2014-10-30

Ny megarapport slår hål på Skifferboomen i USA

Den högt respekterade geologen David Hughes har skrivit ännu en omfattande analys av USA: så kallade skifferboom. Denna gång en bibel till rapport tillsammans med Post Carbon Institute (grundat av bland annat Richard Heinberg). 

tidigare inlägg har vi rapporterat om hur David Hughes efter granskning av den amerikanska energimyndighetens egen data kommit fram till att EIA rapporterat 38 % högre gasproduktion från de fyra största skiffergasformationerna än de producerar i verkligheten

Vi har även rapporterat om hur skifferindustrins skulder bara det för första kvartalet i år uppmätte 163,6 miljarder dollar vilket följer den trend som bland annat indikeras av att 61 av USA:s skifferbolag dubblerat sin skuldsättning de senaste fyra åren. 

I den precis publicerade rapporten Drilling Deeper- A reality check on U.S. Government Forecasts for a lasting tight oil & shale gas boom, har Hughes tittat på de sju största skifferoljeformationerna i USA. Dessa utgör tillsammans 82 % av den beräknade skifferoljeproduktionen fram till 2040 (enligt amerikanska energimyndigheten EIA). När det gäller skiffergasen har de sju största skiffergasformationerna analyserats, vilka tillsammans utgör 88 % av EIA:s beräknade skiffergasproduktion fram till 2040. 

Många viktiga slutsatser dras i den över 300 sidor långa rapporten. 
  • Oljeproduktion från flera av största skifferformationer kommer börja minska innan 2020. 
  • Produktionen från de två viktigaste skifferoljeformationerna idag, Bakken och Eagle Ford kommer 2040 endast producera 1/10 av EIA:s prognos för samma år.  
  • Skiffergasproduktionen för de sju största gasformationerna kommer sannolikt nå sin produktionstopp före 2020 varefter den kommer falla.
  • EIA:s produktionsprognos för skiffergasproduktionen 2014-2040 kommer missa med 39 % och genom att hamna långt under EIA:s nivåer.   
  • Rapportens resultat visar att nuvarande skifferolje- och skiffergasproduktions-nivåer kan ligga stabilt på kort sikt men är ohållbara på lång sikt.  
Många talande grafer är värda att uppmärksamma i rapporten. Nedanstående graf visar hur skifferoljan eller tight oil/okonventionell olja från skifferformationer kan väntas utvecklas fram till 2040, utifrån David Hughes analys. 

För att EIA:s prognos för 2040 ska kunna uppnås krävs att oljeproduktion från övriga skifferformationer, utanför dagens två viktigaste formationer -Eagle Ford i Texas och Bakken i North Dakota, mer än dubbleras de närmaste 25 åren. Något som rapportens analys pekar på är högst osannolikt. 

Graf från Drilling Deeper -rapporten nedan (David Hughes)

Detta av flera orsaker. Brunnar som borras i Bakken och Eagle Ford kan generellt utvinnas på fyra till över sex gånger så stor del av sitt utvinningsbara innehåll som de brunnar i de fem övriga, största skifferoljeformationerna.

Men kanske viktigast allt, konstateras att den genomsnittliga produktionsnedgången i de sju största skiffergasformationerna är mellan 23 % till 49 % per år vilket innebär att mellan en fjärdedel och upp till hälften av produktionen  i varje skifferformation måste ersättas varje år bara för att upprätthålla dagens produktionsnivå. 

Vilket i sin tur tyder på att EIA:s framtidsprognoser, precis som tidigare, kommer missa grovt. Detta är dåliga nyheter för den amerikanska ekonomin som redan intecknat framtida ekonomisk tillväxt genom att lyfta fram skifferboomen av olja och gas som den drivande energimotorn nu och långt framåt.  

Tvivlar man inte på EIA:s bristande förmåga att göra prognoser räcker det att titta på följande: 

Graf från Drilling Deeper -rapporten nedan (David Hughes)

Monterey-formationen i Kalifornien tex. var fram till i somras enligt EIA, USA största skifferoljeformation. Men i ett penndrag av EIA i somras reducerades andelen utvinningsbara fat från Monterey-formationen med 96 % och därmed 60 % av USA:s totala utvinningsbara skifferolja (reserver). 

