåt som vi skrivit om mycket tidigare och det är både viktigt och positivt för den långsiktiga omställningen av energimarknaden och ett minskat oljeberoendet. Men att utifrån det som Hemberg gör hävdar, drA slutsatsen att vi aldrig kommer få högre oljepriser är rent nonsens av flera skäl. Till att börja med går det inte att sticka under stol med att världen fortsätter att öka sin oljekonsumtion och aldrig varit högre (se BP Stat review of World Energy för världens oljekonsumtion). Det går med andra ord inte att säga hur världen kommer kunna hantera en minskad tillgång till olja när den väl inleds inom några år. Det beror på en kombination av hur snabbt och hur stor den blir och vilka alternativ som kommer utvecklas innan dess och när det väl sker.

Så sent som i januari i år varnade världens sjätte största bank, HSBC för att världen redan 2018 kan komma att tvingas till en anpassning av minskad oljeproduktion (Peak Oil) då 81 % av världens oljeproducenter redan nått sin högsta produktion och skriver i sin rappart bland annat:
"Om vi utgår från en minskad produktion på 5 % (per år) med ett global post-peak utbud på 74 miljoner fat per dag - vilket på inget sätt är en överdriven siffra i våra ögon - innebär det en nedgång i utbudet, post-peak, med cirka 38 miljoner fat per dag fram till 2030 och en nedgång med cirka 52 miljoner fat per dag till 2040. Med andra ord, världen behöver hitta över fyra gånger motsvarande Saudiarabien bara för att behålla utbudet på samma nivå, detta utan att ta hänsyn till ökad efterfrågan
Vi fortsätter med Hembergs påståenden och antydanden. Så varför "säljer Saudiarabien ut" sina juveler (sitt oljebolag)? För det första måste en förstå vad det rör sig om. Saudi Aramco är världens enskilt största oljebolag och kontrolleras helt av det Saudiska kungahuset och är till skillnad mot vad de flesta tror även världens sannolikt högst värderade bolag, ja till och med högre värderat än Apple och Amazon tex. Saudi Aramco nämns sällan bland världens jättebolag för att de helt enkelt är ett statligt ägt bolag som inte är börsnoterat. Men utifrån Saudi Aramcos otaliga verksamheter inom oljeindustrin i Saudiarabien och på många andra håll i världen och i synnerhet med tanke på bolagets oljetillgångar är bolaget att betrakta som gigantiskt. Bara oljetillgångarna beräknas vara minst 10 faldigt större än världens största privatägda bolag, Exxon Mobile. Vad beträffar Saudi Aramcos totala värde mätt i pengar har tex Wall Street Journal beräknat bolagets värde upp till 80 biljarder dollar dvs 80 000 miljarder dollar eller i skrivande stund 636,9 tusen miljarder kronor!

Vad Claes Hemberg syftar på när han skriver att Saudiarabien säljer ut sitt oljebolag är att Saudi Aramco i slutet av nästa år troligen ska börsnotera till en början 5 % av bolagets aktier. Bolaget ska först noteras på Saudiarabiens största börs i huvudstaden Riyadh men även listas på en annan internationell börs, vilken är ännu oklart.

Problemet för Saudiarabien är inte att världen inte efterfrågar dess olja utan att landets statskassa skriver efter pengar men oljemarknaden just nu är mättad och priset per sålt fat nu är halverat. Som vi skrivit om mycket om här på bloggen tidigare, har oljeprisraset som inleddes sommaren 2014 lett till att landets statskassa grävts ut ordentligt samtidigt som landets enskilt viktigaste intäkter mer än halverats. Samtidigt fortsätter den inhemska produktionen av olja att öka i takt med att välbärgade saudier blir fler och därmed ökar sin energikonsumtion som i Saudiarabien framförallt kommer från oljeeldade kraftverk och inköp av stora suvar som tankas till artificiellt låga priser för att hålla befolkningen nöjd.

