Vill man skapa självbärande system på den lokala nivån, vare sig det gäller naturens ekosystem eller städer och mindre samhällen krävs det dock en energiförsörjning som inte är centraliserad till ett fåtal platser långtifrån den plats de ska användas. Det har därför blivit alltmer intressant med Off grid system som vi tidigare skrivit om.
När energiförsörjningen är säkrad lokalt gäller det dock att skapa en dynamisk ekonomi med transportmedel och en handel som inte är beroende av att externt kapital konstant flödar in i den lokala ekonomin. Pengar som inte kan öronmärkas lokalt, försvinner lätt bort från det samhälle det var tänkt att pengarna/investeringarna skulle göra nytta. Det har därför dykt upp många olika kompletterande valutor, Minutos från Tyskland är dock kanske det mest gångbara.
I senaste numret av Om Omställning skrev Johan två artiklar. I ena artikeln "Litet är INTE litet Utan vackert och Hållbart" skrev Johan om några av de många lokala omställningsprojekt som pågår i Sverige just för att skapa mer självförsörjande lokala ekonomier.
I en läsvärd artikel av Chris Nelder för Smart Planet kan vi nu läsa om ett relativt nytt sätt att skapa finansiering för hållbara energiprojekt eller olika projekt som är hållbara ur ett klimat och resurs-perspektiv. Det handlar här om så kallade "Gröna Obligationer". Bakom initiativet står Londonbaseade non-profit organisationen Climate Bonds Intiative.
Climate Bonds Intiative definierar Gröna Obligationer som:
"one for which the
issuer declares that the proceeds will be applied (either by ring-fencing,
direct project exposure or securitization) towards climate and/or environmental
sustainability purposes."
Nelder pekar på att det ofta finns ett gap mellan stora investerare och de som bedriver olika typer hållbara projekt. Samtidigt finns det en globala obligationsmarknad med ofattbara 78 biljoner dollar "i portföljen" som skulle kunna investeras klokt för framtiden. Allt fler investerare söker nya framtidsplaceringar och det finns en mängd projekt som är hållbara för framtiden som inte bygger på dagens ohållbara tillväxtmodeller som skulle kunna attrahera mycket kapital och resurser.
Problemet är att antingen är investerarna helt enkelt för stora som pensionsfonder och försäkringsbolag där placeringar görs i miljardklassen och där mindre projekt inte passar in i nuvarande affärsmodell. Detta då relativt låg avkastning under lång tid i jätteprojekt inte är vad som behövs för de flesta projekt inom hållbar utveckling, utan mindre kapital anpassade efter projektets ramar. För även om energiutveckling och nya mindre ekonomiska verksamheter som arbetar efter nya hållbara framtidsplaner kan vara långsiktigt lönsamma och därmed i högsta grad vara en bra investering har det oftast svårt att attrahera tillräckligt kapital för att komma igång. Dålig kunskap om mindre projekts potential och framförallt behovet av mindre kapital och inte miljardsatsningar gör att nödvändiga investeringar inte når dit de kan göra störst nytta.
Ibland kan det vara befogat med miljardsatsningar för storskaliga transportprojekt som järnvägsutbyggnad mellan storstäder men detta är sällan vad behoven är som störst och där pengarna ger största effekt (järnväg som inte redan är på plats är dessutom både ineffektivare och dyrare att bygga än podcarsystem som Folkbanan).
Bank of America Merryl Lynch and Citygroup har glädjande nog börjat undersöka hur Gröna Obligationer kan anpassas för användning satsningar/investeringar inom områden som hållbar energi, återvinning, markanvändning, skogsförvaltning, jordbruk, mångfald, "rena" transporter, energieffektivitet, rent vatten. Bank of America Merryl Lynch står tillsammans med bland annat svenska SEB och JP Morgan bakom en rapport om hur Gröna Obligationer kan utformas framöver.
Gröna obligationer är på inget sätt någon universallösning på en skuldkris/tillväxtkris som kräver att vi tänker om hur vi ser på ekonomi, energi och ekologi men är värt att undersöka som en dellösning för hur vi kan bygga hållbar ekonomi på riktigt. Läs Chris Nelders långa men läsvärda artikel och fundera själva.
