Jeff Rubin som spådde tresiffriga oljepriser för 2011 fick väldigt
rätt och någon krasch i efterfrågan fick vi inte heller som många gamla
rävar trodde.
Jeff Rubin poängterar att vad som driver upp oljekonsumtionen i
Indien och Kina är framförallt inkomstökningen hos befolkningen i dessa
länder och INTE OLJEPRISET! Tex valet att som i Kina byta in cykeln för
att kunna köpa en liten bil är vad som driver upp oljekonsumtionen,
vilket förstås är möjligt eftersom alltfler kineser och indier nu har
råd med det. Förstagångsköpare av en bil styrs inte av ett högre
bensinpris, det är övergången till bilkörande som driver upp efterfrågan
på oljan menar Rubin.
Genom vår kristallkula kan vi utskilja följande scenarier för år 2012:
På priskänsliga marknader som i USA, där har oljepriset/bensinpriset
stor betydelse för hur mycket man kör men man måste förstå att i Kina
och Indien har förstagångsköparna ingen prisuppfattning för bränslen
och påverkas mer av behovet/möjligheten att köra bil kopplat till
inkomsten. Då alltfler kineser och indier blir rikare och anammar den
västerländska bilkulturen ökar därmed efterfrågan på bränsle och olja i
dessa länder.
- Den fria marknadens ofria -paradox fortsätter.
Att den fria, öppna och transparenta marknaden skall vara en väg för
att lösa den ekonomiska krisen tycks få regeringschefer hålla med om.
Den förträffliga marknaden fungerar bara då alla kurvor pekar uppåt.
Därför tycker vi att presidentvalen i Frankrike och främst USA är
viktiga händelser då dessa länders händer på vågen är av stor betydelse
för att hålla den finansiella megaskuldbubblan vid liv. Ett
dysfunktionellt system där patienten kan betala för att festa hårt av
moderjords resurser genom att sätta framtiden i pant för att förskansa
sig billiga krediter kommer att fortgå då våra folkvalda kommer att göra
allt för att bli omvalda.
Med andra ord politiska händelser -val i USA och Frankrike därför
måste bruden sminkas! Det betyder att ekonomiska stimulanser kommer att
fortsätta och då främst i länder som kan påverka sin egna monetära
politik. Nu när allt fokus är på att bli omvald kommer tuffa ekonomiska
beslut sparas till senare. ECB kommer att söka med ljus och lykta efter
raffinerade lösningar för att försöka rulla den suveräna skulden vidare.
Omfattande skuldnedskrivningar som IMF bla förordar är inte prioritet.
- Iran? Geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern.
Kalla kriget all over again. Omöjligt att säkert sia om.
Oljebolag- som inte har intressen i Mellanöstern- området kommer att
gynnas. Att förutse ett oljepris i ett så vitt spann som 200-300
dollar/fatet kan naturligtvis tyckas som en löjlig förutsägelse men det
är där vi kan vänta oss se oljepriset om det blir en utveckling likt
oljekrisen 1973/74. Det arabiska oljeembargot mot framförallt USA
skapade då en oljebrist i världen som ledde till en fyrfaldig ökning av
oljepriset, bensinbrist och en efterföljande recession 1974-75.
Oljeembargot varade då endast några månader och när det gäller
situationen idag med Iran-USA i Hormuzsundet eller minskad
oljeproduktion från Iran, kan oljepriset dra iväg på liknande sätt.
Oljemarknaden är dessutom ännu tightare idag än 1973/74 (läs gärna mer
om oljeembargon
här).
Logistik och mobilisering blir starkt påverkad även av en
mindre/kortare konflikt mellan USA och Iran tex i Hormuzsundet. Det tar
tid att omdirigera tankertrafik och är svårt att ersätta Irans
oljeproduktion. Men man måste förstå att igenom Hormuzsundet passerar ca
40 % av världens alla transporter av olja till havs eller 20% av
världens oljeproduktion. Störs denna trafik drabbas därmed leveransen
och produktionen i alla oljeproducerande länder i regionen särskilt alla
länder i Persiska viken (Förenade Arabemiraten, Irak, Qatar och
Kuwait).
Det blir svårt att lindra de ekonomiska effekterna som ett kraftigt
minskat utbud av råolja på världsmarknaden innebär. Ryssland blir den
stora vinnaren på fortsatt oro i Mellanöstern som redan nu är världens
största oljeproducent före Saudiarabien. Men
produktionsbortfall/leverans av råolja till världen från länder som
Förenade Arabemiraten med (3.3%), Kuwait (3,1%) och Irak (3,1)
(BP Statistical review 2011)
kan omöjligen ersättas av olja från tex Ryssland eller Saudiarabien.
