2011-09-30

Guld: igår, idag och i framtiden

Grafen ovan visar guldets prisutveckling mot dollarn de senaste 5 åren- till i måndags. En ökning med ca 205%! Guldetpriset i skrivande stund är 1819 dollar/uns.

För att förstå rådande ekonomiska läge måste man förstå guldets betydelse historiskt och idag.

Börje Lindström skrev en mycket intressant artikel 2006 om guldets historiska utveckling och betydelse fram till idag. Artikeln sammanfattar och förklarar på ett enkelt sätt varför guldet har och förblir den säkraste placeringen av pengarna på lång sikt.

Länk till Börje Lindströms artikel och hemsida:  “Slutspel: Guld”

Här några av punkterna i artikeln vi finner extra viktiga att ta till sig och för att förstå bakgrunden till den rådande ekonomiska situationen i Världen, USA och Sverige. Sverige införde kronan 1873 och dess värde bestämdes till exakt 0,403225 gram guld som skulle kunna växlas in vid ”anfordran”. Det skulle med andra ord finnas en exakt mängd guld för att motsvara antalet sedlar och mynt i cirkulation. Detta är vad man kallar guldmyntfoten. Tanken var att guldmyntfoten skulle hindra regeringar från att bland annat manipulera deflation och inflation… Med 1930-talets depression övergavs dock guldmyntfoten, valutornas koppling till guldet fanns dock kvar. 1944 i det så kallade Bretton Woods-fördraget, kopplades den amerikanska dollarn som enda valuta i världen till ett fast värde mot guldet: 0.89 gram guld per dollar. Resterande valutor låstes sedan fast mot dollarn, guldankaret.

1950-talet och tidiga 1960-talet präglades av ekonomisk tillväxt och ekonomisk stabilitet. Vid denna tid fick du alltid 5 kronor och 18 öre för en dollar. Pengarna kunde alltid växlas in mot guld och enkronorna innehöll 40 % silver (hittar du en enkrona före 1960-behåll den!).

Med Vietnamkriget skedde dock en stor förändring, USA:s budgetunderskott växte och USA saknade kapital att finansiera kriget och började låna stora summor av de europeiska centralbankerna. Frankrike valde kalt att syna USA, de begärde att en lösa in en för den tiden enorm summa av  300 miljoner dollar mot guld hos Federal Reserve Bank i New York. USA kunde vid denna tidpunkt inte trycka mer pengar eller höja skatterna för att finansiera kriget och den peggade växelkursen dollarn mot guld gick inte längre att upprätthålla. Dollarn var övervärderad. Om fler länder hade valt att göra som  Frankrike att begära byta av dollar mot guld skulle USA´s guldreserv erodera bort mycket fort. USA:s monetära situation var nu kritisk.

Den 15 augusti 1971 meddelar USA:s President Nixon att USA inte längre skulle lösa in dollarn mot guld, dollarn skulle flyta. Med ett drag på pappret hade plötsligt pengar (dollarn) gått från ett exakt värde av 1 dollar = 0,88867 gram guld till vad? Alla valutor var plötsligt endast papper och inget annat. Få stater tycktes berörda av denna vändning, alla kunde ju nu manipulera inflation och deflation genom att öka eller minska penningmängden (låter det bekant?).

Helikopter Ben
Sedan 2006 är Ben Bernanke USA:s centralbankschef. I ett tal i på ”The National Economists Club i Washington ska Bernanke ha sagt USA hade ”en teknologi som kallas tryckpress som låter oss producera så många dollar som vi vill till praktiskt taget ingen kostnad”! Ben Bernanke ska även i detta tal sagt att USA i ett krisläge skulle kunna släppa ner ”färska, nytryckta pengar från en helikopter”…!

Sedan Bretton Woods har många investerare här i väst sett guld som en barbarisk relik som det bara är människor med dystopiska samhällsvisioner som investerar i.

Här är ett känt citat från Warren Buffet som ofta förs fram i tid och otid av de som är emot guld som investering:
“Gold gets dug out of the ground in Africa, or someplace. Then we melt it down, dig another hole, bury it again and pay people to stand around guarding it. It has no utility. Anyone watching from Mars would be scratching their head.”

Onekligen kloka ord från giganten. Vad har då denna glimmande metal för nytta annat än att den glimmar. Modern användning i industrin inkluderas guld ofta i produkter som används till tandvård och elektronik, där guld används på grund av dess goda resistens mot oxiderande korrosion. För att lösa upp guld krävs en blandning som kallas kungssyra/kungsvatten som består av svavel- och saltsyra, så pass motståndskraftigt är guld.

