2019-01-06

Det resilienta samhället: Vikten av ta till vara på lokala/regionala resurser & förmågor

Detta inlägg är signerat Johan. 

Let´s face it, människans nuvarande civilisation är inte en väloljad superorganism så som ett bisamhälle, där alla delar/invånare kämpar för varandra till vilket pris som helst för att det ska överleva som kollektiv/civilisation. 

Ett flitigt honungsbi mellanlandar på min hand

Men insikten om att vi lever i en alltmer globaliserad värld som inte fungerar pågrund av bristande samarbete med samma målbild gör samtidigt att fler och fler människor och företag ser ett växande behov och styrkan med att bidra till att bygga en självbärande lokal och regional ekonomi. Det är back to basics som gäller. Men hur ska det gå till? Är det ens möjligt i en global ekonomi som snurrar snabbare och snabbare och där nationsgränser tycks suddas ut, åtminstone för företag och resande människor som betraktar sig mer som världsmedborgare? 

I takt med att resursuttömningen av naturresurser på område efter område visar sig ohållbar och lokala och regionala ekosystem (och ja globalt kritiska ekosystem som Amazonas) hotas av kollaps väcks samtidigt frågor om hur välfärdssystem och ekonomiska modeller för oändlig ekonomisk tillväxt ska överleva. Dessa fossilkrävande system blir i dessa sammanhang snabbt uttdaterade och måste helt enkelt ersättas med något som ligger närmare den nya verkligheten vi nu ser början på. 

Det är mycket enkelt, idag produceras och transporteras i princip alla varor och tjänster med primärt fossil energi. Dessa möjliggör och upprätthåller ett sytem där människans fotavtryck på planeten närmar sig bristningsgränsen, vare sig det gäller klimatet eller ekosystem. Men även om vi tar bort konsekvenserna av ett förändrat klimat (pga primärt  människans exponentiella förbränning av fossil energi+avskogningen) och ekosystemkollaps med masstrotning av arter och växter från ekvationen, måste vi gå till en icke fossildriven ekonomi ändå. De lågt hängade fossilfrukterna i form av olja, kol och gas är sedan länge plockade ändå och måste på kort sikt ersättas med låg-energi genererande energi från sol, vind, vatten (våg och djuphavsbaserad), geoenergi och nya typer av energilager inklusive jättebatterilager. 

För att denna omställning ska funka krävs att vi använder energi på ett så effektivt och sparsamt sätt som möjligt. Då kan inte huvuddelen av världens dagliga handel av livsmedel och livsförnödenheter ske genom att varor skeppas kors och tvärs med fartyg, flyg eller ens tåg. Att spara energi görs bäst när den används så nära användarkällan som möjligt, vare sig det är fabrik-slutkonsument, transport-butik/slutkund eller uppvärmning/elprod-till hushåll/fastigheter.  

Vi har skrivit mycket om detta tidigare på bloggen många gånger sedan vi drog igång 2011 och det är även den röda tråden i vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet 
Några inlägg med inspiratation om vad som kan göras och redan görs för att stärka den lokala och regionala ekonomin samt på transportsidan för minskat fossilberoende, finner ni nedan:

    Vi påminns dock åter om den lokala och regionala ekonomins kraft i en mycket läsvärd artikel av Daniel Christan Wahl som återpublicerades på resilience.org i  fredags.

    Två inledande stycken från artikeln "Re-Regionalization: Bioregional Development as a Regenerative Pathway" sammanfattar det hela väl: 
    "För att återskapa det lokala effektivt behöver vi kartlägga den produktiva potentialen från våra regioner och samhällen, inklusive resurser, material, avfall, energiflöden och identifiera gemensamma mönster och möjligheter för att återskapa lokal produktion och konsumtion. Hur är vi beroende av importer och vilka resurser finns överskott av  regionalt?  
    Förutom att kartlägga data över biodiversitet, hydrologi, geologi, klimat och regionens ekologi. För att identifiera material och energiresurser som kan användas hållbart och återgenereras lokalt och regionalt, måste samhällen även klargöra vilka förmågor, kunskaper, teknik, infrastruktur och finansiering som krävs för att sätta dessa resurser i verket. För att skapa och upprätthålla en hög nivå av kunskap och förmågor inom regionen krävs investeringar i utbildning och innovation på både kort och medellång sikt. 
    Att skifta lokala- och regionala ekonomier i riktning mot ökad lokal prouktion för lokal konsumtion kommer endast uppnås i en komplex intergrationsprocess med många intressenter där människor delar ett systemperspektiv för att genom samarbete skapa ett regionalt överflöd. En sådan omställning kräver kunnande, envishet och tålamod men bär med sig löften om en livlig regional ekonomi med mångfald, resilienta och blomstrande samhällen där den regionala biokulturella diversiteten skyddas och återskapas".      
    Jag har länge funderat över vilken oerhörd potential som vilar hos de invidiver vars kunskaper inte synliggörs och därför sällan når sin fulla potential som en värdefull del av ett starkt lokalsamhälle där alla delar är oumbärliga kugghjul i ett ständigt arbetande maskineri. Människor som av olika skäl inte längre passar in på arbetsmarknaden eller orkar arbeta heltid eller pensionärer med ett långt liv av erfareneheter som kanske inte matchar den typiska kontors- och programerings tjänstemannens kvalifikationer men ofta vet mer om odling, resurshantering och beredskap än de flesta kan stava till. 

