Hur kan vi bygga en hållbar framtid utan fossila bränslen? För att kunna göra det måste vi först förstå hur dagens energimarknad fungerar för att hitta hållbara vägar framåt.
I fyra avsnitt samtalar jag och energiexperten Mikael Höök i Evolution Show om globala energitrender med allt från skifferboomen i USA, förnyelsebar energi, energisäkerhet kring utvecklingen i Hormuzsundet, hur ett snabbt växande Kina påverkar världens energitillgångar och den växande litium-marknaden.
I första avsnittet som jag även skrev om här på bloggen låg fokus på att förstå vårt beroende av olja idag och oljemarknaden med mycket kring skifferboomen i USA som fått stor betydelse för tillgången till olja och naturgas i världen senaste åren men som inte är hållbar ur utsläppsperspektiv eller kan ersätta all konventionell oljeutvinning som redan planat ut och börjat minska i de flesta oljeproducerande länder.
I dagens avsnitt, del 2 går vi igenom varför trafiken genom Hormuzsundet mellan persiska och arabiska havet är så central för världens oljemarknad och ja hela världsekonomin. Vi pratar även om det så få verkar förstå, att Iran inte bara står för nästan 5 % av hela världens oljeproduktion utan sitter på världens näst största naturgasreserver, 2,5 gånger mer än tex USA:s. Världen har alltså goda skäl att både ur klimat och energiperspektiv hitta hållbara förhandlingsvägar med Iran.
Ingen vinner på att konflikten i Hormuzsundet trappas upp och eskalerar till den grad att en riktig konflikt uppstår där sundet kan stängas/bli föremål för militära åtgärder från många parter. Istället för ett högt politiskt spel bör det klargöras vad som står på spel om det verkligen hettar till. Då kan finanskrisen som startade 2007/2008 med ett rusande oljepris komma att framtså som en picknick i jämförelse.
Kika gärna på avsnitt 2 i vår energiserie i fyra delar den nedan och tipsa andra som kan vara intresserade. Avsnitten på Evolution Show utkommer varje måndag och torsdag där fokus ligger på smarta energilösningar, eltransporter, artificiell intelligens (AI), klimat och inspiration för hållbar livsstil.
I nästa avsnitt som kommer på torsdag, kikar vi på hur ett växande Kina påverkar världens energimarknad och hur Sydostasiens växande energibehov påverkar utsläppen och energisäkerheten.
Globala energitrender del 2 med Mikael Höök: Hormuzsundet och Irans roll på energimarknaden
Olja för blåbär
Visar inlägg med etikett reserver. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett reserver. Visa alla inlägg
2019-08-05
2016-05-08
Hoppsan, vetenskaplig studie visar att hälften av världens lättåtkomliga oljereserver inte finns!
Bengt Randers vid ASPO-Sverige uppmärksammar oss på en ny vetenskaplig studie som bör få den mest skeptiska Peak Oil-skeptiker att tänka till. Peak Oil, som alltså är den tidpunkt då världens låttåtkomliga eller det som kallas konventionella oljereserver -når sin högsta produktionsnivå varefter den minskar år för år för att aldrig nå högstanivån igen.
I den vetenskapliga tidskriften Wiley Interdiciplnary Reviews har Michael Jefferson, professor vid Europe Business School (EBS) och tidigare chefsekonom vid Shell, skrivit en mycket läsvärd artikel. Jefferson vill med artikeln ge realistisk bild över de utmaningar vi står inför med befolkningstillväxt, energi-fattigdom/brist, fossila bränslen och lagring av dessa, förnyelsebar energi, energieffektivitet, naturkatastrofer och en saklig redovisning av hotet av klimatförändringarna.
Vad sticker då ut med studien?
Jefferson pekar på en världens mest omfattande energistudier Global Energy Assesment (GEA) som gavs ut av International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) 2012 och som han granskat djupgående i artikeln. Jefferson menar att GEA-studien som citeras av många energiexperter och används för framtidsscenarier för oljetillgångar tex har stora brister vilket bland annat lett till att världens oljereserver överskattats till den grad att cirka hälften sannolikt inte existerar!
