2017-05-23

När den elektriska tystnaden kom till Stockholm

I lördags deltog vi i en elektrisk karavan där 37 olika Tesla-elbilar körde genom några av Stockholms mest kända gator. Tesla Club Sweden bjöd nämligen in Tesla-ägare och andra elbilsintresserade till klubbens årsmöte. Vi filmade det hela från en Tesla Model S.

Bilarna av modellerna Tesla Model S, Tesla Model X och Tesla Roadster samlades först utanför Teslas Service center i Infra Ciy, nära Upplands Väsby utanför Stockholm. Här fikades det och samtalades om elbilar och Tibor Blomhäll som ligger bakom Tesla Club Sweden och den läsvärda sidan om elbilar, höll ett trevligt tal.

Tibor berättade bland annat att syftet med karavanen inte främst var att visa upp Teslas flotta elbilar utan att visa Stockholmarna hur tyst staden skulle kunna vara om det bara rullade elbilar på gatorna. Vidare berättade Tibor att de närmaste dagarna kommer Tesla passera 3000 levererade elbilar i Sverige, en sammanfattning av Årsmötet finner ni här.

Tesla Club Sweden är Sveriges största klubb för elbilsägare och är öppna för alla, inte bara ägare av Teslas elbilar. Vi tackar för trevliga samtal och en härlig tur genom Stockholm.

Nedan följer vår video. Senare i veckan kommer vi följa upp med en video om ett betydligt mindre men spännande elfordon som kommer börja rulla på Stockholms gator imorgon.

Vår tur med 37 Teslor genom Stockholm

2017-05-19

"AI-utvecklingen kan inte stoppas, bara omfamnas"

Ja så sammanfattar entreprenören och investeraren Volker Hirsch AI-utvecklingen i TEDx-presentation som hölls i Manchester för ett par månader sedan. På ett ovanligt enkelt sätt sammanfattas mycket av den senaste utvecklingen inom Artificiell Intelligens och automatisering inom tillverkningsindustrin och informationsteknologin.

Hur påverkas arbetsmarknad, utbildning och hur ska vi anpassa oss till en ökad automatisering och utbredning av artificiell intelligens? Det är några av de frågor som Hirsch berör på ett tänkvärt sätt.

Vad som är intressant är när man kopplar samman det som sker inom AI med utvecklingen mot självkörande elbilar. Nyligen kom tex rapporten Rethinking Transportation 2020-2030 där en omvälvande och mycket snabb omställning för bilindustrin beskrivs som "bara runt hörnet". Tesla Club Sweden har i en läsvärd artikel med den talande titeln "Din sista bil" sammanfattat rapporten på svenska med bland annat:
"År 2024 upphör i stort sett nybilsförsäljningen – ingen kommer vilja köpa nya bilar längre..." 
"...De självkörande taxibilarna blir så billiga i drift att de inte bara blir billigare än att köpa en ny bil – de blir billigare än att tanka din befintliga bensin- eller dieselbil också! Det blir billigare för folk att åka självkörande taxi än att sätta sig i egen bil och åka själv. Det är den prisskillnaden som är orsaken till snabba omställningen."

Rapporten har i veckan belysts av bland andra Financial Post.

Man behöver inte hålla med om tidsramen och det finns många frågetecken tex om hur litiumproduktionen ska kunna matcha efterfrågan på litiumbatterier men automatiseringen kommer oavsett förändra vårt förhållande till personbilen i grunden och troligen långt snabbare än de flesta idag kan föreställa sig.

Vi kommer säkerligen få anledning att återkomma till Rehinkx-rapporten men så länge hänvisar vi till föregående inlägg om Norges frammarsch på eltransportfronten samt tidigare inlägg om AI-utvecklingen och rekommenderar förstås att en kikar på Volker Hirsch video nedan.

Trevlig fredag!

2017-05-17

Norge: Från oljekonge till elchock?

Vi följer upp måndagens inlägg om eltransporter och Kinas nya moderna och expanderande variant av Sidenvägen med en ny eltråd. Denna gång är det Norges satsning på mindre omnämnda eltransporter som står i fokus, två nyheter som kan betkratas som elchocker i dubbel bemärkelse...

Norge är som bekant känt som Europas oljemecka men då landets ekonomiska tillväxt mätt i BNP får svårt att växa i takt med att landets oljeproduktion fortsätter att falla de närmaste åren måste landet se över sina alternativ. Norge nådde ju sin oljetopp/Peak Oil redan 2001 och har sedan dess sett sin oljeproduktion halveras fram till idag. Oljeproduktionen har ökat något de senaste åren men är sett till norska Oljedirektoratets senaste siffror för mars månad på drygt 1,7 miljoner fat/dag i genomsnitt, ännu bara dryga hälften av produktionen under toppåret för över 15 åt sedan.

Men här väcks en intressant tanke. Har den norska regeringen insett att de måste ställa om sin oljeberoende ekonomi snabbt för att hantera en minskad oljeproduktion? Eller är det helt enkelt så att norska företagsledare och norska invånare insett att de måste ta saken i egna händer för att olje- och gasindustrin och norska regeringen sitter i samma gamla läckande båt och inte klarar att ställa om till fossilfritt tillräckligt snabbt?


Norsk oljeproduktion under 2016

Förändringarnas vindar blåser i Norge!
Vi har tidigare skrivit mycket om hur Norge räknat per capita tveklöst är det land i världen med flest antal elbilar på vägarna, Johan hade i somras tex inga som helst problem att köra en elbil från Dalarna till Stavanger på Norges väskust. Men mindre känt för många är att det även tillhör de länder som satsar mest på fristående cykelleder just nu som en del i landets arbete för att minska oljeberoendet och utsläppen i landet största städer. Om detta kan ni läsa mer om tex här.

Vad som är anmärkningsvärt är hur snabbt intresset för cykling och då särskilt elcyklar har vuxit i Norge på bara några år. Ny Teknik rapporterade igår att 80 000 elcyklar beräknas säljas i landet i år. Detta från att för bara fem år sedan legat på 2000 nyregistrerade elcyklar. Om branschorganisationen Norsk Sportsbransjeforening får rätt i sin prognos för årets uppgång blir det en dubblering sedan fjolårets försäljning.

