2019-07-18

Varför Tesla håller ledningen, dieselgubbar och värdet av Northvolts batterifabrik

I avsnitt två av Evolution Show gick jag igenom många av de vanligaste myterna kring elbilar tillsammans med Tesla Club Swedens ordförande och grundare Tibor Blomhäll.

I senaste avsnittet av internationellt inriktade Evolution Show som jag är värd för, avsnitt # 9 samtalar jag och min gode vän Roberth Hansson om våra erfarenheter kring Tesla och eltransporter bland annat om en roadtrip på 430 mil i Europa med min Tesla Model S jag skrivit om här tidigare. Vi ställer oss bland annat frågan:

Hur kommer det sig att Tesla fortfarande ligger så långt före övriga biltillverkare och vilka är de främsta fördelarna Tesla sitter på idag och vad har de på gång?

Vi pratar även om dieselgubbar/fossilgubbar och varför är de så fast i sitt perspektiv på elbilar men att den yngre generationen har en helt annan syn på elbilar. Ett annat relaterat ämne vi pratar kring är svenska Northvolt där VD:n och en av huvudgrundarna Peter Karlsson med sina erfarenheter som logistikchef på Tesla nu bygger Europas största batterifabrik i Sverige. Vi frågar oss hur det kommer det sig att Volkswagen och BMW först nu inser att de saknar batterikapacitet och vänder sig till Northvolt när batteribristen för stora volymer av elbilar ska bli billiga och ens möjliga, varit känd i flera år?

I samtalet försöker vi sticka hål på den kanske märkligsate myten av alla, att det snart skulle dyka upp någon så kallad "Tesladödadare", ett företag eller en bilmodell som skulle göra Teslas elbilar ointressanta och få företaget att gå omkull. Istället för rena spekulationer bör en seriös analytiker eller investerare gå vi på djupet för att se vad Tesla gör och jämföra med vad de övriga biltillverkarna faktiskt leverar i form laddnings-infrastruktur för elbilar, batteri-räckvidd för bilarna, tillgång till batterivolymer och tillgången till självkörande data och AI mjuk och hårdvara anpassad för just deras modeller.

Den som provåkt en elbil, särskilt en Tesla och följt hur företaget utvecklats från nästan ingenting på drygt ett årtionde med en VD och grundare (Elon Musk) som så sent som igår visade upp hur ett av hans andra banbrytande företag, Neuralink mycket snart kan komma att i grunden förändra vad det är att vara människa, bör istället fråga sig vilka av de stora biltillverkarna som kommer gå i konkurs först eller tvingas slås samman med andra för att ha en chans att klara övergången till självkörande eldrivna fordon med helt ny affärsmodeller.

Se gärna även tidigare samtal på Evolution Show med Anna Pernestål om utmaningarna och möjligheterna med självkörande fordon

Senaste samtalat alltså nedan, avsnittet kommer under dagen även upp som podcast på de flesta plattformar som ni finner via anchor här. Även på Soundcloud

I nästa avsnitt som utkommer om två veckor, den 1 augusti kommer jag prata globala energitrender i ett samtal med Mikael Höök, lektor och chef för Globala Energisystem i Uppsala. Mikael Höök har lång erfarenhet av forskning kring naturresurser och energianvändning och hjälpte Therese Uddenfelt med fakta för sin omtalade bok Gratislunchen. Vårt samtal kommer koppla samman energitillgången och användningen med klimatutsläppen och de utmaningar de medför globalt och för olika länder. 
  
Avsnitt 9 av Evolution Show: Varför ligger Tesla före, dieselgubbar och Nortvolts batterifabrik

2019-07-13

En jättesvärm, en italiensk drottning och varför James Hetfield i Metallica är biodlare!

För några dagar sedan hölls sommarens största konsert i Sverige när rockbandet Metallica gästade nya Ullevi och över 60 000 åskadare var på plats för att se ett av världens största rockband. Men få känner till att det första bandets största stjärna, James Hetfield gör när han kommer hem efter en lång rockturné är att åka till sin ranch i Kalifornien och sätta sig framför flustret till en av sin bikupor och titta på när hans bin arbetar, för det är först då han kan slappna av på riktigt. 

I en längre intervju i Joe Rogan Experience för ett par år sedan berättade nämligen James Hetfield ingående om sin passion för biodling och bin som han nu har hållit på med i sju år (se längre ner i inlägget). 

Själv har jag nu varit biodlare i drygt fem år och precis som Hetfield fortsätter jag att faschineras av binas värld som är lika komplex som den är inbjudande. Just nu arbetar jag på en liten film med lite av årets äventyr från min bigård och framöver blir det en del samtal med inspirerande biodlare för Evolution Show som jag är värd för. 

Denna sommar har verkligen varit extra hektisk och är vid sidan av arbetet med nya youtube-kanalen Evolution Show det som tagit mest av min tid därav de färre antalet inläggen här på bloggen.

Men nu är det dags för en uppdatering och det blir i binas tecken! 

Min sommar i bigården började med att jag fick göra ett antal svärmförebyggande åtgärder, bina som särskilt kring midsommar annars ser till att dela på sig och halva samhället oftast med den gamla drottningen lämnar kupan. I år blev det till att göra fyra avläggare från min fyra bisamhällen varav tre fick nya ägare hos två olika familjer som precis blivit biodlare och därmed behövde bin. 

Men det räckte inte, bina i mitt starkaste samhälle svärmade en vecka före midsommar och typiskt nog när jag inte var hemma men en vän till mig var på plats och ringde mig. Härpå blev det bråttom att få tag på någon biodlarvän som kunde komma och fånga in den och tacksamt nog kom två erfarna herrar snabbt och inte nog med det, det blev premiärtest för denna svärmfångarmojäng!

Svärmfångardammsugare av en biodlarvän och oppfinnar-Jocke vars gård jag ska besöka och filma framöver 

Efter ett par timmars lirkande lyckades de dammsuga in en JÄTTE svärm som satt cirka fyra meter upp i ett träd bakom min bigård. Svärmdammsugaren är egentligen ett rör kopplat till en låda i ena änden som drivs av en lövblås. Bina sugs försiktigt in i lådan och kan sedan krypa upp i en vanlig låda som fyllts med vaxade ramar/mellanväggar. 

Lådan placerades sedan på en diskbänk vi har stående ute i trädgården och ett tak sattes på för att stå över natten innan den skulle flyttas över i en vanlig kupa. Men då jag inte var hemma blev det ingen ventilerad botten eller någon ventilation/luft alls först vilket min vän noterade och därför tog beslutet att sätta på ett spärrgaler som enda "tak" då det inte skulle regna och vara varmt över natten. 