Till att börja med pekar Jefferson på att fem av de största oljeproducenterna i Mellanöstern med Saudiarabien i spetsen, ändrat definitionen av så kallade bevisade reserver från 90 % sannolikhet ner till 50 % sannolikhet vilket lett till en höjning av redovisade tillgängliga reserver på pappret utan motsvarighet i verkligheten. Det rör sig enligt Jefferson här om cirka 435 miljarder överskattade oljereserver, vilket kan jämföras med att världen konsumerar cirka 28,4 miljarder fat konventionell olja per år (räknat på EIA:s senaste siffror för 2014).
Jefferson pekar sedan på något som vi varit inne på här på bloggen många gånger och som vi skriver om i vår bok, nämligen att bara de senaste 5-6 åren har de mest citerade källorna för data över världens energistatistik, amerikanska energimyndigheten EIA och BP:s årliga utgåva av BP Statistical review of World energy, börjat räkna med tung och mycket svårutvunnen olja. Plötsligt har tungoljan i Venezuela och tjärsand/oljesand från Kanada likställts med olja från tex Mellanöstern. Detta innebär enligt Jefferson att ytterligare 440 miljarder fat olja räknas in i världens konventionella som i själva verket inte är konventionella och är så osäkra att de inte ska räknas med.
Slutsatsen är att världens ofta redovisade konventionella oljereserver på totalt 1700 miljarder fat är överskattade med cirka 875 miljarder fat eller med andra ord kan vi räkna med att cirka hälften av världens konventionella oljereserver inte kommer kunna utvinnas av ekonomiska eller geologiska skäl eller för att de helt enkelt inte finns.
Låt oss nu klargöra betydelsen av detta. Av världens totala oljeproduktion, dvs konventionell plus okonventionell (tex amerikansk skifferolja) utgör idag konventionella källor cirka 84 % . Självklart kommer vi fortsätta tvingas ersätta den relativt lättåtkomliga/konventionella oljan med mycket mer energikrävande och svårutvunnen skifferolja och oljesand tex. Men en halvering av den olja som idag är smörjmedlet för hela världsekonomin innebär en totalomställning av dagens energisystem som i praktiken helt förlitar sig på ökat eller stabilt flöde av billig konventionell olja.
Nedan har vi sammanställt världens totala oljeproduktion indelat i konventionell och okonventionell (mer eller mindre beroende på vad BP och EIA räknar med som olja). Detta för att illustrera hur dominerande den konventionella oljeproduktionen är och hur lite den har ökat de senaste åren. Detta samtidigt som den okonventionella oljeproduktionen fått axla bördan av en otillräcklig konventionell oljeproduktion.
Sedan 2005, vilket många menar är året då världen konventionella oljeproduktion började plana ut, har den konventionella oljeproduktionen ökat från 73,6 miljoner till 77,8 miljoner (2014) fat per dag.
Den konventionella oljeproduktionen har alltså ökat med 4,2 miljoner fat per dag 2005-2015.
Den okonventionella oljeproduktionen (med avdrag för den konventionella), om vi utgår från EIA:s data som även inkluderar flytande biomassa från kol och ved, har produktionen över samma period ökat från 10,9 till 15,2 eller med 4,3 miljoner fat per dag. Hela ökningen kommer i praktiken från skifferoljeproduktionen i USA och Kanada.
Många blandar ihop konventionell och okonventionell olja och tror att det är samma sak. Att okonventionell olja bara kan ersätta konventionell olja utan att hela ekonomin måste ställa om när olja går från billig till dyr, från lågt hängande frukter till högt hängande frukter som kräver mer energi och investeringar för att komma åt men ger samma eller mindre mängd energi tillbaka.
Vi har många utmaningar framför oss och omställningen från beroendet av billig olja med oljetoppen/Peak Oil runt hörnet gör att det är bråttom. Men det kan hanteras när fler börjar tänka om och börjar i liten skala. Som E.F. Schumacher skrev i sin utmärkta bok, Small is beautiful! Och, bör tilläggas, litet/är vackert i bemärkelsen starkt och hållbart.
Se gärna mer om utmaningar och möjligheter med en fossila omställningen i vår bok Olja för Blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet eller föredrag vi hållit på temat.
