2016-06-30

Spara eller slösa?

Med rådande negativa ränteläge uppmanas svenskar att konsumera istället för att spara. Annars växer inte BNP och Riksbanken kan inte uppnå det "magiska" inflationsmålet på 2 %. För om inte Riksbanken och ekonomin åtminstone artificiellt rör sig i riktning mot inflationsmålet då skapas osäkerhet på marknaden då löne- och prisriktning och nytryckta pengar bara cirkulerar runt i systemet...

Igår kväll sändes en repris av ett mycket pedagogiskt och hörvärt program av Bildningsbyrån på Sveriges Radio P1 som passar väldigt bra i rådande ränte- och Brexitläge. Med ökad oro bland konsumenter om hur ekonomin ska utveckla sig och hur oförutsedda utgifter ska hanteras kan man tycka att sparsamhet skulle följa och fler uppmanas att sätta in pengar på sparkontot eller liknande.

Men ska man lyssna till bankerna eller tex Christina Nyman avdelningschef för penningpolitik på Riksbanken som intervjuas i programmet, är det konsumera nu och spara sen som gäller. Företag ska köpa nya maskiner som ger ökad produktion och avkastning senare och konsumenter glatt sätta sprätt på sina slantar.

Om man är förälder och barnet vill spara till en pryl eller upplevelse är det inte lätt att motivera detta. Det finns kanske inte kontanter att tillgå i hushållet och att sätta in dem på ett sparkonto är ju en dålig affär med negativ ränta. Samtidigt fortsätter priserna på prylar och mat/godis att stiga år för år vilket tidigare åtminstone delvis kunde kompenseras på ett sparkonto med ett par procents ränta.

Kontanter då?

Om man nu inte vill konsumera upp sina sparslantar eller använda dem som handpenning eller amortera av sitt bostadslån innebär väl negativa räntor på ett vanligt sparkonto att det är bättre att stoppa pengarna i madrassen (ja eller på något mer lämpligt ställe)? Sannolikt, men med tanke på hur lite kontanter det finns i cirkulation jämfört med digitala siffror på bankservrar runt om i Sverige och på utländska kontor/kontor räcker den möjligheten bara för en mindre del av befolkningen om många tusen började göra detta.

Sverige ska leda utvecklingen mot det kontantlösa samhället men någon större diskussion om hur det påverkar landets ekonomiska krisberedskap i händelse av en internationell finansiell kris eller ett längre strömavbrott saknas.

"Tyvärr kassan fungerar inte, det är strömavbrott/något tekniskt fel".
"Men jag har ju kontanter"
"Tyvärr vi kan inte ta emot kontanter när kassan inte är igång"...

Eller snarare det svar du får på allt fler ställen redan nu :

"Vi tar inte emot kontanter på grund av säkerhetsrisken".

Igår kunde vi tex läsa om att Visbys största biograf tagit det senare beslutet då:

"det skett tre rån mot biografkassor runt om i Sverige". Oj! Tre rån på SAMTLIGA biografer i Sverige under ett år! Har Jönssonligan varit i farten? Tänk om en större restaurangkedja utsätts för tre rån på ett år...

Ett minst lika stort problem är hur dessa kontanter ska tas ut och föras "till madrassen". Det finns som bekant ytterst få uttagsautomater längre och ännu färre bankkontor eller insättningsautomater. Så om du nu ska köpa en bil eller el pryl som kostar mer än 10-20 tusen kr är det inte så lätt att genomföra köpet utan att först sätt in dem på det negativa sparkontot.


Bildkälla: "Spara och Slösa" med omslagsteckning av Birgitta Lilliehöök © Lilliehöök
via Serie Wikin

Guld och silver då?

Få svenskar känner till att det faktiskt går att köpa silvermynt och guldmynt eller silver och guldtackor för att bevara sin köpkraft "i pengarna". Jämför vi årets utveckling av silver och guld i svenska kronor ser vi en stabil utveckling jämfört med tex Stockholmsbörsen som i skrivande stund fallit 7,3 % sedan sista december 2015. Däremot har silver och guldpriset i SEK stigit med 32,7 % respektive 24,2 % sedan årsskiftet.