Nästa morgon kom en av mina biodlarvänner förbi igen och flyttade kupan framför flusteringången till en av mina så kallade topplistekupor. När jag kom hem två dagar senare 
hämtade jag åtta utbyggda topplister jag hade kvar från ett samhälle som inte överlevt vintern för två år sedan och satte ner i topplistesamhället. Nu väntade operationen att flytta över svärmen till topplistekupan men dess satt nu alltså på vanliga lågnormal-ramar som inte passar i topplistekupan. Istället för att göra den rätt så komplicerade operation som jag filmat tidigare på Olja för Blåbär -kanalen prövade jag en enkel variant.

Jag letade först upp ramen med drottningen och tog hela ramen med bin och allt på och hängde snett över där topplisterna annars sitter varefter jag tog två utbyggda topplister och satte så nära som möjligt, en på vardera sida om ramen med drottningen på. Tanken var att drottningen och många bin skulle ta sig över till topplisterna medan jag skakade ner övriga bin i topplistekupan. 

Jag lät ramen med drottningen hänga kvar tills jag satt ner gamla utbyggda kakorna med topplisterna i topplistekupan och försökte i den mån det var möjligt att med min fasanfjäder borsta ner bina så de hamnade på topplisterna med flesta hamnade förstås i sågduset i botten av topplistekupan. Sågduset var för övrigt helt nylagt i botten för att de skulle få nytt och fräscht. Jag tittade sedan noga på ramen där drottningen skulle befinna sig men kunde inte längre hitta henna och borstade därför mycket försiktigt ner resten av bina i topplistekupan i hopp om att drottningen promenerat över till en av topplisterna. 

Eftersom detta var en svärm på endast två dagar hade de fortfarande enorm bygg- och samlariver typ 5-10 gånger mer än ett vanligt samhälle skulle jag tro så risken för svält var nog liten. Men för att de inte skulle behöva kämpa så mycket och trivas i sitt nya hem hade jag med med mig cirka två kilo honungsrester från fjolårets slungning (upptinade sedan morgonen från matlådor i frysen) som jag la på en smal träskiva nere på sågduset. Jag satte sedan försiktigt ihop de åtta utbyggda listerna något till höger om de tre små flusterhålen så att de alla kunde användas som ingångar men inte hamnade mitt framför de åtta listerna. Avslutningsvis stängde jag till de två avdelningsskivorna. 

Här vill jag vara klar med att jag vid tre tidigare tillfällen försökt få bin att trivas i topplistekupor, ett på Gotland och två i Dalarna. På Gotland dog samhället på grund av att en råtta åt sig igenom en isoleringskiva vi satt ner som inte hade skydd i uppkant av trä vilket gjorde att den åt sig igenom isoleringen och kom in under vintern, det samhället var heller inte särskilt starkt inför invintringen. 

I Dalarna har jag försökt två gånger med topplistekupor men samhällena har inte hunnit växa sig starka mer än 12-14 lister innan invintringen och jag borde ha gett dem extra socker/honung vid starten då det går åt mycket energi att bygga stora vaxkakor från scratch vilket inte behövs i en kupa av lågnormal typ där man tillsätter förvaxade mellanväggar bina kan bygga vidare på. 

Min bigård i Dalarna, 4 samhällen (lågnormal) och ett superstarkt samhälle i en topplistekupa

Men med den här svärmen och mina tidigare erfarenheter var det nu "now or never", nu skulle jag få det att funka! Efter två dagar återvände jag till svärmen i topplistekupan och noterade då att de byggt ut alla gamla topplister i nedkant (de var inte helt utbyggda) och samlat in honungen från resterna. Jag gav dem då ytterligare 2 kg sockerlösning i en stor glasburk med små hål i locket som jag placerade opp- och ner till vänster om flusteringångarna och placerade fyra tomma topplister över som "tak". 

Jag bör tillägga att detta var en jättesvärm vars byggiver jag aldrig sett maken till... Två dagar senare var sockerlösningen inhämtad och bina hade börjat bygga massor på flera av de tomma listerna. Efter fyra veckor och genom att tillsätta 2-3 lister varje vecka med expansion åt ett håll, höger i mitt fall har sitter nu detta supersamhälle på 22 lister varav 20 är fullt utbyggda och 12 av dess från ingenting!! Jag har dessutom skattat  (stulit) två ramar delvis täckta med honung) under denna period. 

Så svärmar kan vara guld värda! Tyvärr gick en svärm till från en av mina andra samhällen som jag inte hann göra något åt men så kan det vara ibland är naturens krafter bortom vår kontroll och det är bara att acceptera.  

Det blev långt om min toppliste-svärm nu lite honungrock!


"Jag kan prata en hel timme om bin de är så intressanta!" -James Hetfield, huvudsångare och gitarrist i rockbandet Metallica



Som jag skrev i början av inlägget är Metallicas huvudstjärna och sångare James Hetfield biodlare sedan cirka 7 år nu. Hetfields far hade bin när han växte upp och han skördar tillsammans med sina barn cirka 250 kg honung per år som han bland annat ger bort till sina vänner och "they love it!". Hetfield är dessutom självförsörjande på grönsaker och kött (han är jägare och de har vad jag förstått även en del djur på ranchen i Colorado som kycklingar och kalkoner). 

Metallicastjärnan har under många år upplevt det ofta skruvade och hårda Hollywood-livet på västkusten och led länge av sin alkoholism. Idag har Hetfield kvar en ranch i Kalifornien bland annat för att hålla sin bin där men bor i huvudsak vid sin andra ranch i Colorado i den lilla staden Vail. Lyssna gärna till intervjun ovan som är ett utdrag ur en längre intervju i Joe Rogan Experience från 2016 där han alltså länge och väl pratar om sin passion för bin!  

Från James Hetfield till min italienska drottning. 

Jag har nästan hela tiden haft mycket lugna bin och har sedan start valt att inte använda rökpust, det har gått hur bra som helst ändå. En mycket erfaren biodlare sa tidigt till mig att det inte skulle gå, de skulle bli mer agressiva och de skulle bli ogörligt med en massa bin i luften varje gång. Min erfaranehet är att jag haft mycket lugnt utan rökpust. Det är upp till var och en att välja men min erfarenhet är klart positiv. Men det är skillnad på lugna bin och extremt lugna bin. Vilket för oss till Åke Flood.  

Åke Flood en pionjär inom drottningodling i Sverige med extremt lugna italienska bin

Då jag hade en avläggare där ingen drottning gjort sig till känna trots jag tillsatt nya ramar med ägg ett flertal gånger och inga ägg från en ung parad drottning syntes till, var jag plötsligt i akut behov av en ny parad drottning annars skulle snart ett arbetsbi börja lägga endast drönarägg och samhället skulle med tiden gå under (ett så kallat pucelsamhälle). Efter en del research fick jag höra om en pionjär inom drottningodling, Åke Flood som lyckats avla fram och isolera en stam italienska bin av rasen Apis mellifera ligustica, eller kort och gott ligusticabin. 


