2017-10-17

Stugupproret mot nya kommunala VA-system- Inspiration och utmaningar

Igårkväll sände TV4:s Kalla Fakta det sevärda och viktiga programmet Stugupproret om vilka förödande konsekvenser utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp kan få för små samhällen och enskilda villaägare i Sverige. Vi får följa med till tre byar där motståndet är starkt men där kommunerna kör på den utstakade planen, med undantag för i Orsa i Dalarna där motståndet blev för stort...

Med hänvisning till miljölagstitftningen med näraliggande skyddsvärda vattentäkter och människors hälsa framför kommuner på olika håll i Sverige "nödvändigheten" att dra ut nya VA-system, oavsett om det finns likvärdiga eller bättre system på plats. Detta drabbar såväl pensionärer som sparsamma människor som kanske valt ett enkelt liv på landsbygden där livskvalitet står framför ekonomiska värden eller snabba karriärer men där marginalerna för nya större investeringar saknas.

Att vänta sig att dessa människor ska kunna betala 150 000 kronor eller ibland mer, för att stå för kostnaden för nya VA-system kommunen drar fram är helt orimligt. Det kommer tvinga många att flytta och riskerar att förstöra människors sociala nätverk och trygghet som byggts upp under årtionden. Det är ovärdigt mot människor som arbetat hårt hela sitt liv och kanske bott på samma plats i generationer. Men det finns även djupare, mer långsiktiga, ur ett ekonomiskt- och miljömässigt perspektiv -värre problem med utbyggnaden av VA-system. 

Vi har tidigare skrivit om att det i högsta grad finns bättre och mer miljövanliga alternativ. Sveriges VA-system kan nämligen avlastas med riktigt smarta toalett- och komposteringssystem 

Johan har bland annat varit hemma hos uppfinnaren och företagaren Carl Lindström som erbjuder ett hållbart alternativ till det extremt resurskrävande WC-systemet som helt dominerar marknaden och tas för given som det enda och bästa "alternativet" i svenska hushåll och fastigheter. Vad få kommuner insett är att klimatförändringar och ökade flyktingströmmar ökar pressen på de gamla VA-system som byggts de senaste 100 åren. Utbyggnad med samma typ av teknik, där vatten används till att spola toaletter kommer med all sannolikhet bli ohållbar om ännu fler ska använda vatten för detta. Lokala VA-system som fungerar som ett kretslopp likt naturens kommer att bli nödvändigt (olika typer av smarta reningsverk mm). 

Ur ett beredskapsperspektiv är det dessutom rent vansinne att göra om VA-system som kräver lite eller ingen el och där vatten kan tillhandahållas lokalt för att istället helt gå över till ett centraliserat system. Om det kommunala VA-systemet ej fungerar eller slås ut drabbas alla och det skulle bli ett minst sagt "jobbigt läge". En förnuftig människa tänker åtminstone tanken: tusentals människor i ett område som inte kan göra sina behov och tillgången till vattnet ej fungerar, hur skulle det funka? Är det en för långsökt tanke? Nej, se på bara på hur det ej funkar på den indiska landsbygden,  sjukdomar sprids och våldtäkter blir vardag när kvinnor och barn måste gå långt i mörker för att göra sina behov utomhus. Något som kan hanteras med toaletter närmare hemmen med belysning men inte kräver vattenspolande toaletter (se videon nedan).

Ett annat tecken på Sveriges bristande rutiner när det gäller krisberedskap framgick i somras när Johan blev intervjuad i TV4 med anledning av att Hesa Fredrik oavsiktligt gick igång i Stockholmsområdet vilket skapade befogad oro bland många stockholmare. Efter detta gjorde Johan en video med lite tips att tänka på när det gäller beredskap med fokus på sol- och batteridriven radio på våra EVolution-kanal (på engelska).

Osökt minns vi en intervju i SVT:s Agenda tidigare i år där programledaren i ett samtal om Sveriges livsmedelsförsörjning frågade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman: "Men maten är ju slut efter 10 dagar, vad gör vi sen?". Kanske bör vi fråga oss hur länge människor kan bo kvar i sina hemm utan tillgång till ett tryggt och miljösäkert VA-system om det kommunala VA-systemet av någon anledning slutar att fungera tex vid ett längre strömavbrott eller driftfel i reningsverken? 

Vad som är mest slående när en ser Stugupproret är avsaknaden av transparens mellan kommunen och de som ska påtvingas VA-system. För även om det givetvis finns välmenande kommunala tjänstemän som månar om att förfallna och förorenande gamla trekammarbrunnar åtgärdas, genomdrivs VA-systemen i huvudsak med hänvisning till miljölagstifningen även där den lokala verkligheten visar sig fungera bra ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Det är allvarligt då det innebär att kommunens lagmässiga grund med hänvisning till lagtexten faller. Problemet är att de flesta som drabbats hittills antingen saknar kunskapen om hur påtvingande VA-system kan bemötas rent juridiskt eller saknar ork och ekonomiska muskler att driva en rättsprocess mot kommunen.

Det finns säkerligen kommuner som inser värdet av att låta lokala byar få självbestämmande över sina VA-system genom att på så sätt avlasta kommuneranas redan stora vattenbehov och kostsamma jakt på nya vattentäkter. Men samtidigt finns sannolikt en oro för att detta ska spridas som prejudicerande rättsfall för andra byar eller enskilda hushålla inom kommunen eller i andra delar av Sverige att kunna luta sig mot - hemska tanke!

Det finns dock hopp om förändring, vi har tex av bekanta fått veta att länstyrlsen på Gotland visat intresse för alternativa, fristånde VA-lösningar för att kunna bemöta behovet av nya VA-system på ön och samtidigt inte öka på den redan allvarliga vattenbristen på Gotland. Vi får se hur det utvecklar sig.