70% av det guld som efterfrågas idag går till smycken, 11% används industriellt och 13% blir rena investeringsobjekt som exempelvis mynt och guldtackor. Bara 11% för industriellt bruk -så lite! Vad är då nyttan? Och varför håller alla världens riksbanker guld i sina valv. Jo de håller guld av tradition därför att de ser det som en valuta i sig dvs guld är pengar.

Ett annat bra citat som vi fann ute i cyberrymden:
”Guld skapar ju inget värde, det kan om det vill sig riktigt väl, möjligtvis bevara värdet över tid. Faktum är att de som köpte guld i början av 80-talet (pga. inflationen) inte får igen sina pengar förrän guldet når ca 2300 dollar”.

(All time high nåddes den gången 21 januari 1980 då guldet stod i 850 dollar per uns. Det dröjde ända till 3 januari 2008 innan det bröts).

Ja det stämmer mycket bra. Det kanske viktigaste av allt för att lyckas med en investering är onekligen timing. Men att guldet likt många andra tillgångsslag kan vara övervärderat är inget unikt. Hur gick det för dem som köpte aktier i Mars år 2000 eller köpte en bostad innan 90-talets svenska bank och finanskris? Dessa personer lär nog onekligen tycka att de hade dålig timing.

Kritiker mot guld som investering ger ofta som skäl att guld saknar avkastning men det finns även också en väldig massa aktier som inte ger avkastning heller. Att jämföra guld med mer riskabla och volatila tillgångsslag är lite som att jämföra äpplen med päron. Detta då majoriteten av de som investerar i guld gör det för att de söker sig ifrån risk samt att de vill säkra och bevara värdet av sin förmögenhet.

Om du envist söker direktavkastning på ditt investerade kapital är inte en investering i fysiskt något för dig. Då kanske du bör snegla på obligationer, börsen eller fastigheter. Eller om du önskar att spekulera i guld som många gör i aktier på börsen finns det fler och bättre alternativ än att köpa fysiskt guld där den så kallade ”spreaden”- skillnaden mellan köp och sälj, oftast är alldeles för stor för att det skall gå att tjäna pengar kortsiktigt . Då är det smartare att handla med ETF (börshandlande fonder), optioner, Warranter och certifikat.

Aktier i guldbolag då?
Att investera i gruvbolag som bryter guld och producerar guld kan man göra om man tror på den underliggande varan dvs guld samt att man studerar och tror på producenten. Även om guldbolagen följer utvecklingen för guldpriset över tid så gör de inte det slaviskt. Det finns många parametrar att ta hänsyn till vid investering i ett gruvbolag som gör att risken är större än att bara investera i den underliggande råvaran. Investeringar i unga guldbolag så kallade ”juniora” kan vara väldigt lyckosamma men det kan även bli katastrofala om inte förväntningarna infrias, därför är det mer spekulativt att investera i bolagen.

I Torbjörn Iwarsons bok Guld som investering har han kommit fram till att aktier i guldbolag har get en hävstång på ca 2 gånger priset i guld mellan åren 1996-2005. Men det tycks inte gälla idag. Med det senaste årets finansiella turbulens har de underliggande råvarorna som olja och guld stigit betydligt mer i värde jämfört mot respektive producenters bolag. Dessa bolag har istället i flera fall tappat i värde eller i bästa fall bara haft modesta uppgångar, till många investerande ”goldbugs” fasa. Kanske är det en tillfällig trend hos guldbolagen, i så fall är de billiga sett i dagens ljus. Men faktum är att kollektivet av investerarna hellre flyr till den underliggande råvaran. Varför chansa när guldet ändå har så stark trend resonerar många.

Det är väldigt lätt att bli sifferfetischist i huruvida guld går upp eller ner i dollar men kom ihåg att för oss svenska investerare handlar det uteslutande om priset i kronor.

Handel med investeringsguld är sedan 1 januari 2000 undantaget från moms. Det gäller för hela Europeiska unionen samt även Schweiz. Vinster skall beskattas till 30%. Men förluster är endast avdragsgilla till 70% och inte 100% som för aktier och obligationer. När det gäller handel med fysiskt guld är det upp till den enskilde individen att deklarera själv i sin deklaration om det föreligger skyldighet att skatta för eventuell vinst vid försäljning.

Den enda kontrollen som görs i handel av fysiskt guld i Sverige är till för att identifiera stöldgods och för att förhindra penningtvätt. Därför är det av yttersta vikt att kvitton av köp sparas.

Tradition och historia är onekligen viktigt när vi talar om guldet. Tidigare var det inte tillåtet för svenska privatpersoner att köpa och investera i fysiskt guld. Restriktionerna började lyftas bort 1968 och de avlägsnades inte helt förrän1980, ironiskt nog samma år då den senaste guldbubblan sprack. Som tidigare nämnts kommer även guld igen att hamna i en bubbla men är vi där nu? Guld har ju gått upp med hiskeliga 600% under 2000-talet. Faser i hur en bubbla skapas brukar förenklat indelas i fyra faser smygfasen, väckelsefasen, bubbelfasen och kraschfasen.