I Norge rullar det redan 10-tusentals Teslor och flera hundra tusen rena elbilar av olika slag och även om det är imponerande att elbilslandet nyregistrerade 30 000 nya elbilar bara i fjol är det ännu viktigare för landets fossilfria omställning att så många väljer cykeln. Cykeln kräver mindre underhåll av vägarna och kräver mycket mindre energi för att producera. De går till och med att köra när batteriet inte funkar längre!

Så till en annan elektrisk transportnyhet från våra avlånga granne i väst som även den rapporterades om av Ny Teknik igår.

Självkörande, eldrivet containerfartyg i Norge
Nyligen skrev vi om att Sverige i sommar kommer få se sin första helt eldrivna färjetrafik i mellan Helsingborg och Helsinggör, något många experter tvivlat på skulle vara möjligt eller ekonomiskt lönsamt. Well, nu har norska Yara och Kongsberg inlett ett samarbete som 2018 ska resultera i världens första helt självkörande och 100 % eldrivna containerfartyg. Ett fartyg som i första hand kommer trafikera norska hamnar och ersätta 40 000 lastbilstransporter på land.

Fartyget kommer ha batteripack på 3,5-4 MWH eller motsvarande 41 till 47 av elbilen Tesla Model S 85 kWh batteri. Vad som gör att fartyget kan bli revolutionerande för i första hand sjöfart inom länder med lång kust som Norge och Sverige är att det tack vare att fartyget kommer bli självkörande redan med dagens batteriteknik, kan bli både utsläppsfria och ekonomiskt lönsamma. Yara Birkeland som första fartyget kommer heta kommer nämligen inte ha några hytter, restaranger eller överhuvudtaget ytor där fartygspersonal normalt vistas. Här kommer istället batterier och last placeras.

Om Yara och Kongsberg håller tidsplanen och norska regelverk godkänner fartyget utan personal ombord, kommer det att köra själv (givetvis under kontroll/styrningsmöjlihget från distans) redan 2019. För mer om fartyget se gärna videon nedan.

Den som ännu tvivlar på att de närmaste årtiondens transporter (förutom inom rymdindustrin) kommer bli helt eldrivna får nog tänka om...

2017-05-15

Kina leder vägen mot fossilfritt och fler pluggar i kontakten

I fredags skrev Ny Teknik en artikel om den snabba omställningen av transportsektorn i Kina och Indien och beskrev det som ett hot mot oljeindustrin. Detta var en tämligen snabbt dragen slutsats som än så länge är långt ifrån verkligheten. Men visst går det undan i tex Kina, en marknad som i växande grad producerar elbilar och elbussar som komplement till världens i särklass mest utbyggda nätverk för tågtrafik, det senare som redan 2014 såg sin första godstransport lämna den kinesiska staden Yiwu i Zheijang-provinsen söder om Shanghai för att tre veckor senare anlända till Madrid i Spanien.

Det som kommit att kallas den nya Sidenvägen men som i själva verket håller på att göra sina historiska motsvarighet till en liten lillebror. Kina bygger nämligen inte bara långa transportförbindelser rakt igenom Asien till Europa utan erbjuder samtidigt infrastruktur mot råvaror och bygger värdefulla handelsrelationer längs "Nya Sidenvägen" likt enorma floddeltan där varje förgrening leder långt in i andra nationers ekonomier.

Men parallellt med denna utveckling konstaterar vi att Kina är världens största bilmarknad och spottar ut över 2 miljoner fordon per månad. I mars såldes 2,6 miljoner fordon och 2,5 miljoner producerades i Mittens rike, en ökning med 3 respektive 4 procent mot samma månad i fjol enligt statistik från The China Association of Automobile Manufacturers (CAAM).

Om vi nu håller oss till Kina i det här inlägget noterar vi dock att landet genomgår en snabb omställning. Bara i fjol stod Kina för cirka 43 procent av produktionen av alla el- och hybridbilar i världen, från att tre år tidigare stått för 6 procent... Exakta siffrorna för antalet  el- och hybridbilar som producerades Kina i fjol verkar variera något men enligt China Auto Web (som hänvisar till siffror från China Passenger Car Association) såldes 329 000 el- och hybridbilar i Kina 2016. Av dessa var tre av fyra rena elbilar. Hela 240 000 rena elbilar såldes nämligen i Kina i fjol mot cirka 80 000 laddhybrider. Ökningen av antalet sålda el respektive hybridbilar mot föregående år nära på dubblerades på ett år.

Att just rena elbilar går så bra i Kina är som Tesla Club Sweden tog upp i ett inlägg förra veckan en konsekvens av landets hårda regler för nyregistrerade bilar i landets storstäder. Skaffar man en elbil i Kina behöver man nämligen inte lotta om att få tillgång till en registeringsskylt för att få köra i städerna vilket nya diesel/bensinbilar måste...

Det är dock viktigt att påminna sig om att även om det kommer många tecken på att inte bara Kina elektrifierar sin transportsektor och lägger ner eller byter ut sina mest förorenande kolkraftverk och storsatsar på sol och vindkraft, konsumerar världen mer olja än någonsin. Så länge världens befolkning forsätter att växa och vi tex noterar att det går år cirka 27 liter olja bara för att producera ett bildäck, inser en att det krävs mycket mer än en elektrifiering av transportsektorn.

För att som Ny Teknik börja tala om "peak demand" felaktigt gör i sin artikel är önsketänkande och okunskap om förutsättningarna för världens oljeproduktion som vare sig vi vill eller inte sannolikt börjar minska i produktion globalt på grund av Peak Oil runt 2020, kort efter att produktionen av USA:s skifferolja når sin topp (exakt år vet vi först i efterhand). Det spelar mindre roll om vi lägger tonvikten vid behovet av en snabb omställning för att dämpa effekterna av klimatförändringarna och världens ekoystem som Johan Rockström gör en i läsvärd krönika i DI idag eller om vi fokuserar på att förhålla oss till att den lättåtkomliga oljans tid snart är förbi och istället för att öka börjar minska i produktion globalt.