Tre av Åke Floods parningskupor för ligusticadrottningar

Åke Flood som nu har hunnit bli 86 år gammal har avlat bin sedan 1970-talet och detta verkar tyvärr vara sista året han säljer sina omtalade drottningar. Åkes ligusticabin är kända för att vara extremt lugna och renrasiga vilket i binas värld innebär bevarande av egenskaper som lugn, samlarförmåga eller som när det gäller nordiska bin, köldtålighet med särskild anpassing för nordiska vintrar. Vi måste komma ihåg att bina anpassats till olika klimat i över 50 miljoner år och att korsningar kan innebära klara försämringar i olika riktning beroende på var bina ska leva. 

Under 1970-talet importerades en rad olika biraser från USA och Europa vilket sannolikt starkt bidrog till mer agressiva inhemska nordiska bin i bland annat Sverige men även sannolikt hos andra arter som ligusticabin när de blandades med andra importerade bin. Det går förstås inte ha samma biras för honungsbin i hela Sverige men det går att odla fram mer lugna och renrasiga bin som sedan placeras ut och succesivt kan byta ut agressiva bin inom mindre områden. 

Hur som helst, jag åkte till Åke Flood i Borlänge och hämtade en parad ligustica-drottning som jag nu satt ner i min avläggare. Avläggaren kommer inom några veckor att flyttas till en isolerad bigård bortom räckvidd för andra biodlares bin (mer än fem km till närmaste biodlare jag känner till) där jag sedan endast kommer hålla italienska bin med avkomma från Åke Floods extremt lugna variant. Om de överlever vintern kommer jag sedan göra avläggare på den och för säkerhets skull införskaffa 1-2 parade ligsustica drottningar av en drottningodlar-kollega till Åke Flood som fått avelsdrottningar av Åke.      


En av Åkes parningskupor framifrån

Normalt sitter dessa parnings-lägenheter på stolpar eller liknande men i brist på plats fick några stå vid en av Åkes vackra blomrabbater. Jag hoppas få tillfälle att göra en intervju med Åke Flood som sitter på ovärderliga kunskaper om bin och drottningavel som med andra kloka drottningodlare i Sverige starkt bidragit till att vi har flera lugna och växande bistammar i landet.   

Under sommaren har jag förstås hunnit med att slunga honung också och årets första skörd blev rekordstor och det ser även lovande ut inför min andra och sista skattning jag planerat in till slutet av månaden. Men i linje med mitt naturliga förhållningssätt med bina ska de få behålla tillräckligt med honung för att inte behöva tillsätta något socker alls till invintringen. Tanken är att ge dem den näringsrika maten de själva samlat in som bland annat har en massa antibakteriella förmågor som vanligt socker saknar. 


En toppliste-ram med honung! 

Kan tillägga att jag dessutom bara använder naturliga material och behandlar endast med myrsyra och oxalsyra för att hålla nere förekomsten av varoaparasiten även om jag har väldigt lite av den varan. Topplistekupan med den nya jättesvärmen ska givetvis även behandlas på samma sätt till hösten. 

Avslutningsvis: Att hålla honungsbin är en fröjd men kan kräva en hel del arbete åtminstone under högsommaren, även med en topplistekupa. Jag rekommenderar därför starkt att man går en biodlarkurs innan man börjar och att man ser till att ha åtminstone en vän som kan ställa upp och hjälpa till då och då, dels för att det kan bli tungt och klurigt ensam men lika mycket för att det blir mycket roligare! 

Bina och pollinatörerna behöver vår hjälp på grund av den skada vi orsakat deras och våra livsmiljöer och det finns som tur ännu mycket vi kan göra för att vända utvecklingen. Kika eller lyssna gärna på första avsnittet av Evolution Show som jag är värd för där jag pratar med Anna Pernestål om varför och hur vi kan hjälpa pollinatörerna och varför man inte ska vara rädd för bina när man vet hur de lever och beter sig! 

I nästa avsnitt av Evolution Show som kommer i slutet av nästa vecka pratar jag och min kompis Roberth Hansson om lite av den senaste nyheterna kring Tesla och andra nyheter på energifronten! Roberth som är medförfattare till vår bok Olja för Blåbär Energi Makt och Hållbarhet 

Hur kan vi hjälpa pollintörerna och är bina farliga? Mitt samtal i Evolution Show med Anna Pernestål.

2019-07-04

Ny plattform för att möta klimatkrisen: Samtal med entreprenören Ingmar Rentzhog om We don´t have time

Den 27:e juni gästade Ingmar Rentzhog, entreprenören  bakom den nya platformen We don´t have time, Evolution Show och vi samtalade om hur vi kan möta klimatkrisen med nya former av globala samarbeten och positiva visioner för framtiden där vi inte bara slutar upp med den fossila energianvändningen och ohållbara konsumtions- och produktionsvanor utan framförallt talar om vad vi ska göra istället som är bättre och kommer göra oss lyckligare!

För är det något Ingmar Rentzhog ville understryka var det inte bara allvaret och den korta tid vi har att ställa om vårt samhälle i grunden utan vad vi ska göra istället och att det finns alternativ vi kan börja med redan idag! Jag tror det är ett mycket viktigt budskap som ofta försvinner när vi pratar om klimatkrisen och andra relaterade resurskriser som Peak Oil eller ekosystemkollaps, dvs inte bara tala om vad människor inte längre får/kan fortsätta med (tex slösaktig konsumtion av prylar som bara slängs och inte kan återvinnas) utan hur vi kan skapa hållbara alternativ redan nu genom ny innovationskraft och kloka idéer som delas av många. 

Incitament som högre pris för utsläpp, ja eller all form av miljöförstöring/energislöseri etc förstärker denna innovationskraft och människors vanor men vi kan inte vänta på att politiker eller enstaka företag ska visa vägen, det har vi inte tid med. Det krävs ett globalt idéutbyte och konsumtionspress och uppmuntran för att påskynda utvecklingen i en hållbar riktning för klimatet och människans resursanvändning av planetens ändliga resurser.

Och det är här den nya social plattformen We Don´t Have Time kommer in i bilden. Genom att skapa en Facebook-liknande plaform där människor kan starta kampanjer för uppmuntran (klimatkärlek -symbolen), sätta press (varningstriangeln) eller genom att sprida idéer med glödlampskampanjen (glödlampan) har Ingmar Rentzhog med sitt lilla team skapat en möjlighet till snabbare social förändring på Internet för gemensamma klimat- och miljölösningar.

Precis som namnnet antyder, We don´t have time, är det bråttom, vi har kanske 10-12 år på oss att vända utvecklingen att inte bara minska utsläppen utan faktiskt minska den redan för höga koncentrationen av växthusgaser i aftmosfären. Här kan tex nämnas möjligheten att bland annat odla fler skogar/låta dem återhämta sig och låta korallrev och undervattensvegation återhämta sig istället för att som idag på det flesta håll, minska dessa men det finns förstås mycket mer som måste göras.

Ingmar Rentzhog har en bakgrund inom finansbranschen och har bland annat grundat en av nordens mest framgångsrika konsultbolag för investeringsrelationer, Laika Consulting som såldes till Funded By Me 2018. Ingmar har sedan dess ägnat sig helhjärtat åt klimatfrågan och startade samma år We don´t have time, bland annat efter att gått en konferens för klimatlederaskap som hölls av Al Gore.