Cornucopia har ett lite mera förklarande inlägg om en tänkt guldbubbla baserat på Dr Rodrigues teorier. >>Länk till artikeln<<

Många indikationer tyder på att vi bara befinner oss i början av bubbelfasen då media har börjat uppmärksamma guldet som investeringsslag allt mer ofta. Dock fortfarande i ett ganska kritiskt ordalag. De flesta artiklarna är allt annat än positiva.
Guldet blev till sand i SVD, 15 augusti 2011: >>Länk till artikeln<<

Avanzas Claes Hemberg har kallat de som investerar i guld för finanshuliganer. Huliganer även här, 14 augusti 2011 >>Länk till artikeln här<<

När trenden i media bryts och blir okritiskt positiv och när det ringlar långa köer med människor som väntar på att få köpa Guld utanför Tavex på Smålandsgatan i Stockholm, då är det dags att på riktigt dra öronen åt sig. Frågan är bara vilka andra investeringsalternativ det kommer finnas kvar då?


Nu befinner vi oss i en situation där omvärlden och många länder levt på kredit med finansiella marknader som frossat i billiga pengar som skapat tillgångsbubblor som sedan kraschat och ätit stora hål i bankers balansräkningar. En kris som dessa politiker och beslutfattare försöker att lösa på samma sätt som de skapade den, genom att svälla balansräkningarna ytterligare och låta sedelpressarna snurra ännu fortare. Istället för att öka transparensen så väljer de att lägga locket på och entydigt spela charader och säga att allt är okej.

Det är nog just därför merparten av guldinvesterarna väljer den glimrande metallen. De litar helt enkelt inte på dessa regeringar. Därför är guld en bra och trygg investering som borde ingå i varje långsiktig portfölj. Tyvärr får inte våra svenska pensionspengar investeras i fysiska råvaror som guld enligt lagen 2000:192.


Om du tvivlar på guldets köpkraft över tid, begrunda detta: I februari år 1971 kunde du köpa ett fat råolja för samma mängd guld som du kunde köpa ett fat råolja 2006-detta trots att priset per fat gått från 3 dollar/fatet (1971) till 64 dollar/fatet (2006)!!

P.S. Det är många som tror att det skulle ligga något rebelliskt i att investera i fysiskt guld, som om det vore ett hot mot det skuldbaserade monetära systemet. Men det stämmer inte så länge guld inte används som valuta vid vardagliga transaktioner eftersom de pengarna som guldet köptes för finns kvar i systemet. D.S.


Tillägg: 2011-10-02 I fredags publicerades en alldeles utmärkt artikel på temat i SvD skriven av deras näringslivsreporter Anders Cerveka (som bla. vunnit Stora Journalistpriset).
Kan inget annat än att instämma till 100%, samt hoppas att den väcker lite tankar och idéer hos den sovande massan.

2011-09-28

Peak Oil for dummies, del 2

Kort introduktion av Peak Oil följt av Chris Martenson-författare till “The Crash Course” en bok vi verkligen rekommenderar för att förstå helheten: hur ekonomi, energi, natur och Peak Oil hänger samman. Chris Martenson har bland annat blivit intervjuad av Financial Sense och deltar som talare vid årets ASPO-USA konferens (se “Events”-fliken ovan).

2011-09-27

Gasland



Oscarnominerade dokumentären Gasland visas idag 22:00 på Svt 1, går sedan förstås att se på Svt Play, länk här.

Tänk om dricksvattnet i din kökskran helt plötsligt blev lättantändligt? Och om du och din familj av oförklarliga skäl drabbades av ohälsa?

När filmaren Josh Fox blev erbjuden att leasa ut sin mark för naturgasborrning, gav han sig ut på en odyssé genom USA och fick upp ett spår av hemligheter, lögner och gifter. I Dox: Gasland möter vi såväl kongressledamöter som världskända forskare och får höra inspirerande och hjärtskärande berättelser från vanliga amerikaner som kämpar mot bränslejättarna och för miljörättvisa.
Vatten ur kökskranen kan fatta eld, folk som bor i närheten av borrningsplatser över hela USA har blivit kroniskt sjuka, förgiftade vattendrag tar död på kreatur och växtlighet och enorma gasexplosioner har dolts av statliga myndigheter.