Vi måste helt enkelt bygga en ekonomi i balans med naturen där inte längre exponentiell materiell tillväxt skapad med främst ökad tillgång till fossil energi och andra ändliga naturresurser, längre är möjlig.

Tesla Model S som laddar i ett garage i Uppsala
Foto: Johan Landgren

Samtidigt är det ökade intresset för elbilar i Sverige ett steg i rätt riktning som inte minst märks på det ökade antalet platser det nu går att ladda vid. Nedan ett exempel på en enkel lösning för ett 16 Ampere kombiuttag, för trefas i ett stort garage som ägs av en samfällighet i Uppsala som här utnyttjas av en Tesla Model S.


Laddning av elbil med 16 A/400 volt -uttag med skyddande skåp
Foto: Johan Landgren

Kostnad för installation av elektriker som reste från Stockholm till Uppsala, dragning av cirka 40 meter elkabel i taket, installation och inköp av kombiuttag samt installation och inköp av elmätare vid elcentral, hamnade vid detta exempel på drygt 10 tusen kronor inklusive moms. Med uttaget kan ett 85 kWh batteripack i en Tesla Model S enkelt laddas över natten eller snabbladdas beroende på vad man ställer in Teslan på att hämta ur uttaget. I det här fallet max 16 A (med 400 volt) vilket ger 6,4 kW per timme.  Detta gör att Teslan är fulladdad efter en natts laddning i den händelse att du kört slut på den 40 mila räckvidden i en körning, vilket sällan är fallet till vardags.

Invändigt med adaptern ipluggad
Foto: Johan Landgren

Ägaren till denna Tesla Model S har även med hjälp av en god vän satt dit ett enkelt plåtskåp och en vanlig slanghållare för att laddkabeln ska kunna sitta kvar. Skåpet kan öppnas via ett enkelt lås för att dra ur adaptern ur uttaget vid längre bortaviselse, detta för att motverka den osannolika händelse någon skulle försöka ladda el på ägarens bekostnad eller försöker stjäla den dyra laddkabeln.

Invändigt med kabeln ur
Foto: Johan Landgren

Det bästa vore förstås om alla nya installationer av motorvärmare försågs med möjlighet för laddning eller snarare omvänt, laddstolpar som även kan laddas av fossildrivna bilar. I Spånga installalerades nyligen 62 laddstolpar till ett lägre pris än för motsvarande antal nya motorvärmare!   

Men vill vi verkligen minska vårt oljeberoende och våra utsläpp på transportsidan, måste det byggas flerfiliga cykelleder ovan mark som kompletteras med smarta person- och kollektivtransportlösningar som podcars. Glädjande nog finns det en hel del tecken på att cykelvänliga städer med smarta trafiklösningar sprids och att personbilen kommer få ge plats åt andra mindre och eldrivna fordon framöver. Något vi kommer återkomma till i senare inlägg.  

2017-05-10

Debatt: Regeringen måste visa klimatledarskap och förbjuda olje- och gasutvinning

"Sverige har en unik möjlighet att visa omvärlden att vi tar omställningen till fossilfritt på allvar genom att förbjuda landutvinning av olja och fossilgas. SGU:s rapport om effekterna av ett totalförbud visar tydligt att de kortsiktiga ekonomiska förlusterna blir små – och de miljömässiga vinsterna stora".

Det är ingressen till debattartikeln som publiceras idag i Landets Fria Tidning som Johan och flera andra skrivit. Artikeln är skriven med anledning av SGU:s rapport "Konsekvenser av förbud mot
landbaserad utvinning av olja och gas" och bolaget Igrenes märkliga försök att definiera sin prospektering efter olja och gas i Siljansringen i Dalarna som "icke-fossil". Artikeln går även in på den planerade LNG-terminalen i Göteborg hamn.  

Övriga skribenter bakom artikeln i Landets Fria är Mattias Ahlstedt (ordförande Naturskyddsföreningen), Annika Elmqvist (intiativtagare klimatriksdag 2014 och barnboksförfattare), Stellan Tengroth (författare och föredragshållare om tillväxt, energi och transporter), Christian Tengblad (350.org), Staffan Lindberg (musiker och författare) och Eva Gustavsson (civilingenjör teknisk fysik och översättare) 

Artikeln finns att läsa i Landets Fria pappersupplaga idag och kommer publiceras på webben inom kort, då lägger vi även upp länken här på bloggen. Så länge kan ni läsa en kort variant i debattartikeln i Dalademokraten på samma tema som skrevs innan SGU:s rapport av Johan, Mattias Ahlstedt (ordförande Naturskyddsföreningen Dalarna) och Chritian Tengblad (350.org).  

I övrigt kan vi även tipsa om två andra debattartiklar Johan mfl skrivit nyligen om hotet mot våra pollinatörer och vad det innebär för vår matproduktion samt vad som görs och vad vi kan göra konkret för att vända utvecklingen. Den ena artikeln publiceades i Svenska Dagbladet och har fått mycket stor spridning och den andra publicerades i Dagens Samhälle

För inspiration och vilka utmaningar den fossilfria omställningen innebär för Sverige såväl som internationellt, se gärna vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet som fått många fina recensioner och kommentarer med sitt helhetsperspektiv på energi, ekonomi och hållbarhet.

Tillägg: Debatt-artikeln i Landets Fri finns nu även att läsa på webben.

   

2017-05-08

Elbilens framtid?: Rundabordet-diskussion av kända gubbar och våra svar

En av bloggens läsare tipsade om en filmad rundabordet-diskussion som hölls nyligen där elbilens framtid samt utvecklingen av solpaneler diskuterades. Vad som var speciellt var inte bara den detaljerade bakgrunden till frågan som ställdes utan minsta lika mycket vilka som i tur och ordning svarade på den. Personerna som fick svara på frågan är säkert kända av bloggens läsare och den som följt utvecklingen inom omställningsrörelsen internationellt de senaste 7-8 åren.

En av dessa var John Michael Greer (JMG), internationellt mycket populär tänkare och författare till 40-talet böcker, de flesta med fokus på vår tids största utmaningar som Peak Oil och den globala uppvärmningen som i de flesta fall analyseras med en skarpsinninghet och en prosa som är unik. Vi har skrivit en hel del om JMG här på bloggen tidigare.

