2016-04-29

Inspirerande föredrag: Trädgård, självförsörjning och omställning med Permakulturens principer

Igår var Johan på ett föredrag i Rättviks kulturhus där två av författarna till den pinfärska boken Fleråriga Grönsaker -Upptäck, Odla njut berättade om sitt arbete. Ett mycket inspirerande och lärorikt föredrag om möjligheterna att skapa glädje och trygghet i sin egen trädgård med hjälp av permakulturens principer.

Nedan följer Johans intryck. Bilderna är använda med tillstånd av Philipp Weiss.

Föredraget var anordnat i samarbete med Naturskyddsföreningen i Rättvik och författare till boken är Philipp Weiss, Annevi Sjöberg och Daniel Larsson. För föredraget stod Philip och Annevi som nu reser runt i Sverige och föreläser om sin bok och sprider kunskap om permakultur och de enorma möjligheter som kommer med att skapa en skogsträdgård.


Kort om författarna och föredragshållarna Philipp Weiss och Annevi Sjöberg:

Philipp är civilingenjör med bakgrund i Vattenfall och driver Skogsträdgårdsbloggen där han skriver om sina erfarenheter från odlingen i Puttmyra Skogsträdgård i Stjärnsund som han började designa 2010. Trädgården är idag ett populärt resmål och många kommer till för att gå kurser och guidade turer för att lära sig mer om permakultur och skogsträdgårdsodling.

Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör och har gått flera utbildningar inom permakultur. Tidigare har hon bland annat grundat och arbetat med webbsidan hallbarhetsguiden.se. Idag leder
Annevi utbildningar och konsultar inom permakulturdesign och biologisk mångfald och bor precis som Philipp i Stjärnsund i södra Dalarna.

Jag har inte hunnit läsa Fleråriga Grönsaker på de mindre än 24 timmar jag haft den i handen. Men familjespelet "spelet fleråriga grönsaker" som författarna även ligger bakom har spelats en hel del i vår familj och är en bra träning och kunskapshöjare om ätbara växter som kan odlas och ätas i Sverige. Skumläsning och lite djupdykningar här och där i boken ger dock helt klart intrycket av en mycket pedagogisk och inspirerande bok som bör passa många, även de som likt mig själv är nybörjare när det kommer till odling i trädgården. Det finns även mycket tips med matlagning på växter du nog inte trodde gick att äta...

Som biodlare kan boken ses som en uppslagsbok för växter du kan odla för att öka din honungsskörd samtidigt som du skapar ett smörgåsbord som bin (och humlor mfl!) trivs och mår bra av. Ett exempel är vallört som föredragshållarna berättade om och fick mig att haja till. På sida 145 i boken beskrivs den bland annat på följande vis:

"Den ovärderliga dunderväxten vallört:
...Äkta vallört är en gammal medicinalört, vars äldre namn benvälla avslöjar att den användes för att läka bland annat brutna ben. Även om man inte är intresserade av medicinalväxter i din trädgård är det en god idé att introducera vallört i din trädgård. Men sätt för guds skull inte någon vallörtsplanta du hittat i det vilda i din trädgård! Då har du skapat dig ett ogräsproblem som du kommer att ha svårt att bli av med. Satsa istället på en av de selekterade, sterila vallörtssorterna. De kan inte producera grobara frön och håller sig därför snällt på samma ställe år efter år, samtidigt som de har en växtkraft som inte är av denna värld.

Det är framförallt en art i vallörtssläktet som vi kan rekommendera, nämligen uppländsk vallört (Symphytum x uplandicum) och fodervallört (S.asperum). Två sterila sorter som finns på den svenska marknaden är Bocking 14 och Bocking 4...    

...Vi förespråkar uppländsk vallört av flera anledningar. För det första är den en mycket bra mineralsamlare som binder stora mängder kalium men även en mängd andra mineraler i sina blad. Du kan skörda all bladmassa fyra till sex gånger per sång och använda den som täckmaterial i odlingsbäddarna, vilket har positiv inverkan på jordlivet.  Bladen kan även användas som ingrediens i gödselvatten. För det andra får de två vallörtssorterna enorma rotsystem som fungerar som effektiva kantväxter som hindra rotogräs att komma in i odlingsbäddarna. Dessutom är vallört en uppskattad nektarväxt för bin och humlor och spindlar älskar att övervintra i vissna vallörtsplantor. Vallört är faktiskt en av de växter som ger producerar mest nektar av alla blommande växter i Sverige...och kan fylla på sina nektarförråd på 40 minuter, något som många andra växter behöver ett helt dygn för..."

Att fixa uppländsk vallört till trädgården som biodlare bör därför ligga högt på prioriteringslistan!!

Föredraget då? Över 65 slides och över två timmars tal är svårt att koka ner men nedan följer lite bilder och tankar.

