Deutsche Banks skulder får Lehman Brothers att blekna i jämförelse

Tidigare i sommar rapporterade vi om att tyska Deutsche Bank, en av världens största banker, dras med enorma skulder bland annat kopplade till negativa derivat och långsiktiga skulder för hundratals miljarder Euro. En bank som dessutom svenska Nordea är tydligt exponerad mot.

Vad som gör Deutsche bank speciell är att det är vad man brukar kalla en systemkritisk bank där många andra banker, investerare och statliga aktörer och organisationer har sin pengar eller finansiella tillgångar placerade på ett och samma ställe. Eller så finns det någon form av koppling till banken med lån mellan banker och centralbanker och Deutsche Bank som gör att ett totalhaveri för Deutsche Bank skulle få spinoff-effekter på många andra banker och långivare som redan ligger på marginalen för att sin egen verksamhet ska gå ihop. Med andra ord, små sårbarheter i en bank kan få spridningseffekter som de flesta banker inte har beredskap för.    

Just nu är Deutsche Bank i blåsväder från många håll och aktien nådde förra veckan den lägsta nivån på två årtionden. Inte nog med att amerikanska justidiedepartement kräver banken på 14 miljarder dollar för obetalda säkerheter för lån utgivna under fastighetskrisen 2007/2008.

I måndags rapporterade nämligen Bloomberg i en läsvärd artikel om hur Tim Wiswell, Deutsche Banks tidigare chef för bankens finanskontor i Moskva, nu verkar bli syndabock för ännu en skandal där storbanken står i centrum, för rysk penningtvätt. Ett av Deutsche Banks kontor i Moskva ska ha möjliggjort 10 miljarder Euro i överföringar från personer i Ryssland till utlandet. Pengar som genom valutakonvertering till dollar via diverse finansiella instrument i samma ögonblick tvättats rena för att senare kunna föras ut ur landet och bland annat hamnat i USA och Storbritanninen.

Wiswell skuld återstår att se men att bara en person ska ha känt till det hela är högst osannolikt.

Penningtvättskandalen utreds just nu av ameriksanska justitiedepartementet (U.S. Justice Department) och brittiska U.K. Financial Conduct Authority och enligt Deustche Bank själva kan banken komma att krävas på böter även för detta i slutet av detta år. Hur stor denna summa kan bli vet vi ej men sannolikt rör det sig även här om miljardbelopp.

Vad som är mest anmärkningsvärt är dock när man läser om detaljerna kring Deutsche Banks finanser och skulder och betänker vilka risker det skapar för andra banker och länder. Michael Shedlock har just gjort detta i ännu en eminent artikel. Siffrona och implikationerna är hårresande.

Siffrona är hämtade från en artikel av New York Times från i måndags och nedan följer ett urval.

• Deutsche Bank ligger i världstoppen över systemriskbanker, tex före två:an franska Paribas BNP, med en systemrisk på 100 miljarder Euro. Vilket innebär att Deutsche Bank behöver 100 miljarder Euro för att överleva ett utdraget fall på marknaderna.    

• Banken sitter på fiktiva derivat (optioner, terminer, futurer, mm) till ett värde av 42 biljoner Euro (ja, du läste rätt biljoner, INTE billions/miljarder på engelska). Eller som Michael Shedlock skriver, uppskattningsvis motsvarande värdet på hela den Tyska ekonomin!  

• Marknadsvärdet på derivat är 18 miljarder Euro  

• Aktiinnehav till ett värde av 67 miljarder Euro

• Balansräkning för totala finanisella tillgångar hos Deutsche Bank: 1,6 biljoner Euro

New York Times pekade i sin artikel på att kollapsen av Lehman Brothers under finanskrisen "skapade shockvågor som spred sig över resten av världen och att det finns en rädsla för att Deutsche Banks högt belånade balansräkning ska sätta igång en ny finasiell härdsmälta".

Som Shedlock påekar i sin artikel backas Deutsche Banks balansräkning på hela 1,6 biljoner Euro upp av bara 67 miljarder Euro i egna tillgångar såsom aktier. Skillnaden mellan utlåning/skuld och egna tillgångar är allså 25:1 vilket Shedlock jämför med tex JPMorgan som med sina 224 miljarder dollar i eget kapital underbygger en balansräkning på 2,4 biljoner dollar, ett förhållande på 9:1. 