Ingmar var även en av de första att uppmärksamma och prata med klimataktivsten Greta Thunberg när hon inledde sin klimatstrejk utanför riksdagshuset i Stockholm i höstas.

Sedan We don´t have drog igång har ett antal sevärda konferenser och seminarier hållits där experter och inspiratörer från hela värlen hållits, bland annat den första allmäna klimatkonferensen i världen där ingen fick delta genom att flyga till konferensen. Resultatet var att många högprofilerade talare deltog gratis via webben där bredden och kunnandet var stort och konferensen uppskattades av många inklusive mig själv som inte kunde delta på plats vid tillfället.

Under den drygt en timme långa samtalet med Ingmar avhandlar vi en hel del och kommer tex in på hur lätt det är att divestera bort från fossilt via svenska pensionsfondens nya verktyg, vilka länder och företag som går före och vart utvecklingen går åt fel håll men kan vändas med rätt kunskaper, idéer och tekniker. Vi talar förstås även om de kampanjer för positiv förändring som We don´t have time platformen redan gett upphov till och hur den kan användas för att sätta tryck på företag, regeringar och organisationer att göra mycket mer och snabbt!  

Kika eller lyssna gärna på mitt samtal med Ingmar Rentzhog nedan för att få veta mer om We don´t have time och Ingmar Rentzhog resa från finansvärlden till fullt fokus på klimatfrågan och hur vi kan möta den med snabb global förändring till det bättre! 

Jag äger aktier i We don´t have time. 

Mitt samtal i Evolution Show med Ingmar Rentzhog VD & grundare av We don´t have 
      

2019-06-26

4 scenarier om en framtid utan ekonomisk tillväxt: Ett samtal med Mikael Malméus

I slutet av november 2018 släpptes den svenska rapporten "Bortom BNP-tillväxt: scenarier för ett hållbart samhällsbyggande". Rapporten som är unik i sitt slag undersöker fyra möjliga framtidsscenarier för Sverige där samhället utvecklas bortom BNP-tillväxt.  

Bakom rapporten står främst 17 forskare och experter från vitt skilda områden men även myndigheter som Försvarets Forskningsinstitut (FOI), Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm samt Omställning Sverige mfl har bidragit till rapporten som framtagits under fem år. 

En av forskarna i rapporten är Mikael Malméus som har en bakgrund inom såväl naturvetenskap som ekonomi vilket ger honom precis de glasögon som krävs för det helhetsperspektiv rapporten försöker greppa när det kommer till några av vår tids största utmaningar och möjligheter. I synnerhet, hur ska Sveriges och världens ekonomi kunna utvecklas på ett positivt sätt som är i balans med naturens ändliga resurser utan ekonomisk tillväxt? Framförallt, hur ska en omställning gå till där vi kan ta oss bortom en möjligt långdragen finansiell och politisk/ekonomisk kris, när allt idag tycks förutsätta att ekonomin växer, trots att det är  på bekostnad av planetens ekosystem och i förlängningen vår överlevnad som art? 

För att förstå lite av de vägar vi kan ta bjöd jag in Mikael Malméus till Evolution Show studion för ett längre samtal om en framtid utan ekonomisk tillväxt, vad rapporten säger samt lite av mina egna och andras tankar kring detta för vår framtid så kritiska och därmed högintressanta ämne. 

Rapporten är på engelska men jag tror de flesta kan hänga med utan problem. En kan med fördel annars kika på rapporten som är på svenska.  Nedan mitt samtal med Mikael Malméus om en framtid bortom BNP-tillväxt. 

En framtid bortom BNP-tillväxt


2019-06-17

Energikakan 2018 och en märklig svensk debatt om ett oljeraffinaderi


Detta inlägg är signerat Johan.

I dagarna släpptes världens mest citerade årliga energirapport BP Statistical Review of World Energy med senaste statistiken för världens energianvändning samt uppgifter om utsläppen av växthusgaser. Rapporten bjuder på många anmärkningsvärda punkter jag tänkte gå igenom i detta inlägg för att sedan sätta dem i relation till en minst sagt märklig debatt om ett svenskt raffinaderi som kan komma att få tillstånd att bygga ut sin kapacitet och därmed dubblera sina årliga utsläpp mätt i ton koldioxid per år.   

Just nu pågår en minst sagt märklig debatt i Sverige om betydelsen av att bygga ut kapaciteten av ett svenskt raffinaderi och dess roll för de lokala, nationella och ja globala utsläppen. Sedan tidigare fick alltså Preemraff i Lysekil, först preliminärt tillstånd att utöka sin kapacitet för att kunna raffinaderera importerad råolja till förädlade produkter såsom bensin, diesel och flygfotogen. Något man gör att för att sedan tjäna pengar på att exportera detta till andra länder och även sälja på den svenska marknaden. Men nu meddelar Mark o Miljööverdomstolen att ärendet ska prövas då bland andra Naturskyddsföreningen överklagat tidigare utfärdade domstolstillstånd.  

Innan vi går in på varför debatten är märklig och grundad på bristfälliga antaganden kan det vara på sin plats att uppmärksamma att de flesta svenskar inte vet att cirka hälften av den råolja som importeras till Sverige av internationellt verkande bensin- och oljebolag, raffinadereras i Sveige för att sedan gå på export som förädlade produkter. 

Detta är en lukrativ bransch där bland annat bristande kapacitet av moderna raffinaderier i Europa och i synnerhet i USA gör det möjligt att tjäna pengar på detta när stora investeringar tas. USA som tex inte kan ta hand om det mesta av sin egen skifferolja just för att de saknar den kapaciten själva (ironiskt då det var deras största problem under oljekrisen 1973-74 också-de har med andra ord inte lärt av historien). USA:s skifferolja och vätska från skiffergas är tunnare till skillnad från den tjockare oljan från Saudiarabien och Iran tex som de flesta raffinaderier i världen kan omvandla till tex diesel och bensin. 

USA är med andra ord långt ifrån energioberoende när det kommer till den för ekonomins idag så kritiska oljan då den ökande andelen skifferolja innebär ökat behov av importerad olja nu och framförallt om cirka fem år när den amerikanska skifferoljaproduktionen beräknas nå sin produktionstopp och snabbt börjar minska. Detta menar tex amerikanska geologen Arthur Berman, en av världens främsta energiexperter som bland annat föreläser för amerikanska olje- och gasbolag samt i ökande grad internationella investerare... Do the math!  

Tillbaka till lilla Sverige och utsläppen som genereras här. En del menar att utsläpp som inte sker i Sverige i händelse av att ett raffinaderi ej byggs ut här bara skulle innebära motsvarande utsläpp någon annanstans med ett annat raffinaderi... 