Men vad Claes Hemberg antyder är att Saudiarabien säljer sina "kronjuveler", dvs minskar försäljningen av olja för att världen plötsligt skulle ha minskat sitt behov av olja. Det kunde inte vara mer fel. Saudiarabien sitter tillsammans med några andra oljestater i Mellanöstern på den olja som är billigast att utvinna i världen och kostar i storleksordningen en tiondel i energiinvesteringar att ta upp jämfört med amerikansk skifferolja. Vad som hänt är alltså inte en plötslig minskad efterfrågan på olja i världen eller vad många nu beskriver som peak demand.

Hur stora marginaler har världen för att hantera en produktionsnedgång av oljan?
I mars blev vi citerade i en artikel i Affärsvärlden där vi en efterföljande replik här på bloggen kom in just på hur små marginalerna är i fråga om balansen mellan utbud och efterfrågan av olja i världen. För till skillnad mot vad en kan tro reflekterar ett lågt oljepris inte en permanent situation eller en signal om att vi skulle ha nått peak demand av oljan i världen. När ett marknadsandelskrig mellan USA och Saudiarabien uppstår och sedan följs av lättade sanktioner mot en av världens största oljeproducenter (Iran) samt produktionen återgår till högre nivåer i ett krigshärjat Irak rinner bägaren över givetvis över. Här gäller det att stanna upp och skilja på långsiktiga trender och tillfälliga kortsiktiga förändringar som vi sett de senaste åren med ökad produktion av olja i världen främst pga USA:s skifferoljeproduktion.  

Den långsiktiga trenden i världen är att färre och färre oljefyndigheter hittas varje år medan konsumtionen/uttaget av befintliga fält ökar. De senaste tre åren skiljer dock ut sig markant då upptäcktstakten faller mer än det skulle gjort annars pga underinvesteringar i nya fyndigheter. Det finns helt enkelt ingen lönsamhet att leta ny olja när priset är så lågt som det är nu och marknaden redan kan erbjuda mer olja än det efterfrågas. Kostnaderna för att leta olja och sätta den i produktion
stiger hela tiden då de lågt hängande frukterna helt enkelt redan är plockade.

Upptäckter av nya oljefyndigheter på lägsta nivån sedan 1947
Källa graf: Bloomberg Markets

Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Det går inte att fortsätta att tömma oljevalven mer än de fylls på hur länge som helst. Vad som kommer tvinga upp priset på olja är helt enkelt eftersläpningen av investeringar idag som om de hade gjorts skulle ge oljeproduktion om några år. Oljan finns där men kräver ett betydligt högre pris för att kunna motiveras ur ett energi- och investeringsperspektiv.

Då har vi inte ens kryddat med minsta lilla säkerhetspolitiska händelse där någon av världens största oljeproducenter får problem med leveranser eller egen produktion, vilket snabbt skulle få bränslemätaren för oljeutbud i världen att skifta över från grönt till rött. Det kan ske under kort tid men även längre tid med en utdragen konflikt av något slag som hindrar transporter eller produktion i något del av världens ytterst sårbara handelssystem.    

Men oljeproduktionen kommer väl bara fortsätta att öka i USA och i Iran, Ryssland och Irak mfl om priset stiger igen? Nya oljeinvesteringar kommer att vara möjliga i takt med att priset stiger, åtminstone till en viss gräns, efter vilken världsekonomin sätter stopp och likt i upploppet till finanskrisen 2008/2009 bidrar till en ny finanskris. Exakt var denna gräns ligger den här gången är svårt att säga.

Den viktigare frågan är förstås när en produktionsnedgång i världens konventionella oljeproduktion inleds pga att den fysiska produktionstoppen är nådd och hur stor den blir per år. Dvs hur snabbt våra energi-system och världsekonomin måste ställas om för att anpassas till en minskad tillgång på olja.