Det finns även inspiration att hämta från enskilda hushåll som kämpar för egna smarta VA-lösningar så som det smarta växthus-energihuset i Stockholms skärgård vi skrev om i början av året.

Tillägg: Läs gärna även läsvärda debattartikeln "Myter om enskilda avlopp" i ekuriren.  

Johans intervju hemma hos Carl Lindström om det smarta toalett- och komposteringssystemet

2017-10-13

"Nu tycker jag vi inför EN DAG FÖR BINA omedelbart"

Det finns numera en dag för nästan allt. Ofta handlar det likt "kanelbullens dag" som firades den 4:e oktober om hur vi ska konsumera mera prylar eller mat istället för att uppmärksamma något vettigt och hållbart. Det finns dock undantag, tex uppmärksammades unga tjejers/flickors dag i onsdags med fokus på unga tjejers rätt till lika möjligheter och rättigheter som pojkar något som borde vara självklart men har en bra bit kvar till mål.

Idag är det tydligen Äggets dag, International Suit Up Day, Världstrombosdagen... Den senare är väl bra och viktig men alltför många dagar under året uppmärksammar rent nonsens. Men som tur är finns det människor som kommer med kloka förslag som både inspirerar och värmer och ett sådant kom en god vän till Johan med i onsdags. Gunnel Pettersson, en mycket engagerad och kunnig eldsjäl i Naturskyddsföreningen (bland annat tilldelad förenings finaste pris Silverfalken inte mindre än två gånger!), ringde nämligen in till Karlavagnen i Sveriges Radio P4 i onsdags där temat var "vad borde ha en dag?". Gunnel kom då med följande briljanta förslag: Varför inte införa en dag för bina?

59 min och 46 sekunder in i Karlavagnes program i onsdags kan ni höra Gunnel Pettersson släppa houngsknallen som pågick inte mindre än 5 minuter. Programledaren var så övertygad efter Gunnels genomgång av läget och värdet av av bina att han utbrast med allvarlig stämma: "Nu tycker jag vi inför en dag för bina omedelbart!"


Ett vackert vårbi som landade på Johans hand tidigare i år

Varför är bina så viktiga då? Bin är bland de viktigaste varelser som finns i naturen. Något som Johan kommit till insikt om sedan sommaren 2014 då biodlingslivet inleddes i Dalarna.

Johan har skrivit mycket om bina här på bloggen och även gjort ett antal videos om sin biodling. I våras skrev Johan en debattartikel i SvD om hotet mot bina i våras som fick mycket stor spridning vilket vittnar om det ökade intresset för bina. Artikeln skrevs tillsammans med biodlaren och ingenjören Eva Gustavsson samt representanter för Sveriges Biodlares Riksförbund. Johan och Eva skrev sedan även en debattartikel om Sveriges första stad för bina i Dagens Samhälle.

Så den som har idéer hur En dag för bina kan bli verklighet, sätt honungsburkarna i rullning!

Nedan lite inspiration från en video för tjejernas dag, varför inte göra en liknande för bina?

2017-10-10

SpaceX skakar inte bara om hela rymdindustrin -väcker viktiga frågor om hållbara transporter

Nyligen presenterade Elon Musk SpaceX:s planer för den raket som ska ta last och människor till planeten Mars inom blott 7 år. Musk är entreprenören som förutom det privata rymdbolaget SpaceX även är en av huvudgrundarna bakom elbilstillverkaren Tesla Inc., Solar City, Neuralink, OpenAI, The Boring Company och just nu är VD för SpaceX, Tesla Inc. och Neuralink. 

Presentationen som ni finner i slutet av inlägget bjöd på många intressanta perspektiv men väckta även en hel del frågor som rör utsläppen av koldioxid i jordens atmosfär som vi ska återkomma till senare i detta inlägg.

Det är svårt att inte imponeras över vad SpaceX lyckats med. Ett från början litet privat rymdbolag helt utan erfarenhet och med några få entusiaster med Elon Musk i ledningen som skulle slå sig in bland NASA, Boing, Lockheed Martin och andra statsfinansierade mastodontprojekt inom rymdindustrin där USA, Kina, Ryssland, Indien, och Europeiska samarbeten helt dominerar. 

På mindre än 10 år har SpaceX inte bara tagit över NASA:s uppskjutningar av utrustning och proviant till den internationella rymdstationen ISS utan även blivit den dominerande aktören för uppskjutningar av satelliter i atmosfären. Genom att återanvända första uppskjutningskapseln inklusive motorer kan SpaceX skjuta upp nya raketer mer frekvent och på så sätt ta ytterligare marknadsandelar, säkra fler kontrakt/kunder och närma sig det långsiktiga målet att ta sig till Mars.

Nästa år siktar SpaceX på att nå 60 uppskjutningar vilket innebär att företaget ensamt skulle stå för cirka hälften av världens uppskjutningar under ett år, en smått ofattbar siffra om man betänker att de i praktiken konkurrerar med länder (samt Boeing och Lockheed Martin) med nästintill obegränsade plånböcker. 

I presentationen säger Musk att den kommande raketen "BFR" eller Big Fucking Rocket som den kallas, inte bara kommer bli den största och mest kraftfulla raketen som någonsin byggts, den kommer även ha kapaciteten att ta människor och last till Månen och Mars genom tankning utanför jordens atmosfär. Detta för att maximera lasten den kan bära på en resa och därmed få ner resekostnaderna som är direkt nödvändigt för resor till månen och Mars om det ska bli ekonomiskt gångbart i stor skala.  

Detta kräver i förlängningen många uppskjutningar per dag för att kostnaden per resa ska kunna komma ner till en nivå där en jordbo ska kunna sälja allt den har för att flytta till Mars som Elon Musk uttryckt det många gånger.  