JMG betraktas av de flesta inom den internationella omställningsrörelsen som en av dess främsta röster med sina breda kunskaper inom vitt skilda områden som energi, ekonomi och historia samt litteratur/kunskap överlag. Men ingen är perfekt och det kommer förhoppningsvis framgå i det här inlägget då vi den här gången har en hel del kritik att framföra mot JMG:s svar under rundabordet-diskussionen.

Chris Martenson, är en annan respektingivande herre som likt JMG är en skicklig föreläsare och klok man men som har en mer naturvetenskaplig akademisk bakgrund men även erfarenehet av finansbranchen som vicepresident vid ett av USA 300 största företag. Chris Martenson som lämnat lyxlivet bakom sig för en enklare tillvaro på landsbygden med siktet inställt på självförsörjning av mat och energi. Martenson är en flitigt anlitad föredragshållare och har blivit känd för sin föreläsningsserie "The Crash Course" online som fångat miljontals människor och även lett till den läsvärda och mycket populära och läsvärda boken  "The Crash Course". Läs gärna mer om Martenson här.

Övriga fyra personer som svarade på frågan om elbilens och solcellernas framtid var James Howard KunstlerDimitry OrlovFrank Morris och Kevin Lynn. Dessa fyra prominenta herrar och de två ovan beskrivna personerna, presenteras i detalj i den paneldebatt som följde samtalet. Flera intressanta ämnen belystes ur en rad perspektiv bland annat varför Donald Trump blev president, beredskap i form av mat, kunskap och mental anpassning för stora förändringar, ekonomi och investeringar och mycket annat.

Ok, så till frågan dessa sex herrar ovan besvarade. Kärnan av frågan handlade om hur en minskad tillgång till världens idag viktigaste energikälla, oljan skulle kunna hanteras lättare med en snabb omställning av dagens fossildrivna bilar med hjälp av elbilar, parallellt med en revolution av energimarknaden med främst solanläggningar på hus och fastighetstak i kombination med batterilagring av el.

Vi börjar med frågan som är lång och detaljerad och först inleddes med en bakgrundsförklaring som vi återger nedan nästan helt för att sätta den i ett större sammanhang:
"Kan du fråga om elbilar som drivs på solenergi? Med Teslas uppköp av Solarcity står det rätt klart att det är långsiktiga visionen för de teknik-progressiva och med tanke på den exponentiella tillväxten på den marknaden, tror jag inte det kommer dröja länge innan vi kommer se hur de får en står påverkan på den marknaden (energimarknaden, vårt förydligande), från cirka 1 % förra året med en exponentiell tillväxttakt. Jag tror det är fullt möjligt att elbilar drivna på solenergi kommer bryta in på efterfrågan på bränsle/olja tillräckligt snabbt för att vi ska kunna åka ner för Hubbert-kurvan* utan substantiella störningar i "den glada motorkulturen". Och det fungerar helt med alla dessa utspridda förorter med stora soltak. Priset för både elbilar (=mest batterier) och solcellspaneler har fallit så snabbt att det är häpnadsväckande... 
...Antyder tydligt att den glada motorkulturen kommer öka och inte minska. Särskilt när själva körandet automatiseras så att människor kan använda all sin tid till... Skulle vilja höra panelens tankar kring detta, då jag tänker att det mest är bilar och förorter som människor tänker är "ohållbara" och mina egna tankar om detta har svängt så mycket med all den senaste utvecklingen"
* Hubbert-kurvan är den kände geologen och matematikern M. King Hubberts kurva som visar USA:s konventionella oljeproduktion i de nedre 48 delstaterna. Hubbert som blev ett levande bevis för att Peak Oil är ett geologiskt fenomen och ingen teori, när han redan 1956 med hjälp av denna kurva, räknade ut att Förenta Staternas konventionella oljeproduktion skulle nå sin högsta produktions-nivå 1970, vilket sedan skedde. Efter toppen minskade USA:s konventionella oljeproduktion år för år fram till mitten av 2000-talet då okonventionell utvinning i så kallade skifferformationer inleddes (det som kallas skifferolja). Mer om skifferbubblan kan ni läsa under fliken tidigare inlägg ovan.

Här kommer några av de svar som gavs, följt av våra kommentarer.

Dimitry Orlov svar inledde med att säga att för varje fat olja (ca 159 liter) som utvinns används cirka hälften för att framtställa bensin, cirka 10 % för att göra asfalt och det övriga för flygbränsle och diesel mm. Orlov menar att bilar inte säljs primärt för att transportera människor utan för att få människor att köpa bensin, diesel och flygbränsle vilket skapar tillväxt och håller oljeindustrin rullande. Om elbilar skulle ersätta diesel/bensinbilar skulle det inte bli lönsamt att ta upp oljan enligt Orlov, vilket i sin tur skulle göra det svårt att framställa elbilar (innehåller, plaster, gummi, stål etc som alla på något sätt ännu är beroende av tillgången till olja). Att bara framställa asfalt, flygfotogen eller olja för plaster och kemikalier ur varje fat olja som utvinnns skulle enligt detta resonemang inte vara tillräckligt lönsmt. Elbilar klarar inte att köra på bara "öppen terräng" menar Orlov vidare.

Här kan förstås invändas som en av bloggens läsare redan gjorde i en kommentar till föregående inlägg om Elon Musk, att betong i ett tunnt lager på vägar skulle kunna användas och kanske i en nära framtid skötas av robotar (men inte som i dagens form då betongframställningen idag kräver eldningsolja och diesel).

Orlov tycks även förbise möjlgheten att elbilar inte skulle kunna köras på grusvägar som grusas med eldrivna lastbilar och andra eldrivna maskiner vi sannolikt kommer få se de närmaste åren. I grunden har dock Orlov rätt i att synen på bilen idag måste förändras i grunden för att resurserna för att framställa elbilar och andra fordon ska räcka. En del av detta handlar även om att förändra användningen av personfordon, från att som idag vara primärt en ägodel och statussymbol för var och varannat hushåll, till att bli ett komplement och en transpottjänst som ingår i ett större transportsystem.