I den vetenskapliga tidskriften Wiley Interdiciplnary Reviews har Michael Jefferson, professor vid Europe Business School (EBS) och tidigare chefsekonom vid Shell, skrivit en mycket läsvärd artikel. Jefferson vill med artikeln ge realistisk bild över de utmaningar vi står inför med befolkningstillväxt, energi-fattigdom/brist, fossila bränslen och lagring av dessa, förnyelsebar energi, energieffektivitet, naturkatastrofer och en saklig redovisning av hotet av klimatförändringarna.
Vad sticker då ut med studien?
Jefferson pekar på en världens mest omfattande energistudier Global Energy Assesment (GEA) som gavs ut av International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) 2012 och som han granskat djupgående i artikeln. Jefferson menar att GEA-studien som citeras av många energiexperter och används för framtidsscenarier för oljetillgångar tex har stora brister vilket bland annat lett till att världens oljereserver överskattats till den grad att cirka hälften sannolikt inte existerar!
Till att börja med pekar Jefferson på att fem av de största oljeproducenterna i Mellanöstern med Saudiarabien i spetsen, ändrat definitionen av så kallade bevisade reserver från 90 % sannolikhet ner till 50 % sannolikhet vilket lett till en höjning av redovisade tillgängliga reserver på pappret utan motsvarighet i verkligheten. Det rör sig enligt Jefferson här om cirka 435 miljarder överskattade oljereserver, vilket kan jämföras med att världen konsumerar cirka 28,4 miljarder fat konventionell olja per år (räknat på EIA:s senaste siffror för 2014).
Jefferson pekar sedan på något som vi varit inne på här på bloggen många gånger och som vi skriver om i vår bok, nämligen att bara de senaste 5-6 åren har de mest citerade källorna för data över världens energistatistik, amerikanska energimyndigheten EIA och BP:s årliga utgåva av BP Statistical review of World energy, börjat räkna med tung och mycket svårutvunnen olja. Plötsligt har tungoljan i Venezuela och tjärsand/oljesand från Kanada likställts med olja från tex Mellanöstern. Detta innebär enligt Jefferson att ytterligare 440 miljarder fat olja räknas in i världens konventionella som i själva verket inte är konventionella och är så osäkra att de inte ska räknas med.
Slutsatsen är att världens ofta redovisade konventionella oljereserver på totalt 1700 miljarder fat är överskattade med cirka 875 miljarder fat eller med andra ord kan vi räkna med att cirka hälften av världens konventionella oljereserver inte kommer kunna utvinnas av ekonomiska eller geologiska skäl eller för att de helt enkelt inte finns.
Låt oss nu klargöra betydelsen av detta. Av världens totala oljeproduktion, dvs konventionell plus okonventionell (tex amerikansk skifferolja) utgör idag konventionella källor cirka 84 % . Självklart kommer vi fortsätta tvingas ersätta den relativt lättåtkomliga/konventionella oljan med mycket mer energikrävande och svårutvunnen skifferolja och oljesand tex. Men en halvering av den olja som idag är smörjmedlet för hela världsekonomin innebär en totalomställning av dagens energisystem som i praktiken helt förlitar sig på ökat eller stabilt flöde av billig konventionell olja.
Nedan har vi sammanställt världens totala oljeproduktion indelat i konventionell och okonventionell (mer eller mindre beroende på vad BP och EIA räknar med som olja). Detta för att illustrera hur dominerande den konventionella oljeproduktionen är och hur lite den har ökat de senaste åren. Detta samtidigt som den okonventionella oljeproduktionen fått axla bördan av en otillräcklig konventionell oljeproduktion.
Lättutvunnen konventionell olja VS svårutvunnen okonventionell olja
Den konventionella oljeproduktionen har alltså ökat med 4,2 miljoner fat per dag 2005-2015.
Den okonventionella oljeproduktionen (med avdrag för den konventionella), om vi utgår från EIA:s data som även inkluderar flytande biomassa från kol och ved, har produktionen över samma period ökat från 10,9 till 15,2 eller med 4,3 miljoner fat per dag. Hela ökningen kommer i praktiken från skifferoljeproduktionen i USA och Kanada.