Inte ens om Saudiarabien dirigerar om sin olja via pipelines och andra
trafikrutter (läs mer om pipeline-problematiken
i en aktuell artikel från Bloomberg).
- Revolterna i Nordafrika & Mellanöstern är en effekt av Peak-Oil och inte demokrati.
Den Arabiska våren har blivit till en arabisk vinter. En bidragande
faktor har varit kampen mot sociala orättvisor och korruption men en
viktig nyckelfaktor som inte får glömmas är sinande oljekällor och en
snabbt växande befolkning. En befolkning som inte längre kan äta sig
mätta och försörja sig sedan energi och livsmedelspriser stigit vilket i
sin tur gör att att länderna inte längre har råd att subventionera
dessa då inkomster från export av gas och olja minskat.
Ett bra exempel är Jemen vars befolkning ökat från 3 miljoner till 21
miljoner invånare på sextio år. Landet passerade sin oljetopp år 2003
samtidigt som den växande befolkningens konsumtion ökat sin
oljeförbrukning med 10 procent per år. Vare sig du bor i en demokrati
eller diktatur så behöver du mat och tillgång till billig energi!
Turbulensen i Jemen, Egypten och Tunisien lär således fortsätta även i
år.
- Fastighetspriser går alltid upp.
Ja det stämmer så länge priset på pengar dvs räntan är låg och
kreditexpansionen fortsätter att öka. Men vad händer när trenden vänder
och kreditbubblan börjar bli ansträngd? Jo då minskar antalet ”Greater
Fools”, det är det som drabbat de svenska bostadspriserna. Vi kan med
säkerhet konstatera att 2011 toppade priserna på fastigheter ut för
denna gång. Uppgången från dippen 2008/2009 till 2010 får ses som ett
”suckers rally” eldat med billiga pengar.
I takt med att den ekonomiska krisen eskalerat har den utvecklats
till att bli en fråga om en nationell suverän skuldkris. En situation
där många aktörer på marknaden nu ganska bra lyckats ringa in vilka
länder och banker det är som sitter med svarte Petter. Vilket i sin tur
har lett till att likviditeten på interbankmarknaden åter torkat upp och
som följd fått räntorna att rusa. Det har medfört att kalla kriget
mellan bankerna och svenska staten återigen har eskalerat efter höjda
reservkrav på bankerna.
De styrande kommer fortsätta att utåt sett, som alltid att företräda
låntagarna då deras röster och opinion är viktig för att behålla makten.
Att Svenska bankernas upplåning och återpantsättning av bolånen är
förpackade i bostadsobligationer är ingen hemlighet. Detta då marknaden
inte vill betala samma nominella värde för dessa obligationer som
tidigare då risken ökat betydligt.
Risk för ökad arbetslöshet i Sverige ses som betydande. Därför har
några av de svenska storbankerna kommit på genidraget att de måste
förpacka bostadsobligationerna i poler med geografisk och demografisk
spridning. Så att t ex bara metallarbetare från Västra Götaland inte
dominerar i vissa obligationer. Med hjälp av dessa finurliga
konstruktioner vill bankerna pressa ned risken för obligationerna.
Är
det bara vi som tycker att det luktar Amerikansk subprime när bankerna
nu försöker att krama ur det sista fruktköttet ur portföljerna för att
kunna öka utlåningen en gnutta ytterligare?
Om bankerna skall gå med på att sänka räntemarginalerna, dvs
räntenettot, kommer det även denna gång sluta med att Riksgälden till
slut tvingas ta emot bostadsobligationer som panter för generösa lån.
Billiga krediter har idag blivit en mänsklig rättighet. En intressant
fråga är om vi kommer att få se en grundlagsändring på området. Vi har
inte hört att någon sådan motion behandlats i riksdagen men vi väntar
med spänning på en under året.
- Ny Asienkris -Kinas tillväxt på 9% är ingen naturlag.
Allt högre kapitalteckningskrav på kinesiska banker har nu till slut
gjort att fastighetspriserna och nybyggnationen i landet kraftigt
mattats av. De senaste årens kraftiga stimulanser av den kinesiska
ekonomin har blivit ett tveeggat svärd. Detta då stimulanserna även
lyckats elda på inflationen i landet häftigt och snabbt, till många
fattiga kinesers förtret då främst livsmedelspriserna rusat.