Föreläsarna började med att prata om den okunskap som cirkulerar om vad biologisk mångfald egentligen är. En undersökning i EU visade för ett par år sedan tex visade att 97 % anser att man har en moralisk skyldighet att stoppa förlusten av biologiskt mångfald med samtidigt visste endast 44 % vad biologisk mångfald är...
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

För att förstå vad permakultur måste man även förstå vad ett Ekosystem är:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

För att sätta dessa ekosystem i ett större sammanhang tog de upp det fotavtryck människan nu satt på planetens gränser. Nedanstående illustration känner säkert många igen från Johan Rockström och forskarna vid Stockholms Resilience center som redan 2009 identifierade 9 områden/gränser i en modell som visar hur just människans resursanvändning och utbredning nu rör sig utanför gränser där människan och otaliga andra arter inte är skapade att leva.    

Redan nu genomgår den biologiska mångfalden, de bördiga jordarna och klimatet förändringar i en historiskt rekordhög hastighet och omfattning som med all sannolikhet är skapad av människan.

Vad är då Permakultur så viktigt och varför kan det bidra till en omställning där människan anpassas och kan hantera dessa förändringar bättre?

Föredragshållarna var tydliga med att permakultur inte först och främst är smart design för odling även om det blivit känt för det. Det handlar om att leva i balans med naturen men är i grunden ett förhållningssätt där vi inte bara löser många olika problem utan skapar förutsättningarna för kunna göra det.

Det sas inte rakt ut men det handlar förstås om en helt annan syn på hur vi bygger vårt samhälle tex som idag är helt centraliserat och därmed sårbart för minsta förändring som hotar tex elförsörjning, det ekonomiska penningsystemet, matförsörjnngen osv.

Att tala om ekosystemtjänster är tex en symtom på det verklighetsfrånvända förhållningssätt vi har till naturen på grund av denna centralisering och frånkoppling från resursuttaget i naturen. Ekontjänster kretsar ju bara kring människans välbefinnande och inte människans som en del av något större som gör välbefinnandet möjligt...

Första delen av föredraget gav en mörk bild men realistisk bild av utmaningarna som osökt leder till frågan hur snart 8 miljarder människor ska få tillräckligt med mat, med minskad tillgång till fossila bränslen och jordar som utarmats på livnödvändig näring.

Utarmning av jordarna och okunskap om perennernas betydelse
                  Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

Föreläsarna var mycket tydliga med att med nuvarande utveckling riskerar de mest näringsrika och robusta jordarna försvinna inom loppet av årtionden om vi inte vänder utvecklingen. Just nu utarmas i runda slängar ett Costa Rica eller motsvarande cirka en niondel av Sveriges yta varje år. Detta på grund av monokulturer och bekämpningsmedel mm som bara gynnar vissa grödor och samtidigt tömmer jordarna på den cocktail av näringsämnen som normalt fördelas och föder en mångfald av grödor och växter.

Att det fossildrivna, extremt intensiva jordbruket utarmar våra jordar och hotar vår matproduktion har vi skrivit om tidigare. I Sverige handlar detta även till stor del om att många svenska kommuner upplåter mark för bostadsbyggande på extremt bördig åkermark.

Men det finns hopp!
Sveriges självförsörjningsgrad är som bekant är under all kritik men Philipp och Annevi visar att en viktig del för att förändra detta finns i svenska trådgårdar:

Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus 

Med relativt små medel kan en vanliga villaträdgård försörja en hel familj med grönsaker och frukt året om. Med permakultur handlar det om att med design skapa en balans där skog/träd och åkermark/öppna skuggfria ytor, våtmarker mm ger maximal skörd och gynnsamma förutsättningar för småkryp, växter och jord att leva tillsammans.

Så här kan det se ut:

Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus


Vad Philipp Weiss många andra runt om i Sverige åstadkommit med skogsträdgårdar och permakulturdesign (eller liknande principer för småskalig odling) -är häpnadsväckande.

Nedan en bild på Philipp Weiss skogsträdgård 2011 innan de satte igång:

Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

Här bor nu Berguv, salamandrar mm och det finns odlade hasselnötter, blåbär, minikiwi, ja totalt cirka 100 fleråriga grönsaker och ännu fler ätbar träd buskar.

Ett flygfoto gör trädgården lite mer rättvisa...

Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus


Bina glömde de minsann inte att prata om och heller inte övriga pollinerande insekter och viktiga småkryp. Här lite om bina:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

Bin mer än bara honung...
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus

Mer om biodling kan ni även läsa om här på bloggen

Det här blev ett långt inlägg men har man möjlighet att gå och se ett föredrag med Philipp och Annevi rekommenderas det starkt. Det kan både bli en väckarklocka och energiinjektion som innebär att man tar sig från insikt, via inspiration till agerande. Eller som Candide sa i Voltaires klassiker "det är väl talat, men låt oss nu odla vår trädgård".

Fleråriga Grönsaker bör snarast ses som en investering för hushållet/företag nu och för framtiden och kan beställas på tex Adlibris och Bokus eller från författarna.

Vi har inte fått någon ersättning för att skriva detta inlägg utan gör det för att uppmärksamma en mycket viktig bok och bidra till ökad kunskap som i slutändan kan öka Sveriges självförsörjning och fortsatta fossilfria omställning.

