2015-07-13

Sverige har mycket att lära av Greklandskrisen

När Johan igår ägnade hela dagen åt att skörda honung från sin bigård för andra gången i sommar fanns inte så mycket tid att reflektera över det som nu håller på att ske i Grekland. Men medan kyl och frys omorganiseras för att ha kolla på all honung skriker radion ut senaste nyheterna om Greklandskrisen.

Efter den senaste förhandlingsrundan av x upphöjt till oändligheten mellan EU och Grekland, har nu den grekiska regeringen med Alexis Tsipiras i spetsen få gått med på en överenskommelse som kommer göra det ännu tuffare för grekerna att klara sig.

Grekland erbjuds 86 miljarder Euro i nödlån, dvs 60,7  % mer än de 53,5 miljarder som landet bett om för att bankernas likviditet nu i princip är obefintlig. Överenskommelsen innebär att betydligt tuffare krav ställs på Grekland än de reformer som skulle ha genomförts om inte en majoritet av de röstande grekerna sagt nej till i dessa i den folkomröstning som nyss ägde rum.

Grekland måste enligt överenskommelsen införa arbetsmarknadsreformer inom en bestämd tid, höja pensionsåldern, höja momsen, löptiden på återbetalningen av tidigare lån förlängs, Grekland ska föra över 50 miljarder Euro till en privatiseringsfond och bland annat skapa en oberoende statistikbyrå (motverka korruption och producera tillförlitliga data). Mycket mer lär följa om "överenskommelsen" realiseras fullt ut.

Men istället för att här fokusera på "vems fel" det är att den grekiska ekonomin nu står på randen till kollaps eller fördjupa sig i huruvida EMU-länderna egentligen bara vill ha kvar Grekland i unionen för att upprätthålla ett visst förtroende för Euron som valuta, ska vi i detta inlägg istället fokusera på vad många greker faktiskt har, nämligen krisberedskap.    

Det är lätt att lägga dövörat till när händelser som känns abstrakta eller inte direkt påverkar en i vardagen matas ut i etern eller skrivs hyllmeter om i övrig media och inom bloggsfären. Detta gäller allra helst semestertid. Men det betyder inte att händelserna i Grekland är viktiga för oss i Sverige, tvärtom har de oss mycket att lära och det finns mycket att tjäna på att stanna upp ett ögonblick och se om sin trädgård i ren bokstavlig bemärkelse.

Det finns många galna exempel från Grekland som får oss svenskar att slå oss för brösten "så skulle vi aldrig göra"! Men precis som grekerna lever vi svenskar idag i en kultur där det är ok att leva över sina tillgångar. I Sverige belånar vi våra hus och fastigheter upp till himlen och upprätthåller på detta sätt en relativt hög tillväxt, vi kan ju konsumera för pengar vi annars fått spara till mindre hus och mindre dyra prylar.

Grekerna har dock  till skillnad mot vad man kan tro, bättre krisberedskap än de flesta svenskar. Som vi skrev i en debattartikel i Dagens Samhälle för en och en halv vecka sedan är Sveriges krisberedskap under all kritik.  Vi skrev bland annat att:

"De flesta svenskar har inte ens mat, vatten, och värme för att klara sig en vecka. Sannolikt vet mycket få att det numera är upp till varje hushåll att ha mat vid ett krisläge. Sverige är varken redo för krig, bränslebrist eller en större naturkatastrof".

I Grekland finns ännu en relativt välbevarad landsbygd där många greker är helt eller delvis självförsörjande på mat. Detta tack vare de många små grönsaksodlingarna på landsbygden och en djurhushållning i miniformat: getter och höns för husbehovet. I spåren av de senaste årens kris har allt fler greker därför sökt sin tillflykt till landsbygden där släktingar och vänner åtminstone kunnat förse dem med mat.

De som bott i större städer har få att vända sig till när plånboken inte ens räcker till matbehovet. Det finns sällan några grannar som kan erbjuda någon mat och många har i ren desperation gett sig ut i naturvårdsparker och huggit ner träd för att få ved till uppvärmning av sina bostäder  när de inte längre har råd eller tillgång till eldningsolja.

