Vi börjar med oljan. Senare i år ska Kina börja erbjuda handel med terminskontrakt för råolja som kommer prissättas i kinesiska yuan istället för amerikanska dollar. Detta meddelade bland andra Ed Morse i måndags som är global head of commodities vid Citi Bank. Detta är naturligt steg för Kina som inte bara är världens största producent av råvaror som tex kol, järnmalm och sällsynta jordartsmetaller utan framförallt är världens överlägset största energikonsument och importör av allehanda råvaror landet behöver för sin industri.
Per capita ligger Kina förstås ännu långt efter USA när det gäller oljekonsumtionen men i absoluta tal blir allt så mycket större i Kina med en population över fyra gånger den i Förenta staterna.
Nedan en illustration skapad av Anna Westin för vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet som vi brukar använda under fördrag för att visa energifotavtrycket i olika delar av världen.
Är du en kaskelotval, späckhuggare eller delfin?
Illustrerad av Anna Westin, skaparen av illustrationerna till Sveriges Radios julkalender 2014
Citat ur Olja för Blåbär:
"Nästa gång du tittar ut genom fönstret och ser din granne gå med gräsklipparen fram och tillbaka över gräsmattan kan du försöka föreställa dig att du ser en gigantisk kaskelotval, späckhuggare eller en flasknosdelfin i din grannes ställe. Ta en ordentlig titt, det är faktiskt inget skämt.
Professor Tadeusz Patzek vid Petroleumuniversitetet i Texas har nämligen räknat ut att om storleken på våra kroppar skulle motsvara den energi vi gör av med omräknat i matintag skulle den genomsnittliga amerikanen (vuxen som barn) motsvara en fullvuxen, 15 meter lång och 40 ton tung kaskelotval.
Tittar du ut genom ett fönster i Europa har din granne i stället krympt betänkligt och är endast 9 ton tung och stor som en fullvuxen späckhuggarhane på cirka 8,5 meter. Och skulle du nu vara kines och boende i till exempel Peking har din genomsnittlige granne förvandlats till en 250 kilo tung och nära 4 meter lång flasknosdelfin."
Varför spelar det någon roll om Kina börjar erbjuda terminshandel med olja?
Världens mest handlade råvara är råoljan som idag prissätts i dollar, vare sig det gäller världsmarknadspriset Brent crude eller nordamerikanska prissättningen West Texas Intermediate (WTI). Då USA som enda land i världen sitter på den reservvaluta som i praktiken all handel i världen handlas med följer privilegier som andra länder inte har. USA:s centralbank, Federal Reserve kan tex skapa pengar och låna pengar från andra länder i en omfattning som inget annat land kommer i närheten av. Att USA kunnat bygga världens största militärapparat tex är kopplat till landets reservdollarstatus som möjliggjort investeringar med pengar staten egentligen inte har.
Dollarn har sedan andra världskriget setts som den främsta trygghetshamnen med USA som utgivare och dess väktare i egenskap av världens största ekonomi och militärmakt.
Ingen annan valuta har samma förtroende och utbredningen och än idag finns det ingen ensam valuta som kan ersätta amerikanska dollarn. Men om 15-20 år är det inte lika givet att så är fallet.
Det är därför viktigt att se Kinas många steg de senaste åren när det gäller att stärka och öka utbredningen av den kinesiska yuanen i världshandeln i ett större sammanhang.
Redan nu söker länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS) alternativ till amerikansk dollarn för att öka sitt inflytande i handeln och ja politiken. Särskilt Kina som ser sig som den naturliga ledaren för världsekonomin, åtminstone inom de närmaste årtionden. Som vi skrivit i flera inlägg tidigare, har flera steg tagits av främst Kina för att skapa alternativa investeringsmöjligheter och projekt där dollarn inte behöver användas.
2014 startade BRICS-länderna en alternativ världsbank tillsammans med Kina i spetsen, detta som en protest och ett alternativ till Världsbanken och Internationell valutafonden som man anser vara styrd av amerikanska och västerländska intressen. Huvudsyftet med New Development Bank BRICS som den heter, är att låna ut pengar till olika projekt på de olika marknaderna inom BRICS.
Senare samma år tog Kina det hela ett steg längre genom att på eget initiativ starta en utvecklingsbank bara avsedd för Kina framförallt med fokus infrastrukturprojekt inom Asien. Detta genom skapandet av den så kallade Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB). Viktigast av allt var att lånen som Kina skulle erbjuda asiatiska länder var att de skulle ges i kinesiska yuan och inte dollar.
När nu Kina i slutet av året kommer erbjuda handel med råolja i kinesiska yuan handlar det troligen dels om att få ökad kontroll över den råvaruhandel som sker inom Kina, genom att kunna påverka prissättningen men även att kunna visa att yuanen kan användas för handel med världens mest handlade råvara. Det har ett helt klart ett viktigt symbolvärde även om det sannolikt inte betyder så mycket på kort sikt för dollarns status och dominans.
Ny handel med guld i Kina
I tisdags introducerade Kina handel med guld på Shanghai Gold Exchange som kommer prissättas i, just det, kineiska yuan. Kinas växande intresse för fysiskt guld de senaste åren får en lätt att fråga sig om landet bygger en guldreserv för att kunna utmana USA:s som officiellt sett åtminstone är störst i världen. Med en fördjupad skuldkris kan guldet åter få betydelse i förtroendeskapande, särskilt i Kina om kinesiska ledningen kan visa att de byggt upp en stor guldreserv. Det skulle kunna locka tillbaka investerare till landet som just nu flyr till främst USA och dollarn.
"Avgörande för denna utveckling kommer bli om Kina fortsätter att integrera guld i sitt monetära system. Med tanke på sina skuld och valutaproblem. Guld kan komma att spela en större roll."
Vad som blir intressant att se framöver är om handeln med fysiskt guld kommer öka med Shanghai Gold Exchange. Idag domineras priset på guld med papperskontrakt på guld som människor inte har i sin ägo vilket gör att handeln med fysiskt guld inte reflekterar det verkliga priset. Om efterfrågan tex stiger kraftigt på fysiskt guld, kan guldpriset fortsatt ligga kvar eller sjunka om pappersguldet fortsätter att säljas...En icke fungerande marknad skulle man kunna säga.
För mer om valutakriget se gärna tidigare inlägg i ämnet.
Vi avslutar med en intressant graf för utvecklingen av guld och silver i svenska kronor per gram sedan årsskiftet. Guldet har alltså gått upp 13,7 % och silvret hela 20,32 % sedan årsskiftet att jämföra med tex -2,3 % för Stockholmsbörsen i år.
Prisutveckling Guld och Silver i SEK sedan årsskiftet
Graf hämtad från Libertysilver
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.