Många blandar ihop konventionell och okonventionell olja och tror att det är samma sak. Att okonventionell olja bara kan ersätta konventionell olja utan att hela ekonomin måste ställa om när olja går från billig till dyr, från lågt hängande frukter till högt hängande frukter som kräver mer energi och investeringar för att komma åt men ger samma eller mindre mängd energi tillbaka.
Vi har många utmaningar framför oss och omställningen från beroendet av billig olja med oljetoppen/Peak Oil runt hörnet gör att det är bråttom. Men det kan hanteras när fler börjar tänka om och börjar i liten skala. Som E.F. Schumacher skrev i sin utmärkta bok, Small is beautiful! Och, bör tilläggas, litet/är vackert i bemärkelsen starkt och hållbart.
Se gärna mer om utmaningar och möjligheter med en fossila omställningen i vår bok Olja för Blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet eller föredrag vi hållit på temat.
2015-07-25
Nej du Sonesson, Sverige bör inte provborra efter olja i Östersjön
Redan i vårt allra första inlägg på den här bloggen "Vad är ett stort Oljefynd?" (den 6 september 2011), konstaterade vi att endast ca en tredjedel av den olja som finns i ett oljefynd generellt kan utvinnas. Resten är av geologiska eller ekonomiska skäl inte möjliga att ta upp. Detta är det många journalister som missar och därför ofta blandar ihop utvinningsbar olja, det som kallas reserver, med den totala mängden olja som finns i ett fält, det som kallas resursen.
Men det får ändå ses som rätt anmärkningsvärt att en ledarskribent i en stor tidning skriver en artikel med budskapet att Sverige bör provborra efter olja i Östersjön då det är baserat på felaktig information och bristande kunskaper.
I Dagens Industri skriver nämligen ledarskribenten Jenny Sonesson att det finns mycket olja att hämta och med stor ekonomisk vinning för Sverige... Sonesson skriver bland annat följande:
"Enligt Energimyndigheten behöver Sverige olja till minst 2025. Mycket pekar på betydligt längre. Energy Information Administration, USA:s motsvarande myndighet, beräknar att oljans andel av det globala energianvändandet är hela 33 procent år 2030. I en värld där olja, trots dagens låga pris, på sikt kommer att bli en alltmer sällsynt och dyr råvara..."
"Fynd av svensk olja uppmärksammades redan av Linné på 1700-talet men utvinningsbar sådan har endast hittats i mindre skala på Gotland. Öster om ön tyder mycket på att det finns stora fyndigheter av både gas och svart guld. Området heter Dalders och bedöms ruva på 200 miljoner fat olja i den svenska ekonomiska zonen."
"Om detta stämmer skulle Sverige kunna säkra omkring 20 procent av oljebehovet för de kommande 20 åren. Med dagens oljepris motsvarar det en skatteintäkt på uppemot 50 miljarder kronor. Utvinning skulle även skapa jobb enligt vedertagen norsk beräkningsmodell. Provborrningen genererar 200 årsarbetstillfällen. En utbyggnad skulle skapa 14.200 årsarbetstillfällen under tre till fem år."
Nej, det finns inte 200 miljoner utvinningsbara fat olja i Daldersstrukturen. Enligt den senaste analysen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns det mellan 69 till 119,5 utvinningsbara fat olja (11-19 miljoner m3) inom den svenska delen av Dalders-området. I SGU-rapporten "Bedömning av olja och gas i berggrunden inom svenskt marint territorium och ekonomisk zon, främst Östersjön – en översikt" finner ni flera översiktsbilder över Daldersstrukturen.
Hur var det med där om 20 % av oljebehovet per år år i 20 år som Sonesson menar motiverar ett godkännande att det privatägda bolaget OPAB, som tidigare till hälften var statligt ska få provborra i den svenska delen av Daldersområdet? Nej det stämmer inte på långa vägar.
Leveranser av olja, inklusive färdiga oljebaserade drivmedel som diesel, bensin, flygfotogen och eldningsolja mm var enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutets (SPBI) senaste rapport, efter export av raffinerade svenska bränslen (som framtagits av den importerade råoljan): ca 10,3 miljoner m3. Omräknat i fat för en jämförelse enligt ovan blir detta 64, 7 miljoner fat.