Uppskjutnings-kostnaden för SpaceX BFR-raket jämfört med övriga raketer  

För det långsiktiga målet har sedan SpaceX bildades 2002, hela tiden varit att ta sig till Mars och bygga en självbärande civilisation där. Enligt Musk är anledningen till detta inte för att vi ska överge jorden "då hoppet för vår planet är dödsdömt" på grund av klimatförändringar, miljöförstöring eller ett ödesdigert kärnvapenkrig eller liknande. Men ska människan överleva över årtusenden i väntan på att en gigantisk någon gång asteroid gör slut på allting, menar Musk att det krävs minst en planet till där människor kan överleva. Musk menar vidare att det finns ett stort värde för mänskligheten att ha ett gemensamt positivt mål att sträva efter, att göra vår civilisation multiplanetär.  

Ett sådant resonemang kan nog de nog de flesta köpa, då det är logiskt och fantasieggande så när kan vi kan vi då vänta oss att människor kan börja resa till Mars? Enligt Musk siktar SpaceX på att skicka upp två BFR-lastraketer redan 2022 och två år senare 2024, när nästa omloppsfönster runt Solen gör en resa mellan Mars och Jorden möjlig, ska ytterligare fyra BFR-raketer skickas mot Mars. Då om endast 7 år ska två av dessa raketer bära människor och två vara fullpropppade med utrustning för att bland annat kunna bygga de metangas-framställande anläggningar som krävs på Mars för återresor till Jorden. 

Lastkapaciten mellan olika raketer genom historien

Notera här att SpaceX BFR-raket kommer ha en lastkapacitet efter att ha lämnat atmosfären, på hela 150 ton vilket överstiger den mest kraftfulla raket som byggts, Saturn V -raketen som bland annat användes för att ta upp människor och material under den första månlandning 1969.

Men nu till den stora frågan som väcktes efter att vi även sett den sista biten i Elon Musks senaste SpaceX presentation. BFR-raketen lanseras nämligen även som ett möjligt supertransport-medel för långresor mellan storstäder på jorden...



Johan som i somras med en rad andra artister, författare och forskare i DN-debatt commitade sig att inte flyga för att minska sitt fotavtryck på atmosfären skakar förstås på huvudet åt idéen att låta jätteraketer som ska förbränna metangas (vilket vid förbränningen bildar koldioxid) ska användas för regelbundna resor på jorden bara för att korta restiden. Det är nog många som håller med, det skulle knappast bidra till minskade utsläpp och sänder helt fel signaler om hur vi ställer om till ett fossilfritt transportsystem. 

Men låt för ett ögonblick bortse från det ohållbara i att skicka upp koldioxid-sprutande jätterakter kors och tvärs i och ovan jordens atmosfär för att möjliggöra resor på cirka 30 minuter mellan tex London och Dubai, till en enligt SpaceX resekostnad motsvarande ekonomi-klass flyg idag...  För kanske är det mest ett marknadsföringsknep för att hålla intresset för SpaceX högt medan målet mot Mars tar viktiga tekniska steg framåt. Finansieringen av resor till Mars ska enligt Musk i huvudsak ske genom att kunna erbjuda fler och större satellituppskjutningar än någon annan kommer i närheten. Användningen av BFR-raketen ska nämligen tex kunna skicka upp ett 10 gånger så stort teleskop som Hubble-teleskopet. 

Precis som nu kommer SpaceX även kunna skicka upp last till ISS rymdstation men även astronauter. När det gäller satelliter kommer en enda BFR-raket kunna skicka upp många mindre satelliter (eller en jättestor) under en och samma uppskjutning för att sedan återanvända med såväl startraketen (inklusive motorer) som transportkapseln (rymdskeppet) tillbaka till jorden för återanvändning. Förutom dessa uppdrag kommer SpaceX kunna få intäkter genom att erbjuda resor och uppdrag till först månen och sedan Mars för att på så vis få in ytterligare pengar för det senare-Mars etableringen.  

Men vi utgår från att många andra företag och länder kommer vilja vara med och finansiera de första resorna till Mars. Om SpaceX BFR-raketer blir framgångsrika med bemannade resor till ISS, med satelliter osv blir Mars-finansieringen knappast något större problem. Att kunna säga sig vara en del av de första Mars-resorna och skapandet av en bas och senare stad och möjlig civilisation där är nog att betrakta som den största drömkampanjen inom marknadsföring som människan skådat. 

Låt oss dock hoppas att framtidens långresor på jorden i första hand kommer ske med Hyperloop-liknande teknik, snabbtåg och fartyg (långsamtgående men eldrivna och kompletterade med kite-segel), eldrivna flygplan och inte rymdraketer som fortsatt drivs på fossila bränslen och kräver enorm energi för att orka ta sig ur jordens atmosfär bara för att sedan dånande landa på jorden igen.

Hur en än ser på SpaceX rymdäventyr rekommenderar vi starkt att ni kikar på Elon Musk SpaceX-presentation inte bara för att hänga med i den tekniska utvecklingen inom rymdfarten utan kanske främst för att förstå hur den kan komma att påverka tillgången till trådlös kommunikation på jorden, dataöverföring mellan olika plattformar mm (det senare tas inte upp i presentationen nedan men kan återkopplas till SpaceX planer på att skicka upp 10-tusentals satteliter för världsomspännande Internet med täckning för alla). Lägg till AI och skyarna sätter inte längre gränser utan rymden, frågan är snarast hur det ska hanteras för ett för människan och jorden hållbart sätt.  

2017-10-05

Danska Saxo Bank bekräftar: Kina ökar sitt inflytande med yuanen

I föregående inlägg skrev vi om hur den kinesiska yuanen sakta men säkert börjar etablera sig som valuta på den internationella marknaden på bekostnad av minskad användning av den amerikanska dollarn. Handel med guld kan tex redan göras i kinesiska yuan i Shanghai men den stora nyheten är att det kanske redan i år kommer gå att handla oljekontrakt i yuan där betalning även ska kunna göras i fysiskt guld.