Det kommer även tecken på att Deutsche Bank förbereder för en kris där det kommer behöva hjälp av sina egna aktieägare och sannolikt även tyska staten (ja eller ECB). I söndags anklagade nämligen Tysklands ekonomiminister Sigmar Gabriel Deutsche Bank för att banken göra spekulation till sin affärsmodell när han i en kommentar i ett plan på väg till Iran kommenterade bankens fallande aktiekurs förra veckan:

"Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt att banken som gjort spekukation till sin affärsmodell nu säger att den är utsatt för spekulanter".

Givetvis är Deutsche Bank "too big fail" och kommer in i det sista att räddas av ECB, tyska staten och andra finansiella aktörer men det innebär skuldavskrivningar och mer skapande av pengar vilket drabbar hela banksystemet. Effekterna är oklara och det finna alltid svarta svanar som gör att bankräddningar kan bli svåra att koordinera. Det krävs trots allt mycket samarbete länder emellan för att en eventuell bankräddning av Deutsche Bank ska hanteras utan att det skapar allvarliga spridningseffekter på övriga banker. Samarbete i Europa och med Trump/Hillary under hösten är ju inte helt enkelt.   

Samtidigt som oron för Deutsche Bank och de finansiella marknaderna växer kan vi som av en händelse läsa en mycket läsvärd artikel i Bloomberg om hur det råder en guldrusch för hemliga lager av fysiskt guld i gamla Schweiziska bunkrar. Om det är ett tecken på ökad efterfrågan på fysiskt guld eller mer reflekterar investerares oro för var den skinande ädelmetallen säkrast ska förvaras inför kommande kriser kan man ju fundera på. Men att förvaring av guld är en storindustri i Schweriz som staten ser mellan fingrarna med är intressant...

Vi kommer i senare inlägg bland annat jämföra Belgiens och Sveriges syn på kontanthantering, vilket nog kommer förvåna en hel del här i Sverige. Vi fick inblick i detta efter ett föredrag av belgiska banken KBC Bank som vi såg och filmade under Podcar City konferensen i Antwerpen för två veckor sedan. 

Cash is King, eller? 

När spricker nästa finansbubbla? Lär av filmen "The Big Short"

Här kommer ett sent söndagstips.

Det har skrivits många böcker och gjorts många dokumentärer och spelfilmer i kölvattnet av finanskrisen 2007-2008. Några favoriter är Margin Call (2011) och Inside job (2010).

En ny annorlunda spelfilm som vi definitivt rekommenderar är "The Big Short" som nu finns att köpa eller hyra i Sverige. The Big Short som säkert en del av bloggens läsare känner igen från den prisbelönta boken med samma namn, av författaren Michael Lewis, skildrar tiden fram till finanskrisens utbrott och berättar historien om några enastående personer som med olika värdepappersverktyg satsade på att bostadsmarknaden och ja att hela amerikanska ekonomin skulle krascha.

Följderna av finanskrisen höll på att få hela den amerikanska ekonomin på fall och med den nästan hela världsekonomin men räddades av historiska ojämförbara åtgärder där amerikanska centralbanken och US Department of Treasury (motsvarigheten till svenska finansdepartementet) fick gå in med gigantiska räddningspaket för att rädda systembärande banker och försäkringsbolag mm. Stimulanspaket som anammats i olika utsträckning av centralbanker världen över och vi nu ännu lever med.

Filmen bygger på flera parallella, sanna historier om personer som förutsåg krisens utbrott något som nästan alla andra i efterhand sa var "omöjligt" och tillika tjänade stora pengar på att undvika kraschen och istället utnyttjade den.

Ska man se en spelfilm och ändå lära sig något ikväll eller under veckan rekommenderas starkt "The
Big Short". Strålande skådespelarinsatser av bland andra Steve Carell som spelar  karaktären Mark Baum i filmen som i verkligheten är Steve Eisman. Mark är spelad av skådespelaren Steve Carell.

Steve Carell aka Mark Baum/Steve Eisman i The Big Short 

Övriga att nämna är förstås Christian Bale som spelar Michael Burry men även Ryan Gosling är tongivande och Brad Pitt har även en liten roll som övertygar.  