Just nu sker en rad inspirerande exempel inom såväl transportsektorn som energimarknaden vare sig det gäller självkörande eltransporter eller energilagring i kombination med förnyelsebar energi som vi skrivit mycket om. Detta är lovande och ger hopp men det är samtidigt viktigt att inte låta detta göra en blind och förvränga verkligheten till något man önskar vore sant och skedde snabbare än det faktiskt gör. 

Avslutningsvis konstaterar vi att eftersom Claes Hemberg varken kan ge råd om vad som händer inom transportsektorn eller energilagring och inte heller förstår energimarknaden när det gäller oljan kanske Avanza gör gott i att låta någon annan komma med råd inom detta område och låta Hemberg ägna sig åt analyser av icke-energirelaterade fonder... Problemet är bara att småspararna då riskerar missa de största investeringsmöjligheterna någonsin, bortsett från investeringar i AI-bolag men de tvivlar vi dessvärre på att Hemberg har koll på... 

Istället för att lyssna till Claes Hemberg eller okunniga ekonomer utan helhetsperspektiv, rekommenderar vi att ni lyssnar till riktiga experter som Arthur Berman som jobbar i verkligheten och har direkt insyn i kostnader och vinster inom tex amerikanska oljeindustrin i egenskap som geolog, energirådgivare åt energibolag och energiexpert i snart 40 års tid. Berman har dessutom ett öppet sinne för tekniska förändringar men drar till skillnad mot somliga andra inte helt skruvade slutsatser baserat på åsikter eller okritiska refererande av andras utlåtanden som inte har bäring i verkligheten.

Nedan en bra sammanfattning av energimarknaden, särskilt oljan och den amerikanska skifferoljan där Arthur Berman intervjuas av Chris Martenson.


2017-09-02

När ska Tesla börja kallas energibolag och inte elbilstillverkare?

Ett företag som leder utvecklingen av elbilar och ligger i spets när det gäller självkörande teknik får mycket uppmärksamhet. Tesla sticker här ut på många sätt som vi varit inne på många gånger tidigare. Detta gäller allt ifrån helhetstänket kring batterikapacitet och laddningsnätverk till kombinationen eldrift och självkörande teknik. Det senare som nu med hjälp av deep learning algoritmer och avancerade sensorer kan fånga upp det mesta det mänskliga ögat/hjärnan förmår i trafik.

Det är även ett företag som utnyttjar design och egen batteriproduktion för att säkra inte bara tillgången till litiumbatterier på en marknad där det redan efterfrågas mer litium än det kan leveras. Med världens i särklass största litiumbatteri-fabrik, "gigabatterifabriken" i Nevada får Tesla inte bara kontroll över produktionen av den enskilt dyraste komponenten i en elbil (batteriet), de får dessutom insyn i hur det kan förbättras och kan minska priset per batteri-enhet och därmed hela bilen.

Det är här Tesla har sitt största försprång gentemot framförallt övriga stora biltillverkare. För vad de flesta inte tycks förstå är att det inte bara är redan gjorda investeringar i bilmodeller, drivlinor eller de redan utvecklade diesel/bensinmodellerna som gör att de stora bil/lastbilstillverkarna sitter på bromspedalen. Utan tillgång till miljontals billiga batteripack är det omöjligt att skala upp produktionen och göra en seriös satsning på elbilar. Något övriga konkurenter med undantag för Nissan och några kinesiska tillverkare, saknar.

Men varför Tesla utvecklar och skalar upp sin batteriproduktion tillsammans med sin största partner Panasonic är inte bara för att kunna massproducera elbilar till ett relativt konkurrenterna, lägre pris. Det finns en långt större marknad än bilsmarknadens där Tesla än så länge är ännu mer överlägsen sina konkurrenter och det är marknaden för energilagring.