USA och ett flertal stora energibolag genomför just nu en av de största borrningsaktionerna efter naturgas någonsin. Produktionen av naturgas tog fart 2005 när kongressen och president Bush gjorde ett undantag för de nya borrningsmetoderna. Vid “fracking” behöver man inte ta hänsyn till lagarna som ska säkra rent dricksvatten eller till en rad andra miljöskyddslagar. Trots överväldigande bevis på de negativa effekterna är den stora allmänheten fortfarande ovetande om effekterna som naturgasborrningen kan ha på deras liv.


Intervju med Josh Fox på HBO:s webbplats
Filmens hemsida Gaslandthemovie.com/


Sändningstider Dox: Gasland
SVT1 tis 27 sep 2011 kl 22.00
SVT1 ons 28 sep 2011 kl 02.10
Visas även på Svt Play, länk här.

Från idag lever vi över planetens resurser!

Idag är det “Overshoot Day”-dagen då vi utnyttjat planetens budget för i år. Redan 3 månader innan året är slut lever vi alltså över naturens tillgångar. Detta enligt nätverket Global Footprint Network ochVärldsnaturfonden (WWF).

>>WWF artikel<< Vi lever som om planeten hade oändliga resurser, eller snarare som att vi bodde på flera planeter. Denna ologiska verklighet är dock möjlig på mycket kort sikt då vårt fossila energiberoende bara ökar samtidigt som vi förlitar oss på ett ekonomiskt system som bygger på oändlig tillväxt. I Sveriges nuvarande konsumtionstakt av naturresurser, lever vi som om vi hade 3.3 planeter! I USA är siffran 4.5 planeter! Så från idag, tänk att för varje dag som återstår av detta år tar vi ut mer från naturens bankomat än vad vi generar på kontot…detta är fullständigt ohållbart!

>>WWF artikel<<

2011-09-24

En gammal modell för en ny tid (Veckan som gått)

Under fredagen möttes världsledare, finansministrar och centralbankschefer i Washington D.C. för att diskutera den växande ekonomiska krisen i framförallt USA och Europa. Världen håller andan och respiratorerna är redan inkopplade men det finns inga universalkurer eller snabba åtgärder som kan lösa den ekonomiska krisen på kort sikt. Roten till problemet är att de åtgärder som väntas lösa en kris där världsekonomin saktar in och sedermera krymper inte kan lösas med samma tänk och logik som tagit oss dit vi befinner oss nu.

Tillväxt bygger på billig energi, billig energi som nu bara blir dyrare och dyrare på grund av att oljan är för dyr för att möjliggöra en växande ekonomi. Kan detta stämma frågar sig säkert den som läser detta. Oljepriset sjunker ju nu (WTI under 80 dollar/fatet, Brent Crude ca 104 dollar/fatet).
Det är riktigt men det beror bland annat på att efterfrågan går ner nu när ekonomin stannat av, oljepriset är trots detta tämligen högt vilket bör få ekonomer att höja på ögonbrynen men icke!

Vad som även bör tilläggas är att råvaror är sencykliska -när de toppar ur och börjar att falla är vi oftast i början av en recession eller nedgång i konjunkturen. Alla stimulanserna, framförallt de som gjorts för att trycka ned priset på pengar i form av kvantitativa lättnader har bara eldat på råvarupriserna ytterligare. Följden blir nämligen att då kollektivet investerar med i många fall lånade pengar söker de sig till heta tillgångslag som råvaror och däribland olja.

När oron i Europa nu är väldigt hög flyr många investerare ifrån allt som ses som riskabla placeringar till förmån för statsobligationer hos länder med valutor som anses trygga såsom Tyskland, USA och Schweiz t ex. När investerare stänger belånade positioner sker det avbelåning vilket gör att penningmängden i vissa valutor minskar däribland U.S. dollarn.  Dessa faktorer har den senaste tiden lett till en kraftigt stärkt U.S. dollar vilket även påverkar priserna på råvaror då de handlas och prissätts i dollar. Stärkt dollar ger fallande priser. Mycket talar för att dollarn kan komma att stärkas ytterligare om oron fortsätter då Europas problem i det kortsiktiga perspektivet är större och mer brådskande än USA:s, paradoxalt nog. Den starka Schweizerfrancen har lett till att landets exportindustri har fått det väldigt kämpigt. Detta har i sin tur lett till att Schweiz riksbank nu intervenerar med obegränsade medel för att försöka knyta valutan mot en viss kurs i euro. Den typen av åtgärder brukar i de flesta fallen endast fungera temporärt.

Brasilien var ute och morrade i veckan då FED lanserade den väntande operation Twist, i mångt mycket en förlängning av tidigare program för att pressa ner räntorna. Denna gång med tonvikt på de långa räntorna -10 år och uppåt. Brasilien införde förra året en skatt på utländska investeringar i landet då oron för att billiga pengar utifrån kan komma att stärka landets valuta vilket i sin tur påverkar deras konkurrenskraft internationellt.  Vi kommer med största sannolikhet att se mer av valutakrig framöver.