Ett av många intressanta sekvenser i filmen är när Mark som vid tidpunkten är chef för en liten avdelning vid investmentbanken Morgan Stanley, håller ett möte med en säljare vid Deutshe Bank som hävdar att hela amerikanska bostadsmarknaden håller på att kollapsa och att århundradets affär därför är att satsa på att detta ska ske med hjälp av finansiella instrument. Mark betvivlar att detta är möjligt trots att han är känd för att sin skeptiska hållning till den bankvärld vid Wall Street han är en del av och söker därför bland annat upp en expert som arbetar med att sälja bostadslån. Här följer
den konversationen:

"Jag är CDO manager"
"Är du CDO manager?" (Mark)
"Ja, hos Hardin Advisors"
"Jag visste inte det fanns något att förvalta i CDO:er."(Mark)
"Vi säljer säkerheterna i CDO:ns portfölj och bevakar tillgångarna."
"Jag sköter Merril Lynchs CDO:er."
"Representerar du investerarna eller Merril Lynch" (Mark)
"Investerarna"
"Det gör du" (Mark)
"Men Merril Lynch ger dig inga kunder om du inte lägger Merril Lynchs obligatione i din CDO" (Mark)
"Bra fråga. Vi kan väl säga att Merril Lynch och jag...Vi har en bra relation."
"Du har en bra relation till Merril Lynch" (Mark)
"Vi har gjort affärer sedan länge".
"Så CDO:erna du skapar...är av högsta kvalité och högsta värde?" (Mark)
"Absolut. Ja."
"Oroar du dig alls för de ökade antalet inställda betalningar" (Mark)
"Jag tar själv ingen risk med de här produkterna."
"Okej" (Mark)
"Så låt oss ta det från början. Banken ringer upp dig. De ger dig obligationerna de vill sälja.
De ger dig klienter och pengar. De betalar dig feta arvoden för det. Men du representerar investarna?"
"Stämmer det?" (Mark)
"Ja. Men vi är inte hos Merril Lynch. Vi ligger i New Jersey."
"20 minuter därifrån" (Mark)
"Fem med helikopter. Lustigt, va?"
"Helfestligt." (Mark)
"Vänta. Ta det igen." (Mark)
"CDO "A" har delar av CDO "B"
Och CDO "B" har delar av CDO "A" men sedan är båda packade i CDO "C". (Mark)
"Ja. den kallas CDO i kvardrat. En CDO av CDO:er"
"Okej" (Mark)
"Sedan finns det CDO:er som är motsatsen till dina swappar. Vi kallar dem syntetiska CDO:er"
"Vad sa du? Syntetiska CDO:er?" (Mark)
"Det är ju helt jävla galet." (Mark)
"Nej. Det är skithäftigt".
"Okej. Låt oss säga att du har en gemensam fond på 50 miljoner i subprimelån. Hur mycket pengar finns i vadslagningar på syntetiska CDO:er och swappar...just nu ikväll?" (Mark)
"Låt oss se, 50 miljoner...En miljard dollar".
"Vad?" (Mark)
"Hur mycket större är försäkringsmarknaden än själva bolånen?" (Mark)
"Ungefär 20 gånger större."

Filmen fortsätter och förklarar:
"Om bolånemarknaden var gnistan och CDO:erna var fotogenen var syntetiska CDO en atombomb med en full president vid avtryckaren."

"Det var i det ögonblicket i restaurangen med fånigt uttryck i ansiktet som Mark Baum insåg att hela världsekonomin kunde kollapsa".

"Jag vet vad du tänker. Vad fan är en syntetisk CDO"

"Här kommer Richard Thaler, fader till beteendeekonomi och Selena Gomez som förklarar.

"Okej så här fungerar en syntetisk CDO. Låt oss säga att jag satsar 10 miljoner på en blackjack-hand."

"10 miljoner dollar för handen representerar en bolåneobligation. Okej Selena har rätt bra kort, 18.

Banken har sju. Det är riktigt bra för Selena. Bra odds. Hennes vinstchans är faktiskt 87 %.

Mina odds är bra. Jag har en följd av vinster. Alla är på plats och vill delta. Hur kan jag förlora?

Det är ett klassiskt misstag. I basket kallas det "Hot Hand Fallacy".