Senaste tiden har nyhet efter nyhet visat hur Tesla erbjuder allt ifrån småskaliga till storskaliga energilagringslösningar som inget annat företag kommer i närheten av att matcha i pris per enhet eller i omfattning. Senaste i raden av exempel kom igår med beskedet från danska Vestas (vi tackar en av bloggens läsare för tipset!), världens största vindturbintillverkare som nu inlett ett samarbete med Tesla för undersöka möjligheten att kombinera vindkraftparker eller enskilda vindkraftverk med batterilagring. Sådana system finns förtås redan för mindre vindkraftverk såsom vindblommor. Det är dock något helt annat att lagra överskottsel från gigantiska vindkraftverk för att inte tala om vindkraftsparker, för att sedan kunna energin till lokala, regionala eller nationella nät när det råder underskott.

Precis som solenergi lider vindkraften av problemet med överskottsenergi under vissa perioder och otillräckliga energimängder under andra då lagringen av energi för dessa system inte kunnat hanteras. Istället har vi främst fått lita på vattenkraftverk, kärnkraftverk och en kombination av fossila energisystem för att garantera konstant energitillgång över hela året.

Det finns dock som alltid undantag som i Abu Dhabi där solel kan levereras billigare än billigaste fossilalternativet, naturgas men även där kan det bli problem med peakar och dippar vid natt och extremt soliga dagar då energilagring med hjälp av batterier ännu inte är utbyggd.

Detta är Tesla alltså nu på väg att förändra. Men egen batteriproduktion har inte bara gjort att de nu kan erbjuda storskaliga energilagringssytem som kan kombineras med sol- och vindkraftanläggningar. Häromdagen sänktes priset på företagets premiumlyxbilar Tesla Model X och Tesla Model S efter att Tesla meddelat företaget fått ner tillverkningskostnaderna på de största 100 kWh-batteripacken med 3 %. Prissäkningen innebar för de dyraste varianterna en sänkning med 46 000 kronor. Något som Teslaclubsweden bland annat rapporterat om.

Detta är inte bara ett tecken på att utvecklingen mot energieffektiva batterier går snabbt utan visar än en gång på vikten av att kunna producera batterier i volym. Många små företag kan utveckla avancerade batterier men att tillverka batterier av hög kvalitet till låga kostnader är nyckeln. Detta bereder vägen för stora och mindre energilagringsenheter för att allt ifrån eldrivna fordon som små till stora elbilar och eldrivna lastbilar, till små hushållslagringsenheter eller gigantiska energilagringssystem där många batterier bildar ett eller flera jättebatterier.

Bloggrannen och författaren Corncopia?/Lars Wilderäng var inne lite på samma tema igår i ett läsvärt inlägg om hur mycket som kan sparas i service- och driftskostnader samt miljöpåverkan med en elbil som enligt långdistanstester som gjorts av taxibolaget Tesloop kan köras under många fler år än en fossilbil.

Men även när det gäller Teslas små energilagringssytem börjar det hända mycket nu. Nedan kan ni tex lära er om för- och nackdelarna med att installera ett Powerwall 2 -batteri i hemmet.



Priset är ännu högt för de flesta privatpersoner och kräver även tillgång till en rejäl egen sol/vindkraftanläggning (storleksordningen 4-5 kW) och största nackdelen som vi ser är att Teslas Powerwall 2 just nu inte är gjorda för att kunna driva hushållet vid strömavbrott, vilket är ett stort minus i fråga om krisberedskap. Men priset på Teslas batterier kommer sannolikt att gå ner bara de närmaste par åren i takt med att produktionen ökar i gigafabriken och batterlagringstekniken fortsätter att utvecklas. Det finns även hopp när gäller efterfrågan off-grid förmåga då tex många australienska Tesla-kunder fullkomligt skriker efter batteri-backup i landet där "black outs" eller strömavbrott är mycket vanligt och kan vara långvariga...