Den höga bankräntan och låga inlåningsräntan har även, med facit i
hand, lett till att många lite mer välbeställda kineser har investerat
sina besparingar i att köpa bostäder för att skydda sina besparingar mot
inflationen. När ändå inlåningsräntan på banken varit så låg samt
värdeutvecklingen på bostadspriserna har varit mycket god under
2000-talet, medan investeringar på börsen blivit riskablare sedan
finanskrisen 2008.
Detta har lett till att pumpa upp en kinesisk bostadsbubbla som går
mot en hårdlandning om inte priset och kravet på krediter sänks. Trotts
alla rapporter om Kina som en ekonomisk supermakt så är landet idag
fortfarande väldigt beroende av tillverkningsindustrin och exporten.
Lägg där till ekonomisk recession i Europa, Japan och Korea så finns det
stor sannolikhet att även Kinas ekonomi framåt hösten 2012 drabbas av
en mindre Asienkris (dock mildare än 1997). Mycket till följd av
ogynnsamma investeringar som inte ger den avkastning som krävs för att
de skall vara bärande.
ECB:s stadgar förbjuder som bekant köp av obligationer direkt från
krisande länders regeringar. I stället får Europeiska banker låna
obegränsade belopp från ECB på tre år till 1 procents ränta. Dessa
pengar hoppas politikerna skall hjälpa till med återfinansieringen av
euroländernas statsskulder. Lägg där till ett nytt program med
kvantitativa lättnader i USA med stödköp av bostadsobligationer och
ytterligare stöd till zombiebanker som Bank of America för att hålla
kreditbubblan i schack.
Förr eller senare kommer även en del av dessa pengar att hjälpa till
att inflatera tillgångspriser. Ketchupeffekt är att vänta även denna
gång. De underliggande råvarorna kommer även denna gång att stiga mer än
bolagens aktiekurser som producerar dem.
Att det är valår i världens största ekonomi USA kommer helt klart att
leda till ökad osäkerheten på marknaden, därför kan vi vänta oss
fortsatt kraftig volatil marknad med stora svängningar för råvarupriser
och börskurser. +15 procent var medelvärdet för hur mycket 30 större
svenska fondförvaltare trodde att börsen skulle gå 2011. Svaret blev -17
procent. Det är en differens på 32%.
Vi är försiktigt positiva och tror att börsen 2012 slutar svagt uppåt
på 5%. Förutsatt att svenska kronan ligger på dagens nivåer, troligtvis
kommer den vara något svagare mot USD. Antalet nyemissioner bland bolag
med svaga balansräkningar kommer att öka, vi gissar att SSAB är ett av
bolagen.
Oljan kommer att stiga främst under första halvan av
året till 145 USD per fat för Brent crude. Drivande orsaker är
geopolitiska spänningar och ökad efterfrågan drivet av främst Kina och
Indien. Faller tillbaks andra halvan av året och slutar på 120 USD per
fat.
Guldet fortsätter sin vandring uppåt och bryter den
magiska 2000 USD per uns under året men slutar på 1900 USD per uns vid
årets slut förutsatt dagens valutakurser.
Var det någon som trodde att svenska 10 åriga statsobligationer
skulle stiga med 27% under 2011? Därför har vi väldigt svårt att tro att
de långa räntorna och
obligationerna
skall slå de korta. Stiger osäkerheten och arbetslösheten under året i
Sverige så kommer korta räntorna och obligationerna att vara en bättre
investering än de långa.
Stora delar av Europa och snart även USA kommer att tvingas minska
sina budgetar samtidigt som mörka orosmolnet Kina med sin
fastighetsbubbla och lägre tillväxt. Detta kommer onekligen att leda
till lägre råvarupriser beroende av konjunkturnedgångens storlek. 2013
och 2014 ser allt annat än ljusa ut.
Vi har naturligtvis inga garantier för att det blir som vi tror och
kan självfallet ha uppåtväggarna fel. Men våra prognoser är åtminstone
ärliga och baserade på fakta. Många formulerar sina prognoser så att de
ska bli skottsäkra för kritik, dvs prognoserna säger egentligen
ingenting och är inte underbyggda med fakta eller så tar man inga fasta
positioner i hur utvecklingen ska gå. Allt är flytande och ”allt kan
hända” och därmed kan man inte ställas till svars om det inte går som
man tänkt. Detta vill vi undvika och uppmanar därför läsarna att
kritiskt granska vår outlook och dess faktiska utfall om ett år.
För vidare läsning om årets prognos rekommenderar vi att lyssna på
Jim Puplavas outlook och att läsa
ASPO-USA:s prominenta artikel.