Detta enligt antagandet att om inte Preemraff bygger ut kapaciteten och därmed ökar utsläppen för att tillmötesgå efterfrågan kommer det göras någon annanstans och vidare argumenteras det därför för att att Sverige eller dess regering, myndigheter eller invånare inte bör lägga sig i det, det går ju på ett ut...

Men det är en tankevurpa som utgår från att det inte finns något omtällningsvärde i att tex tydliggöra för svensk industri samt från politiskt håll och myndighetshåll att eftersträva snabbaste möjliga förändring för att kraftigt minska utsläppen. Det har ju Sverige trots allt skrivit under med Parisavtalet. 

För om Sverige genomgående satsar på tekniker och samhällsförändring som minskar utsläppen och därmed visar insikt om värdet och allvaret med den fossilfria omställningen kan det öka kunskapen och tekniketableringen i andra länder och gå från genomsnitt svenskens anspråk på 4,2 jordklot tillbaka en nivå där planeten räcker för alla. 

I slutändan kan det alltså innebära en snabbare omställning än om Sverige inte tagit det där till synes obetydelsefulla beslutet "att låta någon annan bygga ett raffinaderi någon annanstans men ändå fått lika mycket utsläpp". Alla markeringar och signaler som säger att fossilt inte hör framtiden till påskyndar mobiliseringen för alternativ. Samma logik gäller för övrigt debatten om värdet av att välja bort flyget vilket jag gjort sedan 2015. Flygandet och en rad andra exempel handlar om att medge det faktum att alla steg som tas för minskade utsläpp positivt påverkar våra kollektiva möjligheter att minska utsläppen. Det kan ske med påskyndande av teknikskiften och vanor men minst lika mycket handlar det om psykologi och påtryckningar, inte minst från barn och ungdomar som inte är så fastlåstna i de fossila vanorna och kraftigt påverkar sin omgivning.  

Visst, det är alltid svårt att vara pionjär, nästan alla ifrågasätter en och etablerade strukturer gör allt för att bevara status quo men förändring kan komma snabbare än de flesta tror och tycks överraska människor gång på gång även när den är oundviklig och upprepas genom historien som en påminnelse om vår korta minne.    

Ok, tillbaka till BP rapporten om världens energianvändning. Rapporten är en väckarklocka och en brytpunkt i samtalstonen kring allvaret på flera sätt som understryker värdet för Sverige och andra länder att våga gå före men samtidigt rannsaka sig själv och tex se över sin egen energianvändning (särskilt transporter och tung industri men även vår dagliga konsumtion av prylar).

Till att börja med konstateras det redan från start att världens utsläpp av växthusgaser växer kraftigt, under 2018 med hela 2 %, högst på sju år och det är anmärkningsvärt av flera skäl.
 Detta är helt kopplat till att den fossila användningen som växte rekord mycket i fjol trots att den egentligen borde minskat på grund av en konjunkturnedgång.

Användningen av naturgas i världen ökade med hela 5,3 %, den högsta nivån sedan 1984! I hududsak genom ökad använding av naturgas i USA där den ökade med över 10,6 % på ett år!

Efterfrågan på olja och kol steg med 1,5 respektive 4 %, där Indien och Kina stod för den största andelen av ökningen . I Indien ökade kolanvändningen med hela 8,7 %, vilket innebär att Indien nu står för ca 12 % av världens kolkonsumtion medan Kina står för 50,5 % av kolkonsumtionen. Jag ska återkomma till Indien senare i inlägget. 

Världens oljekonsumtion steg med 1,4 miljoner fat per dag 2018 eller 1,5 % varav över 90 % av denna ökning kom från ökad konsumtion i USA och Kina. 

Men här kommer den otäcka knorren. BP:s ekonomiska chef Spencer David konstaterar i rapporten att i främst USA, Kina och Ryssland var antalet extremt kalla och varma dagar rekordmånga under året vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på el för uppvärmning och nedkylning där framförallt el från naturgas och kolkraftverk används för att driva klimatanläggningar (air condition) och uppvärmningskällor. 

Men vad som var extra anmärkningsvärt enligt Spencer, var att det i USA var både rekordmånga varma dagar och rekordmånga kalla dagar under samma år vilket inte förekommit i samma omfattning sedan 1950-talet. Resultat blev en kraftig ökning av användning av USA:s främsta energikälla för elproduktion, naturgas som står för cirka 35 % av elproduktionen i landet. 

Vidare skriver Spencer att även om vi inte vet om fjolårets väderförhållanden var naturliga variationer och därmed ej kopplade till en stigande global temperatur på grund klimatförändringar, är det mycket oroväckande. För även om effekten skulle bli kortlivad (väderrelaterad) är omställningsperioden vi har för att minska utsläppen endast cirka 10 år vilket innebär att varje år som utsläppen ökar, minskar möjligheten att vända på båten i tid. 

Men om det är så att klimatförändringar skapar extrema värme- och köldförhållanden under samma år i länder som USA, Kina och Ryssland kommer det leda till kraftigt ökad energianvändning vilket inom överskådlig framtid innebär fossil energianvändning och därmed ökade koldioxidutsläpp. 

Så är allt hopp ute då? Nej, utvecklingen av förnyelsebart med helt nya tekniker likt de som svenska Minesto utvecklar, med en ny form av baskraft från djupgående havsströmmar visar att det finns alternativ särskilt när det kopplas samman med andra tekniker så som vind och solenergi (mer om sol och vind i ett senare inlägg). Medvetenheten bland såväl vuxna som ungdomar och barn återspeglas förstås även i den allt starkare miljörörelse som tex Greta Thunberg gett eld till genom sin genuina äkthet, faktakoll och ofrånkomliga allvar som sprider hopp och framförallt accelerar den förändring som måste till.  

Samtidigt råder det inget tvivel om att vi måste minska vår energianvändning vad gäller allt som vi inte behöver, dvs slösaktig konsumtion som inte ingår i kretslopp där resurser kan återanvändas och skapa livskvalitet eller bidra till ett fungerande samhälle. Här krävs framförallt nya visioner som inte handlar om materiell tillväxt. 

Vi måste börja med att erkänna att vi de senaste 200 åren har förblindats av vår tids största tillväxtdrog, tillgången till billig fossil energi och inget har fått oss att riktigt vakna förrän nu när klimatförändringarna och ekosystemens balanserande kraft tvingar oss att inse att vi bara är en del av den här planeten och lever på dess villkor. 

Ökningen av klimatutsläpp är direkt kopplad till energianvändningen. I BP-rapporten skriver Spencer att 
"relativt genomsnittet de senaste fem åren ökade efterfrågan på energi med 1,5 procentenheter 2018 medan ökningen i koldioxidutsläpp ökade 1,4 procentenheter". 

Det krävs med andra ord en omvälvande men möjlig förändring som måste ske snabbt, inte bara för att bromsa och sedan minska andelen koldioxid i atmosfären utan även för att återställa de ekosystem vi är helt beroende av för att den sekundära ekonomin vi slarvigt kallar "världsekonomin" ska kunna fungera i framtiden, ja de närmaste årtionden. 

