2014-10-28

Inte bara Arla som hotar den svenska mjölkmarknaden

Ett av våra första inlägg här på bloggen handlade om hur Arla tog över den svenska mejerimarknaden på bekostnad av små och medelstora bönder/mejerier. Inte är det lätt att stödja svenska mjölkbönder, köttproducenter eller svenska odlare i allmänhet när hälften av våra livsmedel importeras till priser som en vanlig svensk bonde mycket sällan kan konkurrera med.

Nu uppmärksammar Helsingborgs Dagblad oss på att det är mer än Arla och internationell konkurrens som gör att mjölkförsäljningen fått problem i Sverige. Allt fler svenskar väljer att inte dricka mjölk och konsumerar mindre mejeriprodukter över lag. Istället använder svenskar allt mer vegetabiliska produkter. Enligt Axfood ökade denna konsumtion med 25 % bara 2013.

Det är intressant hur mjölkanvändningen svängt i Sverige. Ur artikeln av Helsingborgs Dagblad:  

"Mjölkrevolutionen slog igenom först med industrialismen under andra halvan av 1800-talet. Det var först då som de många näringsriktiga fördelarna började upptäckas, inte minst gentemot gängse alternativ som svagdricka, öl och brännvin. Bönder, politiker och forskare började arbeta mot ett och samma mål. Svenskarna måste dricka mer mjölk. Och under 20 -och 30-talet drog propagandaapparaten igång på allvar genom föreningen Mjölkpropagandan.

– Det gick ihop med framväxten av en modern barnhälsovård, näringsrekommendationer och en slagkraftig armé.

Konsumtionen gick stadigt fram och under efterkrigstiden drack svenskarna ett par hundra liter var om året. Trenden höll i sig, men i början av 80-talet hände något".

Allt fler svenskar har helt enkelt insett det finns bättre alternativ till mjölkprodukter.

Lite mjölk och sojadryck ur kylskåpet

Från vänster: Änglamarks ekologiska sojamjölk, Alpros ekologiska men ack så sötade mjölk (finns dock osötad), Arlas ekologiska och Valios 3 procentiga. 

Ovanstående mjölkvarianter hittade Johan när han gick igenom sin fars kylskåp.

Det bör här noteras att Johan i huvudsak dricker osötad, ekologisk sojamjölk och att den sötade sojamjölken var ett felköp...går lite snabbt ibland. Vill man få i sig lika mycket näring som i en vanlig ekologisk mjölk, (1 liter, 3.0 procent fetthalt), rekommenderar Johan att man prövar Änglamarks ekologiska sojadryck som är mild i smaken och passar både som dryck och i matlagningen.

Vill man stödja den lokala mjölkbonden är det sannerligen inte lätt om man samtidigt vill köpa ekologiskt. När Johan handlar åt sin mor i Dalarna till exempel finns det oftast bara ekologisk arlamjölk. Då brukar Johan välja att köpa mjölk från dalarna som inte är ekologisk men åtminstone kommer från trakten, en kompromiss som gått hem hos Johans mor då hon är väl medveten om Peak Oil och är inne i omställningstänket.    

Sojabönorna är knappast något vi hittar hemma i Sverige men havremjölk går utmärkt att tillverka i Sverige och förhoppningsvis hittar vi snart varianter som både är osötade och ekologiska på den fronten (oatley är mer som matlagningsgrädde). Då kan Johan sluta att synda genom att köpa sojamjölk från utlandet...


6 kommentarer:

  1. Ur ett energieffektivt synsätt är komjölken sanslös...
    En ko är utrustad med skördeapparat i fronten..
    En processapparat på mitten...
    En rörelseapparat i fyra delar... (Fyra ben)
    En gödselspridare i bakändan...
    Och en lagringsbehållare mellan bakbenen...
    Och fyra avtappningskranar.

    Om kon får sköta sig själv, utan en massa andra maskiner, så förvandlar hon värdelöst gräs till högvärdigt näring på mindre än två dygn...

    Visserligen blir det inge de volymer som dagens oljedrogade kor åstadkommer men det är otroligt energieffektivt.
    Kon kalvar på våren när solenergin ökar och energin fångas av gräset. Under den bästa junitillväxten, då solenergin flödar som mest här kan kon producera 20 liter mjölk enbart på bete, per dag...
    Denna volym anpassa sedan till den sjunkande solenergin och grästillväxyen för att naturligen upphöra vid denna tid på året.
    Just nu jobbar kon enbart med att omvandla lågenergigräs till kroppsfett för att ha som övervintringsenergi under den period då solenergin är närmast obefintlig...
    Förr hade man knappt inget stödfoder utan bara uselt hö, eller ris....
    Ibland tvingades man bära ut korna i april, då de inte orkade gå, men litet spätt gräs fick dem på benen direkt...
    I norr utvecklades korna till djur med sanslös kondition.
    Efter sex månader i tränga stallar, utan att röra sig egentligen, så kunde korna - springa - många mil till fäboden utan problem...
    För att vid framkomsten omedelbart börja jobba/beta...

    Det finns inget som går upp mot kon den dagen då oljan tryter på allvar.
    Men dagens oljedrogade kor är körda...
    Och gårdagens energieffektiva kor finns snart bara på genbanken..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Kan bara instämma! Bra du belyser detta!
      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Försöker förstå logiken i Soyamjölken och havremjölken med hänsyn till Peak oil och hållbarhet?Måste vara svårt att bedriva någon storskalig spannmålsproduktion i Sverige utan oljan? Då behövs det ju stora mängder kossor som kan producera mjölk och gödsel på enbart solenergi som Thomas säger? Detta gynnar man lämpligtvis genom svensk ekologisk mjölk som i så stor utsräckning som möjligt fått äta grovfoder, eller är jag fel ute?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Nej du är inte fel ute. Det finns ingen logik att köpa sojamjölk som importeras från utlandet eller havremjölken som i de flesta fallen även är importerad om man ska tänka långsiktigt och med Peak Oil i sinnet.

      Är dock övertygad om att havremjölk i liten skala även kan produceras lokalt/i liten skala med hjälp av till tex biodieseldrivna maskiner från lokalt framställd biodiesel men att som idag, som jag gör går in på en stormarknad och köper hur mycket och hur ofta jag vill är en lyx o ett energislöseri. Något vi bara kan kosta på oss så länge oljan är relativt billig vilket i sin tur gör transportkostnad och framställningen av produkter möjlig för dagens centraliserade livsmedelsförsäljning.

      Mvh
      Johan

      Radera
  3. Observera att om du i Dalarna köper Gefleortens Dalamjölk, så har den körts från "8 utvalda gårdar i Dalarna" till mejeriet i Gävle, och sedan tillbaka igen till Dalarna. Egentligen mer peak-oil-medvetet att köpa mjölk som gått enkel resa från Gävle... Så blir det med centralisering. Finns det något lokalt mejeri, motsvarande Wapnö i Halland, är det förstås en annan sak

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Yes, känner till det men som sagt inte lätt att navigera rätt alla gånger...Men i förlängningen kanske dessa 8 utvalda gårdar i Dalarna överlever om jag stödjer dem och kanske transporterna förändras innan centraliseringen blivit back to localization,,,elller så är det önsketänkande. Tiden för utvisa.

      mvh
      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.