En ökad acceptans och spridning för den kinesiska yuanen seglar alltså upp som ett långsiktigt alternativ/komplement till den amerikanska dollarn som kanske redan inom några år får konkurrens som världens enda reservvaluta. Detta kan på sikt bli ett stort problem för den skuldfinansierade amerikanska staten som just nu kan legitimera ett högt värde på dollarn med att det dels är världens största ekonomi och dels för att landet sitter på världens enda reservvaluta.

Men om en allt större del av de pengar som pumpas in i den amerikanska ekonomin skapas av att den egna staten köper upp sina egna statsobligationer kommer förtroendet och värdet/köpkraften i den amerikanska dollarn både inom landet och utomlands minska relativt andra valutor. Här kan Kina kliva fram som en ny trygghetshamn.

Nu bekräftar även danska investmentbanken Saxo Bank i en rapport att Kina försöker öka sitt ekonomiska inflytande i världen genom att sprida användningen av den kinesiska yuanen som ett alternativ till dollarn. I en läsvärd artikel i UPI citeras Saxo Bank:

"I egenskap som världens största och ekonomi och utgivare av världens globala reservvaluta, har USA, på gott och ont, levt bortom sina tillgångar genom att exportera sin valuta till resten av världen i form statsskuld."

"Nu framträder istället Kina som ser möjligheten att sprida sin egen valuta och ge den ökad betydelse som ett komplement till den amerikanska dollarn i världshandeln."

Om vi betänker att Kina redan är världens största importör av olja med sina cirka 8 miljoner fat per dag bara i import (BP statistical review of World Energy 2017), förstår en hur värdefullt det är att införa yuanen som alternativ till dollarn via oljemarknaden. Det innebär inte bara att Kina sprider användningen av yuanen genom handeln med världens mest handlade råvara det innebär även ökad ekonomisk kontroll över tillgången till oljan.

Om den amerikanska ekonomin hamnar i en djup ekonomisk kris och den amerikanska staten med Federal Reserve tvingas devalvera den amerikanska dollarn och samtidigt trycka ännu mer pengar kommer prissättningen på olja per fat följa priset på dollarn och skapa kaos även på oljemarknaden. Men kan Kina stabilisera priserna på råvaror och därmed tillgången även när USA eller andra västländer befinner sig i kriser, kan Kinas så viktiga import av tex olja fortsätta att fungera samtidigt som intresset för yuanen kommer vinna mer respekt och mark när övriga alternativ visar sig instabila.

Frågan är hur länge det dröjer innan Kina blir världens största ekonomi och vilka konsekvenser det får för handelsrelationer mellan USA och dessa största handelspartners idag visavi Kinas inflytande på de senare. Stabilitet och ökad handel är drivkraften bakom de flesta handelsrelationer och här kan Kina erbjuda allt mer. Det torde vara en bra investering att lära sig prata mandarin....

Vi ser tex redan nu hur ett land som Filippinerna som länge varit en av USA:s militärstrategiskt viktigaste partners i Sydostasien nu vädjar till USA att de behöver erbjudas mer än militära löften från USA då Kina inte bara är militärt överlägset den lilla filippinska flottan och flygvapnet utan även erbjuder stora ekonomiska investeringar som USA än så länge inte gjort. Kinesiska investeringar i infrastruktur, skolor etc som många länder i Sydostasien skriker efter och väntar sig i utbyte mot mark och handelsavtal med Kina.

Vi följer fortsatt utvecklingen av Kinas ekonomi och satsningar på förnyelsebar energi då det redan nu påverkar hela världen och med all sannolikhet kommer göra det ännu mer de närmaste åren.

Kinesiska valutan Renminbin eller kinesiska yuanen på mandarin 
Bildkälla: Wikimedia commons, publika rättigheter 
(kinesiska valutan heter officiellt Renminbin men värderas/handlas/omnämns i yuan)  

2017-09-29

Hur världen kan ritas om med med guld, kinesiska Yuan och oljekontrakt

Världens så kallade reservvaluta är den amerikanska dollarn. Detta innebär att den amerikanska dollarn används som värdesättare i de flesta handelsutbyten mellan länder och företag även när USA inte är inblandade i affärerna. Det tydligast exemplet på detta är världens mest handlade råvara, oljan som prissätts i dollar per fat. Men nu är något mycket stort på väg att hända som kan komma förändra det ekonomiska handelssystemet i grunden men som märkligt nog de flesta medier inte rapporterat om eller verkar förstå vidden av.

För att förstå vad som håller på förändras måste vi till en början gå tillbaka till ett av den här bloggens första inlägg som vi skrev för nästan exakt sex år sedan som handlade om guld idag, igår och i framtiden. Det första stora steget togs 1944 då 44 allierade länder samlades i Bretton Woods i USA för att än en gång i historien förändra världens handelssystem. Bakgrunden till mötet var oron under andra världskriget och tillgången till guldreserver som kunde försvaras från angripare (nationella eller internationella) och för att ingjuta förtroende i de finansiella marknaderna och handeln mellan länder, något som krävde en stor förändring. I Bretton Woods beslutades att den amerikanska dollarn som enda valuta i världen skulle kopplas till ett fast värde mot guldet: 0.89 gram guld per dollar. Resterande valutor låstes sedan fast mot dollarn, det så kallade guldankaret.

Skälet till att just den amerikanska dollarn fick bli världens reservvaluta hade främst två orsaker. Det var världens största ekonomi och hade världens starkaste försvarsmakt vilka båda kunde ingjuta förtroende i dollarn som reservvaluta och möjliggöra för andra länder att placera sina investeringar i USA och mycket av det fysiska guld andra centralbanker världen ägde kunde förvarades i tryggt förvar i främst Fort Knox i USA.