Den primära ekonomin är givetvis naturen vars resurser och ekosystemtjänster möjliggör uttag och förädling av resurser som sedan kan komma oss till del men allt har ett pris som måste betalas. Fakturorna och påminnelseavgifterna från naturen dyker dock upp först nu hos många vilket gör att få på allvar börjat fundera på alternativ. 

Just alternativa framtidsscenarier bortom ekonomisk tillväxt där vi lever i balans med planetens ekosystem och resurser är något jag pratar om med forskaren Mikael Malméus i nästa avsnitt av Evolution Show som kommer ut på onsdag nästa vecka (26/6). Vi samtalar kring den mycket läsvärda svenska rapporten Framtider Bortom BNP Tillväxt som Malméus varit med och ta fram. 

Ok, hur ser då energianvändningen för 2018 ut? 


Den fossila energianvändningen dominerar som ni ser ovan fortfarande med sina 84,6 %. Kakan kan jämföras med fjolåret som jag skrev om härVad som har hänt är att andelen förnyelsebart ökat med 0,4 procentenheter, positivt men tyvärr raderas det ut av att hela energikakan vuxit med 2,9 %, högst sedan 2010.  

Vilka står då för de största förändringarna i form av energikonsumtion och utsläpp? Nedan världens fyra största energikonsumenter plus Sverige. Siffrorna är angivna i andelen procent fördelat över vardera lands energikällor. 


Det finns mycket att säga om detta diagram. Men låt oss här konstatera att det framförallt visar hur mycket den fossila energin spelar in, även i Sverige där oljan efter kärnkraften står för den största delen och då tas ingen hänsyn för dess nyckelroll för i praktiken hela vårt transportsystem och för dagens matproduktion/jordbruket i form av bränsle och bekämpningsmedel etc. Jag går raskt vidare till en liten djupdykning.  

Indien, en joker som världen inte har råd att glömma bort

Tittar vi på Indien ökar satsningen på förnyelsebart fortfarande snabbt, med över 27 % mellan 2017 och 2018. Det  är förstås ännu från en relativt låg nivå och av den totala andelen energi indierna konsumerar utgör förnyelsebart idag fortfarande knappt 3,4 % av totalen, att jämföra med den fossila användningen där enbart kolanvändningen utgör 55 %. Av den totala energianvändningen i världens snart folkrikaste land är nästan 91,6 % fossil energi. 

Detta kan jämföras med året innan, 2017 då den fossila andelen låg på 91,8 % i Indien. Med andra ord en högst marginell skillnad och totalt sett ökar alltså den fossila användningen i form av utsläpp så länge Indiens ekonomi växer. Exemplet med Indien visar helt enkelt att omställningstakten till fossilfritt går alltså alldeles för långsamt även om det förstås är positivt att landet till skillnad mot många andra länder gör mycket för att påskynda omställningen med satsning på tex elbussar, elmopeder och solceller för el och värme samt rinnande vatten mm.

Den viktigaste lärdomen från Indien är dock den om ekonomisk tillväxt som inte längre kan framställas som något självändamål eller en möjlig väg framåt om vi ska överleva som art. Betänk nämligen följande: 

Om Indien ökar sin kolkonsumtion med 8,7 % per år innebär det att landet fördubblar sin konsumtion på 8 år och 3 månader!  Om Indien skulle fördubbla sin användning en gång till uppe på det, kommer landet upp i Kinas nivå men då finns det inget kol kvar till övriga världen... 

För Kina ökade sin konsumtion av kol 2018 med knappt 1 % vilket kan låta lite men det är tillräckligt för att hålla Kina över 50 % av världens kolkonsumtion redan idag. Om Indien ska ha nästan lika mycket finns det inget över till resten av världen och det är säkerhetspolitiskt problem minst sagt (jag bortser här från "goodbye klimatet"/planeten jorden som vi känner den, poängen är att tillväxtekvationen ej går ihop).

Året 2018 domineras alltså av ökad fossil energianvändning och dessvärre ökar koldioxidutsläppen därmed. Men det finns många tecken på en positiv exponentiell utveckling i såväl tankar om ett hållbart samhälle som förnyelsebar energi som ändå ger visst hopp. Det ska jag kika närmare på i kommande inlägg.  


2019-06-11

Mobilitet som service, självkörande teknik och elektrifiering av transportnätet

Hur kan vi kombinera den snabba utvecklingen inom mobilitet som service (Mobility as a Service) med elektrifiering av transportnätet och självkörande teknik på ett hållbart sätt? Det är den övergripande frågeställningen jag ställer till Sue (Susan) Zielinski och Anna Pernestål i senaste avsnittet av Evolution Show, nr sex i ordningen som nu finns tillgänglig på vårt internationellt inriktade Youtube-kanal (se videon nedan).

Tillägg: Avsnitt 6 samt övriga kan även höras via tex:
Apple podcastsAnchor, Spotify, Soundcloud eller Google Podcasts

Studion gästas av mobilitetsexperten Sue Zielinski som är på besök i Sverige för att delta som en av huvudtalarna vid konferensen CIT19: International Conference on Integrated Transport 2019 vid KTH i Stockholm som pågår torsdag-fredag (13-14 juni). Sue var nyligen chef för SMART vid University of Michigan i USA där hon bland annat var rådgivare åt Ford Motor Company för att hjälpa dem utveckla sitt mobilitets- och hållbarhetsarbete. Sue var en pionjär när hon redan i mitten av 1990-talet började forska om hur mobilitet kunde sammankopplas med stadsplanering för skapa ett hållbart transportsystem samt öppna för nya affärsmodeller lokalt. 

Sues forskning och arbete har lett till många affärskluster och samarbeten i många länder bland annat med Ford som utvecklat sin verksamhet från att tidigare bara fokusera på biltillverkning till att satsa på framtidsföretag i framförallt Silicon Valley och driva på kunskapsspridning inom företaget för framtidens utamningar, i synnerhet inom hållbarhetsfrågor. 

Sue är kanadensiska och även väldigt intresserad av odling då hon växte upp med en liten gård där föräldrarna var i stort sett självförsörjande på mat och Sue har på senare blivit väldigt intresserad av permakultur. Idag har Sue en gård utanför Toronto i Kanada hon gärna återvänder till när hon inte är ute och hjälper företag och organisationer med sitt hållbarhetsarbete. 

I samtalet deltar även Anna Pernestål som är Sveriges ledande forskare på självkörande teknik och en av organisatörerna av konferensen vid KTH där Sue Zieleinski ska tala. Anna har redan deltagit vid två tidigare avsnitt i Evolution Show. Det första där hon intervjuar mig om hur vi kan hjälpa bina och i avsnitt tre intervjuar jag henne utmaningarna och möjligheterna med självkörande teknik. Anna är chef och forskare på självkörande teknik vid Integrated Transport Research Lab (ITRL) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.  