I en läsvärd artikel av Business Insider får vi en inblick hur det kan se ut på den grekiska landsbygden. Cirka 21 mil sydväst om Aten ligger Karitaina. Högt uppe i bergen odlas det bland annat sallad och lök och man gör sin egen pasta. Mjölk fås från getter och en hel del har egna hönor. Lärdomarna från andra världskriget hänger kvar och de 30 åretrunt boende i Kairitaina är vana att hjälpas åt vare sig det gäller naturkatastrofer eller en minst sagt knaper ekonomi.

Artikeln bjuder på många läsvärda exempel som speglar två sidor av den grekiska verkligheten.  Å ena sidan de bisarra situation som på grund av de allt fler stängda bankerna/uttagsautomaterna tvingar pensionärer som Pancyotis Thedororpoulos att betala 40 euro för en taxiresa på 17 km för en resa till en bank för att där kunna ta ut 120 euro per vecka i de nödpensionsuttag som grekiska regeringen utfärdat. Å andra sidan ser grekerna en stor trygghet och styrka i den lokala matproduktion på landsbygden som ännu finns kvar.  

Men precis som i övriga Grekland råder det även på landsbygden minst sagt delade meningar om vilken väg Grekland ska ta framåt. Sverige bör dock lära av Grekland och se om mer än sina dyra hus och bilar, det är det nämligen många greker som kan vittna om idag och som säkert ångrar att det inte tänkte på det tidigare!

Så odla gärna mer än lite jordgubbar om du kan. Potatis kan tex vara guld värt och honung likaså!

Lite bikupor är inte så dumt att ha...
Johans fyra bisamhällen med provisoriska tak över flusterbrädorna -regnig sommar!! (flusterbräda= landningsbana framför ingången)

6 kommentarer:

  1. Bra artikel!

    Till min glädje har humlorna fått sällskap av bin i trädgården. Nu växer allt starkt. Lite potatis blir det snart blåbär har jag redan plockat i skogen men hallonen hemma dröjer lite till. Veden från förra året är än för stor men planeras sågas till och klyvas i tid och inte delvis som i vintras. Har ca 50 1,5 l flaskor mineralvatten och lite flaskor vanligt vatten. Frysarna är överfyllda men om strömmen försvinner länge hinner vi nog inte laga till allt. Snart får jag hjälp renovera stora badrummet och bygga en ny ramp och uteplats på västra sidan huset mm. Pengar finns reserverade så lån behövs inte.

    Egna bin och höns har vi talat om men är ännu för oroliga för grannarnas syn på detta. Katten är ingen mattreserv utan familjemedlem när nu barnen har egna boenden. Borde nog lagra mer kattmat eftersom han är lite bortskämd. I en kris kan vi kanske byta ett stort överskott på äpplen och päron till hösten mot tex ägg och honung.

    Men hur överleva utan internet? Det blir jobbigt. Släpa vattenhinkar för att kunna fortsätta använda toaletterna är mer överkomligt.

    Måste köpa fler babyservetter på Liedel imorgon - kom på att det är en sådan där enkel reserv för dusch som går utmärkt för hygien även för vuxna. Toapapper finns redan för flera månader.

    Blir lite sådana här tankar av artikeln ovan förmodligen hos många fler.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec! Kul att artikeln uppskattas och dina kommentarer fick mig själv att bli lite mer på alerten.

      Låter som du är rustad för det mesta! Dock blir dina blåbär (om de plockas inom en radie på 2-3 km) 30-40 % större om du har pollinerande bin i närheten. Har du äppelträd blir kärnhuset ofta dubbelt så stort, därmed även äpplena! Och jag tror inte dina grannar skulle ha emot dina bina alls faktiskt. Berätta bara att du tänkt skaffa ett samhälle och att bina inte ger sig efter sötsaker när du sitter och käkar i trädgården tex eller sticks utan att ha blivit klämda (eller om du råkar trampa på ett när du går barfota på gräsmattan). Se till och skaffa bin från en erfaren biodlare så får du sannolikt lugna och trevliga bin. Mina bin är så lugna att jag inte ens använder rökpust när jag jobbar med dem, ett annat skäl är att jag inte vill störa deras arbete genom att skrämma livet ur dem med "nu brinner det instinkten" som väcks när jag pustar rök på dem.

      Bin blandas ofta i hop med getingar som gärna ger på saften och sockerbullarna. Men du ska förstås inte hälla socker på gräsmattan eller lämna framme sötsaker precis vid kupan då är det klart att bina är där och kollar-gratis energi ju!