2016-04-27

Saudiarabien VS USA -En inblick bakom oljekulisserna

För drygt en vecka sedan skrev vi att ett lägre oljepris är att vänta och kanske en lagrings- och raffineri-kris. Vi kikade då framförallt att på Saudiarabien och OPEC:s spel med oljemarknaden och hur detta drabbat hela oljeindustrin, inte minst USA.

För några dagar sedan gjordes ett mycket hörvärt program av Energy Xchange med titeln:
"Saudi America -The US Oil boom in perspetive" som belyser detta på ett mycket pedagogiskt sätt med många citat värda att lyfta.

Programmet leddes av svenskättlingen Jan Muller som är executive director för ASPO-USA och bestod av en minst sagt gedigen panel:

Arthur Berman, geolog och energikonsult vid Labyrinth Services som vi skrivit mycket om tidigare och som ofta figurerar i amerikansk media som olje och energiexpert.

Tad Patzek, personen som gav upphov till vårt första inlägg här på bloggen när vi hösten 2011 skrev vad ett stort oljefynd är, var det andra bekanta namnet i panelen. Patzek som fram till nyligen var ordförande och professor vid Petroelum och Geosystems departementet vid Texas Univerity i Austin och bland annat föresläst om Peak Oil vid den amerikanska senaten.

Det är väl ödets ironi att en av världens mest citerade och kunniga personer om Peak Oil och oljeutvining nu är chef för Upstream Petroleum Engineering Research Center vid King Abdulah University of Science & Technology i Saudiarabien. Patzeks kompetens talar för sig men det visar också att Saudiarabien sannolikt är väl medvetna om behovet av att minska sitt oljeberoende och förstås förlänga livslängden i landets oljeresurser så långt som möjligt med tekniskt kunnande.

Tredje personen i programmet var John Staub – Team Lead for Exploration & Production Analysis, vid såväl amerikanska energimyndigheten EIA (statiska energimyndigheten) och amerikanska energidepartementet, US Dept of Energy.

Låt oss börja med ett citat av Tad Patzek från programmet som berör Saudiarabien där han alltså nu verkar sedan två år tillbaka:

"Saudiarabien har producerat runt 10 miljoner fat per dag...varav landet konsumerar 3 miljoner fat per dag, 2015. Landets konsumtion har vuxit med i genomsnitt 20 % per år de senaste åren även om tecken tyder på att konsumtionsökningen saktar in något nu. I Saudiarabien produceras det mesta av landets elektricitet i oljekraftverk."  

För lite perspekiv, saudierna konsumerar ungefär 11 gånger så mycket olja som Sverige men har bara cirka tre gånger så stor befolkning.

Patzek fortsätter och pekar på att av de 3 miljoner fat olja landet konsumerar går cirka 1.5 miljoner fat dag åt till elproduktionen i oljekraftverken! Detta är dock inte så konstigt när man betänker att över hälften av allt vatten saudierna konsumerar kommer från avsaltningningsanläggningar som drivs av just oljekraftverk...

Den genomsnittliga invånaren i Saudiarabien gör av med 104,2 kubikmeter vatten per år, av detta vatten kommer cirka 62 % från avsaltningsanläggningar och majoriteten av det övriga vattnet från icke förnyelsebara grundvattenkällor som töms varje år. I Sverige använder vi tex cirka 58,4 kubikmeter vatten per person och år i genomsnitt.

När det kommer till USA och skifferoljeproduktionen var Patzek mycket tydlig:

"Det talas löst om att USA skulle vara det nya Saudiarabien. Detta är absolut ett falskt påstående. Även om USA producerade 9,5 miljoner fat olja och kondensat per dag 2015, importerades även 7,3 miljoner fat, särskilt från Kanada. I rena volymer importerades 78 % av produktionen". Nettoimporten, importbehovet av olja efter avdrag för den egna produktionen låg på 2,7 miljoner fat per dag 2015.  

John Staub, vid EIA bekräftade i programmet på en direkt fråga om USA:s nettoimport av olja, att det stämmer, dvs USA är inte och väntas inte bli nettexportör/energioberoende inom överskådlig framtid. Vidare sa Staub något annat intressant:

"Vi ser den globala efterfrågan på olja öka till cirka 120 miljoner fat per dag till 2040, beroende på prisscenarier och andra policyantaganden".

Idag ligger efterfrågan på 92-93 miljoner fat per dag och har aldrig varit högre, trots mer än halverade oljepriser sedan sommaren 2014.

Arthur Berman som är känd för sina många uttalanden om skifferboomen sedan tidigare, bland annat att "skifferboomen inte är en revolution utan ett pensionnärsparty", vidhöll Patzeks kommentarer. Ett citat från detta program som är värt att begrunda är följande som Berman gjorde om den ofta vilseledande beskrivningen att ny teknik ständigt skulle göra utvinningen billigare och mer lönsam inom olje och gasindustrin.

Berman pekade nämligen på USA:s viktigaste skiffergasformation Marcellus Shale på amerikanska östkusten när han för styrelsen för ett energibolag på östkusen för ett par veckor föreläste om utvinningskostnaderna av skiffergas i detta område:

"Här är den nyktra verkligheten. Med alla teknikförbättringar och effektiviseringar sitter vi fast med verkligheten att varje brunn kostar 7,5 miljoner dollar att färdigställa. Varje månad de senaste 6 månaderna har 180 brunnar tillkommit. Med enkel aritmetik innebär detta att vi lägger ner 1,3 miljarder dollar varje månad för att fördigställa brunnar i Marcellus Shale".