I södra Australien bygger Tesla för övrigt just nu världens största batterilagrings-anläggning som kommer vara på hela 100 MW och ska lagra energi från en vindkraftpark på 99 vindsnurror och förse 30 000 hushåll med energi.

Avslutningsvis vill vi understryka att Tesla verkligen inte kommer kunna lösa våra energi-utmaningar själva eller ensamma hitta sätt att hantera vår tids tre största utmaningar: Peak Oil (minskad tillgång till billig olja pga fysiska begränsingar/fallande produktion), klimatförändringar och utvecklingen av artificiell intelligens (AI). Men företaget bör inte betraktas som en liten uppstickare med lyxiga elbilar, de har satt elektriska blixtrar i baken på såväl trasportindustrin som energi-marknaden och förstås många frusterarade människor som väntat på en förändring. Nu måste den fossila omställningen fortsätta på alla fronter och involera hållbar produktion och hållbar konsumtion/livsstil. Energilagring är ett viktigt sådant steg.

Vi äger aktier i Tesla Inc.

2017-08-31

Ny svensk site förklarar AI på ett inspirerande sätt

Vi följer upp fredagens inlägg om den snabba utvecklingen inom Artificiell Intelligens och varför den går mycket snabbare än de flesta tror, med ett tips på samma tema. Vetenskapsrådet (som är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet) öppnade nämligen igår en helt ny site som helt fokuserar på Artificiell Intelligens. Sidan som ni finner på forskning.se är en fantastiskt pedagogisk och tänkvärd genomgång som förklarar AI (Artificiell Intelligens) ur många aspekter som vi varit inne på här på bloggen.

I 8 välarbetade videos på svenska (drygt 2 minuter vardera) går man igenom de viktigaste och sammankopplade delarna som alla berör AI och hur de tillsammans kan komma att förändra människans värld i grunden till det bättre eller sämre beroende på hur det utvecklas:
  • Artificiell Intelligens
  • Maskininlärning
  • Neurala Nätverk
  • Självständiga system 
  • Risker och etik 
  • Jobb och fritid
  • Demokratin
  • Superintelligens
Sidan som är ett måste att besöka, åtminstone som svenskspråkig har även länkar till läsvärda artiklar och intervjuer med forskare och experter inom AI. Tex finns en artikel om en av världens ledande AI-forskare, svensken Nick Boström som är grundare av Future of Humanity Institute vid Oxford -Universitetet (icke att förväxla med Future of Life Institute med samma inriktning). Institutet med Boström i spetsen, arbetar för att hindra att AI används mot mänskligheten och samarbetar bland annat med Elon Musks OpenAI som har samma syfte. Intervju med Nick Boström och Elon Musk finner ni i tidigare inlägg.

I artikeln om Nick Boströms arbete sätter bland andra svenska AI-expertens närmaste assistent Kyle Scott ord på vikten av att förstå och försöka kontrollera utvecklingen av AI i en för människan positiv utveckling:
"...Den sista uppfinningen som människan behöver komma på.” Eftersom AI är så oändligt mycket smartare än vi blir det rationellt att låta den lösa alla problem som vi hittills har använt mänskliga hjärnor för att lösa. 
– Det är inte bara ännu en cool teknologi, inte ännu en funktion på våra smarta telefoner, utan en helt ny era för livet på Jorden. 
Hur det ska gå för människan i den här nya tidsåldern beror på vilka värderingar och mål superintelligensen kommer att ha. Därmed har den växande gruppen med superhjärnor åtminstone två avgränsade fält att arbeta inom. 
– Vi måste se till att den här intelligensen agerar i enlighet med de avsikter som programmerarna hade. Under förutsättning att vi löser det problemet får vi privilegiet att hantera en andra utmaning: att se till att tekniken används för goda mål."
Men som framgår i samma artikel av Johan Frisk menar Nick Boström att det är mycket som kan gå snett...
"Den självpåtagna uppgiften att rädda mänskligheten från något som många betraktar som osannolikt kan tyckas teoretisk, och är det också. Nick Boström motiverar arbetet med en sifferexercis i sannolikhet. Argumentet lyder ungefär så här: Även om sannolikheten för att domedagen ska komma är försvinnande liten, är följderna så gigantiskt stora att det är värt att arbeta för att förhindra den."
AI (Artificiell Intelligens) förklarat i 8 sammanhängande delar 

