2015-03-04

Biodling och honung som du aldrig sett den tidigare

Cedar och Stuart Anderson, far och son och australienska biodlare sedan flera generationer tillbaka har skapat en ny typ av bikupa som skakar om hela biodlarvärlden just nu. Den så kallade Flow Hive-tekniken eller flödeskupan om man så vill.

Den 22 februari startade de en insamling för att kunna sprida sin nya kupa och den nya tekniken. Målet var att få ihop 70 000 dollar till den 5 april, just nu har de samlat in över 4 miljoner dollar!

Det är revolutionerande på många sätt och kan nog komma att locka många människor att vilja bli biodlare framöver, det är åtminstone förhoppningen.

Vad man gjort är att med en finurlig uppfinning möjliggöra för biodlaren att hämta honung (ja eller stjäla den egentligen) utan att behöva öppna upp kupan. Genom att konstruera speciella ramar som genom en vridande rörelse kan dela cellerna i vaxkakorna när de ska tömmas på honung, kan honungen faktiskt tappas upp direkt ur kupan. Det är svårt att förstå betydelsen av detta och hur det går till utan att se det så börja med att kika på videon nedan, den är helt klart något extra.



Cedar och Stuarts uppfinning innebär mindre stress för bina då kupan inte behöver öppnas upp när honungen ska hämtas och det underlättar även betydligt för biodlaren som kan få honungen upptappad direkt utan att först behöva släpa in tunga vaxkakor med honung som sedan dessutom måste slungas i en maskin som skakar sönder "locket" på kakorna så att honungen rinner ut.

Det är förstås inte så att denna uppfinning utraderar övrigt arbete som måste göras på en bigård med regelbundna kontroller av samhället för att motverka svärmning, sjukdomar och för att tex kunna göra avläggare när man vill öka antalet samhällen för en större skörd eller öka pollineringen i landskapet.

För den som är ny och helt obekant med hur biodling går till kommer dock sannolikt tanken att man bara kan tömma kupan på honung så mycket eller lite honung man önskar via en upptappnings- anordning vara lockande och kunna väcka intresse. Kanske många tänker "Om det är så enkelt vill jag också börja". Blir det följden av denna nya kupa är det förstås positivt för även om biodling kräver mer än bara nyfikenhet, att man i första hand har stor respekt för bina och inte tar deras honung för given så är det säkert många som kommer växa in i rollen som biodlare och fastna när det lär sig mer hur om fascinerande dessa varelser är. Lyckas denna uppfinning med att locka fler att våga ta steget in i binas värld har den trots allt gjort något bra.

Mer i detalj hur Flow Hive funkar kan ni se i följande video:



Här kommer förstås många peka på att biodling redan idag är en dyr hobby eller ett svårt företag att få lönsamhet i, om man nu bara tänker i ettor och nollor. För Flow Hive-kupan är sannerligen inte gratis. Den kostar utan frakt mellan 3000-5000 kronor vilket är ungefär det dubbla mot en komplett ny kupa i Sverige (lågnormal, 10 ramars).

Men det är inte en helt rättvis jämförelse, Flow Hive är till för att minska stressen för bina och frigör en hel del tid och resurser genom att slungmaskinen inte längre behövs (enskilt största investeringen för en biodlare). Att priset är högt är ju heller inte så konstigt då den precis har börjat tillverkas. Den kommer säkerligen sjunka i pris i takt med produktionen ökar och inte längre behöver ske på andra sida klotet från oss här i Sverige (!). Kopior kommer säkert börja tillverkas av andra och kanske kommer vi till och med se de som använder 3D-skrivare för att tillverka själva specialramarna med och utan tillåtelse.

Men det finns både billigare vägar och minst lika skonsamma biodlingsmetoder som just nu prövas på vår egen bakgård, nämligen med så kallad topplistekupan. Johan ska börja pröva en sådan på Gotland i sommar samtidigt som han fortsätter med sina två samhällen i Dalarna så mer om det framöver. Till dess rekommenderar vi starkt Patrick Sellmans blogg, tillika den person som ska förse Johan med en topplistekupa.

Snart är det vår så håll utkik efter humlor och bin!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.