Det är väldigt lätt att bara tänka på inflation efter de senaste årens väldigt aggressiva monetära politik  som förts i väst. Men om den europeiska statsskuldkrisen sprider sig och fler länder måste göra nedskrivningar av statsskulden (som nu kommer att ske i Grekland), kommer det att medföra DEFLATION i Euro-området och inte INFLATION. Så kanske får Nicole Foss rätt som tidigare hävdat bestämt att den stora skuldbubblan är närmast förestående, före Peak Oil.

För att förstå varför inte ett sjunkande oljepris är ”halleluja”, eller ”vad skönt peak oil har inte inträffat än” rekommenderas denna artikel från Financial sense:

Falling Oil Prices: Worrying Trend or Saving Grace? 





Ganska talande graf från Oilprice.com, är allt så annorlunda idag mot igår?


I en artikel i Dagens Industri avslutas fredagens artikel om mötet i Washington med ”G20-länderna gjorde under natten till fredagen svensk tid ett gemensamt uttalande att de lovar en skärpning av samordningen för att gemensamt ”hantera” skuld- och tillväxtkrisen. Euroländerna lovade samtidigt att till mitten av oktober ha utökat sin krisfond EFSF”.

De ska rädda världsekonomin

Här har vi det igen, löften om att lösa ”tillväxtkrisen”. Men hur i hela fridens namn ska vi lösa en tillväxtkris på sikt om vi inte längre kan förlita oss på billig energi? Sakta men säkert måste vi acceptera att en växande ekonomi inte längre är möjlig med hjälp av billig olja och då finns det inte längre fog för dagens tillväxtmodell. Ekonomin måste därmed ställas om till regional och lokal produktion baserad på mindre och dyrare olja, vilket ger högre kostnader och lägre produktivitet.

Detta låter säkert pessimistiskt men är snarare en realistisk och logisk följd av förändrade förutsättningar för en globaliserad ekonomi. Antingen utvecklas man och anpassar sig till en ny verklighet eller så står man förvånad och ser på när båten långsamt sjunker. Som Darwin sa: Evolve or die! Eller som Obama lär säga till EU: Get Your S__t Together; Got An Election Next Year!

2011-09-22

Kurs i Peak Oil för dummies

Klicka här för att se illustrationen. Som vi tackar CarSort Peak Oil för.

Heinberg -Vem dödade den ekonomiska tillväxten?


Mycket lärorik och underhållande reklamfilm för  journalisten och författaren Richard Heinberg nya bok “The End of Growth”(endast  6min).
Filmen beskriver vad som sker då utbyggnaden av den industriella civilisationen kolliderar med naturens icke-förhandlingsbara gränser.  Ja berättarrösten i filmen är Richard Heinberg om ni undrar.

2011-09-18

Dyrare/mindre olja=minskad befolkning

I ett inlägg på Energi Bulletin sammanfattas på ett bra sätt förhållandet mellan människans befolkningstillväxt de senaste 200 åren och användandet av fossila bränslen, speciellt oljan.  Med oljans tillkomst möjliggjordes matproduktion i tidigare ej skådad skala och inledde en explosionsartad befolkningstillväxt som nu lett till att över 7 miljarder människor bor på jorden. Men sedan 2005/2006 har en ökad efterfrågan på billig olja inte kunnat mötas av ökad oljeproduktion av konventionell råolja (IEA -WEO 2010 rapport, bekräftar detta).

Som följd har oljepriset stigit och varit en av huvudorsakerna till finaskrisen/recessionen 2007/2008. Höga oljepriser och efterföljande matpriser, orsakar recessioner och har i alla fall utom ett i historien gjort det. Det är inget konstigt med det, en världsekonomi som bygger på tillväxt för att fungera och körs på billig olja, kan inte gärna fortsätta att fungera på dyr olja.

Konsekvensen av detta är logisk, i samma takt som befolkningen kunnat öka med oljans hjälp/massproduktion av mat tvingas den nu krympa. Takten av befolkningsminskningen beror naturligtvis på en mängd faktorer men att den kommer inledas inom kort står tämligen klart då inga energialternativ kan ersätta den billiga oljan på kort sikt.

Läs gärna mer nedan och fundera själv:

>>European debt crisis and sustainability<<

2011-09-16

Peak Oil i hemmet: spara energi/pengar


I dessa 4 korta videos kan du lära dig hur du kan spara energi och pengar i hemmet, genom enkla och mer avancerade åtgärder. Allt från en man som verkligen tagit till sig Peak Oil och gjort upp en 10 års -plan hur han och hans familj ska ställa om och bli oberoende fossila bränslen, el och värme från samhället. 3 år har gått sen mannen inledde 10 års -planen, se hur mycket han åstadakommit och hur mycket pengar familjen sparat in! Du måste inte ens vara införstådd med Peak Oil för att inse hur genialt men enklelt du kan spara tid och pengar genom att gå igenom hemmet efter energibovar och onödiga atteraljer. Det är fullt möjligt att frigöra sig från ett beronde av elnätet, fjärrvärme och billig bensin. Naturligtvis inte på en gång men steg för steg kan du göra dig mindre sårbar för kommande energikriser och högre energipriser.