Guld och silverpriset i SEK sedan årsskiftet  

Guld som investering eller bevarande av köpkraft skrev vi om i ett av bloggens första inlägg och vi har bland annat även skrivit om riksbankens guld och ett schweiziskt guldinitiativ.
.
Givetvis kan det vara opraktiskt och osäkert att ha alla sina besparingar i guld och silver men att ha en del av sin sparportfölj investerade i guld och silver kan vara klokt. Hur man kan hantera förvaring av guld och silver och mer om ädelmetaller som investering kan ni se och lyssna på genom att se ett sevärt föredrag av  författaren och bloggaren Lars Wilderäng/Cornucopia? som hölls i december.

Aktier och fonder?

Med en så stor oro på börsen det är nu finns det stora risker att placera i aktier och fonder. Det finns förstås även möjlighet att göra klipp i svängningarna upp och ner men är man inte påläst och aktiv dagligen och riskbenägen/har råd att spela med en del av sina besparingar kan detta bli ett ångerfullt beslut. Har man däremot koll på framtidsföretag som inte är börsnoterade kan det vara värt att placera en del där men då gäller det att vara påläst.

Att paniksälja en mindre del av sina besparingar man ändå placerat för lånsiktighet över flera år är dock inte nödvändigt som vi ser det.

Brexit skapar oro och en osäkerhet som är för tidig att bedöma konsekvenserna av men med höstens presidentval i USA där presidentkandidaten Donald Trump mycket väl kan vinna uppmanar vi till stor försiktighet och att sprida sina besparingar med övervägande delen utanför aktiemarknaden om det så innebär negativ ränta. Efter hösten kan det antingen ha lugnat ner sig eller blåst upp till full storm. Sitt lugnt i båten!

Tillägg: Investera i prylar/maskiner och kunskap/utbildning för hur man hanterar kriser. Kan handla om trädgårdsredskap, maskiner, träkupor till bin osv. Listan kan förstås göras hur lång som helst och det man kommer över behöver naturligtvis inte vara nytt. Mycket går att få tag på begagnat och kan rent av vara av högre kvalitet.



2016-06-27

Brexit -Den brittiska fossilkakan som krymper

Så var midsommarfirandet över och många svenskar fick återkänningar av en baksmälla efter Brexit-resultatet som övriga Europa redan fick smaka på i fredags när flera Europeiska börser dök med över 10 %.

I fredags, dagen efter att 51,9 % av britterna röstat för ett uträde ur Europeiska Unionen föll börserna i framförallt Europa. Milanobörsen och Madridbörsen föll med 14,5 respektive 12,4 % under fredagen och Paris med 8 %. Londonbörsen föll bara med 3,2 % men med den kraftiga försvagningen av pundet är detta högt ändå.

Börser utanför Europa påverkades även av "Brexit-chocken" där tex Japan fick se Tokyobörsen (Nikkei 225) sluta ner 7,92 % under fredagen. Japanska börsen återhämtade sig dock idag och slutade drygt 2 % upp.

Stockholmsbörsen slutade ner 7,8 % under måndagen och amerikanska S & P 500 är just nu ner 1,75 % .

Från Kina höjs nu starka röster om oro över följderna av en Brexit för Storbritanninens ekonomi såväl som globala finansiella följderna om den genomförs. Kina som åtminstone på Shanghaibörsen klarat sig relativt väl, där Shanghaibörsen bara föll drygt 3 % på fredagen och under måndagen slutade upp 1,45 %. Men oron handlar om vad kinesiska företag och investareare som planerat att investera i Storbritannien ska göra just nu. Sannolikt tar många hem sina pengar och risken finns att man likt många andra banker och företag flyttar personal och kontor till andra länder.