Innan guldannkaret gällde den så kallade guldmyntfoten. Vilket innebar att när Sverige införde kronan 1873 bestämdes dess värde till exakt 0,403225 gram guld som skulle kunna växlas in vid ”anfordran”. Det skulle med andra ord finnas en exakt mängd guld för att motsvara antalet sedlar och mynt i cirkulation. Detta övergavs alltså 1944 med Brettonwoods-fördraget.

Men Brettonwoods-fördraget höll inte i många årtionden. När USA (men även andra länder) under 1950-talet och 1960-talet, mycket tack vare ökad oljeproduktion och det välstånd som oljan skapade, fick ökad aptit med konsumtion sågs kopplingen till guldet som en bromskloss för tillväxt och inte den stabiliserande faktor som den var avsedd för. Bägaren rann över när USA tvingades ta stora lån från Europeiska centralbanker för att kunna finansiera ett extremt kostsamt Vietnam-krig. USA:s budgetunderskott började växa kraftigt och landet kunde inte längre finansiera ökade skulder som idag genom att helt enkelt sälja amerikanska statsobligationer till Kina och Japan (gjordes fram till för några år sedan när Kina och Japan började sälja stora delar varje år).

Det som i huvudsak sker i USA nu är dock som bekant att amerikanska centralbanken Federal Reserve köper amerikanska statsobligationer som i sin tur används som betalning för köp av obligationer i vanliga banker. Enkelt uttryckt, det innebär att tillgångar pumpas in i bankerna som ger dem möjlighet att skapa nya lån för att på så sätt föra in mer pengar i systemet som inte fanns där innan, allt med föreställningen om att om så länge staten står bakom pengaskapandet kommer dess värde/köpkraft att bevaras och handlingen legitimeras.

Men det där är förstås gammal skåpmat, nu till nya spännande verktyg! Vad dagens globala handelssytem bygger på är att förtroendet för dollarn bibehålls, för utan förtroende för något som alltså inte längre har någon koppling till något av fysiskt, begränsat värde (vilket historiskt sätt varit främst guld och silver), fungerar det inte längre att skapa mer pengar för att stimulera ökad konsumtion och ekonomisk tillväxt. Problemet är att sedan finanskrisen bröt ut 2008/2009 har allt fler länder och företag börjat ifrågasätta det långsiktigt hållbara med att knyta handeln till endast dollarn då dess värde uppenbarligen försvagas och knutits till ökade köp av USA:s centralbank.

Många, däribland Kina har insett att det globala ekonomiska systemet blivit oerhört sårbart och beroende av att den amerikanska/västerländska ekonomin går bra. Förtroendet för dollarn som reservvaluta är långt ifrån längre given. Framförallt Kina har även insett att amerikanskt ekonomiskt inflytande till stor del är kopplad dollarn som reservvaluta vilket gjort att USA kunnat fortsätta skuldsätta sig mer än något annat land då det helt enkelt inte funnits något realistiskt alternativ till dollarn som reservvaluta.

Oljekontrakt utbytbart på kinesiska Yuan eller fysiskt guld. -Ett hot mot dollarn som reservvaluta?  
Världens mest handlade råvara, oljan är och har därför varit en av de viktigaste fundamenten för förtroendet och handeln med dollarn då oljan prissätts i dollar per fat. Den amerikanska dollarn har därför av många kommit att beskrivas som petrodollarn. Varje dag handlas olja för många miljarder dollar i korta eller långa kontrakt som oftast endast de berörda handelsparterna känner till. Det är detta Kina vill ändra på samtidigt som de vill stärka förtroendet och rikta strålkastarna mot den kinesiska yuanen som ett långsiktigt alternativ till den amerikanska dollarn.

Följer man råvarumarknaden känner man till att sedan finanskrisen 2008/2009 har kinesiska centralbanken Peoples Bank of China (PBOC) kraftigt ökat sina köp av fysiskt guld både från den inhemska marknaden och internationellt. Hur mycket fysiskt guld Kina kommit över är oklart då dessa siffror inte är officiella eller kan bekräftas men det anses av de flesta bedömare var betydligt mer än de siffror som placerar Kina på sjunde plats efter USA med endast drygt 1000 ton mot USA:s siffror på över 8000 ton guld. Att Kina köper mer guld än någon annan centralbank är de flesta dock eniga om, det ligger dessutom nära i den kinesiska kulturen att köpa fysiskt guld då man antingen inte litar på banker på det sätt vi gör i västvärlden och eller av tradition gärna köper fysiskt guld. 

Det bör här tilläggas att inte heller mängden fysiskt guld hos den på pappret största innehavaren av fysiskt guld, USA verifierats med en kontroll (som sedan offentliggjorts). Vi vet bara att en genomgång av hela amerikanska guldreserven ska ha ägt rum mellan 1974-2008. I offentliga amerikanska dokument från en kongressförhandling från 2011 framgick att ingen amerikansk kongressledamot hade fått se guldet som ska finnas förvarat i Fort Knox på nästan 40 år. Men oavsett hur mycket eller lite guld som finns för att eventuellt ge stöd åt amerikanska dollarn och andra centralbanker som har stora delar av sitt guld förvarat i USA spelar det mindre roll då det inte längre används som "förtroendekapital" för att ge stöd åt dollarn som reservvaluta.

Det är här Kinas nya verktyg kommer in i bilden och sätter press på USA att bekänna guldfärg.  
Kina väntas nämligen inom kort erbjuda möjligheten att inte bara erbjuda handel med oljekontrakt prissatta i yuan, betalningen ska även kunna konverteras till fysiskt guld. Detta kan locka många länder och investerare som inte vill handla i amerikanska dollar men inte heller vill ta betalningen i kinesiska yuan. Det innebär på kort sikt att tex att länder som Iran och Ryssland kan kringgå sanktioner genom att handla i kineiska yuan men öppnar redan nu för en gradvis minskad handel i amerikanska dollarn samtidigt som handeln med kinesiska yuan kan sprida sig och få ökat förtroende gentemot dollarn.