Med tanke på svårigheten att utvinna olja till havs och OPAB:s internationellt sett små erfarenheter rör det sig sannolikt om den lägre delen av spannet 69-119,5 ovan. Detta innebär att om 69 miljoner fat olja kunde utvinnas från den svenska delen av Daldersstrukturen och levereras på ett bräde skulle det räcka till lite drygt 2014 års oljebehov i Sverige.
Om vi nu leker med tanken att Sveriges oljebehov redan 2015 halverades till ca 32 miljoner fat och låg kvar på denna nivå de närmaste 20 åren skulle, skulle Dalders med 69 miljoner totalt räcka till cirka 5 % per år av oljebehovet.
Men olja från djuphavsborrning portioneras ut över årtionden och tar flera år att få i produktion. Det är takten vi kan få upp olja som är avgörande, inte bara hur mycket som kan utvinnas och till vilket pris.
OPAB ja, när det företaget 1969 skulle borra efter olja på Gotland gick det ju inget vidare. Som vi skrev efter ett besök till Sveriges enda kvarvarande oljeborrningsanläggning på ön 2012:
"Från 1969 drevs utvinningen av det statliga oljeprospekteringsbolaget OPAB, därefter av Gotlands -olja AB. Utvinningen blev dock för liten och 1993 avvecklades verksamheten. Av de 323 hål som borrades gav endast 20 till 30 hål någon utdelning".
Så varför skulle det gå bättre denna gång? Eller ännu viktigare, vad är det som säger att ett privatägt bolag skulle sälja eventuellt utvunnen olja till Sverige bara för att oljan kommer från svensk ekonomisk zon. Skatteintäkter? Javisst men oljan säljs på en internationell marknad. Johan visade i sin masteruppsats om USA:s oljeberoende och hantering av oljekrisen 1973-74, att inte ens mitt under oljekrisen var amerikanska oljebolag lojala mot den amerikanska staten utan gjorde affärer med länder som utfärdat oljeembargot mot landet.
I en global ekonomi är nationell energisäkerhet inte längre något givet utan den som betalar bäst och som kan erbjuda bästa möjliga affärsmöjligheter vinner kontrakten. Därför kan de flesta stater bara skydda sig mot sårbarheten oljeberoendet innebär genom att minska det och söka alternativ.
Med en Försvarsmakt som har monterats ner nästan helt och Sveriges överlag bristande krisberedskap är det inte den direkta tillgången till olja som bör prioriteras utan det minskade behovet av den och hur vi hanterar situationer av brist och minskad tillgång till olja. Här är eltransporter för gods -och persontrafik och ett självförsörjande jordbruk på biodrivmedel något som snabbt kan minska oljeimportbehovet och därför bör prioriteras.
Bild med fullständiga rättigheter av professor Tad Patzek
Men det får ändå ses som rätt anmärkningsvärt att en ledarskribent i en stor tidning skriver en artikel med budskapet att Sverige bör provborra efter olja i Östersjön då det är baserat på felaktig information och bristande kunskaper.
I Dagens Industri skriver nämligen ledarskribenten Jenny Sonesson att det finns mycket olja att hämta och med stor ekonomisk vinning för Sverige... Sonesson skriver bland annat följande:
"Enligt Energimyndigheten behöver Sverige olja till minst 2025. Mycket pekar på betydligt längre. Energy Information Administration, USA:s motsvarande myndighet, beräknar att oljans andel av det globala energianvändandet är hela 33 procent år 2030. I en värld där olja, trots dagens låga pris, på sikt kommer att bli en alltmer sällsynt och dyr råvara..."
"Fynd av svensk olja uppmärksammades redan av Linné på 1700-talet men utvinningsbar sådan har endast hittats i mindre skala på Gotland. Öster om ön tyder mycket på att det finns stora fyndigheter av både gas och svart guld. Området heter Dalders och bedöms ruva på 200 miljoner fat olja i den svenska ekonomiska zonen."