En annan intressant graf är den som visar rapportens prognos för produktion per dag 2040 för de sju största skiffergas- och skifferoljeformationerna, jämfört med EIA:s prognos för samma år samt den samlade produktionen fram till 2040:  


                                  Graf från Drilling Deeper -rapporten nedan (David Hughes)

En viss skillnad...

Detta för oss till de ekonomiska aspekterna av skifferboomen som vi talat om i många av våra tidigare inlägg på skiffertemat. När efterfrågan faller på gas på grund av minskad ekonomisk aktivitet eller när gaspriserna ligger för lågt på grund av överproduktion (vilket skedde efter finanskrisen 2007/2008) tvingas gas- och oljebolagen att slå av på investeringarna i ny utvinning. 

I förlängningen riskerar det att leda till att produktionen hamnar på efterkälken i relation till den snabba nedgången i befintliga brunnar/skiffergasproduktion/skifferoljeproduktion. 
Lägger vi till den senaste tidens nedgång i oljepriset är det sannolikt att inte ens idealprognosen för skiffergas- och skifferoljeproduktionen fram till 2040 från rapporten, kan uppnås. 

Istället för att se skifferboomen som en injektionsspruta av tillväxtsteroider som bara verkar kortsiktigt har media och politiker fått det att framstå som att USA ska bli världens nya Saudiarabien. 

Att USA helt enkelt ska öppna nya fossila energiportar för resten av världen vars innehåll ska räcka långt in på detta århundrade. Det bör istället ses som att USA köpt sig några års tid av ökad olje- och gasproduktion innan produktionen åter börja falla kraftigt år efter år. 

USA och övriga länder bör tänka långsiktigt och lägga sitt krut och sin energi på att bygga självbärande lokala ekonomier som producerar varor och tjänster som inte kräver ökad tillgång till fossil energi och ökad ekonomisk tillväxt. Det är det enda långsiktigt hållbara och något som tar tid att bygga upp...  

Se gärna även tidigare inlägg om Kinas skifferboom och vad det kan få för konsekvenser. 

Vi tittar närmare på skifferboomen i vår kommande bok

2014-10-28

Inte bara Arla som hotar den svenska mjölkmarknaden

Ett av våra första inlägg här på bloggen handlade om hur Arla tog över den svenska mejerimarknaden på bekostnad av små och medelstora bönder/mejerier. Inte är det lätt att stödja svenska mjölkbönder, köttproducenter eller svenska odlare i allmänhet när hälften av våra livsmedel importeras till priser som en vanlig svensk bonde mycket sällan kan konkurrera med.

Nu uppmärksammar Helsingborgs Dagblad oss på att det är mer än Arla och internationell konkurrens som gör att mjölkförsäljningen fått problem i Sverige. Allt fler svenskar väljer att inte dricka mjölk och konsumerar mindre mejeriprodukter över lag. Istället använder svenskar allt mer vegetabiliska produkter. Enligt Axfood ökade denna konsumtion med 25 % bara 2013.

Det är intressant hur mjölkanvändningen svängt i Sverige. Ur artikeln av Helsingborgs Dagblad:  

"Mjölkrevolutionen slog igenom först med industrialismen under andra halvan av 1800-talet. Det var först då som de många näringsriktiga fördelarna började upptäckas, inte minst gentemot gängse alternativ som svagdricka, öl och brännvin. Bönder, politiker och forskare började arbeta mot ett och samma mål. Svenskarna måste dricka mer mjölk. Och under 20 -och 30-talet drog propagandaapparaten igång på allvar genom föreningen Mjölkpropagandan.

– Det gick ihop med framväxten av en modern barnhälsovård, näringsrekommendationer och en slagkraftig armé.

Konsumtionen gick stadigt fram och under efterkrigstiden drack svenskarna ett par hundra liter var om året. Trenden höll i sig, men i början av 80-talet hände något".

Allt fler svenskar har helt enkelt insett det finns bättre alternativ till mjölkprodukter.