    Problemet är att kunskaper ofta behandlas i isolering i vårt samhälle där vi utbildar experter inom smala områden som kan vara världsbäst på just detta i ett litet labb eller på just sitt programeringsspråk men fråga dem om hur de gör om strömmen går, hur man snabbt får igång en brasa utan tidningspapper och med endast en tändsticka så ser de ut som ett litet barn ertappad med ena handen i kakburken. För att inte tala om att hela världen snurrar framåt för att vi uttömmar naturens resurser i en växande takt men vars fakturor för länge sedan förfallit och nu måste börja betalas tillbaka. 

    Missförstå mig inte nu, specialkunskaper måste vi ha och nischer är ounvikliga men om det sätts i system och vi inte hela tiden genom utbildning och ständiga samtal påminner varandra om hur saker och ting hänger ihop, med ett helhetstänkande kring energi, den primära ekonomin naturen och den sekundära ekonomin som människan bygger vidare på. Ja, då är det bara att öppna antroprologen och historikern Joseph Tainters klassiker "The Collapse of Complex societies" för att se ungefär hur det kommer att gå. 
    En successiv utveckling mot systemkollaps där ökad komplexitet läggs på lager för lager i form av högteknologi men där marginalvinsten hela tiden sjunker för varje steg som tas.  

    Skillnaden mot kollapsen av romariket, majariket eller egyptens högkultur är att vi skapat en global högteknologisk civilisation som fått människor att tro att vi är smartare individer och är mindre sårbara för en systemkollaps idag än då. Vi glömmer att även om teknik kan vara fantastisk, det är jag den första att understyrka, kan den också förblinda oss och göra oss bra korkade. En ingenjör tex som inte kan något om historia är lika blind som en struts som sticker huvudet i sanden och en historiker som inte begriper något om teknik lever i en bubbla lika tunn som ett äggskal. Och en systemtänkande biolog eller odlingsexpert kommer snurras upp på läktaren av byråkrati och regelverk innan personen förstått vad som hänt om den inte lyfter blicken från sitt eget kunskapsområde och samarbetar med andra för att få nya insikter.     

    Vi behöver skapa en kunskapsmiljö likt den i Florens i början av 1400-talet där det inte var en slump att Leonardo Da Vinci formade sina kunskaper som förvisso sedan förfinades och utvecklades av ett kunskapstörstande intellekt av sällan skådat slag. I Florens möttes olika hanterkare, konstnärer, författare och ingenjörer dagligen och utbytte idéer på ett sätt vi endast ser på ett fåtal företagskluster idag men då oftast ändå inom en viss nisch, oftast teknik-startups. 

    Det går att bli minst sagt bitter över allt som går åt fel håll men det finns även många ljuspunkter och möjligheter att vända utvecklingen för den som orkar anstränga sig lite och vara öppen för en formbar förändring vi alla kan påverka. 

    I artikeln av Daniel Christan Wahl pekas tex på att den Londonbaserade gruppen Bioregional Development Group i snart 20 år arbetat med att skapa lokalproduktion av varor för att minimera sitt fotavtryck och samtidigt skapa arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Tex har man utvecklat produktionen av hampa och linproduktionen i områden kring London för att kunna ersätta importen av energiintensiv och miljöskadlig bomullsproduktion och import av cellulosa. 

    Det är helt centralt att återskapa en i grunden självbärande lokal ekonomi som samverkar med trådar av kunskap och handel med en större regional, nationell och global ekonomi som kan tillhandahålla det som inte produceras lokalt men ändå efterfrågas. För att detta ska vara möjligt krävs att vi åter inser vilken fantastisk dynamik som står att finna i en lokal ekonomi där en mångfald av kompetenser möter varandra för att hitta nya innovativa lösningar. Då är nästan ingenting omöjligt av den enkla anledningen att utanförboxen-tänk blir norm och uppmuntras. Tiden är mogen för att denna omställning ska kunna ske på bred front.   