Nyheten har bland annat rapporterats om i detalj av Nikkei Asian Review i en läsvärd artikel men en djupare analys har gjorts i den populära finanspodden Macrovoices där hedgefondförvaltaren Erik Townsend intervjuar investeringsrådgivaren Luke Gromen. Luke driver makroforsknings- och förvaltningsföretaget Forest for the Threes (FFTT) och ger rådgivning till stora finansiella institutioner och förmögna investerare.   

Lule Gromen varnar för att den minskade handeln med amerikanska dollarna kan ske mycket snabbare och få mycket större följder än de flesta insett, särskilt med införandet av oljekontrakt som prissätts i yuan och kan konverteras till guld. Sedan i april förra året har guld-kontrakt som prisätts i kineiska yuan kunnat handlas på Shanghai Gold Exchange och sedan juli i fjol även i Hong Kong. Samma möjlighet ska införas i Budapest i år för att sprida handeln med kinesiska yuan internationellt ytterligare. 

Men handeln med oljekontrakt i yuan istället för dollar är på en helt annan nivå och omfattning och innebär ett stort steg för att göra bygga upp acceptans för kinesiska yuanen som ett alternativ till amerikanska dollarn. Det kan inte uteslutas att Kina inom ett antal år från att den kinesiska yuanen fått stor spridning kan tänkas redovisa sin guldreserv med offentliga granskning för att ge ökat förtroende för yuanen, om den genomgången sker offentligt och överstiger de siffror som anges av USA:s guldreserv kommer stor press sättas på USA att offentliggöra sin genom extern granskning. Detta kommer sannolikt dock inte ske för att undvika att provocera USA, kinesiskt inflytande och förtroendet för yuanen som alternativ reservvaluta kan ske ändå. 

Det största steget och vad som troligen motiverar Kina att närma sig möjligheten att göra kinesiska yuanen till en reservvaluta för världshandeln är möjligheten att frigöra enorma mängder kapital för köp av varor från andra länder genom att helt kunna minska sin valutareserv. USA som privilegierad enda "ägare" av världens reservvaluta har bara en reservvaluta av dollar på 0,6 % av BNP medan Kina tvingas ha en valutareserv på runt 26 % just nu. Detta behövs inte om handeln i världen sker allt mer i kinesiska yuan och Kina kan börja använda dessa pengar till ökade utländska investeringar.

Minskat behov av valutareserv i dollar för Kina -en game changer
Källa: Forest For The Trees av Luke Gromen presenterat som bilaga till intervju i Macrovoices  

Detta bör på sikt oroa tex amerikanska pensionsfonder och amerikanska sparare eller vem som helst med kapital värderat i bara dollar om värdet på amerikanska dollarn bara kan upprätthållas genom en devalvering, höjd ränta eller genom ökat kvantitativa lättnader/att amerikanska Federal Reserve vilket bara fungerar när amerikanska dollarn anses vara enda alternativet. Gromen menar att vi kan se en kraftig övergång till handel i kinesiska yuan redan inom 5-10 år som skulle få en omvälvande effekt på förtroendet för den amerikanska dollarn och därmed möjligheten för Federal Reserve att bedriva dagens penningsskapande politik.

Lägger vi samman handeln med guldkontrakt och införandet av handel med oljekontrakt prissatta i kinesiska yuan tillsammans med Kinas skapande av en alternativ världsbank samt en kinesisk utvecklingsbank där kineiska yuan står i centrum för handeln, framstår det som allt mer uppenbart att Kina har en långsiktig ekonomisk plan som de flesta analytiker ännu inte förstått eller tar på allvar. Hur USA och andra västerländska ekonomier som inte kan eller vill anpassa sig till ett större fokus på Asien och Kina som världens ekonomiska och på sikt kanske även militära maktcentra får bli ämnet för ett annat inlägg. Vi rekommenderar dock starkt att ni lyssnar på intervjun med Luke Gromen på Macrovoices nedan (hoppa in 11:45 i programmet).


2017-09-21

Vi provkör Sveriges populäraste elbil just nu: Renault ZOE 40

Vi har i två dagar provkört Sveriges just nu mest populära elbil, Renault Zoe 41. Vår lånebil av Upplands Motor i Uppsala var en fullt utrustad ZOE i så kallat BOSE-utförande med det nya större 41 kWh batteriet som vi tog på en tur i Uppsala med omnejd. Den nya ZOE:n har nästan dubblerat batterikapaciteten från att tidigare bara erbrbjudas med ett 22 kwh-pack. Nedan följer en video vi gjort av provkörningen.



I augusti var denna lilla elbil den överlägset mest sålda i Sverige med dubbla försäljningen mot tvåan förra månaden, Tesla Model S. Just nu rullar det cirka 1400 Renault ZOE i Sverige vilket placerar den lilla elbilen på tredjeplats efter Nissan Leaf och Tesla Model S i totalt antal rena elbilar på de svenska vägarna. Statistik över antalet sålda elbilar finner ni på den tacksamma siten elbilsstatisik.

Håller trenden i sig kan denna elbil mycket väl gå upp i tätposition över antalet sålda elbilar i Sverige redan i år. Vi får se hur den står sig när nya Nissan Leaf börjar levereras i Sverige och i slutet av nästa år när vi kanske börjar se Tesla Model 3 på vägarna. Tesla Model 3 kommer dock kosta runt 100 000 kr mer än Renault ZOE. Vi hoppas även att Hyundai Ionic Electric får ett större batteri, en annan elbil vi provkörde i somras på EVolution, vår internationella youtube-kanal. Ionicen gav ett mycket positivt helhetsintryck och var likt ZOE:en prisvärd.