Lite mjölk och sojadryck ur kylskåpet

Från vänster: Änglamarks ekologiska sojamjölk, Alpros ekologiska men ack så sötade mjölk (finns dock osötad), Arlas ekologiska och Valios 3 procentiga. 

Ovanstående mjölkvarianter hittade Johan när han gick igenom sin fars kylskåp.

Det bör här noteras att Johan i huvudsak dricker osötad, ekologisk sojamjölk och att den sötade sojamjölken var ett felköp...går lite snabbt ibland. Vill man få i sig lika mycket näring som i en vanlig ekologisk mjölk, (1 liter, 3.0 procent fetthalt), rekommenderar Johan att man prövar Änglamarks ekologiska sojadryck som är mild i smaken och passar både som dryck och i matlagningen.

Vill man stödja den lokala mjölkbonden är det sannerligen inte lätt om man samtidigt vill köpa ekologiskt. När Johan handlar åt sin mor i Dalarna till exempel finns det oftast bara ekologisk arlamjölk. Då brukar Johan välja att köpa mjölk från dalarna som inte är ekologisk men åtminstone kommer från trakten, en kompromiss som gått hem hos Johans mor då hon är väl medveten om Peak Oil och är inne i omställningstänket.    

Sojabönorna är knappast något vi hittar hemma i Sverige men havremjölk går utmärkt att tillverka i Sverige och förhoppningsvis hittar vi snart varianter som både är osötade och ekologiska på den fronten (oatley är mer som matlagningsgrädde). Då kan Johan sluta att synda genom att köpa sojamjölk från utlandet...


2014-10-26

SR: Elbilens framfart i Norge kontra Sverige

I ett hörvärt reportage av Vetandets Värld i Sveriges Radio får vi en klar bild över varför grannlandet Norge till skillnad mot Sverige ligger hästlängder före i satsningen på elfordon.

Många skäl till varför Norge lyckats få norrmännen att ta ledningen i elbilsracet nämns i reportaget.
Varav flera vi skrivit om tidigare.

Främsta skälen som lyfts fram är dock att köpare av nya elbilar i Norge undslipper den annars obligatoriska registreringsavgiften på ca 100 000 NEK samt 25 % moms på bilköpet. Vid sidan om dessa förmåner som alltså golvar mattan med den svenska supermiljöbilspremien på blotta 40 000 kronor, har norrmännen ytterligare förmåner...

Slopad vägavgifter vid tunnlar etc, gratis bilfärjeresor till olika öar, gratis parkering (ja finns även i Sverige men inte alls i samma omfattning), gratis laddning på landets cirka 1500 laddstationer...och så förstås den av Osloborna/storstadsboende särskilt uppskattade, bussgräddfilen- möjligheten att åka i bussfilen när övriga icke-elbilsfordon sitter fast i morgon och eftermiddagstrafiken.

Givetvis kommer elbilarna inte få åka i bussfilen hur länge som helst men det faktum att de får göra det är ett tydligt statement och en signal om vad politikerna vill norrmännen ska välja.

86% av norrmännen vill enligt reportaget redan köpa elbil nästa gång de köper en ny bil. Det visar hur starkt fäste elbilen fått i Norge som redan idag har ca 18 000  elbilar mot Sveriges ca 2000 (se SCB statistik för elbilar tom september 2014). Nästan hälften av alla Norges elbilar registrerades bara 2013.

I SR-reportaget nämns 50 000 elbilar i Norge och 5000 i Sverige men då räknar man förutom rena elbilar, uppenbarligen även med elhybrider.

Säga vad man vill men Norges politiker gör verkligen vad de kan för att göra elbilen långsiktigt konkurrenskraftig. Sverige gör som vi tidigare skrivit, i praktiken ingenting då vi till skillnad mot Norge sitter på en egen bilindustri som ligger långt efter i elbilsutvecklingen. Att vänta på Volvo är en dålig ursäkt men något som kan förklara varför det går så trögt i Sverige.

Om elbilen är dyrare och svårare att leva med som enda bil för en svensk familj jämfört med den traditionella oljebilen, ja då är det klart att inget händer. Med detta i åtanke är det egentligen anmärkningsvärt att nästan 2000 elbilar rullar i Sverige. Det är mycket med tanke på noll incitament från politikers sida och den okunskap kring elbilar som ännu råder bland de flesta svenskar .  