2011-09-15

Är tillväxt utan utsläpp möjligt?

Efter en vild debatt i morgonpressen möts slutligen Anders Wijkman och Martin Ådahl i Godmorgon Sverige i Svt den 14/9-2011. Länk här >>>
Det började med Anders Wijkmans rådgivare Stockholm Environment Institute och Tällberg Foundation, debattinlägg  28/8  i DN där han förklarar hur energin är en nyckelfråga för att lösa den rådande finanskrisen. Vad som ligger till grund för en stor del av många länders negativa bytesbalanser är import av energi där fossila bränslen utgör en betydande del av bytesbalansen.

Kort därefter kontrar Martin Ådahl chef för tankesmedjan Fores 30/8 i DN med att hänvisa till IMF om att det bestämt är struntprat att högt pris på olja är det som ligger till grund för den rådande finanskrisen. Han håller med Wijkman om att det är viktigt att påskynda omställningen åtminstone för klimatet. Men för snabba åtgärder är farligt och onödigt för det hotar ju den heliga tillväxten. Sverige är enligt honom och Fores ett idealland som kan kombinera tillväxt med minskning av klimatpåverkan. Fores har i dagarna publicerat en rapport över hur Sverige som idealland kan kombinera tillväxt med minskade utsläpp.

Något om Sveriges oljeberoende och hur dessa billiga och viktiga transporter som gör det billigare att importera varor istället för att producera dem inom landets gränser, tar de ej upp. Ett strutsbeteende utan dess like där de bara räknar på utsläpp som sker inom landet och ej de utsläpp som de varor vi importerar förorsakar.

På DN Debatt 14/9 bemöter Uppsala Globala energisystem rapporten Sveriges klimatpåverkan har ökat under lång tid – inte minskat som regeringen, miljöministern och andra politiker hävdar. Avdelningen Globala energisystem kan i dag presentera resultaten från en undersökning som studerat svensk klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv. Resultaten visar att de totala utsläppen av växthusgaser ökat med cirka 20 procent under åren 1993 till 2005 – till skillnad från minskningen med 10 procent i den officiella statistiken. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige.

Även Cornucopia har kommenterat hur det förhåller sig i ett inlägg där han jämför korrelationen mellan transportbränsle och BNP som han påvisar följer varandra tämligen slaviskt. I ett förhållande om  0.94 åren 1950-2010.

Tack vare teknologiska framsteg har detta förhållande kunnat minskas så att vi sedan 1970 ökat konsumtionen av drivmedel med 60% medan BNP ökat med 127%.  1970-2010 gav oljan en BNP-avkastning på 1:2.11. Vilket visar att BNP fortfarande helt är beroende av olja till transporter enligt Cornucopia. Länk här>>>
Sverige: BNP och bränslekonsumtion till transporter från Cornucopia

Anders Wijkman DN debatt 24/8
http://www.dn.se/Pages/Article.aspx?id=676456__Article
Martin Ådahls replik i DN 30/8
http://www.dn.se/debatt/snabb-klimatomstallning-ar-bra-for-statsfinanserna
Svar av Anders Wijkman DN 6/9
http://www.dn.se/debatt/verkligheten-kommer-snart-i-kapp-martin-adahl
”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger” Uppsala Globala energisystem, DN debatt 14/9
http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-ar-storre-an-regeringen-sager

2011-09-10

Jeff Rubin "När ekonomin krymper"



Jeff Rubin är föredetta chefsekonom vid CIBC World Markets (en av Kanadas största investmentbanker) och författare till boken ”Why the World is about to get a Whole lot Smaller-Oil and the End of Globalization”. Jeff Rubin har förekommit på förstasidan på bland annat the Wall Street Journal, Washington Post och Financial Times och blir ofta intervjuad i tidningar och tv som expert på energi and finansfrågor, särskilt olja. Idag ägnar Jeff Rubin sin tid åt att föreläsa och skriva om Peak Oil och ekonomi kopplat till energi.

I denna video återger Jeff Rubin sina slutsatser och argument framförda i ovan nämnda bok som vi verkligen rekommenderar -tyvärr finns ingen svensk översättning! Videon är ett bra sätt att sätta sig in i hur Peak Oil påverkar världens ekonomi, har man ont om tid -kika gärna på de sista 10 minuterna där folk ställer frågor till Jeff Rubin.

