2015-08-25

Släpp hörnflaggan och kom in i matchen

Flera artiklar i DN- debatt har på sistone tagit upp kopplingen mellan ökad ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp. Det som fram till nyligen tycktes omöjligt att ifrågasätta i dagspressen smyger sig nu så sakteliga in i vardagsrummen. Vi talar förstås om den enda riktiga världsreligionen: "ekonomisk tillväxt".

Somliga artiklar har slagit huvudet på spiken, andra försökt kringgå problemen helt som gårdagens artikel av ledande representanter för LO, LRF och Svenskt Näringsliv som bland annat förordar:

"ett flexibelt ramverk. Ramverket bör vara flexibelt så det möjliggör justeringar utifrån förändringar som sker i vår omvärld. Sverige ska ligga i framkant, men utan att riskera vår inhemska produktion, tillväxt och välfärd. Ramverket bör utformas så att det kan justeras efter vad som händer i de globala klimatförhandlingarna, vilka ambitioner motsvarande och konkurrerande länder har och inte minst hur fort teknikutvecklingen går".

Med en stor nypa ironi replikerade Robert Höglund, samordnare för nätverket Steg 3 med att:

"Att satsa allt på ett kort och kallt räkna med att en energiberoende världsekonomi ska kunna ställa om från cirka 88 till 0 procent fossil energi med bibehållen BNP-tillväxt är minst sagt riskabelt...Så länge klimatåtgärder underordnas ekonomiska mål riskeras vi att misslyckas med att lösa vår tids ödesfråga".

Som vi skrivit så många gånger förut är ekonomisk tillväxt inte ett självändamål och naturligtvis en långsiktig omöjlighet på en planet med ändliga resurser. Vilken femåring som helst förstår att ett sandslott i en sandlåda inte kan byggas högre än det finns sand att gräva efter. När det blir lera och jord går det att gräva lite till men då är det inte lika kul och mycket mer ansträngande (kräver mer energi).

Men eftersom vi människor inte ser hela planeten (hela sandlådan) utan lever i vår egen lilla verklighet ser vi sällan konsekvenserna och effekterna av våra egna handlingar på planeten. I dagens teknikcentrerade värld går utvecklingen dessutom så snabbt att vi inte kan tänka oss att det finns begränsande faktorer för teknikens möjligheter att lösa vissa problem (energi, tillgång till råvaror etc) Grundproblemet handlar om hur vi förhåller oss till vår närmiljö och de naturresurser vi förbrukar genom vår konsumtion. Något som är tämligen svårt att påverka i en global ekonomi där produktion och konsumtion nästan aldrig sker i samma område. Vi ser helt enkelt inte hur många vi är som gräver ur samma sandlåda.
   
Kan ni skilja på hönan och ägget?
Datakälla: Smil, V., Energy Transitions History, Requirements, Prospects,
2010, Appendix; BP Statistical Review of World Energy 2011 & 2014; United
Nations Population Division, ”The World at Six Billion”, 1999, s. 5.

I vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet har vi ett längre avsnitt där vi förklarar exponentiell tillväxt. Nedan följer ett kortare utdrag som kan vara värt att citera här:  

"William Stanley Jevons var en av Storbritanniens mest framstående ekonomer under 1800-talet. År 1866 kom han ut med The Coal Question. I boken, som var långt före sin tid, detaljgranskade
han Storbritanniens kolberoende och konstaterade bland annat sambandet mellan ökad energianvändning och befolkningsökning.

Jevons viktigaste lärdomar från kolanvändningen i Storbritannien har kommit att kallas Jevons paradox. Paradoxen syftar på det fenomen som uppstår när effektiviteten i produktionen av varor
ökar tack vare att ny teknik införs, vilket leder till sänkta produktionskostnader men ökad total energianvändning. Den totala energianvändningen ökar alltså i takt med att ett större antal
produkter kan säljas till ett lägre pris än tidigare. Ett exempel är våra moderna bilar. Många biltillverkare i Europa och Asien minskar storleken på sina bilmodeller i takt med att bränslepriserna
ökar, men samtidigt stoppas det in alltmer tekniska prylar som för att produceras kräver mer energi och råvaror. Bilarna blir mindre men säljs i större volymer, vilket gör att de kan säljas
billigt. Det leder till fler bilar på vägarna och till ett ökat totalt energiuttag.

Jevons uppmärksammade oss även på något annat viktigt. Han visade att fram till 1820 ökade antalet arbetare inom jordbruket och tillverkningsindustrin i Storbritannien ungefär lika mycket.
Men i takt med kolets ökade användning och ångmaskinens utbredning blev det möjligt att tillverka stål i större utsträckning och bygga upp hela industrier för maskinell tillverkning. Antalet
arbetare växte därmed enormt inom tillverkningsindustrin. Detta skapade fler arbetstillfällen inom städerna, vilket i sin tur gjorde att fler människor hade råd att skaffa fler barn. Befolkningsökningen
på landsbygden låg däremot kvar på ungefär samma nivå som tidigare. 

Jevons såg en stor fara i att kolanvändningen ökade så mycket. Hela det brittiska imperiets kontroll och välstånd hängde på kolanvändningen. Att blint tro att effektivare ångmaskiner i det långa loppet ska kunna upprätthålla landets välstånd är farligt, menade han. Jevons insåg alltså redan då, i
mitten av 1800-talet, att obegränsad tillväxt är en omöjlighet med begränsade resurser. Högre effektivitet leder i förlängningen bara till att vi snabbare når tidpunkten då resurserna inte längre räcker för att växa. Han konstaterade att andra energiformer, såsom vindsnurror och vattenkraft, delvis skulle kunna ersätta kolet, men långt ifrån helt och framför allt skulle de vara otillräckliga
för att upprätthålla samma nivå av välstånd"

Precis som bröderna Anton och Simon Grenholm skrev i sin utmärkta artikel i DN-debatt för cirka en månad sedan, leder vinsterna av ökad effektivisering även idag lätt till ökad konsumtion. De företag och individer som däremot börjar arbeta för cirkulära system av sina resurser och energianvändning har framtiden för sig. Framöver blir resursslöseri nämligen inte bara en kostnad för miljön utan en synlig kostnad och outnyttjad resurs i företagets och samhällets verksamhet.

Släpp hörnflaggan och komma in i matchen -tillväxtens lågt hängande frukter är skördade. Dags att vakna ur drömmen och börja omprioritera, balans före sandslott av luft.    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.