Vad kommer den nya regeringen göra? Gå i samma spår eller vakna?

Lyssna gärna på reportaget, väcker en hel del tankar.

Trevlig söndag!

2014-10-24

Fredagsmys: Ruppert Murdochs imperium

Då vi just nu putsar vidare på det slutgiltiga manuset till vår kommande bok Olje för Blåbär, får det bli lite enkelt fredagsmys. Aljazeeras Richard Gizbert har intervjuat mannen bakom avslöjandet av Ruppert Murdoch-skandlarna i Storbritannien. Intervjun med Nich Davies och programmet Listening Post bjuder i Aftermath: The Phone Hacking Scandal & Murdoch Media Empire på en hel del lärdomar. 

Medias roll i samhället och demokratin är central men plockar man bort ett mediahydras huvud ploppar det bara upp ett eller flera nya huvuden. Det är precis som Davies understryker i intervjun, strukturen som måste förändras. 

En folkstorm, tillfälligt stora rubriker och avslöjanden får inga bestående effekter om det inte finns en mångfald och självkritik bland media hela tiden. Lika levande som demokratin är, lika observant och kritisk måste såväl mediabevakningen vara som medborgares insyn och medvetenhet i hur mediabevakningen går till.  

Fundera själva. 

Trevlig fredag!  

2014-10-22

167 Tesla Model S -Taxibilar vid flygplats i Amsterdam

Sedan tidigare kände vi till att några elbilar av modellen Tesla Model S från Tesla Motors i Kalifornien rullar som taxibilar i Oslo, 20 i stycken i Wien, en i Gävle och en i kanadensiska delstaten Quebec (sannolikt flera i Kalifornien också).

Nu rapporterar Tesla Club Sweden att det sedan i torsdags rullar 167 stycken Tesla Model S -taxibilar vid Amsterdams största flygplats,  Amsterdam-Schipol. Satsningen är gjord av två taxibolag tillsammans.  

Elbilar som taxibilar har många intressanta aspekter och möjligheter som kanske inte alla tänker på. Då vi går mot färre enskilda ägare av bilar på grund människors lägre inkomster/köpkraft och framöver, på grund av begränsade resurser, främst billig olja, blir taxin intressant. Om vi ska behålla bilen som ett komplement till övriga transporter i framtiden innebär samägande eller maximalt utnyttjande av resurser i form av till exempel taxibilar eller semi/helautonoma elbilar , en möjlig väg framåt.

I takt med att personbilen blir mindre attraktiv/ekonomiskt och energimässigt möjlig, kan antalet bilar decimeras ner till kanske en hundradel av dagens bilflotta om de brukas mer som ett komplement till övriga transporter. Elbilarna kan utnyttjas i ett tidsoptimerat schema där bilarna kommer upp till 100 personer till del istället för som idag, till några några få och är stillastående den största delen av dagen.

Tesla Model S är redan utrustad med hårdvara för vidare utveckling som redan nästa år kommer möjliggöra flera autonoma funktioner, något vi räknar med kommer bli en trend inom bilindustrin. Regelverket släpar givetvis efter och de flesta bilar är inte utrustade med radar, sensorer och kameror som krävs för semiautonoma till helt autonoma funktioner i bilarna men det är som vi ser det bara en tidsfråga.

Givetvis föredrar vi i första hand utbyggd järnväg (och ja underhållen!) för persontrafik och godstransporter, spårvagnar och elbussar eller varför inte transporter i linje med Folkbanan. Detta för att ta hand om stora mängder människor och transporter till lägsta möjliga energi- och miljö/resurskostnad.

Men tills mindre orter kan ta emot och transportera människor och gods kortare och längre sträckor utan lastbilar och bilar som idag, kan elbilar och elbussar vara ett bra första steg. Kanske rent av E-highways kan bli ett komplement till övriga transporter.      


167 Tesla Model S i vid Amsterdam-Schipol flygplats


Taxikillen i Quebec kan ni se i videon nedan:



Vi äger aktier i Tesla Motors.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...