Men bor en inom ett större samhälle kan en klara sig fint utan bil, varför inte ta en tur med Zbee-taxi som Bzzt Stockholms lanserade i våras tex?

Vi får hoppas att priserna står sig och återförsäljarna inte höjer när nya supermiljöbilspremien införs från och med 1 juli nästa år, och höjs från nuvarande 45 000 kr till 60 000 kr (Roberth säger i videon januari vilket alltså är inkorrekt). Detta innebär att en ZOE med 41 kWh batteri i grundutförande efter nya avdraget kan komma ner i cirka 260 000 kronor.

Nästa provkörning blir troligen en eldriven lastbil sedan något mycket mycket mindre...

Renault ZOE, Sveriges mest sålda elbil just nu
Källa diagram, elbilstatistik

2017-09-13

AI, Computer vision, Deep learning och vägen mot självkörande bilar

Vi har i många inlägg varit inne på den snabba utvecklingen inom AI och självkörande elbilar samt varför Tesla har ett sådant försprång mot sina konkurrenter inom bilindustrin. Johan har tex i en video på vår nya internationellt inriktade EVolution-kanal gått in på detta.

Idag kom youtubaren och Tesla-entusiasten Ben Sullins ut med en video där framstegen inom bland annat det som kallas computer vision eller datorns förmåga att se verkligheten med hjälp av bildhantering förklaras på ett pedagogiskt sätt. I videon intervjuas forskaren och författaren inom just computer vision, doktor Satya Mallick som förklarar hur AI, deep learning, neurala nätverk och computer vision fungerar och varför den med mest data skapar sig ett avgörande övertag gentemot sina konkurrenter.



Vad många inte känner till är att Tesla till skillnad mot tex Google redan har samlat in långt mycket mer data än övriga och fortsätter att öka denna svällande data-portfölj. Detta tack vare de 10-tusentals bilar som sedan sedan hösten 2014 rullar med självlärande hårdvara i elbilen Tesla Model S (och nu även i el-suven Tesla Model X och elbilen Tesla Model 3). Tack vare att Tesla samlar in visuell data om hur människor kör och olika trafik- och miljöförhållanden innebär varje ny uppdatering som företaget skickar ut till samtliga Tesla bilar, ett steg närmare mjukvaran/bilarnas förmåga att bli 100 % självkörande. Något som i sin tur även innebär att Teslas försprång gentemot närmaste konkurrenterna Google och Volvo/Uber kan bestå och till och med öka mer än vad många kanske förväntar sig.

Den konkurrent med tillräckligt stor flotta och som dessutom satsar seriöst på elbilar redan idag som vi tror har största chans att närma sig Tesla är Nissan. Det japanska företaget verkar nämligen även vara på gång med att "träna" sin nya Nissan Leaf för att kunna bli självkörande men hårdvaran är än så länge bara installerad i ett fåtal bilar och under utveckling. Men börjar Nissan rulla ut självkörande hårdvara i världens just nu mest sålda elbil, Nissan Leaf och likt Tesla använda Nvidias kraftfulla grafikprocessor kan Nissan knapra in mycket av Teslas försprång inom bara ett par år.


Det blir ett spännande race men räkna inte med att alla de stora biltillverkarna kommer överleva övergången till självkörande elfordon. Stora dinosaurier har mycket muskler men är inte snabbfotade...Historien visar gång efter annan att det sällan är en fördel att vara den dominerande spelaren vid ett paradigmskifte.

Imorgon avslutar vi vår provkörning av den lilla elbilen Renault Zoe 40 i Bose-utförande. Vi återkommer när den är färdigklippt på svenska och engelska.

Vi äger aktier i Tesla Inc.        

2017-09-09

Livet med bin och honung -årets sista skörd!

För ett par veckor sedan avslutade Johan sin honungssäsong med bina eller ja slutskattade som det så fint heter på biodlarspråk och hämtade in den sista honungen för året. Nu får bina behålla resten av honungen som vinterfoder och kommer denna gång helt vintras in på honung. Tanken är mest att pröva att helt strunta i att ge dem sockerlösning som är det vanliga att man ersätter honungen med under vintern.

Det kommer innebära en cirka 33 % mindre honungsskörd men tanken är att låta bina få äta den bästa mat de kan få, dvs den de själva producerat. Ett experiment med syfte att stärka binas immunförsvar men som säkert inte passar alla och definitivt inte är produktionsoptimerat för den som vill ha maximal honungsproduktion. Men å andra sidan är honungen bara till för människan?

Johan är nu inne på sitt fjärde år som biodlare och tidigare bland annat skrivit i SvD-debatt om hotet mot bina. Se gärna även tidigare inlägg och videos om Johans biodling i Dalarna.  

Just nu har Johan fyra välmående samhällen som ska vintras in nästa helg men för drygt två veckor sedan var det alltså dags att ta hand om sista honungen.

Som säkert många hört och som biodlare Sverige över rapporterat om har många haft ovanligt dåliga honungsskördar i år vilket troligen beror på en kombination av en ovanligt kall vår och en torr sommar med lite nederbörd. Men det ser väldigt olika ut över olika delar av landet och även lokalt. Vissa har haft rekordår på sensommaren, särskilt i eller i närheten av skogsområden och andra har fått se en halvering av sin honungsskörd. För Johans del märktes detta tydligt då första honungsskörden som normalt brukar ske i slutet av maj eller början av juni i år fick flyttas till mitten av juli då bina behövde behålla den lilla honung de dragit in under våren/försommaren.