2017-08-28

Dra lärdom av Kenya och Kina -förbjud plastpåsar och minska oljeberoendet

I juli skrev Johan ett inlägg här på bloggen om hur mycket fossil energi i form av olja som slösas bort varje år genom användningen av bildäck. Dessa kemikalie-bomber som rullar oss framåt på vägarna kräver inte mindre än 26,6 liter olja att framställa och hamnar dessutom i naturen eller på platser där de lätt kan fatta eld och sprida föroreningarna vidare även när de pensionerats. Bildäckens framtid blev även temat för en debattartikel Johan sedan skrev i Dagens ETC.

Men fossil energi, särskilt olja och naturgas finns med i framställningen av så mycket annat vilket både gör oss beroende av ändliga resurser i materialframställningen och samtidigt sprider föroreningar och hälsofarliga ämnen för oss människor och i naturen. För att minska vårt fossila energiberoende är det en lång rad av små och större åtgärder som krävs för att helheten verkligen ska förändras till något hållbart.

Ett inspirerande och viktigt steg för att bryta det fossila energiberoendet kom idag från Kenya som beslutat att helt förbjuda användningen av plastpåsar i landet. Enligt lagen som trädde i kraft idag förbjuds användningen, tillverkningen och även importen av plastpåsar. Om en bryter mot förbudet kommer det svida rejält, minst 150 000 kronor eller upp till 300 000 kronor alternativt fyra års fängelse... Ska ni på safari-resa till Kenya bör ni alltså skippa plastpåsarna!

Nyheten rapporteras bland annat om av Svt-nyheter idag. Vad som gör det här extra intressant är inte bara vilken resurs- och miljöbesparing det innebär för Kenya, där 100 miljoner plastpåsar ges bort gratis årligen i landets matbutiker. Det är till att börja med en viktig fingervisning för oss i Sverige som gärna slår oss för brösten för att vi är bäst i världen på sopsortering men än så länge bara diskuterat ett förbud för användningen av plastpåsar men alltså ännu inte infört denna till synes självklara åtgärd.

Kanske helt enkelt för att politiker och (de flesta svenskar och boskap) till skilland mot i Kenya och många andra afrikanska länder inte tvingas vandra bland plastpåsar och sopberg. Det en ser och inte förstår kan en som bekant svårligen påverka. Vi i Sverige måste dock påmina oss om att det spelar mindre roll om Sverige är världsbäst på att sopsortera om det globala fossila energikontot fortsätter att tömmas när vi importerar allt från mat till prylar vars framställning och tranporter i praktiken helt är beroende av tillgången till importerad fossil energi.

Sverige boven i dramat

Anpassning och omställning till minskade fossila energitillgångar tar nämligen tid och med de lågt hängande energifrukterna redan plockade börjar det bli bråttom. Att bidra till en minskad plastanvändning i Sverige och andra länder är med andra ord en global angelägenhet, en äkta "win win". Vi måste komma ihåg att de plast och sop-landskap vi ser i tex Kenya skapats med en konsumtionskultur som har sin rot i väst och exporterats till andra delar av världen. Det vi ser i afrikanska länder är ett mikrokosmos av vad som väntar planeten som helhet om inte radikala åtgärder införs för att minska den fossila användningen som möjligjort att energislöseri och en ohållbar konsumtion kortsiktigt kan löna sig utan att de negativa konsekvenserna märks så tydligt i tex i Sverige.