Lyssna på programmet eller läs helt enkelt transkiberingen här, det är väl värt tiden.

Vi avslutar med några tankar om Saudiarabien. Betänk hur världens tillgängliga exportmarknad av olja krymper varje år i takt med att länder som Kina och Indien köper upp allt mer av den olja som finns att köpa på världsmarknaden (underbordet handeln inräknad). Detta samtidigt som vi inom några år kan vänta oss en nedgång i världens oljeproduktion för att vi når den globala oljetoppen, Peak Oil.

Att göra Saudiarabien en tjänst genom att minska landets behov av avsaltningsanläggningar och elproduktion vore en vinst även för övriga världen. Om inte en vattenpipeline till Saudiarabien kan accepteras av säkerhetspolitiska grunder om oberoende tex kan åtminstone landets elkonsumtion till stor del ersättas med solenergi som landet har gott om...

Nej, det lyser inte om nätterna och batteripack för hushåll till över 28 miljoner invånare kan vi kanske inte vänta oss de närmaste åren men den största delen av elkonsumtionen sker på dagen. Solvärme i en ackumulatortank kan lätt hålla husen varma via tex enkla tvårörsystem som räcker även under natten. Om el från oljekraftverk får köras vidare för nattens behov ett tag till, för att hålla igång cirkulationspump til ackumulatortanken, kyl och frys etc är det ändå ett stort fall framåt!

Minskad oljekonsumtion i Saudiarabien innebär att landet antingen kan exportera mer eller spara oljan i landet för framtida generationer (oljan kommer behövas länge till om än i minskad grad). Kan fler länder i Mellanöstern göra detsamma kan oljebehovet minska ytterligare och minska trycket på konflikter relaterade till den Strategiska ellipsen som vi skrivit om tidigare och i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet. 

Vi får säkert anledning att återkomma till Saudiarabien och USA:s skifferboom framöver.

2016-04-24

För mycket fokus på litium-Klondyke missar framväxten av organiska batterier

I takt med att fler elbilar dykt upp på vägarna och fler företag och uppfinnare utvecklat lösningar för lagring av el i hem och fastigheter har den uppebara frågan kommit, räcker litiumet och är det hållbart för miljön?

Många som kör elbil får ofta höra att "ja men litium i 1 miljard bilar kan vi ju inte ha, så mycket finns det väl inte?" eller "litiumutvinningen är inte bra för miljön och skulle de flesta köra elbilar idag skulle de laddas på el från kol".

Till att börja med bör det klargöras att det går åt oerhörda mängder energi att tillverka en bil. Bara för att tillverka ett bildäck tex går det åt 27 liter råolja. Malmbrytning, ståltillverkning, plaster osv är bara några andra exempel och de drabbar en elbil lika  mycket som en fossildriven bil, åtminstone i början.

Betydligt färre rörliga delar finns dock i en elbil vilken innebär färre saker som kan gå sönder (finelektronik och smarta prylar finns i ungefär lika stor utsträckning i både el och fossildrivna bilar).

När det kommer till driften av elbilen beror det helt på i vilket land man bor och även var man laddar sin elbil. Bor du i Kalifornien eller södra Tyskland är det inte ovanligt att du genererar din egen el med solpaneler på taket vilket oftast räcker för att du ska kunna åka en dagstur till jobbet och affären innan du behöver ladda hemma igen.

Bor du i Kina eller Polen kommer över 70 respektive 85 procent av elproduktionen från koleldade kraftverk. Men lika enkelspårigt det är att hävda att vi bara kan byta ut fossildrivna bilar med elbilar för att lösa våra transport, miljö och resursproblem är det att säga att ALLA elbilar är lika dåliga som fossildrivna i ALLA lägen. Det går tex att bygga om ett befintligt fossilbilsskelett till en elbil om man är lite händig. Det kan även hända att det dyker upp företag som ägnar sig helt åt att bygga om gamla bilar till elbilskonverterade bilar i framtiden.

Flera livscykelanalyser visar att även en energimix med i huvudsak kol som i Europa och USA ändå kan göra en elbil mer miljövänlig. Tyska testorganisationen TÜV tex har jämfört el-och bensindrivna versionerna av Mercedes B-klass och tittat på hela bilens livcykel. Resultatet var att även med en europeisk energimix släppte bilen ut 24 % mindre CO 2 än en bensinbil med motsvarande storlek.

Det finns förstås otaliga elbilsmyter, många kan ni läsa om här.

Den mest miljövänliga bilen är dock den som inte tillverkas alls, två:a kommer den som görs om till elbil och trea den som körs i många år till utan att bytas ut mot en ny. Fyran på listan är troligen en ny elbil jämfört med en med en ny fossildriven bil (i jämförbar storlek).