Japans utrikesminister meddelade imorse under ett möte med den brittiska ambassadören i Japan att Storbritannien bör lyssna på de cirka 1000 japanska företag som verkar i landet (underförstått reda upp Brexit för att kunna gå back to business as usual snarast möjligt).

Är vi då förvånade av resultatet? Nej, egentligen inte med tanke på hur fel de brittiska opinonsundersökningarna har haft tidigare och hur kallt marknaden och experterna tycktes räkna in en "remain" borde låtit varningsklockorna ringa. Det märktes även tydligt under debatterna att "Brexit" -lägret kunda argumentera tungt och få med sig många olika politiska grenar och missnöjda britter som fått se sitt välfärdssystem och ekonomi försämras allt mer de senaste åren.

För vare sig det handlat om britternas hjärtesten, det allmäna sjukvårdssystemet National Health Service och hur det försämrats de senaste åren under trycket av fler patienter eller frågan huruvida Storbritanninen klarar att hantera flyktingvågen till Europa bättre inom eller utanför EU, har Brexit-lägret lockat röster. Missnöjet med den dåliga insynen i vilka beslut som fattas i Bryssel är även något som av av förståliga skäl oroat många. Att valda ledare i EU-Kommissionen inte kan väljas/väljas bort på demokratisk väg inom EU-länderna trots att Kommissionen lägger förslag på nya EU-lagar och ser till att de ska efterlevas, flyttar makt och inflytande bort från medlemsländerna.

Oavsett vad man tycker om Brexit kan det bli ett nyttigt experiment på hur uträde påverkar ett lands ekonomi och politiska utveckling. Det vill säga, hur bra eller dåligt kan ett land i Europa klara sig utan att vara med i EU, efter ett uträde. Detta skillnad mot Norge som kan luta sig mot oljeintäkter och Schweiz med en enorm finanssektor och liten befolkning?

Något liknande en Brexit skulle sannolikt skett förr eller senare i alla fall även om många säkert önskat det skedde senare och med ett mindre land/mindre ekonomi.

Förutom ännu oöverblickbara effekter på aktiemarknaden och valutmarknaden som bland andra vår bloggranne Flute rapporterat om är förstås de ekonomiska/politiska dominoeffekterna på i första hand Spanien och Frankrike den stora jokern.

Spanien som höll allmäna val igår och vars konservativa parti Partido Popular (PP) inte lyckades få egen majoritet i parlamentet. Ett parti som behöver allt stöd det kan få i ett mycket splittrat Spanien där regionen Katalonien med Barcelona i spetsen senast 2014 hade en befolkning där 80 % röstade för självständighet. En "självständighetsförklaring" och utbrytning som alltså nuvarande PP-ledda regering med premiärminister Mariano Rajoy hittils lyckats sätte stopp för med hänvisning till spanska konsitutionen. Men hur länge PP kan hålla tillbaka dessa krafter är ett oskrivet kort som helt klart kan påverkas av hur Brexit-spektaklet utvecklas.

I vår väntar sedan presidentvalet i Frankrike där högerextrema Front National ledde av Marine Le Pen försöker utnyttja Brexit till att locka alla fransmän som är trötta på EU och frustrerade över det ekonomiska läget i landet över till ett parti som lovar folkomröstning om EU-utträde.

Presidentvalet i USA kan möjligen i viss mån även påverkas genom att influera väljare som på liknande sätt vill rösta emot det politiska etablisemanget genom att lägga sin röst på Donald Trump. "Om britterna kan, kan vi"...

Den brittiska fossilkakan som krymper 

Men istället för att fördjupa oss i den politiska diskussionen vill vi gärna lyfta en fråga som få tagit upp, nämligen hur Storbritannien påverkats av fallade oljeintäkter de senaste åren. Sedan 2005 är Storbritannien inte längre nettoexportör av olja, något som bland annat drabbat Sverige som tvingats importera mer olja från Ryssland då såväl Norge och Danmark nått sina respektive oljetoppar sedan över tio år.