Vi ser elbilen som ett litet men viktigt komplement till övriga eltransporter som tåg, spårvagnar, elbussar, podcars/kabinbanor, el-lastbilar och andra framtida eltransporter i luften som persondrönare. Med automatiseringen av elbilar kan antalet minska till kanske en tiondel mot dagens, förutsatt att de används som tjänster där många delar på samma bil och att resenärer oftast använder andra eltransporter för längre transporter.
 
JMG å andra sidan började med att peka på att solcellsanläggningar på villatak kanske fungerar bra i en solvänlig delstat i södra USA som tex Arizona men att då de flesta amerikaner bor inom 16 mil från Atlantkusten där det ofta är molnigt, är det mindre vettigt att förlita sig på socleller på taken. Underförstått, menar JMG, räcker inte antalet soltimmar sett över ett hela året för att täcka ett hushålls elbehov (i delstater med uppvärmingsbehov under vintern oinräknat). Vidare sa JMG att all energi som går åt för att framställa solcellspaneler (brytning av råvara, materialförädling, transporter av komponenter etc) ger en felaktig bild av den nettoenergi, Energy Return och Energy Invested (EROI) som solceller ger i slutändan. Med andra ord kan vi inte driva dagens energiintensiva samhälle med så låg nettoenergi som solenergin idag kan förse oss med menar JMG.

Men sen gick JMG en aning förvånande hårt fram och hävdade felaktigt att allt Elon Musk gör fungerar för att "han är skicklig på att kräma ur max ur statliga subventioner". Det är en grov generalisering och förenkling. Det är helt riktigt att Tesla tex fick ett statligt lån på 465 miljoner dollar 2010 men det betalades tillbaka redan 2013 med ränta. Detta till skillnad mot övriga amerikanska biltillverkare som tagit mycket större lån för att komma levande ut finanskrisen 2008/2009. Sedan har förstås Tesla tjänat på amerikanska motsvarigheten till superbilspremien som delats ut till konsumenter som köpt elbilar men vad är felet med det? Ska bilar som inte släpper ut föroreningar som skadar människor och miljö när de körs och därmed kostar staten otaliga miljarder per år likställas med diesel/bensinbilar? Samma elbilsstöd har ju dessutom erbjudits övriga tillverkare som inte valt att satsa helhjärtat på elbilar.

När det kommer till SpaceX har bolaget tagit över den statliga myndigheten NASA:s raketprogram sedan det lades ner med rymdfärjorna 2011. Och visst har SpaceX indirekt fått statligt stöd även här med ett antal miljardorder av amerikanska rymdfartsmyndigheten NASA, för uppskjutning av utrustning och proviant till den internationella rymdstationen. Men många företag och länder har också beställt uppskjutningar av satelliter med SpaceX Falcon 9 raketer. Till syvene och sist har Elon Musk skapat konkurrenskraftiga produkter som kosumenterna uppskattat men andra företag inte kunnat eller velat erbjuda. Avsikten har enligt Musk hela tiden varit att påskynda omställningen till en förnyelsebar energianvädning och energitillgång (med Solarcitys solcellsinstallationer) och med SpaceX skapa möjligheten för människan att säkra en civilisation på en annan planet, enligt logiken att  jorden någon gång med all sannolikhet kommer utsättas för en förintande himlakropp med följden att allt liv på jorden slås ut.  

Chris Martenson följer sedan upp JMG:s påstående att Elon Musks alla företag bara fungerar för att han är skicklig på att suga musten ur statliga subventioner med siffror. Martenson sa:
"Om Elon Musk lyckas sälja 500 000 bilar per år (Musk sa tex 2015 att han kände sig säker på att nå 500 000 bilar per år 2020), vilket är en ökning från årets cirka 80 000, kommer dessa bilar som de är utrustade idag, att kräva 100 % av dagens utvinning av litium"... "Jag tror att Kina, Japan, Tyskland och andra länder kommer ha något att säga om det... men även om han fixade det, 500 000 per år, som växer exponentiellt glöm inte det!" 
..."500 000 elbilar vid dagens 17,5 miljoner bilar sålda (i USA) är 3%, så för att USA ska tillgodose 3 % av dagens försäljningsvolym i landet, kommer det kräva 100 % av dagens litiumproduktion i världen" (för att producera 500 000 elbilar).     
Vi går inte här in på hur Martenson har räknat men det är oklart hur många fler bilar som skulle kunna produceras med elbilar som den kommande Model 3 som kommer utgöra huvuddelen av Teslas massproduktion de närmaste åren. En betydligt mindre modell som att döma av vad Elon Musk sagt kommer utrustas med ett klart mindre batteri på 60-75 kWh. Detta innebär rimligen att det kommer gå åt mindre litium per batteri/räcka till många flera batterier då Teslas batterier idag ligger på mellan 70-100 kWh per batteripack.

Litiumbrist de närmaste åren? 

Den stora frågan blir då, kommer det verkligen bli litiumbrist om miljontals elbilar ska produceras och ännu fler litiumbatterier ska bli hushålls- och fastighetsbatterier för lagring av förnyeslebar el? Chris Martenson hävdar ju att om Tesla om några år producerar 500 000 elbilar per år skulle bara det dammsuga upp alla världens nuvarande årliga produktion av litium.

Men här måste vi stanna upp ett ögonblick och fundera några vändor till. Litium är ett av världens vanligaste förekommande grundämnen men finns oftast i utspritt i låga koncentrationer. Världens årliga litiumproduktion var 2016 cirka 35000 ton men världens kända reserver är hela 14 miljoner ton. Här ska även tilläggas att världens havsvatten innehåller cirka 230 miljoner ton litium och att ytterligare litiumkällor likt olja och gas, sannolikt gömmer sig under havsbotten.

Men långt ifrån alla litumkällor är kommersiellt gångbar och att framställa litium ur havsvatten tex har ännu inte gjorts annat är på det experientella stadiet. Vad som är klart är dock att världens litiumproduktion kommer att öka kraftigt, detta råder det enighet inom råvarusektorn. Mining Weekly rapporterade så sent som i december om en rapport från BMI research där världens litium produktion analyserades. Enligt rapporten väntas produktionen i Australien som är världens enskilt största producent av litium, med cirka 41 % av marknaden, nästan femdubblas den närmast 4 åren, från 188 000 ton 2016 till 851 000 ton 2020. De övriga två största producenterna, Chile och Argentina som står för 36 % respektive 12 % av världens litum produktion väntas under samma period öka produktionen med 463 000 + 577 000 ton tillsammans. 