Men vi ser allt mer en trend där bilen mer betraktas som beställbar tjänst. Kinesiska elbilstillverkaren KNDI, landets största elbilstillvare är inriktad på små elbilar, dessutom med en nisch för uthyrning och användning för statliga tjänster och service. Då hamnar elbilen i ett helt annat läge. Mindre resurser krävs i tillverkningen och många kan dela på samma bil/tjänst.

Om vi tänker oss att denna trend fortsätter och bilar automatiseras helt kan det räcka med kanske en hundradel av dagens globala bilflotta. Sannolikt kan denna andel krympa ytterligare om städer och förorter löser det primära problemet vilket är fungerande masskommunikation och godstransporter som inte behöver gå på väg. Underhållet av väg och icke att förglömma, dessa galet stora parkeringsområden där bilar står parkerade runt 90 % av tiden -kan frigöras för tex odling och mötesplatser för människor. En del av lösningen kan vara en kombination av flerfilika cykelbanor och Podcars.

Så till frågan om litumet räcker. Litium är ett av den vanligaste förekommande grundämnen som finns men produktionen är än så länge väldigt låg med runt 32 000 ton i fjol. Om vi säger att det går åt 10 kg litum för ett 65 Kwh batteri, räcker det till 3,2 miljoner litium batterier av denna storlek per år. Men nu behövs det förstås litium för laptop-batterier, mobiltelefoner och i ökande grad för batterier som kommer hamna i hushåll för lagring av el från sol och vind.      

Det är dock viktigt att påminna sig om att även om litium är en ändligt grundämne kan det till skillnad mot fossila bränslen som eldas upp/förbränns -återanvändas. Ett litiumbatteri som kanske är nere på 70 % av laddningskapaciteten efter 10-12 års användning kan antingen fortsätta sitt liv som hushållsbatteri eller återanvändas i en ny elbil.

Frågan blir därför inte hur mycket litiumproduktionen kan skalas upp, där skriker redan marknaden efter ökad produktion och Goldman Sachs beskriver redan den växande litiumarknaden som "den nya bensinen". Frågan blir istället hur länge världens nuvarande kända reserver på runt 14 miljoner ton räcker och hur mycket nya upptäckter som tillkommer.

I USA gjorde forskare vid University of Wyoming för ett par år sedan en upptäckt vid en geologisk formation i Southwest Wyoming som kan omfatta hela 18 miljoner ton men detta är alltså allt som kan finnas där. Det är som bekant skillnad på resurs och reserv. Litium-utvinning från havsbotten är heller inte utesluten men lär bli mycket mer energikrävande än dagens och omfattningens storlek är därför osäker.

Men allt fokus på litium och bilar missar den kanske största och viktigaste revolutionen vi kan göra de närmaste åren, nämligen energilagring med organiska batterier.

Organiska batterier -härma fotosyntesen den riktiga batterirevolutionen? 

För att batterier ska vara konkurrenskraftiga är antalet laddcykler, lagringskapacitet, tillverkningskostnad och givetvis energidensitet avgörande faktorer. Litium har hög energidensitet och relativt låg tillverkningskostnad idag tack vare fler tillverkare och växande utvinning. För bil/buss-batterier (och ja möjligen lastbilsbatterier kopplade till strömavtagare framöver) ser de flesta här inga alternativ till litium-jon batterier de närmaste åren.

Vi ser heller ingen litiumbrist de närmaste 10-15 åren men det är inte på transportsidan den stora batteri/lagringsrevolutionen kan få störst inverkan.

Som vi skrivit om i tidigare inlägg om organiska batterier och som Johan skrev i en artikel i OM-magasinet (nr 2 2014) där han tidigare var redaktör, händer mycket med utvecklingen av organiska batterier. Så sent som i januari rapporterade SR om ett tyskt företag som utvecklat ett organiskt batteri som kan komma ut på marknaden redan i år. Detta batteri använder plats upplöst i vanligt saltvatten som elektrolytvätska.

De tyska forskarna bakom batteriet planerar till och med att bygga ett organiskt batteri som kan lagra 1 megawatt timme, redan nästa år.

Sedan tidigare arbetar bland annat forskare vid Harvard på ett liknande batteri där enda tekniska begränsningen just nu för lagringen är storleken på tanken/behållerna där vätskan lagras. Uppskalningskostnaden tycks än så länge inte bekymra investerare som lockats både till Harvard-batteriet och det tyska ovan.

Forskarna vid Harvard har tagit fram ett batteri som är framställt helt av organiska material. Föreställ dig att du har en tunna eller ackumulatortank på cirka 300 liter som står hemma. Tanken kan lagra energi från husets solcellspaneler eller vindsnurra i flera dagar om så behövs.


Illustration av Jenny Willhelmsson till Johans artikel i OM nr 2, 2014

Tekniken som forskarna vid Harvard tagit fram bygger på att batteriet lagrar energi i tankar separerade från batteriet. Den tekniska hårdvaran som konverterar den kemiska vätskan till elektricitet kan göras så stor eller liten som man önskar. Lagringskapaciteten, i form av den kemiska
vätskan, kan på samma sätt dimensioneras till den storlek man behöver och därmed styrs energikapaciteten separat.

