Putin-En underskattad ledare
Låt oss börja med en högst läsvärd artikel i Dagens Nyheter, med titeln "Ryssland är redan i krig med väst".
Artikeln är skriven av ryskfödde författaren Michail Sjisjkin. En artikel som alla uppmanas läsa för att förstå varför president Putin framgångsrikt kan blåljuga både för europeiska politiker och för den ryska befolkningen.
Sjisjin visar att det ligger en stor fara i att underskatta Putin och Rysslands möjligheter att leda Europa in i ett nytt storkrig. För de flesta Europeiska invånare är krig i Europa (utanför Ukraina) helt enkelt otänkbart. Det kanske pekas på att "Ryssland har ju kärnvapen och likaså länder som Frankrike och Storbritannien. Det gör ju krig lönlöst-krig mellan kärnvapenländer leder om inte till ömsesidig förintelse till åtminstone ömsesidigt politiskt och militärt kaos".
En annan förenklad bild av Ryssland och Putin som ges i väst, däribland Sverige, är att Ryssland likt Sovjet, med ekonomiska medel ska kunna tvingas till ekonomisk/politisk kollaps. Sjisjin understryker att ryssarna har en lång historia av sammanhållning under styrning och kontroll av envåldshärskare och samtidigt en nationell stolthet och känsla av isolering från Europa och övriga världen som särskilt Européer har svårt att förstå.
Putin utnyttjar förstås alla verktyg i den klassiska härskarlådan till sitt maximum. Då spelar det ingen roll om militära medel används mot den egna befolkningen eller mot andra stater, för Putin handlar det om att sitta kvar och behålla makten så länge som möjligt till vilket pris som helst.
Men till skillnad mot andra ledare som Muammar Khadaffi och Saddam Hussein är Putin mycket intelligent och har rådgivare i form bland annat Sergey Glazyev som gör att Putins agerande inte alls ska tas för ogenomtänkta och tecken på svaghet eller korta vägar till rysk kollaps. Att göra det menar vi, precis som Sjisjin, vore ett stort misstag.
Sanktioner mot Ryssland spelar lätt Putin i händerna. Putin utnyttjar det bara för att skapa en ännu större "vi och dem" -känsla hos Ryssarna och kan därmed successivt bygga upp legitimerade argument för ökad militarisering. Militära medel och militära hierarkiska strukturer som sedan kan omsättas i krigshandling mot en lämplig syndabock i Putins ögon. Då ligger säkert flera Europiska länder nära till hands...
Skickligt skapar Putin både det lugn inom Ryssland han behöver och den förvirring i Europa och för västvärlden som krävs genom att placera ut en mängd dimridåer. På detta sätt tas fokus från de långsiktiga strategiska planer som ligger och ruvar i bakgrunden och är den egentliga orsaken bakom Putins ageranden.
Vi har till exempel skrivit tidigare om hur Ryssland, likt Kina, fyller det ekonomiska och politiska maktvakuum som USA och västvärlden lämnat efter sig i bland annat Afrika, genom att ta kontrollen över viktiga naturresurser som olja och sällsynta jordartsmetaller. Resurser som inte bara är långsiktigt viktiga ekonomiskt utan även helt centrala för en modern militärmakts kapacitet idag.
Svenskt oljeberoende = Beroende av olja från Putins Ryssland
Som vi skrivit om tidigare kommer nära nog det mesta, (ca 42 %) av oljan som importeras till Sverige från Ryssland. Bloggrannen och författaren Stellan Tengroth uppmärksammar idag att det är en fråga som kommer bli alltmer angelägen framöver.
Inte bara för osäkerheten för framtida leveranser som vilar i Putins "välvilja" att tillåta rysk oljeexport av olja till Sverige utan även då Sveriges tredje viktigaste oljeimportkälla, Danmark ser ut att nå tidpunkten då landet får börja importera olja, redan i år.
Det gör Sverige ännu mer beroende av olja från Ryssland då Norge, Sveriges näst viktigaste oljeimportkälla, fortsätter att minska sin produktion år för år. Mellan 2001 och 2013 har Norges oljeproduktion minskat med nära 50 % enligt BP Statistical Review of World Energy 2014.
Rysslands ökade hotbild mot Sverige
Johan Wiktorin från Kungliga Krigsvetenskapsakademin intervjuades igår angående Rysslands ökade militarisering och hur det påverkar hotbilden mot Sverige. Vi kan inte annat än hålla med Wiktorins bedömning även om naturligtvis mycket mer kan tilläggas. Vi hänvisar därför till intervjun och programmet nedan:
Rysslands utveckling, 2004-2014 en exposé
Avslutningsvis vill vi rekommendera bloggaren (Navy) Skippers eminenta inlägg som bland annat ger en överblick över den ryska militära- och säkerhetspolitiska- utvecklingen mellan 2004 fram till idag.Vi avslutar med ett citat ur Skippers inlägg/artikel vi verkligen kan skriva under:
"Det allra viktigaste är att våra politiker och vår regering får ta del av, och förstår allvaret. Detta oavsett om vi definierar händelserna och utvecklingen som en ny normalbild eller ett nytt kallt krig. Sverige måste se över sina säkerhetsgarantier och försvaret måste ses över. Försvarsberedningens slutsatser är i flera fall redan överspelade. I dag har vi en organisation som skapades för att i första hand kunna genomföra internationella insatser mot en gammal/lågteknologisk och föga organiserad motståndare".
"Det kraftigt försämrade säkerhetsläget kan inte längre nonchaleras och måste tas på allvar!"
För vidare läsning på Rysslandstemat har vi här på bloggen bland annat skrivit om följande de senaste månaderna:
- Rysslands oljeutvinning i Arktis
- Rysslands och BRICS nya världsbank
- Rysslands erkännande att Peak Oil nått landet
Vi kan även avslöja att vi i vår kommande bok, Olja för blåbär som släpps i februari, ägnar vi en hel del åt att analysera Ryssland och även Kinas ekonomiska och säkerhetspolitiska framfart. En analys som Johan Landgren (en av bloggens två skribenter) gör tillsammans med säkerhetsanalytikern och forskaren Agshin Umudov.