Boken var en av de böcker som verkligen fick oss att inse omfattningen av Peak Oil och hur angeläget det är att upplysa människor om hur nära i tiden Peak Oil ligger och vad det kommer innebära för världens och därmed Sveriges ekonomi.

Här lite kort vad Jeff Rubin för fram:

Varför talar så få ekonomer om hur oljepriset nådde rekordnivån 147dollar/fatet precis innan finanskrisen bröt ut 2007/2008?? Hur kan man undvika den uppenbara kopplingen att ett enormt högt oljeprisinnebär enorma transportkostnader och sedermera höga priser på varor tjänster som bara är billiga så länge energin som möjliggör dem är billig??

En globaliserad ekonomi, där en produkt kan produceras på ena sidan klotet för att arbetskostnaderna är billigare där och sedan säljas på andra sidan jorden, är endast möjlig (ekonomiskt lönsam) om transportkostnaderna är låga och inte äts upp av höga oljepriser (flyg, båt och lastbil går på bensin/diesel, som är en produkt av oljan). När oljan blir för dyr blir en sådan ekonomi ej längre lönsam och konsekvensen blir att produkter och tjänster (70% av USA:s ekonomi utgörs av service sektorn) -måste tillhandahållas lokalt/regionalt då kostnaden att flytta varor och människor blir för dyr. Ekonomin krymper och kan inte längre växa så som vi blivit vana vid. En ekonomi som USA:s som är nästan helt serviceinriktad måste helt ställa om då nästan alla produkter måste produceras nationellt och lokalt när importerade produkter inte längre är billiga/för dyra att köpa.

Av största angelägenhet för Sverige bör vara att säkra en nationell matförsörjning och inte vara beroende av importerad mat som snart kommer bli för dyr att importera.

Tänk på den nuvarande finansiella stormen och fundera på vad ett stigande oljepris gör för ”återhämtningen” eller den fortsatta ”tillväxten”. Detta alltså utan att ens ta hänsyn till krisen i Euroområdet, USA:s enorma budgetunderskott och Kina (världens ekonomiska motor) och dess ökande inflationsproblem! Ett liv utan billig olja ser mycket annorlunda ut men det är fullt möjligt om vi ställer om till en lokal och regional ekonomi. Vi i Sverige kan tex handla mer med de nordiska länderna och USA med Kanada och Mexico MEN de billiga flygresorna och de enorma mängderna importerad mat och elektronik från Kina tex, är snart ett minne blott. Vi måste försöka vänja oss vid tanken att ekonomin inom kort blir mindre och lokalt baserd men det har den ju varit förr så varför skulle vi inte klara det igen?

2011-09-09

Reportage om Peak oil med Aleklett och Birol


Mycket bra reportage om peak oil från Australienska ABC med Kjell Aleklett och Fatih Birol från IEA.
Den enda punkten som Mr Birol inte har vacklat på än är om alla dessa befarade “reserver stämmer”.

2011-09-06

Vad är ett stort OLJEFYND?

(Bild med fullständiga rättigheter av Tad Patzek)

Vad är egentligen ett stort oljefynd? Tad Patzek, professor och ordförande för Department of Petroleum and Geosystems Engineering, vid Texas Universitet i Austin har med sin såkallade "piggy bank" illustrativt använt denna gris vid föredrag om Peak oil. Grisen representerar jordens totala mängd olja. 1/3 är utvinnningsbar olja och 2/3 är olja som av geologiska, tekniska och ekonomiska skäl aldrig kommer utvinnas.

Först och främst är det viktigt att inte blanda ihop oljeresurs och oljereserv. Den  totala olja mängden i ett oljefält, kallas oljeresursen. Oljereserven är den del av oljeresursen som går att utvinna, vilket normalt är 25-40% av oljeresursen. Ett annat vanligt missförstånd är att oljeresurser blandas ihop med takten (rate) vi kan ta upp den. Med andra ord, det är stor skillnad mellan hur stort ett oljefynd är och hur snabbt vi kan tömma/producera oljan från fyndet/oljeresursen. Detta missförstånd hör nära samman med den utbredda okunskapen om hur naturen sätter fysiska gränser för vad vi kan ta ut.

Det finns alltså mängder av fossila bränslen kvar på jorden men detta betyder inte att vi kan utnyttja dessa, naturen och den ekonomiska lönsamheten sätter gränser för vad som är möjligt. Detta alltså oberoende av tekniken vi kommer fram med. Att en ändlig resurs ej är outtömlig är logiskt och har inget att göra med vad man tror eller inte tror om hur tekniska lösningar/uppfinningar ska öka möjligheterna att få ut mer olja.