Dessa organiskt baserade batterier kan förutom att användas i hushåll och till mindre företag även dimensioneras för att kunna hantera en vindkraftpark eller en större solcellsanläggning.

Nedan en video om Harvards batteri.


Även i Sverige pågår forskning på organiska batterier, bland annat vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet.

Det finns förstås även enklare varianter som inte är organiska batterier men som finns att köpa redan idag. Många finns i Tyskland där efterfrågan på lagring av el helt off-grid blir allt mer populärt.  

Som alltid ska man inte dra för snabba slutsatser innan man sett en kommersiellt gångbar produkt och i det här fallet, en verkligen hållbar produkt. Men eftersom det första organiska batteriet kan vara här redan i år och potentialen för denna teknik är minst sagt lovande, bör vi rikta fokus mot detta minst lika mycket som litiumbatterier.

Om mer hjärnkraft och resurser dessutom läggs på organiska batterier kommer lagringen av energi från sol och vind kunna hanteras i såväl liten som stor skala och starkt bidra till den energiomställning vi redan ser början på.

2016-04-21

Kinas oljeterminer i yuan och en ny guldbörs del i en långsiktig valutaplan?

Det händer mycket i Kina och Sydostasien just nu som det inte skrivs så mycket om här i väst men som kan få stor betydelse på längre sikt.

Vi börjar med oljan. Senare i år ska Kina börja erbjuda handel med terminskontrakt för råolja som kommer prissättas i kinesiska yuan istället för amerikanska dollar. Detta meddelade bland andra Ed Morse i måndags som är global head of commodities vid Citi Bank. Detta är naturligt steg för Kina som inte bara är världens största producent av råvaror som tex kol, järnmalm och sällsynta jordartsmetaller utan framförallt är världens överlägset största energikonsument och importör av allehanda råvaror landet behöver för sin industri.

Per capita ligger Kina förstås ännu långt efter USA när det gäller oljekonsumtionen men i absoluta tal blir allt så mycket större i Kina med en population över fyra gånger den i Förenta staterna.

Nedan en illustration skapad av Anna Westin för vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet som vi brukar använda under fördrag för att visa energifotavtrycket i olika delar av världen.
Är du en kaskelotval, späckhuggare eller delfin?

Illustrerad av Anna Westin, skaparen av illustrationerna till Sveriges Radios julkalender 2014 

Citat ur Olja för Blåbär:

"Nästa gång du tittar ut genom fönstret och ser din granne gå med gräsklipparen fram och tillbaka över gräsmattan kan du försöka föreställa dig att du ser en gigantisk kaskelotval, späckhuggare eller en flasknosdelfin i din grannes ställe. Ta en ordentlig titt, det är faktiskt inget skämt. 

Professor Tadeusz Patzek vid Petroleumuniversitetet i Texas har nämligen räknat ut att om storleken på våra kroppar skulle motsvara den energi vi gör av med omräknat i matintag skulle den genomsnittliga amerikanen (vuxen som barn) motsvara en fullvuxen, 15 meter lång och 40 ton tung kaskelotval. 

Tittar du ut genom ett fönster i Europa har din granne i stället krympt betänkligt och är endast 9 ton tung och stor som en fullvuxen späckhuggarhane på cirka 8,5 meter. Och skulle du nu vara kines och boende i till exempel Peking har din genomsnittlige granne förvandlats till en 250 kilo tung och nära 4 meter lång flasknosdelfin." 

Varför spelar det någon roll om Kina börjar erbjuda terminshandel med olja? 

Världens mest handlade råvara är råoljan som idag prissätts i dollar, vare sig det gäller världsmarknadspriset Brent crude eller nordamerikanska prissättningen West Texas Intermediate (WTI). Då USA som enda land i världen sitter på den reservvaluta som i praktiken all handel i världen handlas med följer privilegier som andra länder inte har. USA:s centralbank, Federal Reserve kan tex skapa pengar och låna pengar från andra länder i en omfattning som inget annat land kommer i närheten av. Att USA kunnat bygga världens största militärapparat tex är kopplat till landets reservdollarstatus som möjliggjort investeringar med pengar staten egentligen inte har. 

Dollarn har sedan andra världskriget setts som den främsta trygghetshamnen med USA som utgivare och dess väktare i egenskap av världens största ekonomi och militärmakt.  

Ingen annan valuta har samma förtroende och utbredningen och än idag finns det ingen ensam valuta som kan ersätta amerikanska dollarn. Men om 15-20 år är det inte lika givet att så är fallet.   

Det är därför viktigt att se Kinas många steg de senaste åren när det gäller att stärka och öka utbredningen av den kinesiska yuanen i världshandeln i ett större sammanhang.   

Redan nu söker länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS) alternativ till amerikansk dollarn för att öka sitt inflytande i handeln och ja politiken. Särskilt Kina som ser sig som den naturliga ledaren för världsekonomin, åtminstone inom de närmaste årtionden. Som vi skrivit i flera inlägg tidigare, har flera steg tagits av främst Kina för att skapa alternativa investeringsmöjligheter och projekt där dollarn inte behöver användas. 