Tillägg: Det råder viss osäkerhet hur snabbt litiumproduktionen kan öka för att möta den snabbt ökande efterfrågan från tex Tesla. Redan nu är efterfrågan högre än utbudet och det tar cirka 5-6 år från att ett litiumfynd görs tills det kan komma i produktion. Enligt tex en prognos gjord av Citi Research väntas efterfrågan på litium fortsätta att växa snabbare än utbudet fram till 2020. Reserverna är stora men hur snabbt produktionen kan öka återstår alltså att se.  

Kanske kan produktionen i tex Kina med världens näst största litiumreserver öka sina produktion kraftigt de närmaste åren för att tillgodose sina växande efterfrågan på litum. Kina som är världens enskilt största bilmarknad och efter Tesla det enda land där det redan byggs jättebatterifabriker för tillverkning av litiumbatterier (även om de enskilt är i mindre storlek än Teslas fabrik i Nevada) och byggs av den kinesiska bil- och busstillverkaren BYD.

Att Tesla placerat sin Gigabatterifabrik för tillverkning av litiumbatterier i Nevada är heller ingen slump. I Silver Peak, inte långt ifrån fabriken i Nevada finns nämligen USA:s enda aktiva litium-gruva som väntas öka sin verksamhet och börja sälja direkt till Tesla. Men gruvan kommer knappast vara ensam om detta i USA länge till då intresset för litiumbrytning i landet och på många andra ställen är enormt. Efterfrågan ligger just nu långt över utbudet och priset per kubikton litium har stigit från 4000 dollar 2014 till 20 000 dollar 2016.  

Man ska även komma ihåg en viktigt detalj och det är att litium till skillnad mot olja och gas kan återanvändas och att litiumbatterier som inte längre är räcker till i elbilarna mer än väl kan fungera som hushållsbatterier många år efter de tjänat färdigt som energibärare i bilar.

Med andra ord, kommer det de närmaste åren av allt att döma, finnas litium för minst 1 miljon elbilar i produktion per år och ändå finnas kvar för tillverkning av miljontals hushållsbatterier för lagring av el från sol och vind (kräver mkt mindre litium per batteripack). Vår förhoppning är att vi de närmaste åren får se de första organiska batterierna i kommersiell drift, för att kunna börja ersätta litiumbatterierna för till en början energilagring i hus.

Så vidare till James Howard Kunstler som bland annat tar upp den kanske viktigaste aspekten. Varför skulle vi vilja upprättahålla drömmen om suburbia - förorstsamhället där personbilen och konsumtionen står i centrum för våra liv? Kanske inte så konstigt att denna tanke tar upp av Kunstler som är stads- och landsskapsarkitekt men frågan är förstås central. Att bygga upp ett hållbart samhälle handlar trots allt om att minimera beroenden och centralisering för att undvika sårbarheter på systemnivå och på samma sätt skapa glädje och gemenskap i småskalighet. Detta minimerar resursanvändningen vars uttag framförallt syns lokalt och därför skapar incitament för att skydda och bevara den mångfald av resurser och kunskaper som finns i människors direkta närhet.

Vare sig det gäller eltransporter, det ekonomiska systemet, energianvändningen eller förmågan till anpassning vid kriser är dessa sakers utveckling inte något som är givet eller en statisk utveckling. Det är därför viktigt att inte låsa sig vid en framtidsbild som antingen är svart eller vit, där tex elbilen framställs som ett direkt hinder i omställningen bara för att den är en vidareutveckling av bilkulturen vi måste lämna bakom oss. Det är givetvis en ren resursfråga att vi aldrig kommer kunna förse de hundratals miljoner människor i den snabbt framväxande medelklassen i Kina och Indien som väntar sig att kunna äga bilar på det sätt som redan råder i de flesta västerländska länder. Då krävs flera planeter till med råvaror som inte kan trollas fram med drömmar om oändlig ekonomisk tillväxt på en planet med fysiska gränser.

Men eltransporter av alla de slag kommer bli nödvändiga och med över hundra år med förbränningsmotorn måste elmotorn och batteridriften samt sol- och batterilagringen ges åtminstone ett par årtiondens utveckling. Spännande forskning pågår tex på organiska batterier och svenskar som Christina Önnerud är med och förbättrar batterilagringen i grunden så än finns det hopp om att knäcka koden för att kopiera fotosyntesen på ett hållbarrt sätt. Många upptäckter kommer göras och många förändringar i våra energivanor kommer tvingas till parallellt men att framtiden är elektrisk och vårt förhållningssätt till naturen måste förändras i grunden, är vi helt övertygade om.

Elbilens framtid är knepig men mer komplicerad än tom kloka herrar ger sken av...

Sevärd paneldebatt med en gedigen panel som diskuterar viktiga perspektiv på vårt fossila energibereonde, tillväxtberoende ekonomiska system och vad som kan göras för att ställa om 

2017-05-02

Elon Musk skakar om sofforna på flera plan

I en mycket sevärd TED-intervju får vi en inblick i vad superentreprenören Elon Musk och dennes ingenjörs-kollegor vid företagen SpaceX, Tesla Inc. (inklusive uppköpta solcellsinstallatören Solar City) och har på gång nu, de närmaste månaderna och för framtiden, inklusive Elons nya sidoprojekt, "The Boring Company".