Brexit har i grunden ekonomiska/resursuttömninges orsaker som så mycket annat. Givetvis inte bara men ett land som sedan början av 1980-talet när Thatcher delvis "räddade" landets ekonomi genom att sälja ut landets sista olje- och gaskällor har de senaste tio åren börjat känna av följderna av detta.

Storbritannien har nämligen sedan mitten början av 2000-talet tvingats se två av landets viktigaste energi- och inkomstkällor minska år för år vilket haft en stor påverkan på välfärden och gjort det betydlligt svårare att hantera en befolkningstillväxt (inhemska födslar och inflyttning). Nya generationer vill ha minst lika mycket som tidigare generationer. Med ökade ekonomiska klyftor och den frustration och oro som många britter säkert känner inför framtiden reflekteras bara i Brexit. Men orsakerna kan liksom i övriga länder inom EU som lever över sina tillgångar inte bara beskyllas på EU-byråkrati, särintressen och maktcentralisering.

Om den brittiska statskassan känt av vad det innebär att inte längre tjäna stora pengar på export av olja har brittiska hushåll kanske främst känt av att landets gasproduktion fallit och vad det kan innebära konkret. I vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet ägnar vi ett helt kapitel åt oljeutvinningen i Nordsjön och tar bland annat upp ett exempel under en kall mars-månad 2013 när Storbritannien bara var timmar från att få brist på den gas som håller de flesta brittiska hushåll varma och ser till att maten blir uppvärmd på gasspisarna.

Senaste siffrorna från den årliga energibibeln BP Statistical Review of World Energy visar att Storbritanniens gasproduktion mer än halverats bara sedan 2015 och att nära hälften av behovet nu måste importeras. Med det kommer inte bara sårbarhet för avbrutna leveranser eller otillräcklig lagringskapcitet inom landet utan även stigande energipriser för brittiska hushåll som är vana vid mycket låga gaspriser. Mer pengar på gas/uppvärmning för hushållen innebär mindre pengar över till övrig konsumtion, dvs konsumtion som gynnar den inhemska marknaden och statskassan.        

I dagsläget subventionerar Storbritannien olje och gasindustrin med miljardbelopp årligen i form av skattelättnader för utländska bolag som utvinner olja och gas i Nordsjön. Detta skrev vi om i början av året. Man ser sig sannolikt tvingade då produktionen fortsätter att falla och kostnaderna och de finansiella riskerna för att söka olja i Nordsjön stiger och skrämmer många bolag och investerare.

När det finns tillgång till billig energi kan ett land tillåta sig att vara generös och slösa med resurser kortsiktigt och därigenom hålla större delen av befolkningen nöjd. Men när energikakan krymper och fler ska dela på den måste antingen en ny större kaka bakas långsiktgt eller så blir det bråk om de smulor som ska fördelas.  

Storbritanninen : "To be or not to be", är den stora frågan!

2016-06-23

Midsommarläsning med Olja för Blåbär!

I Landet Fria kan man nu läsa en lista över rekommenderade böcker för sommarläsning på omställningstemat. På listan finner ni bland andra vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet med följande kommentar:
”Den ultimata boken för att begripa vad peak oil är och kommer att medföra”, enligt skribenten och debattören Birger Schlaug. En bok om hur energi, ekonomi och miljö hänger ihop, om de utmaningar som väntar och hur indivier och företag kan anpassa sig. 
Fler recensioner och kommentarer till vår bok kan ni läsa här.

Redaktionen tar ledigt över helgen (såvida inte något extremt händer). Vi kommer förstås följa Brexit-spektaklet och komma med en djupare analys efter helgen.

På lördag tar Johan hand om första honungsskörden från bigården i Dalarna tillsammans med familj och vänner. Ingen midsommar utan nyslungad honung ringlande över jordgubbarna som många biodlare brukar säga!

Vi önskar alla bloggens, bokens och youtube-kanalens läsare/följare en riktigt trevlig Midsommarhelg!