2014 startade BRICS-länderna en alternativ världsbank tillsammans med Kina i spetsen, detta som en protest och ett alternativ till Världsbanken och Internationell valutafonden som man anser vara styrd av amerikanska och västerländska intressen. Huvudsyftet med New Development Bank BRICS  som den heter, är  att låna ut pengar till olika projekt på de olika marknaderna inom BRICS. 

Senare samma år tog Kina det hela ett steg längre genom att på eget initiativ starta en utvecklingsbank bara avsedd för Kina framförallt med fokus infrastrukturprojekt inom Asien. Detta genom skapandet av den så kallade Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB). Viktigast av allt var att lånen som Kina skulle erbjuda asiatiska länder var att de skulle ges i kinesiska yuan och inte dollar.  

När nu Kina i slutet av året kommer erbjuda handel med råolja i kinesiska yuan handlar det troligen dels om att få ökad kontroll över den råvaruhandel som sker inom Kina, genom att kunna påverka prissättningen men även att kunna visa att yuanen kan användas för handel med världens mest handlade råvara. Det har ett helt klart ett viktigt symbolvärde även om det sannolikt inte betyder så mycket på kort sikt för dollarns status och dominans. 

Ny handel med guld i Kina

I tisdags introducerade Kina handel med guld på Shanghai Gold Exchange som kommer prissättas i, just det, kineiska yuan. Kinas växande intresse för fysiskt guld de senaste åren får en lätt att fråga sig om landet bygger en guldreserv för att kunna utmana USA:s som officiellt sett åtminstone är störst i världen. Med en fördjupad skuldkris kan guldet åter få betydelse i förtroendeskapande, särskilt i Kina om kinesiska ledningen kan visa att de byggt upp en stor guldreserv. Det skulle kunna locka tillbaka investerare till landet som just nu flyr till främst USA och dollarn.

Bild av Andrzej Barabasz (Chepry), wikimedia commons

Enligt Ken Hoffman, head of metals and research för Bloomberg Intelligence kan Kinas ökade satsning på guld påverka Kinas monetära system och hela världsmarknaden med guld.

"Avgörande för denna utveckling kommer bli om Kina fortsätter att integrera guld i sitt monetära system. Med tanke på sina skuld och valutaproblem. Guld kan komma att spela en större roll." 

Vad som blir intressant att se framöver är om handeln med fysiskt guld kommer öka med Shanghai Gold Exchange. Idag domineras priset på guld med papperskontrakt på guld som människor inte har i sin ägo vilket gör att handeln med fysiskt guld inte reflekterar det verkliga priset. Om efterfrågan tex stiger kraftigt på fysiskt guld, kan guldpriset fortsatt ligga kvar eller sjunka om pappersguldet fortsätter att säljas...En icke fungerande marknad skulle man kunna säga. 

För mer om valutakriget se gärna tidigare inlägg i ämnet. 

Vi avslutar med en intressant graf för utvecklingen av guld och silver i svenska kronor per gram sedan årsskiftet. Guldet har alltså gått upp 13,7 % och silvret hela 20,32 % sedan årsskiftet att jämföra med tex -2,3 % för Stockholmsbörsen i år.   


Prisutveckling Guld och Silver i SEK sedan årsskiftet
Graf hämtad från Libertysilver 


2016-04-18

Lägre oljepris att vänta och kanske en lagrings- och raffinaderi-kris

En rad faktorer just nu ger tydliga signaler om att vi bör vänta oss fallande oljepris. Att vi rent av når ner till senaste rekordbottennivån vi nådde 1988 då oljepriset var nere på 16 dollar per fat kan inte uteslutas men innan dess kan vi se en lagrings- och raffinaderi-kris.

Med anledning av oljeprisfallet som inleddes redan i juli 2014, höll igår 15 oljeproducenter som tillsammans står för cirka 75 % av världens oljeproduktion ett möte i Doha, Qatars huvudstad. Energianalytiker, råvaruhandlare och allehanda investerare och personer med kopplingar till oljeindustrin hade förhoppningar om någon slags överenskommelse om ett produktionstak för att få priset att om inte stiga, åtminstone inte fall under 40 dollar per fat.

I spetsen för mötet stod världens största oljeproducent Saudiarabien och de 12 OPEC-medlemmarna samt Ryssland. Ett priskrig som startats av Saudiarabien och OPEC för att skrämma bort nuvarande och kommande investerare i skifferoljeproduktionen i USA är inte något som bara förändras hur som helst. Det visade även mötet som inte ledde till någon överenskommelse om produktionsbegränsning för att få upp priset.

Enligt geologen och energiexperten Arthur Berman som är anlitad av många amerikanska oljebolag för sina analyser, krävs ett oljepris på mellan 60-70 dollar per fat bara för att skifferoljeproduktionen ska gå runt. Berman sa i en intervju i februari (se intervju nedan) att talet om att skifferoljebolagen blivit effektivare och använder bättre teknik bara har marginell betydelse i det större sammanhanget. Kostnaderna bara för borra en brunn ligger på 6-7 miljoner dollar och går inte ner i pris.