Förvisso har Elon en tendens att vara tidsoptimistist men även om det tar längre tid än vad han säger är det icke desto mindre häpnadsväckande planer och saker på gång. För detta är några av de saker Elon tar upp i intervjun:
  • I juli kommer Tesla börja produktionen av den masstillvekade elbilen Tesla Model 3, en bil som kommer kosta cirka 400 000 SEK och ha minst 35 mils räckvidd och vara utrustad med hårdvara för att kunna köra helt själv.
  • I nov-dec ska en Tesla (de med självkörande hårdvara installerad och med senaste mjukvaran uppdaterad) kunna köra helt själv (men med en förare bakom ratten då regelverket kräver det och den ännu inte är att betrakta som säkrare än en förare), från en parkeringsruta i Los Angeles och hela vägen till en parkering i New York. Därifrån ska du sedan kunna låta bilen köra dig till exempelvis Toronto i Kanada (ja du måste kliva ut och plugga i och ur laddkabeln längs superchargerstationerna längs vägen men du måste ju ändå ta pauser och röra på dig...).
Igår tog Johan den här bilden av en Model X med en rejäl hästvagn på dragkrogen vid Supercharger-stationen i Gävle. Och ja, Model 3 kommer med dragkrok som tillval.

Elhäst med hästvagn...
Bildkälla: Johan Landgren
  • Elon nämnde i förbifarten att minst två till platser för Gigabatterifabriker kommer tillkännages i år "men troligen fyra till". På frågan vart de ska byggas svarade Musk ungefär "att de kommer behövas globalt". 
  • Så sent som igår lyckades Elon Musks privata rymdbolag SpaceX genomföra den fjärde raka uppskjutningen med den egenutvecklade Falcon 9-raketen. Detta innebar inte bara ännu en till glad kund som fick en till satellit i omloppsbana (den här  gång en amerikansk spionsatellit), utan för fjärde gången i följd lyckades SpaceX landa första steget av raketen på bolagets landningsplats vid flygbasen Cape Canaveral Air Force Station i Florida. Så sent som i mars återanvändes motsvarande del av raketen och användes i uppskjutningen (ett revolutionerande steg i rymdfarten gällande kostnadsbesparingar). Men i TED-intervju nedan berättade Elon mer om en ny raket rymdföretaget utvecklar som kommer vara ännu kraftfullare än Falcon Heavy-raketen som SpaceX just nu bygger. Den ska ha lyftkraften motsvarande fyra gånger världens hittills kraftfullaste raket, Saturn V-månraketen och kunna lyfta massan motsvarande en fullastad Boeing 747 (jumbojet) -inklusive passagare och bränsle.     
  • Elon Musks senaste projekt dock är det nystartade företaget "The Boring Company" och om det säger Elon Musk att det helt enkelt handlar om att han ledsnat på att inget görs åt trafiken i Los Angeles. Därför har han köpt en jätteborr, anlitat ett antal ingenjörer på deltid samt okänt antal praktikanter som börjat arbetet på att planera för underjordiska tunnlar i första hand Los Angeles -området. Tanken är att bilar ska ta hissar ner från markytan för att sedan transporteras på plattor som för fordonen fram i tunnlar i upp till 200 km i timmen. Genom ett antal åtgärder Elon går igenom i intervjun menar han att det är nödvändigt och fullt möjligt att få ner kostnaden för att bygga tunnlar till mindre än en tiondel av dagens kost... Fördelen med tunnlar enligt Elon, är att de kan byggas hur många som helst, i olika nivåer utan att de likt ovan mark snabbt korkas igen av ett trafikflöde som växer snabbare än ny tunnlar hinner byggas/löser trafikstockningarna.  
Johan läste nyligen journalisten Ashlee Vance mycket läsvärda teckning av Elon Musk i boken "Elon Musk, SpaceX and the quest for a fantastic future". I boken framgår att Elon Musks inte bara är en mycket komplicerad och intelligent person utan under hela livet kämpat i motgångar men tack vare en en enorm envishet, mental styrka blandat med ett visst mått tur, ändå hittat vägar framåt som är inspirerande.

Musk har tex varit nära att dö flera gånger i livet, både som mobboffer i skolan och i malaria. Med alla sina företag har få journalister, företagsledare eller "experter" av alla de slag trodde han (tillsammans med tusentalts andra vid företagen som slitit med sina liv för att lyckas) trott han skulle lyckas med vare sig Zip2, Paypal, Tesla, SolarCity och SpaceX. Men färre vågar nog tvivla på att Elon ska lyckas med The Boring Company...

Johan har tidigare bland annat intervjuats i ETC om Elon Musks Hyperloop som inte togs upp mer än i förbifarten i TED-intervjun.

Se gärna intervjun med Elon Musk nedan och läs gärna även boken om ni inte gjort det redan, ni lär skratta, förundras och skaka på huvudet men vårt råd är att inte avfärda Musk som någon stereotypisk teknikoptimist bland andra teknikoptimister. Det är tydligt att det finnas mycket mer bakom Elon Musk storstilade planer än coola prylar eller drömmar (ja, eller snarare pågående planer). Tex om varför det är vettigt att göra människan till en multiplanetär art med första siktet på att bygga en självbärande civilisaton på Mars.

Det är även glasklart att Elon Musk tar klimatförändringarna och världens oljeberoende på högsta allvar och gör allt i sin makt för att driva på en omställning så snabbt som bara möjligt. Sedan kan det alltid diskuteras om den teknikomställning Elon Musk eftersträvar/ser som nödvändig är den man önskar eller tror är möjlig...

Kanske den mest sevärda intervjun med Elon Musk hittills

2017-04-29

Fracking i Alaska och Arktis en ogenomtänkt klimataffär

Idag är det hundratusentals, kanske miljontals människor världen över som går samman i Peoples Climate March för att i enad front genom olika manifestationer uppmärksamma klimatfrågan och andra relaterade miljöfrågor som på många olika sätt hänger ihop. I Stockholm samlas i skrivande stund många människor i en manifestation vid Norra Latins skolgård för att om cirka en timme marschera till Norrmalms torg.

I USA väntas Peoples Climate March samla hundratusentals människor i bland annat New York, dagens datum som sammnfaller med att Donald Trump suttit som president i 100 dagar. Trump som bekant förnekar klimatförändringarnas allvar  och gärna ser att miljölagar och regelverk för utsläpp och föroreningar tas bort helt för att friskriva företag sitt ansvar för miljöskydd vid tex vattendrag. Statligt stöd till klimatforskning eller forskning om utsläpp och användning av kemikalier och liknande, har succesivt börjat monteras ner vid bland andra EPA, amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket. Anställda har även förlagts med munkavel för att inte kunna tala direkt med media.

