2014-12-14

Söndagsmys: Hur värdesätter vi världens fröbank?

Vi har en världsbank och vi har centralbanker/riksbanker alla bundna av ett tankesätt och ramverk för en ekonomi med enformig styrning - för optimal spridning över hela klotet. Inte för att alla ekonomier ser likadana ut eller synkar bra med varandra. Inte heller för att en lokal ekonomi inom en nation alltid kan blomstra med samma uppbyggnad och verksamheter som grannekonomin bara några mil bort.

Nej, men för att vi ska kunna hålla drömmen om en global ekonomi levande med åtminstone delvis ömsesidigt beroende har vi sett till att tillväxtflaggan hissas varje dag. Detta trots att det går stick i stäv med naturens resursgränser.

Det visar sig dock allt mer att på en planet med ändliga resurser lönar det sig att använda beprövade tankar och metoder som är i balans med de lokala förutsättningarna -naturens resursbank.

Detta gäller allt ifrån energi- tillgång- och användning, tex hur mycket det blåser där du bor, hur många soltimmar du har, hur du kan lagra energi där du bor, hur lite/mycket energi du behöver för att täcka dina behov, till hur mycket du kan odla av din egen mat.

Om vi värdesätter överlevnad, livskvalitet och kapaciteten att klara olika typer kriser på samma sätt som naturen är uppbyggd att hantera olika väder och årstider blir en av de första rimliga slutsatserna av vi måste bygga en fröbank.

Problemet är nämligen att när man odlar i dag blir det oftast i form av gigantiska tomatodlingar eller vetefält där i princip samma grödor och sädesslag odlas år in och år ut. Något som vi knappast behöver påminna bloggens läsare om,  i praktiken sker helt tack vare tillgången till fossila bränslen i alla jordbruksmaskiner (tänk framställningen av flytande bränsle som diesel) och i bekämpningsmedel (tänk olja) och gödsel (naturgas).

Monokulturer som det kallas när man odlar en sak i taget på en begränsad yta har lett till att vi tömmer jorden på samma näringsämnen och inte låter jorden/marken hämta sig för återväxt som ofta tar år, ibland återtionden.

Enformigt odlande av grödor dammsuger inte bara jorden på vissa näringsämnen. Det leder dessutom till att fleråriga växter som har större motståndskraft för att hantera tuffa år med tex torka försvinner eller upphör att växa. Missväxt vissa år kan även hanteras bättre med flera olika, naturliga grödor då det nästan alltid finns någon gröda eller sädesslag som klarar sig.

Som vi rapporterat om tidigare har tex fleråriga-växter rötter som ofta letar sig många meter ner i marken för att ta upp näring och dela med sig näring till jorden och andra växter. Det är cocktailen av insekter, växter och jord osv som är magin och styrkan, inte enformigheten.

Trots att multinationella företag vill ta patent på allt från rissorter som odlats i Vietnam i tusentals år till livskraftiga grisar som trotsar bilden av de antibiotika -beroende -klengrisarna vi ser på jättefarmarna överallt, finns det ett växande nätverk av människor som skapar fröbanker och kunskap som har globalt ursprung och tro det eller ej många gånger global användning.

Söndagens tips blir därför att läsa artikeln "The largest seed exchange in the world" på resilience.org. Bland annat om hur Panagiotis Sainatoudis anordnade en mycket lovande fröbytarträff i Grekland, där delegationer och människor från minst 18 länder träffades för att utbyta fröer och kunskaper.    

Vi rekommenderar även teasern för dokumentären SEED ACT av den portugisiska filmaren Sara Baga:

   

Trevlig söndag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...