Vad det handlar om, enligt Berman, är att hålla aktieägarna och investerarna nöjda i hopp om ett högre oljepris längre fram men just kan man inte sticka under stol med att det för de flesta skifferoljebolagen rör sig om konstgjord andning. Räntan på lånen måste betalas till långivarna och det görs genom att ta ny lån som banker och investerare än så länge i de flest fall godtar. Men som vi skrivit om tidigare sitter många nu på skräpobligationer i skifferoljebolag och bara i fjol gick 48 av dessa olje- och gasbolag bankrutt.

Ett annat problem som många kanske missat är att det inte bara råder lagringsbrist över hela världen nu när det varje dag produceras cirka 1,5 miljoner mer än vad som efterfrågas. Nej, världen har dessvärre inte blivit mindre oljetörstig, efterfrågan på olja har aldrig varit högre än den är nu och ligger på cirka 92-93 fat per dag. Men en långsam minskning av oljeproduktionen i USA (som ensam stått för cirka 80 % världens ökade oljeproduktion sedan 2010) kompenseras av rekordhög produktion från OPEC och Ryssland.

Samtidigt ökar Iran nu sin oljeproduktion stadigt sedan de lättade sanktionerna och skickar iväg överfulla oljetankers ut på världsmarknaden. Att vänta sig att Iran ska minska sin produktion nu när landet nyligen fått möjlighet att sätta fart på sina viktigaste ekonomiska hjul som oljeintäkterna innebär, är faktiskt rent löjligt.

Internationella Energiorganet IEA gick dock bara för några dagar sedan ut med att under andra halvan av detta år förutspår man nu att skifferboomen i USA drar sig tillbaka kraftigt med följden att överproduktionen per dag minskar till 200.000 per fat från 1,5 miljoner nu.

Men ett annat stort frågetecken är hur många oljetankers som nu cirkulerar runt på världshaven eller ligger utanför hamnar för att de inte har någonstans att pumpa över oljan. Det finns ett annat problem också.

Den oljeproduktion som tar över allt mer av USA:s råoljeproduktion är enligt Arthur Berman av en kvalitet som de flesta raffinaderier i USA inte kan omvandla till andra bränslen. Att USA nu börjat lätta på sina restriktioner för export av råolja som varit förbjuden sedan oljekrisen 1973-74 hjälper varken USA:s energisäkerhet det ökar ju importberoendet) eller ökar möjligheten att göra bränslen av amerikansk råoljan så de kan säljas på andra marknader. Det finns helt enkelt inte raffinaderier att hantera skifferoljan i övriga världen heller!    

Ett raffinaderi bygger man inte bara i en handvändning, det tar flera år. Lustigt nog var det delvis även en raffinaderikris i USA under oljekrisen 1973-74 som tvingade landet att köpa färdigt bränsle från Europa vilket gjorde att även Europa drabbades hårt av ett oljeembargo som främst var riktat mot USA. Detta skrev Johan om i sin masteruppsats som ni kan läsa här.

Bild från gårdagens föredrag i Naturum dalarna i Siljansnäs som Johan höll om fossilfri omställning

Skulle stora delar av USA:s skifferproduktion kollapsa under trycket av de låga oljepriserna de närmaste månaderna kan förstås oljepriset börja stiga igen men det mesta talar ändå för att priserna snarare ska ner till runt 30 dollar fat eller lägre med så mycket olja i lager.

Några jokers finns det dock som ni kan läsa om i en läsvärd artikel av Financial Post. De så kallade "ömtåliga fem" bland OPEC-länderna, dvs Algeriet, Irak, Venezuela, Libyen och Nigeria har utvinningskostnader som ligger långt över dagens oljepriser. Dessa länder är samtidigt alla i olika grad i politiskt och ekonomiskt mycket känsliga lägen. I Venezuela tex råder vad som närmast kan beskrivas som hyperinflation med en väntad inflationstakt i år på 720 %!

Irak är här nyckelproducent med överlägset störst produktion. 2015 låg oljeproduktionen precis under 4 miljoner fat per dag. Men det kanske inte behövs ett terroristattentat i Irak som halverar produktionen i landet för att all världens överproduktion ska vara borta. Alla dessa fem länder kräver ett oljepris som ligger i spannet 77 dollar per fat (Irak) upp till över 122 dollar per fat (Nigeria) för att täcka sina kostnader för utvinningen, enligt Bloombergs beräkningar mätt i WTI.

Frågan är hur länge de kan åka bakom loket som Saudiarabien och Ryssland eldar på, innan de måste dra ner på produktionen.
             
Att förstå sig på oljemarknaden nu är verkligen inte lätt, särskilt om man vill sia om oljepriset men vi menar att lagerhållningen (inklusive otaliga fulla supertankers) , Irans ökade produktion och Saudiarabien, övriga inom OPEC och Rysslands oförmåga att enas om en minskad produktion inte talar för oljepris som når över 50 dollar per fat det närmaste halvåret. En totalkrasch av skifferproduktionen samt en liknande krasch av Kanadas oljesandproduktion kan förstås ändra på det.

Ett tips är dock att lyssna på en saklig och heltäckande analys av oljemarknaden med Arthur Berman och hedgefondförvaltaren Eric Townsend nedan.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...