Boken är illustrerad av Anna Westin, illustratör bakom Sveriges Radios Julkalender 2014. Utgiven på Fri Tanke förlag (2015)

2016-06-21

Självbefruktande bin funna i Sydafrika: Naturens svar på människans dumhet?

Nedanstående är ett inlägg av Johan med anledning av att självbefrukande bin funnits i Sydafrika.

Vi människor tror vi är så märkvärdiga och överlägsna men tittar man närmare på många djur och insekter inser man rätt snabbt hur långt efter vi är. Ja, eller snarare att vi inte ska ta för givet att våra egenskaper är något naturen kommer låta föras vidare i miljontals år till. Bina påminner mig om detta nästan varje dag.

Desto mer man håller på med bin desto mer förundras man över dessa små insekter som tillsammans utgör den superorganism som funnits i minst 50 miljoner år och verkligen har förmågan att anpassa sig och utveckla sig. Människor betraktar gärna bina som honungsproducenter och pollinatörer men missar oftast att bisamhällen som unika superorganismer på många sätt är långt mer specialiserade och anpassningsbara än vår moderna civilisation.

"Men" tänker någon, "bina håller ju på att försvinna och dö ut så de är väl mer hotade än människan?". Det är förvisso sant att såväl tambin (tänk honungbin) som solitärer och i sällsynt men förekommande fall vildbin/överlevande svärmar från tambin, minskat stadigt i antal i världen de senaste åren. Detta gäller även de så viktiga humlorna som också tillhör bisläktet och försvinner från ängsmarker, åkermarker, skogar, fjäll och förstås alla trädgårdar som mister en av sina viktigaste invånare och pollinatörer.

Samtidigt slår bina tillbaka genom att med hjälp av människans påskyndade evolution i naturen (miljöförstöring, artdödande), där "survivial av the fittest" tar skruv och numera premierar extrema avarter som inte ens människan rår på. Det som kallas mördarbiet i USA är ett exempel där tidigare försök av människan att ta fram ett bi i vår smak slagit fel efter ett misslyckat labbexperiment i Brasilien på 1950-talet.

Resulterat är vad som brukar beskrivas som en onaturlig hybrid och olycka men blivit en hybrid som naturen tagit emot med öppna armar. Kanske av den enkla anledningen att dessa bin producerar mycket honung, är resistenta mot vanliga bisjukdomar och tål parasiter de flesta tambin går under av och kanske, icke att förglömma, dessa bin kan till skillnad mot tambin, effektivt och hårt försvara sig mot sin värsta fiende, människan.

Detta inlägg handlar dock inte om mördarbiet, det är old news men tanken väcktes när jag läste att forskare nyligen upptäckt bisamhällen i kapregion i Sydafrika där arbetsbina kan reproducera avkomma som blir nya arbetsbin utan en drottning som parats med drönare ("hanbin")!

Arten som kallas "Apis melifera capensis" är en underart till det vanliga honungsbiet "Apis mellifera" och lever i Fynbos ecoregion i Sydafrika (det gröna området på kartan nedan).

Capensis: Bisamhällen som inte behöver någon drotting eller drönare
Bild från PLOS Genetics artikel: 

Dessa bisamhällen har studerats av flera forskare och en vetenskaplig artikel kom ut i PLOS Genetics om detta för mindre än två veckor sedan. En av forskarna bakom studien är svensken Andreas Wallberg vid Uppsala Universitet.

Den vetenskapliga artikeln har sammanfattats i The Hans India men kan läsas i sin helhet gratis via PLOS Genetics här.

Forskarna har bland annat kommit fram till följande:
"Paraisterande ägg-läggande arbetsbin kan avge en feromon som gör att de kan dominera reproduktivt över andra arbetsbin och har betydligt längre livslängd med 3-5 månader jämfört 6 veckor hos icke parasiterande arbetsbin. Dessa egenskaper förtärker sannolikt de evolutionära fördelarna av patongeneis, vilket gör att denna självförökande egenskap kan spridas vidare".
Vad som sker är att denna capensis-art sprids vid svärmning (vilket är binas sätt att spridas i naturen och bli fler samhällen). 10 % av alla nya arbetsbin som föds i ett samhälle som kommer från en capensis-svärm kommer från äggläggande arbetsbin. Av drottningarna som föds från denna svärm är mellan 40 % till 60 % avkomma från äggläggande arbetsbin!