Människans tekniska uppfinningsrikedom är alltid begränsad av tillgången till billig energi men framförallt av tillgången till den unika energiform som den konventionella, lättingliga råoljan utgör. Detta handlar om nettoenergi, eller hur mycket energi som går åt/det kostar att ta upp den energiform vi vill ta upp mot hur mycket energi det vi får upp kan ge. Så länge det tar mindre energi att utvinna oljan än den utvinningsbara energin man tar upp kan generera, är det möjligt att och intressant att fortsätta utvinningen.

Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man säga att så länge kostnaderna för utvinningen är lägre än den utvinningsbara oljan genererar vid försäljningen på världsmarknaden, är det ekonomiskt intressant att borra efter oljan och pumpa upp den.

Låt oss ta en titt på ett av de senaste exemplen på ett såkallat oljefynd i jätteklassen. I Dagens Industri den 16:e Augusti står det att läsa att ”Statoil har hittat en gigantisk oljefyndighet i Nordsjön…det största sedan 80-talet och ett av de allra största någonsin på norskt vatten”.
DI artikel från 16 Aug 2011. Länk här  >>>

I artikeln nämns siffrorna 500-1200 miljoner utvinningsbara oljefat som anmärkningsvärda. För att förstå hur lite detta är ska man först ta i beaktande att endast under 2010 konsumerade världen cirka 87 miljoner fat olja/dag (se BP Statistical review of world energy, 2011) eller cirka 31,755 miljarder fat olja för hela 2010.

Även räknat på det mest optimistiska scenario med 1200 miljoner utvinningsbara fat olja kommer fältet vid maximal produktionskapacitet, troligtvis under 2016 (tar normalt cirka 5 år tills ett oljefält når maximal produktionskapacitet) endast producera 0.1-0.2 miljoner fat/dag eller sett till världens årliga produktion (2010 års produktionsnivå) endast stå för 0,11 %-0,22% av den dagliga produktionen i  2016! Vidare är det viktigt att förstå att det tar årtionden att tömma ett oljefält så olja som efterfrågas idag får vänta till imorgon i hopp om att nya fält ska upptäckas men det förändrar inte takten på vilken oljan kan utvinnas, oljeutvinning tar tid!


Exemplet från Nordsjön hör samman med ett vida större problem. Enligt James Schlesinger (föredetta chef för CIA, försvarsminister och USA:s första energiminister) och många fler som förstått och tar Peak oil på allvar, producerar för tillfället världen 3 fat olja för varje oljefat vi upptäcker. Det vill säga det finns ett enormt gap mellan vad vi producerar och sedermera konsumerar (vi konsumerar allt vi producerar och efterfrågar till om med mer än vi konsumerar varje år) och vad som upptäcks varje år. Upptäcktstakten följer inte produktionstakten, vilket logiskt sett endast kan leda till en sak: oljeproduktionen minskar relativt efterfrågan och oljekonsumtionen.

James Schlesinger påpekar att den konventionella oljeproduktionen inte har ökat sedan 2004 vilket tyder på att vi nått den maximala oljeproduktionen (för den konventionella råoljan) för världen och bara har att invänta en produktionsnedgång de närmaste åren. Samtidigt ökar efterfrågan på olja från framförallt Kina, Indien och Mellanöstern.

Hur ett oljefynd så obetydligt litet får sådan uppmärksamhet i media vilseleder journalisterna själva och därmed även politiker och forskare men framförallt allmänheten. De största oljeelefanterna (fälten) upptäcktes på 50 och 60-talet, med utvinningsbar olja i storleksordningen 10-75 miljarder utvinningsbara oljafat. I regel brukar oljeindustrin tala om 10 miljarder utvinningsbara oljefat som jättefynd men några sådana nya fält har inte upptäckts sedan 80-talet. I övrigt kvalificerar sig inte Statiols nya "jättefynd fynd" ens in bland de 5 största som gjorts i Norge.

Om det är något vi vill läsaren av detta inlägg ska ta till sig är det detta: nästa gång någon talar om ett jättefynd för olja:
  • Ställ fyndet i relation till vad världen konsumerar per dag och år.
  • Att det tar många år att tömma ett oljefält på den utvinningsbara oljan (alltså inte hur mycket som finns i marken/fältet-utan vad som faktiskt går att pumpa upp, vilket normalt är maximalt 25-40% av oljefyndet).
  • Att gapet mellan UPPTÄCKT och vad vi PRODUCERAR och EFTERFRÅGAR ständigt ökar, oavsett om det poppar upp ett litet (framställt som stort) oljefynd då och då.
  • Av betydelse är i vilken takt vi kan ta upp oljan och där sätter geologin och ekonomin gränser som vi ännu inte accepterat.
      
  


   


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...