Många inspirerande gäster är inplanerade för Evolution Show under sommar och höst där vi kommer fokusera på klimatutmaningen, smarta energilösningar, eltransporter, artificiell intelligens (AI) och hållbar livsstil (inklusive bin och biodling!). Så håll gärna utkik här eller överväg att bli prenumerant på Evolution Show för att se eller lyssna på samtalen så fort de kommer ut. Kommentera gärna eller kom med förslag på gäster så försöker vi ordna det.  

I nästa avsnitt samtalar jag med Mikael Malméus, en av forskarna bakom den omtalade unika svenska rapporten "Framtider bortom BNP-Tillväxt", vårt samtal blir tillgängligt lagom till Midsommar så missa inte det!    

2019-06-05

Wales stödjer Minestos banbrytande havsenergi-teknik med 14,9 miljoner Euro

Svenska bolaget Minesto har nu fått ytterligare en bekräftelse på sin banbrytande havsenergiteknik som kan bli en ny form av baskraft från havets långsamtgående havsströmmar och tidvatten. I ett pressmeddelande kan vi läsa att Wales regering beviljat 14,9 miljoner till Minesto i EU-medel, pengar som nu ger bolaget möjlighet att snabbt bygga ut befintliga installationen i Wales. 

EU-medlen från Wales och EU är ett kvitto på att blå energi anses vara en av framtidens viktigaste energikällor och att EU vill gå i spetsen för denna hållbara energiteknik. Tekniken som jag skrivit om flera gånger tidigare här på bloggen har potentialen att tex ersätta motsvarande energiproduktion från all världens kärnkraft och är helt fossilfri (ja bortsett från den än så länge fossildrivna fartyg som placerar ut och underhåller drakarna samt framställningen av komponenterna men det ändå ingenting mot alternativen idag och ett stort steg framåt).

Deep Green kallar Minesto tekniken som bygger på att bolagets egenutvecklade undervattensdrakar som genom att "flyga" i en 8-formig rörelse utnyttjar långsamtgående undervattensströmmar utanför kustremsor med hjälp av en turbin i drakens nos som ökar drakens hastighet och därmed flödet genom turbinen som genererar elektricitet.

Draken rör sig mellan 60 och 120 meter under havets yta och är skyddad från väder och vind samtidigt som havsströmmarna är förutsägbara och kan utnyttjas nästan året runt. Elektriciteten överförs sedan via en kabel monterad under drakens kropp vidare ner till havsbotten och in till land där en kraftstation omvandlar elektriciteten för vidare distribuering ut på det lokala elnätet.

En första kraftstation på 0,5 MW för kommersiell användning är redan byggd för Minestos installtionsplats Holyhead Deep som ligger sex km utanför Wales norra kust och denna kommer nu kunna byggas ut till upp till 80 MW som Minesto redan fått tillstånd för. Ett kraftverk till på minst 0,75 MW planeras även sättas i drift. 

Minesto kommer nu med en rejäl kassa och ökat förtroende kunna öka sina utveckling och installation av bolagets unika teknik som kan bli ett värdefullt komplement till sol och vind som kräver batterilager och baskraft för att bli ett komplett energisystem över årets alla säsonger. Läs gärna mer om Minesto på bolagets hemsida. 

Jag kommer följa bolaget med stort intresse och glädje, vi behöver verkligen denna typ av fossilfria baskraft och det är bråttom att få den på banan.

Jag äger aktier i Minesto.   


Nedan en video som visar hur Minestos drakar utnyttjar havets långsamtgående havsströmmar och tidvatten. 

 

2019-05-29

Inspirerande och hållbart byggande med snickare Leif Persson

De flesta svenskar lever som om de intecknat drygt fyra framtida jordklot. Detta är särskilt tydligt när det kommer till renovering av hus och lägenheter. Alltför många svenskar påverkas kraftigt av trender medan det sunda förnuftet får stå tillbaka med förödande resursanvändning som följd. Med andra ord en kortsiktig trend men en långsiktig omöjlighet. 

Hur många exempel på grannar och vänner och ja en själv kommer en på där nya kök och renoveringsprojekt inletts utan att vare sig fråga sig om det finns sätt att ta tillvara på materialet som ska bytas ut eller vilka alternativ det finns till nya IKEA-kök som ofta kan ha innehålla plaster eller trä av kexliknande kvalitet vilket framförallt blir tydligt efter blott några årtiondens användning.

Men det finns alternativ som kan hålla hundra år och med rätt underhåll och framförallt med lite kreativa ombyggnader kan bli minst lika snygga och samtidigt mindre trendkänsliga än dagens kök och inredningsmaterial.

För att lära mer om hur vi kan bygga både hållbart, snyggt och med minst möjliga resursavtryck bjöd jag in snickaren Leif Persson till vår studio för ett samtal i Evolution Show för att berätta och visa hur han arbetar. Under vårt samtal visar Leif bilder från ett antal av de kök han byggt om med befintliga material och med bevarad värdighet för huset/lägenheten på ett sätt som jag tror tilltalar många. Kön av kunder till Leif är av förståliga skäl lång...

Leif Persson är onekligen en pionjör när det kommer till kreativa lösningar för renoveringar av säväl lägenheter som möbler åtminstone när det kommer till Stockholmsområdet. Nyligen blev Leif Persson bland annat intervjuad i Studio Ett i Sveriges Radio P1 om sitt unika arbete att som snickare endast ta uppdrag där kök renoveras med naturliga material och helst genom att använda befintliga material från redan byggda kök såsom köksluckor, diskbänkar, marmoskivor, skåp gärna från 1950 och 1960-talet då grejor byggdes för att hålla.   

Kika gärna även på Leif Perssons hemsida ombyggstockholm.

Leif är väl medveten om de utmaningar vi står inför men menar att det går att göra mycket för att minska resursanvändningen med kreativitet och återanvändning av hållbara naturmaterial. Det finns verkligen mycket att lära av Leifs sätt att arbeta och jag är övertygad om att alla typer av hantverkare som breddar sig till att kunna reparera och skapa nytt med befintliga material kommer kunna blanda nytta och nöje en lång tid framöver. 

Kom ihåg att alla typer av moment och yrken som är repetetiva kommer bli de som lättast rationaleras bort längs utvecklingskurvan i den revolution inom Artificiell Intelligens (AI) och robotutveckling som bara börjat. Det som verkar modernt och självklart när det kommer till byggnadskonsten idag kan snabbt bli omodernt...  

Kika gärna på samtalet nedan eller lyssna på Evolution Show via tex Soundcloud, Spotify, Anchor eller Apple Podcasts



Samtal med snickaren Leif Persson om renovering på hållbart vis

2019-05-19

Svenska pionjärer: Eldriven lastbil utan hytt kör själv på allmän väg & Färja som laddar sig själv

Detta inlägg är signerat Johan.