Faktum är att plastpåsen uppfanns i Sverige. Under 1950-talet började plastkassar med handtag säljas globalt av det Norrköpingbaserade företaget Celloplast AB efter att uppfinnaren Sten Gustaf Thulin patenterat plastkassan eller plastpåsen. Idag använder svenskarna cirka en miljard plastkassar per år (2012) vilket innebär att en genomsnittlig svensk (räknat på 10 miljoner invånare) använder 100 plastpåsar var per år eller nästan två i veckan! Snacka om resursslöseri!

En bidragande orsak till att så många plastpåsar går åt i Sverige hänger ihop med att Sverige tillhör undantagen när det gäller att ge bort små plastpåsar gratis i affärerna...

Kina sparar mycket olja- gratis plastpåsar förbjudet 

Kina införde redan 2008 ett förbud för butiker att ge bort gratis små plastpåsar i butikerna. I samband med att förbudet infördes meddelades att butiker skulle kunna få böta motsvarande 10 000 yuan eller knappt 12 000 kronor om det bröt mot förbudet.

Sex månader efter att förbudet infördes meddelade National Development and Reform Comission (NDRC) att användningen av plastpåsar på stormarknader beräknades ha minskat med 66 procent och eller motsvarande 7,14 miljoner fat olja (1,6 miljoner ton olja). Om vi utgår från att lika mycket sparades resten av det året (2008) innebär det att Kina sparade in nästa 14,3 miljoner fat olja bara på att förbjuda gratis plastpåsar! 

Räknat på 2016 års oljekonsumtion i landet (BP Statistical Review of World Energy) betyder det i sin tur att Kina sparade in mer än hel dag av sin oljekonsumtion med denna enkla åtgärd. Skulle Kina införa ett totalförbud skulle mer än det dubbla kunna sparas in enligt World Watch institute då Kina gör av med cirka 37 miljoner fat olja årligen för framställa plastpåsar eller motsvarande nästan en halv dags oljekonsumtion i världen.

Användningen av olja i plastpåsar är ännu ett exempel som belyser vad som är en ohållbar ekvation när det gäller vår energianvändning och konsumtion. Just nu vill en växande andel av världens befolkning konsumera och slösa lika mycket energi som västvärlden för att det är likställt med ökat välstånd och framgång. Bara Indien och Kinas befolkning utgör tillsammans nästan 40 % av världens befolkning. Men som vi tar upp i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet slösar amerikaner och europeer mycket mer energi än tex en genomsnittlig kines även om Kina som land konsumerar mer energi än något annat enskilt land.

Räknar en om energiinnehållet för att framställa, producera och tranportera maten för en genomsnittlig amerikan ska få i sig mat varje dag, skulle kroppsvolymen hos person i USA behöva vara stor som en 40 ton kaskelotval medan en kines energintag för att få mat på bordet idag, omräknat i kroppsvolym skulle motsvara ungefär en 300 kg tung flasknosdelfin. Det är alltså en fullständig omöjlighet att Kinas befolkning kan konsumera mat (och andra prylar och tjänster) i närheten av den omfattning som den genonsnittliga personen gör i väst då den alltså idag är över 100 gånger så hög i tex USA mot i Kina.

Konsumtion och produktion måste var förenlig med de resurser som finns att tillgå främst lokalt och nationellt, detta gäller i synnerhet mat men egentligen de flesta varor. Sverige och många andra högteknologiska länder har mycket att lära om resursanvändning när gäller hela användningskedjan. Bara för att vi inte ser skräpet och slöseriet, betyder det inte att det inte finns eller inte kommer bli ett problem även här.  

Leta reda på några fräcka tygkassar och lägg i bilen eller ryggan/handväskan för cykelfärden. Spara pengar och bidra till en hållbar omställning som måste till vare sig vi vill eller ej. 

Tygkassen, coolare blir det inte
Bildkälla: Wikimedia commons: "Haunerova, bag created by Český západ