Men som vi skrivit tidigare är det noterbart att amerikanska försvarsmakten, inklusive Trumps försvarsminister, James Mattis, tar klimat- och resursfrågan på högsta allvar. Allt annat vore förstås otänkbart för USA:s största arbetsgivare som har civil och militär personal världen över som påverkas direkt av hur flyktingströmmar, energileveranser och andra länders stabilitet rubbas av klimatförändringar nu och i framtiden.

Trumps uttalanden ska därför betraktas som ett politiskt spel för infriandet av vallöften. Allt för att ge skenet av snabba och lovande ekonomiska resultat för de miljontals amerikaner som förlorat sina arbeten de senaste årtionden på grund globaliseringen och automatiseringen inom bland annat tillverkningsindustrin. Nedmonteringen av den tidigare så viktiga kolindustrin i USA har blivit symbolisk för denna omställning som har ersatts av en mindre arbetsintensiv olje- och gasindustri samt en växande marknad för framförallt solenergi-anläggningar i landet.

Det är samtidigt oroväckande med vilken extrem kortsiktighet Trump-administrationen verkar styra sin politik. Trots att utvinningen av olja och gas i stora delar av naturområden i Alaska i nordligaste USA länge varit skyddade verkar Trump-administrationen fast besluten riva upp dessa. Allt för att krama ur varenda droppe olja under dessa enorma, ofta rörliga istäcken som utgör en naturlig sköld ovan de åtråvärda fossila energikällor som gömmer sig långt nere under is och havsbotten.

Arktis och Alaska är symboliskt på flera sätt för synen på klimatfrågan i USA. Det är dels den krisande delstaten vars huvudsakliga inkomster i årtionden kommit från oljan och dels det område i USA där smältande isar på grund av klimaförändringarna, i kombination med Trumps planer på avregleringar för miljöskydd, öppnat upp för ny utvinning.

Redan 2015 stod delstaten inför ett dilemma som vi rapporterade om, skulle de fortsätta att direktsubventionera oljebolag för att dessa skulle kunna fortsätta med den extremt energikrävande och dyra utvinningen bland tjocka isar och snabba väderomslag eller söka andra möjligheter? Valet var inte lätt, 2014 kom hela 90 % av Alaskas federala budget från utdelningar från oljebolagen som fick utvinna olja i delstaten...   


Alaskas nordliga kustremsa, där många oljebolag nu vill borra efter olja
Bildkälla: Wikimedia commons, publika rättigheter

Finns det då en massa olja att utvinna i Alaska? Det beror på vad man jämför med och hur utvinningen kan finansieras och vilket oljepris som får råda. Med den komplicerade och miljöovänliga utvinningstekniken som kallas fracking eller hydrailisk spräckning kan fyndigheter på potentiellt flera miljarder fat frigöras i Alaska. I en läsvärd artikel på EcoWatch kan vi bland annat läsa att oljebolaget Caelus Energy beräknar kunna utvinna 3-4 miljarder fat till från det fynd man redan börjat utvinna från nordväst om Pruhoe Bay (se kartan ovan), räknat på ett oljepris på 50 dollar per fat (i skrivande stund Brent Crude 51.7 dollar per/fat).

Är då 3-4 miljarder fat mycket? Det är i runda slängar 10 % av vad världen konsumerar på ett år eller ungefär hälften av vad USA konsumerar i form av olja och oljebaserade produkter under ett år. 
Men detta ska utvinnas under många år och levereras inte on demand eller på ett bräde om man så önskade så jämförelsen med behov och vad som potentiellt finns i marken blir alltid skev. Men det är klart att det kan skapa en del arbetstillfällen och generera viktiga intäkter, särskilt till Alaska-borna och oljebolagen. Men ska vi nu hålla oss till 2 graders-målet bör denna olja förstås stanna i marken. Ser vi dessutom till de utsläpp som kan drabba Alaskas vildmarker och de människoliv som med all sannolikhet kommer gå åt på oljeriggarna, är satningen att betrakta som minst ogenomtänkt.  

Oljebolagen räknar med att frackingen, där kemikalier och miljontals liter vatten pumpas ner med högt tryck via ett antal borrade brunnar, ska frigöra många utspridda kanaler av olja som spräcks upp av trycket. Kraftiga dieselmotor skapar detta tryck i pumparna som vanligtvis körs dit med lastbil men i Alaska kommer dessa jättmaskiner få transporteras dit med mobila riggar på vattnet med hjälp av stora fartyg som får kämpa sig fram bland isflak och hög sjö.

Mer om frackingen kan ni läsa om i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet där skifferbubblan i USA ägnas nästan ett helt kapitel.

Risken för olyckor, ja, de är stora. 2012 fastnade en av Shells oljeriggar till ett värde av 290 miljoner dollar vid Kulluk utanför just Alaskas kust och som en av världens ledande olje- och energiexperter, Tad Patzek skrev efteråt på sin blogg Lifeitself:
”Vi ingenjörer har arbetat med komplexa och känsliga system i årtionden men jag medger-Arktis borrning/produktion/transport –system utgör fundamentalt nya utmaningar med sina avgjort inlåsta element. I bästa fall riskerar små misslyckanden i delar av detta komplexa system att hela företaget stannar upp. I värsta fall kommer hörn att kantas till och olyckor ske”.  
”..en liten avvikelse i ett sårbart, komplext system kan resultera i katastrofala förluster i systemets integritet. Sådana katastrofala händelser kommer ha mycket snabbare förlopp än de som förutses med hjälp av verktyg som använder "standard management" -verktyg. Vi kallade tidigare dessa förlopp för ”Svarta Svanar” men idag vet vi bättre. Katastrofala händelser med högst störande förlopp är en del av de grundläggande funktionerna i alla känsliga komplexa system”. 
Jakten på de sista dropparna i Arktis är förstås en tydlig signal om att vi plockat de lågt hängande frukterna först och nu med full kraft och energi får sträcka oss efter övermogna frukter som dessutom smakar bittert för varje tugga vi tvingar i oss. Men lika snabbt som vindarna vänder i Arktis och Antarktis kan kraven på en fossilfri omställning komma från ingenstans. Kanske är idag början på svag en svag bris som så småningom når stormstyrka.