Den som undrar varför det varit tunnt med inlägg senaste två månaderna på bloggen så beror det på all tid som går åt till planering och inspelning av nya avsnitt för nya Evolution Show där vi fokuserar på ett helhetsgrepp kring utvecklingen inom smarta energilösningar, klimat, hållbar livsstil, självkörande teknikeltransporter och Artificiell Intelligens (AI). 

Nästa avsnitt kommer ut onsdag 29/5 där jag samtalar med den mycket kreativa och miljömedvetna snickaren Leif Persson som renoverar lägenheter och möbler genom att återanvända material från gamla kök och rivningsobjekt. Vad som är inspirernade med Leifs arbete är inte bara hur fina köken tex blir utan vilken kvalitet de håller samtidigt som resursanvändningen går helt i linje med det helhehets- och cirkulära-tänk som krävs för att vi ska kunna ställa om till en hållbar ekonomi som är i balans med naturens begränsade tillgångar.

Nästa vecka spelar jag in ett längre samtal med Robert Falck (tillägg: inspelningen uppskjuten tills vidare då Robert fått förhinder), grundaren och VD:n för Einride, ett av Sveriges hetaste startup-bolag som i onsdags blev först i världen att köra en självkörande, eldriven lastbil helt utan förarhytt på allmän väg. I ett samarbete med DB Schenker har Einride som första bolag i världen fått godkännande att köra sin första lastbilsmodell T-Pod inom DB Schenkers distributionanläggning i Jönköping. På en sträcka på cirka 300 meter (cirka 150 enkel väg) fram och tillbaka mellan en terminal och ett lager ska den förarlösa, eldrivna lastbilen köra själv men under kontroll av mänsklig övervakare som kan fjärrstyra den vid behov. Transportsyrelsen som har gett sitt godkännande till det hela, har gett tillåtelse för en maxhastighet på 5 km i timmen under testperioden som sträcker sig till 31 december 2020.

Jag har följt Einride på nära håll i flera år inte bara för att jag själv är aktieägare i bolaget utan för att tekniken är viktig för att vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser på den tunga transportsidan något som även Einride drivs av att påverka. I ett pressmeddelande säger VD, Robert Falck bland annat följande:
"Den här dagen utgör en stor milstolpe i Einrides historia och för våra steg att skapa en säker, effektiv och hållbar lösning, baserad på självkörande eldrivna fordon som har potentialen att minska våra koldioxidutsläpp från vägtransporter med upp till 90 %."    
Einrides T-pod är förstås ännu i utvecklingsstadiet, särskilt vad gäller mjukvaran som hela tiden förbättras och utvecklas men precis som med etableringen av fullt självkörande fordon som ska kunna köra överallt utan att en förarare sitter i fordonet, är den största utmaningen regelverk och att kunna utföra tester i en riktig trafikmiljö. Det senare får Einride alltså nu göra på en väg som trafikeras av cyklar och bilar och andra fordon men i en kontrollerad/mindre trafikerad miljö. Ännu bättre är att Einrides 26 ton tunga, 7 meter långa och 2,6 meter breda lastbil får utföra en riktig uppgift som med sin kapacitet att köra 15 Europapallar ersätter en dieseldriven lastbil som annars hade utfört samma uppgift inom DB Schenkers stängslade distributionsanläggning. Med andra ord ett litet men viktigt första steg för att minska utsläppen för tunga transporter på väg.

Om någon önskar skicka med några frågor inför mitt samtal med Robert Falck så kommentera gärna nedan eller maila mig på johanblog@peak-oil.se (innan onsdag).   

En annan nyhet som jag gärna uppmärksammar är framgången med de batteridrivna färjorna Tyco Brahe och Aurora som sedan i november 2018 nu trafikerar Helsingborg och Helsingör. Aurora och Tyco Brahe är de största bilfärjorna i världen som körs i ett så trafikerat område på endast batteridrift och hanterar över 7 miljoner passagerare och nästan 2 miljoner fordon per år.

Men vad som är speciellt med färjorna är inte bara att de klarar att köra helt på eldrift fram och tillbaka (i teorin 3,5 turer utan laddning men det gör man inte för att skada batterierna på sikt), där ligger Norge långt före med många färjturer i det avlånga landet som redan är elektrifierade. Nej, vad som är unikt är laddningen som är helt automatiserad och sker med en robotiserad laddningsanordning som är förankrad vid kajerna i Helsingborg respektive Helsinggör.

Eftersom bilfärjorna bara förtöjer i 10 minuter vid varje stopp och kör upp till 46 turer per dygn är varje sekund som fartygets batterier kan laddas när den anlöper Helsingborg eller Helsingör oerhört värdefullt. När fartyget förtöjt vid kajen tar det endast 45 sekunder innan robotarmen anslutit sig till fartyget och laddar på med 10 000 volt och 600 Ampere  i cirka 9 minuter på svenska sidan och fem minuter hos danskarna. För att få lite perspektiv så innebär det att när fartygen laddar på den svenska sidan laddar den motsvarande cirka 44 x så snabbt/energiföring som Teslas idag snabbaste superchargers som är på 135 kW. Batterierna på fartygen är placerade på taken och är på hela 4,1 MWh eller 4160 kWh (på respektive fartyg) eller motsvarande 41 st 100 kWh batteripack!

Med de två helt elektrifierade bil- och lastbilsfärjorna Aurora ocb Tyco Brahe beräknar For Sea som driver fartygen, att koldioxidutläppen kommer minska med 28 000 ton i minskade koldioxidutsläpp per år samt minska de för människan så skadliga kväveoxid-utsläppen som innan släpptes ut lokalt när fartygen drevs med diesel. Fartygen har fyra elmotorer med enorma kraft men har även kvar dieselmotorer som reserv som kan köra fartyget i hybridläge där de laddar batterierna som driver elmotorerna eller på bara dieseldrift men dieselmotorerna kommer sannolikt endast användas under servicedrift av fartygen. 

Precis som med alla elbilsmyter så undrar säkert många "men hur blir det med batterierna då, de kommer väl inte räcka så länge och dessa ombyggnader av bilfärjorna kan väl inte gå att räkna hem ekonomiskt?" 

Enligt de beräkningar For Sea ferries gjort för sina två eldrivna färjor beräknar bolaget att investeringen med ombyggnaden av de två fartygen ska hämtas hem på åtta år och fartygen kunna köra yttterligare sju år efter det med vinst. Batterikostnaderna är inräknade i detta och kommer att bytas efter cirka fem år. Batterierna kommer inte vara oanvändbara efter fem år utan sannolikt som med elbilsbatterrier som denna Tesla taxi som efter 54 00 mil bara tappat 15 % (taxin som till skillnad mot privatbilister snabbladdat varje dag vilket är mindre hälsosamt för batteriet i längden), ha kvar kanske 80 % av lagringskapaciten efter dessa fem år. 

Detta innebär att batterierna i färjorna blir perferkt för fortsatt liv som lagringsbatterier för vindkraft eller solenergianläggningar eller varför inte som reservkraft i sjukhus...

Kika gärna på den trevliga och informativa videon nedan av Fully Charged för mer info.