Det kommer säkert forskas mycket mer på den denna besynnerliga biras framöver men vad som slog mig är vad detta kan innebära för spridningen av andra egenskaper hos bina. Tänk om denna biras sprider sig och försvårar arbetet med att utveckla de tambin vi människor vill ha för att de helt enkelt inte går att pyssla med drottningsodling/avelsarbete för specifika egenskaper?

Vilka andra egenskaper bär capensis-arten på, är de mer resistenta mot sjukdomar, mer aggressiva mot människor? Eller kommer de helt enkelt bidra till att slå ut tambina och bereda vägen för bin som klarar sig utan oss människor och inte är så klena och sönderavlade? Frågorna och spekulationerna leder förstås in på många spår.

Att en avart av bina funnits i just Sydafrika förvånar mig egentligen inte. Jag minns hur jag förundrades över detta märkliga land när jag besökte Kapstaden för snart 10 år sedan. Mötet med otrolig natur och djurliv, vänliga människor samtidigt som den extrema fattigdomen och kriminaliteten slog en i ansiktet och väckte många tankar och känslor på samma gång. Att så mycket resurser och naturlig överflöd kunde skapa ett så splittrat land vittnade om den dumhet och okunskap människan kan visa under sina dåliga stunder.

Dumhet och okunskap ja... en del menar förstås att bina ändå inte behövs och kommer ersättas av drönarrobotbin eller genmanipulerade insektsvarianter likt de Monzanto forskar på -tåliga mot bekämpningsmedel bina inte tål och dör av men som tydligen funkar för oss människor att äta...

Men jag frågar mig ändå om det inte är aningen naiivt att tro att människan ska hitta en värdig och tillräcklig ersättare till en varelse vi knappt lärt oss förstå och som står för majoriteten av insektspollineringen i världen, det vill säga runt 1/3 av all pollinering globalt.

50 miljoner års förfining och utveckling ersätter man knappast på några årtionden i ett labb. Det krävs nog en människohjärna för att tro på det.

För mer om bin och biodling, se gärna tidigare inlägg i ämnet här.

2016-06-20

Jämför dina låna och försäkringar med Zmartas nya finansiella tjänst

Detta inlägg är reklam och publiceras i samarbete med Zmarta.

Zmarta är en ny finansiell tjänst där du jämför lån, försäkringar, kreditkort och sparande online för att hitta de bästa alternativen. Zmarta Group som står bakom Zmarta har över 17 års erfarenhet av låneförmedling och tillhörande tjänster.

Zmarta samarbetar med över 20 långivare världen över, bland andra IKANO Bank och FOREX BANK. Zmarta är ett så kallat konsumentkreditinstiut med tillstånd från Finansinspektionen att förmedla krediter.

Helt kostnadsfritt gör Zmarta en enda kreditupplysning hos UC och kontaktar sedan samarbetspartners och hittar det lån som passar dig bäst. Zmart erbjuder även kostnadsfria tjänster för att jämföra bilförsäking, hemförsäkring och villaförsäkring samt andra finansiella tjänster.

Zmarta Group som är företaget som står bakom Zmarta är ett av Sveriges största bolag för finansiella tjänster på nätet och finns förutom i Sverige även i Norge, Finland och Tyskland. Bolaget har funnits i Sverige sedan 1999 då med namnet Bolåneservice, senare Freedom Finance och sedan 2015 alltså Zmarta Group.

Lär dig mer om Zmarta och deras tjänster genom att besöka Zmarta eller se nedanstående video.



Detta är reklam och vi får ersättning för att skriva detta inlägg.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...