      Det där med beredskapskattmat är förstås en lyx men vi har även två katter som definitivt räknas som familjemedlemmar så det är det förstås värt. Men under sommaren fångar de väldigt mycket själva...fåglar, möss och sorkar.

      Honung funkar utmärkt i bröd (ja faktiskt superbra i sockerkaka också), på gröten, till jordgubbarna och i dressingen. Vaxet kan användas till salvor, ljustillverkning mm.

      I övrigt är biodling mycket stimulerande och rogivande! Man blir aldrig fullärd!

      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Var på spontant studiebesök i Georgien 2007, imponerad av länder/kulturer som har kvar ett ben i det gamla, och ett ben i det nya. Ute på landet eller uppe i bergen, människor bor i mindre gårdar. Allt kan ställas om lokalt när Ryssarna eller någon annan vrider av soppakranen. Boden att mala mjöl med stenskiva som drevs av vatten vid den lilla bäcken, smedjan i källaren, vinrankor för vintillverkning. Lite hönor och några får. (+internet och mobiler) Det verkade inte behövas en så stor gård för att klara sig flera månader, utan att åka till närmaste bankomat eller Ica-affär. Så där fungerade Sverige under 1a Världskriget till och med i storstäderna. Hög grad av självhushållning.

    Slutsatsen i ett modernt land som Sverige - om nu hela proppskåpet skulle gå - är väl att vi är för många som inte kan hushålla lokalt och att statsmakten + civilsamhället inte klarar av en snabb omställning (New Oreans-effekten). Då ( tex scenario blockad) blir det helt säkert rovdrift/klappjakt på allt som är ätbart under några veckor runt alla mellanstora och stora städer innan det är renrakat. Dvs de gårdar som finns kvar får lite hembesök, efter att matvarubutiker och andra lager är rensade. Sedan blir det väl ett slags "Vi lever"-tillstånd. Därefter är det väl full möjligt att övergå till något slags fridfullt gårdsliv. I länder som Grekland och Georgien, och hela Östeuropa, men även stora delar av Spanien, Norra Italien och tom Frankrike är det nog fullt möjligt att landet håller staden stången. I Sverige har vi Arla.... Trots en stor areal och mycket odlings-, betes- och skogsmark, har Sverige numera för få gårdar, människor och kunskap kvar, som skulle klara av att ställa om till lokal försörjning under ordnade former. (Om nu proppskåpet skulle gå, vilket det ju inte gör, eftersom det är så osannolikt att det inte kan hända. Men om nu proppskåpet mot förmodan går, så behöver man nog inte internet, för vilka skulle vara där och sända? En utmaning är att konstruera ett lokalt primitivt internet, och koppla dator till dator med någon slags Radion-länk, utöver lite ström, behöver man väl en eller flera riktade antenner i en grantopp till datorn, till grannarna? nästan lite som en VHF? S.W

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Kan bara hålla med. Internet kan man leva utan men lokala datornätverk kan byggas upp rätt så enkelt för de som vet hur man gör sedan blir servrar och Internet fortsatt möjligt så länge det finns strömförsörjning för dessa. Men ser inte "hotet mot Internet" som beredskapskrisens största akilleshäl utan kommunikation mellan människor generellt när det inte finns strömförsörjning. Tänk bara att bredbandet fortsätter att ersätta koppertelefonlinan (som ofta grävs upp!) med följden att när bredbandsstationerna saknar ström går det inte att ringa mer än möjligen ett par timmar där batterier installerats för att ensamboende äldre ska kunna ringa efter hjälp.

      Möjligheten att ta sig från A till B med transporter utan flytande bränslen i tanken samt livsmedelstillgång/lokal produktion och elförsörjning är prio 1.