Det vi kan konstatera är att det varit en väldigt torr vår som hämmat utvecklingen av bland annat blåbär, en av binas favoriter. Med torka blir det lite mat för bina och sämre pollinering för växter. Ett litet bi kan pollinera hela 50 000 blåbärsblommor och ska man räkna detta värde i pengar motsvarar det cirka 600 kronor per bi enligt Naturskyddsföreningen (hänvisar till en amerikansk studie).  

Med en hygglig skörd från tre samhällen i juli, särskilt med tanke på att dessa delats för att göra tre avläggare (nya samhällen) var förhoppningarna om en sen skörd i augusti lågt ställda.

 Johan vid året sista honungsskörd med helt täckta honungskakor! 

Vad som verkligen överraskade var inte bara hur mycket honung bina samlat in sedan juli utan hur särskilt ett samhälle som gjordes i ordning så sent som i mitten av april år (en avläggare) samlat in mer än dubbelt så mycket honung som övriga två modersamhällen (fjolårssamhällen) tillsammans! Nedan bild på en av de många helt täckta ramar med honung som kom från avläggaren i april.


Så här ska en täckt honungsram se ut!

Bina täcker den färdigprocessade honung med lock när vattenhalten är under 18,5 %, då jäser den inte och håller i evinnerliga tider så länge den förvaras svalt men bina kommer förstås öppna upp locken under vintern. Det är nämligen det den täckta honungen sparas för, ett vinterförråd som ska räcka ända in på våren då ny nektar, pollen och vatten kan samlas in igen.

Det går utmärkt att slunga topplisteramar!

Länge har Johan funderat på om det skulle fungera att slunga en topplistekaka i en slungmaskin avsedd för vanliga honungsramar. Skulle denna kaka som hänger på en list gå sönder eller ens gå i slungaren?

En slungad topplistkaka som ännu har kvar övre ramdelen från en lågnormal-ram


Till Johans förvåning och glädje gick det utmärkt! Har man tillgång till en fyra-ramars självvändande slungmaskin och tar en topplistekaka med täckt honung som inte är längre än 47,5 cm gör man följande: Se till att antingen välja en kaka som inte är högre än 22 cm (inklusive listen) eller kapa av den nedre delen av kakan så att övriga kakan (med topplisten) ej överstiger 22 cm, gör detta genom att lägga den ner på kladdtålig och ren yta och använd en bra kniv.

Den överblivna delen pressas som vanligt för hand eller om man har en honungspress eller så ger man tillbaka den/de avskurna delarna (efter att ha tagit bort locken med avtäckningsgaffel) och lägger på ett fat eller liknande i yngelrummet eller i någon av utrymmena till höger eller vänster om avdelningsskivorna. Då kommer bina slicka i sig honungen och vaxkakorna kan sedan tas om hand som vanligt.

Placeringen av topplistekakan i slungaren är dock viktig. För att kakan ska ligga på plats och listen inte komma ner i honungen som samlas i maskinens nedre del satte Johan den enligt bilderna nedan.

Placering av täckt topplistekaka i slungaren

Som vanligt när man slungar honung i en maskin är det viktigt att tänka på balansen och centrifugalkraften i slungaren, dvs välj topplistkakor och/eller ramar av ungefär samma vikt, annars kommer maskinen skaka för mycket och elmotorn kan bli överhettad eller bli kaputt.

Placering av täckt topplistekaka i slungaren

Fördelen med att kunna slunga topplistekakor är att det möjliggör att sätta tillbaka de fina kakor de byggt själva igen som bina kan fylla på med honung direkt och innebär även att de inte behöver använda en massa energi till att bygga nya kakor från scratch varje gång vi stjäl/lånar några lister...

På bilden på topplistekakan kanske en del noterar ett hål i mitten några cm under listen. Detta är hål som gjorts i alla topplistekakor för att underlätta förflyttningen mellan kakorna för bina under vintern. Bina sitter ju i klot på vintern för att hålla värmen som ogärna förflyttar sig längre än nödvändigt och särskilt sårbara blir enskilda individer som måste gå långt till skafferierna. Kalla perioder kan långa promenader till honungsskafferiet bli slutet för ett samhälle eller åtminstone en avgörande faktorer som får det att frysa ihjäl.

Efter tips av Patrick Sellman gjorde Johan därför dessa hål inför denna vinter då Johans två topplistesamhällen ej överlevda förra vintern. En viktig orsak kan vara att de inte kom åt sin mat så lätt och på grund av sitt ringa antal kanske inte orkade ta sig runt kakorna under eller på sidorna. Detta är säkert inte nödvändigt och kanske bygger de igen hålen men kan vara värt ett försök.


Efter ett par veckors rörande och egen ymp i honungen (det får bli ett annat inlägg) -upptappning!

Honungen har ännu inte satt sig/kristalliserat färdigt men smakar ljuvligt och är vacker! 

För er som undrar hur det gått för Johans "magiska" Bocking 14 vallört kan vi meddela att den än så länge inte attraherat några bin vad Johan kunnat se men att nya blad poppat ur marken de senaste två veckorna.

Bocking 14 är på gång igen! 

Det blir helt klart till att göra rotsticklingar och sätta fler vallört-plantor till våren! För även om bina kanske inte är intresserade av vallörten lockar den till sig mycket andra insekter såsom glada humlor. Johan har dock haft stor glädje av den snabbväxande plantan ändå och utnyttjat bladen till att göra gödselvatten som används som raket- och vitaminbränsle till morotslandet och till tomatplantorna.

Första försöket med morötter har gått över förväntan och många middagar har nu fått orange-färgad touch kanske till viss del tack vare gödselvattnet från magiska bocking 14-bladen...

Nyfångad morot

Om drygt en vecka kommer Johan göra en film om hur man kan smälta bi-vax och komma med lite tips från en riktig bi-vaxkonstnär! Men närmast blir det färdig-filmande av en provkörning med elbilen Renault Zoe som vi provkörde igår.

Trevlig lördag!