En spelare sätter flera bollar i rad. Folk är säkra på att han sätter nästa.

Folk tror att det som händer nu fortsätter att hända i framtiden.

Under fastighetsboomer gick marknaden upp och upp. Folk trodde därför att den aldrig skulle gå ner.

Så folk som ser på och tror jag inte ska förlora slår vad vid sidan om. Det är den första syntetiska CDO:n".

Ungefär så här:

"Jag satsar 50 miljoner på vinst. Och du får oddset 3:1".
"Jag ger ett odds på 3:1."
"Okej, jag tar vadet"
Nu är det nån annan som vill satsa på resultatet av deras vad.
Det leder till syntetisk CDO nummer två.
"Hallå, jag sätter 200 miljoner på att kvinnan i glasögon vinner vadet.
"Hon vinner antagligen. Så jag vill ha stor utdelning."
"Vad säger du om 20:1?"
"Okej"
Och så fortsätter det med fler och fler syntetiska CDO:er.
Och en ursprunglig investering på 10 miljoner dollar förvandlas till miljarder dollar..."

Filmen är sevärd och en väckarklocka och tankeställare. För när spricker nästa bubbla?

Vi vet ju tex att en hel del av av de pengar som skapats av amerikanska centralbanken efter finanskrisen för att stimulera/rädda ekonomin blåst upp den amerikanska skifferindustrin genom att låna ut pengar till olönsamma och ineffektiva olje- och gasbolag. Detta trots att de flesta olje- och gasbolagen inte kan bära sina egna kostnader och agerar på en marknad där utvinningskostnaderna stiger då skifferkällorna är högt hängande energifrukter och inte det långsiktiga energihopp många fått det att framstå. 

Investerare och banker sitter därför fast med skräpobligationer som de hoppas ska ge fantastisk avkastning,,,och lånar/investerar mer.

Andra orosmoln är förstås svenska bostadsbubblan för att inte tala om EURO-projektet som båda hålls igång med historiskt låga räntor, kvantitativa lättnader (skapandet av nya pengar) och andra finansiella instrument för att hålla igång tillväxten och konsumtionen.

Trevlig söndag!
   

Too big to reach, inte "too big to fail"

Amerikanska PBS Frontline har nu inlett en mycket sevärd miniserie: "the untouchables" (de oberörbara), om finanskrisen i USA. I första avsnittet som ni kan se nedan får vi förklaringen till varför ingen av de stora pamparna på Wallstreet åkt dit för bedrägeri sedan finanskrisen bröt ut 2008. Detta alltså trots att över 60% av de lån som gavs ut till amerikanska hushåll innan Lehman kraschen gjordes med vetskapen om att dessa låntagare inte var berättigade till lån enligt bankernas egna låneregler. Kontroller av lånen gjordes men man uppmanades att se åt andra hållet, pengarna rullade ju in som aldrig förr.

Men enligt Lanny Breuer (en av de högsta cheferna för amerikanska justitiedepartementet) har man inte funnit tilllräckliga bevis för att fälla någon de stora bankernas högsta chefer...well se dokumentären och fundera på om det verkar rimligt. Vilkas intressen tjänar justitiedepartementet  egentligen eller snarare vilka möjligheter har det att bita sig själv i svansen...

Watch The Untouchables on PBS. See more from FRONTLINE.

Hur de rika blir rikare trots krisen

Nedan en rolig men nyttig video om dagens ekonomiska spektakel. Hur Wall Street och miljardärer som Warren Buffet tacksamt tar emot pengarna som matas ut ur Bernankes fantastiska bankomat (Federal Reserve) medan alltfler amerikaner får gå utan jobb och leva på matkuponger eller fantastiskt nog håller arbetslösheten nere genom att studera och ta höga studielån (vilket är bra för tillväxten/BNP).


I övrigt kan man gärna i samma veva läsa en utmärkt artikel på samma tema av D Sherman Okst på Financial Sense "A Wild Game-White Winged Doves and Economics".

I övrigt noterar vi, som säkert många läsare även gjort, att österrikaren Felix Baumgartner nu lyckats slå världsrekordet i fritt fall eller fridykning i luften och hoppat över 35.5 km från ballong, ja vi lever sannerligen i en galen värld...mer info se länk här