"Om detta stämmer skulle Sverige kunna säkra omkring 20 procent av oljebehovet för de kommande 20 åren. Med dagens oljepris motsvarar det en skatteintäkt på uppemot 50 miljarder kronor. Utvinning skulle även skapa jobb enligt vedertagen norsk beräkningsmodell. Provborrningen genererar 200 årsarbetstillfällen. En utbyggnad skulle skapa 14.200 årsarbetstillfällen under tre till fem år."
Nej, det finns inte 200 miljoner utvinningsbara fat olja i Daldersstrukturen. Enligt den senaste analysen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns det mellan 69 till 119,5 utvinningsbara fat olja (11-19 miljoner m3) inom den svenska delen av Dalders-området. I SGU-rapporten "Bedömning av olja och gas i berggrunden inom svenskt marint territorium och ekonomisk zon, främst Östersjön – en översikt" finner ni flera översiktsbilder över Daldersstrukturen.
Hur var det med där om 20 % av oljebehovet per år år i 20 år som Sonesson menar motiverar ett godkännande att det privatägda bolaget OPAB, som tidigare till hälften var statligt ska få provborra i den svenska delen av Daldersområdet? Nej det stämmer inte på långa vägar.
Leveranser av olja, inklusive färdiga oljebaserade drivmedel som diesel, bensin, flygfotogen och eldningsolja mm var enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutets (SPBI) senaste rapport, efter export av raffinerade svenska bränslen (som framtagits av den importerade råoljan): ca 10,3 miljoner m3. Omräknat i fat för en jämförelse enligt ovan blir detta 64, 7 miljoner fat.
Med tanke på svårigheten att utvinna olja till havs och OPAB:s internationellt sett små erfarenheter rör det sig sannolikt om den lägre delen av spannet 69-119,5 ovan. Detta innebär att om 69 miljoner fat olja kunde utvinnas från den svenska delen av Daldersstrukturen och levereras på ett bräde skulle det räcka till lite drygt 2014 års oljebehov i Sverige.
Om vi nu leker med tanken att Sveriges oljebehov redan 2015 halverades till ca 32 miljoner fat och låg kvar på denna nivå de närmaste 20 åren skulle, skulle Dalders med 69 miljoner totalt räcka till cirka 5 % per år av oljebehovet.
Men olja från djuphavsborrning portioneras ut över årtionden och tar flera år att få i produktion. Det är takten vi kan få upp olja som är avgörande, inte bara hur mycket som kan utvinnas och till vilket pris.
OPAB ja, när det företaget 1969 skulle borra efter olja på Gotland gick det ju inget vidare. Som vi skrev efter ett besök till Sveriges enda kvarvarande oljeborrningsanläggning på ön 2012:
"Från 1969 drevs utvinningen av det statliga oljeprospekteringsbolaget OPAB, därefter av Gotlands -olja AB. Utvinningen blev dock för liten och 1993 avvecklades verksamheten. Av de 323 hål som borrades gav endast 20 till 30 hål någon utdelning".
Så varför skulle det gå bättre denna gång? Eller ännu viktigare, vad är det som säger att ett privatägt bolag skulle sälja eventuellt utvunnen olja till Sverige bara för att oljan kommer från svensk ekonomisk zon. Skatteintäkter? Javisst men oljan säljs på en internationell marknad. Johan visade i sin masteruppsats om USA:s oljeberoende och hantering av oljekrisen 1973-74, att inte ens mitt under oljekrisen var amerikanska oljebolag lojala mot den amerikanska staten utan gjorde affärer med länder som utfärdat oljeembargot mot landet.
I en global ekonomi är nationell energisäkerhet inte längre något givet utan den som betalar bäst och som kan erbjuda bästa möjliga affärsmöjligheter vinner kontrakten. Därför kan de flesta stater bara skydda sig mot sårbarheten oljeberoendet innebär genom att minska det och söka alternativ.
Med en Försvarsmakt som har monterats ner nästan helt och Sveriges överlag bristande krisberedskap är det inte den direkta tillgången till olja som bör prioriteras utan det minskade behovet av den och hur vi hanterar situationer av brist och minskad tillgång till olja. Här är eltransporter för gods -och persontrafik och ett självförsörjande jordbruk på biodrivmedel något som snabbt kan minska oljeimportbehovet och därför bör prioriteras.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)