      Mvh
      Johan

      Radera
  3. Farmor talade alltid om kriget, hur illa det var, i Sverige. Och det tog ett tag som lite att fatta att det första.
    Dvs Hungerskölden. Men egen gris i köket och potatis/betor. Så det intressanta är ju hur fort det har gått. Alla som är födda på 60-talet och bakåt har haft en egen direkt koppling till riktiga nödår. I Resten av Europa gäller samma sak, fast med ens egna föräldrar, som var med om andra Ragnaröken. Det är nog där skon klämmer lite för Sverige, inte att vi hart fred i 200 år. Farsan berättade om gengasbilarna, (han var en liten pojk då), när han blev skickad till Hälsingland eller något, från Stockholm, efter invasionen av Norge Danmark. Men Storstäderna klarade sig bra i Sverige, tack vare eftergiftspolitiken. Och ärligt talat hade vi inget val, vår beredskap var usel, befolkningen skulle försörjas och det var full krig på Nordsjön. Så först kommer magen, sedan moralen, och när inte magen kommer först, blir det revolution, tex som 1917 i Ryssland och det instängda Tyskland 1918. Dvs statsmakten ska inte bara kontrollera säkerheten utåt, statsmakten är chanslös mot folkmassor inrikes, om det inte finns käk. Och här ligger nog Svensk krisberedskap lite efter. Upprorstendenser i fororter finns redan, mot statsmakten, och med ett internet ur funktion, kan vad som helst hända, när de sociala strukturerna för vanlig mänsklig kommunikation, typ kyrkbacken, rådhustorget, handelsplatsen, lilla hamnen eller dansbanan är borta.
    Cykeln kom ju först i och med industrialiseringen, runt sekelskiftet, och vid samma tid var häst och roddbåt/skuta grunden. Så vid drivmedelsbrist gäller cykel, (i princip bättre än häst), så nog saknar man lite de gamla cykelskyttekompanierna :-) Telegrafen kom ju med inbördeskriget i Amerika, och så lärde man sig sända i etern. Postiljonen har ju inte beväpning längre, så det kommer fungera mindre bra, (under ett kristillstånd) Internet är klurigt, och sårbart för strömmingen. Ström för bredbandsstationer har jag dålig aning om, utgångpunkten är väl att ström i hemmet kan vara förrädiskt att lite på, vid akut kris/Sabotaget mot elnätet, och vem har en UPC för två dygn för fast lina? Med bärbart är det basstationerna, som nog ändå kommer att vara överbelastade där det uppstår kris. Så man ska väl hitta lågtrafikerade basstationer utan mycket folk i krokarna, eller så klart satellittelefon, det är det enda som fungerar säkert ute på de stora haven.

    Så man behöver en cykel, en satellittelefon med möjlighet att tillverka lite egen el med solcell/vindsnurra. Har man sedan en bil med rätt motor (gammal) ska det väl inte vara omöjligt med gengastricket? Det fungerade förr. En intressant teknikhistorisk detalj är Sveriges Snow-tracs, dvs snövesslorna, som ett uppfinnargeni i Norrland kom på, Nästa alla som tillverkats är fortfarande i bruk över hela världen, och är verkar vara oersättliga, lättmekade, och bara går och går. Annars verar det vara ett uppsving för Nordsvenskar, de med fyra ben, om man ska bli skogsbonde. Man ska kanske ändå lära sig morse, som utmaning, och bli radioamatör + skaffa sig en Snow-Trac med gengasagg, när koppartråden försvinner, och gå med i FRO som Hultqvist och lära sig lite om kabeldragning, tror fortfrande armén har kvar sina manualer på nätet, eftersom om signaltrupperna är nedlagda, och Sverite lagt ner sin stridsledning utan att skaffa sig ngn ny, så vilar i nästan all kriskommunikation på frivilliga radioter och kabeltattare, som jag tror de kallades för förr. Förutom det självklara med en VHF.
    cykel eller Snowtrac och mobil strömmingstillverkning, så ska man kanske ha en vevgrammofon och spela "Fördatorisk tid" med Adolfson och Falk :-) och läser Rid i Natt vid brasaftonen, om även dessa reservsystem slutar att fungera. Dessutom finns alltid segelbåt, numera i plast, så man slipper båthus och upptagningseländet i november. Mycket är enklare, när man tänker efter. S.W

    SvaraRadera
  4. Strömmen borta i timmar klarar nästan alla hyfsat, men om det blir längre försvinner vattnet från ledningarna i städer. Det är svårare att klara. För länge sedan dvs innan vi fick barn bodde vi högt upp i ett hus på gärdet. Vaknade sent en söndag morgon med torr strupe och inget mer än ett väsande kom ur kranen. Tittade ut och såg en kö av människor till ett rör från en vattenpost. Tog hissen ner med något att ta vatten i och såg att alla bara tog vatten från dubbelkranen med blå plupp så den med röd gick direkt att använda. Vattnet var härligt kallt för båda kranarna satt fast på ett rör.

    Väntade med att skratta tills jag kom upp igen till 1:an på 7:e våningen.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.