    Människan har mycket att lära av bina om samarbete 

    7 kommentarer:

    1. Varför kollaps av en civilisation? Det är för dåligt utrett. Romarriket gick under för att xxx. Frågan har för många svar. Kan också vara så att flera svar har delvis rätt. Men för att vår nuvarande globala civilisation ska gå under krävs vad? Ja svaret är oändligt med orsaker fast en eller ett fåtal inträffar. För en del har vår civilisation redan gått under när vi nu inte ens kan ta in räddade båtflyktingar till hamnar i medelhavet. Vad är en civilisations undergång? Finns förmodligen en del av vetenskapen etablerade kriterier bara vagt anade av mig.

      Men att Sveriges krisberedskap är för låg verkar allt fler inse. Och det går att göra mycket åt själv. Lokalsamhället blir starkare om vi lite oftare gynnar det.

      En anekdot. Lantstället blev utan el när en storm nyligen drog förbi. Var ute och hörde lite om de bofastas problem att vara utan el i några dagar. Toan verkade vara ett stort upplevt problem. Ska nu försöka driva igenom en lösning för vattenföreningen för den lilla byn. Vi har alltså en egen vattenförening där vattnet snabbt sinar om elen från Vattenfall försvinner. Vattenfall har varit lite dåliga på att fälla träd i tid. Brist på el brukar inträffa flera gånger per år. Mitt lösningsförslag är en liten tillbyggnad till huset med brunnen för att ha en egen elgenerator med fossilt bränsle. Detta leder till mycket mindre förbränt fossilt eftersom färre av de ca 100 fastigheterna behöver använda sina bilar för toabesök, att hämta vatten eller exportera disk och tvätt.

      Alla kan elda i byn men flera gjorde slut på sitt vedförråd och alla fotogenkaminer i 08 är slutsålda. Flera av de drabbade tar lärdom.

      Tänker inte nu skaffa egen elgenerator för frys och kyl eftersom långa avbrott ännu är sällsynta.

      Hemma i villan blev det bara mer oordning i trädgården och någon sönderblåst presenning. Inget elavbrott pga bättre lokal nätägare.

      Ett nytt civilförsvar borde i artikelns anda ta rätt på lokal kunskap hos även pensionärer samt i samband med detta informera lite mer om hur man klarar sig utan el, telefon och den vanlig värmen mm.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      SvaraRadera
      Svar
      1. Jag tror lokalsamhället blir starkare den dagen vi slutar missgynna det.

        Jag gissar att förr hade varje hushåll egen brunn kring ditt lantställe?
        Till och med egna utedass?

        Du kan väl höra dig för varför de inte har det längre.
        Antagligen har kommunen tvingat de bofasta att ansluta sig till kommunalt VA.

        Radera
      2. @Nanotec. Jag menar inte att vi står inför omedelbart förestående kollaps av vår civilisatiion, tvärtom är det mycket som går i rätt riktning men det finns dock tydliga paralleller med tidigare civilsationskollapser vad det gäller lager av komplexitet för att lösa att ett problem som i grunden handlar om ökad resursuttömning av ändliga resurser. Men självklart handlar det om mer än så för såväl romariket som mayaindianerna mfl. Poängen är att vi idag tenderar jaga tekniska lösningar utan att se hur det tex kan bli föremål för Jevons Paradox, dvs att vi gör resurser och energi billigare och tillgängligare för fler och därmed ökar det totala uttaget av resurser när avsikten från början vara minska uttaget. Små uttag av fler kan ge större effekt än några få enorma.

        Många kloka förslag hemmavid du kommer med som vanligt. Finns mkt vi kan göra i det lilla och det stora. Är försiktigt hoppfull om att vi fixar omställningen men som du är inne på ser vi (och kommer som jag ser det, se många fler) lokala och nationella kollapser, om vi kallar dem civilsationer eller ekonomier är en ju en definitionsfråga men jag lutar rimligen åt det senare.

        Får återkomma med lite mer djupdykningar i Tainters bok angående vad som är en "civilisations undergång", minns att det finns många ingående exempel och Tainter är mkt respekterad inom området med tydliga vetenskapliga referenser. Minns dem ej i detalj just nu tyvärr och mekar på studion just nu... :)

        Mvh
        Johan

        Radera
      3. @ Anders vi som delar på vattenföreningen har hus som byggts från 1965 och senare. Inga egna brunnar vad jag vet.

        Villan här som vi mest bor i är ursprungligen från 1914 och jag rev utedasset för många år sedan. Har också en brunn för vattning numera och teoretisk reserv.

        Finns ett privat aktiebolag som äger reningsverket som servar fler än vad just vår vattenförening sköter. Alla betalar samma dyra avgift vilket vi som bara bor där ibland tycker är orättvist. Vattnet är mycket billigare.

        @ Johan när du skriver ekonomier och lokala samt nationella kollapser känns det obehagligt nära. En snabb omställning till betydligt bättre batterier i fordon leder till kollaps för mycket av det fossila komplexet. Många är beroende av dagens fossila verksamhet och det kan ge snabb arbetslöshet där medan samtidigt det nya blomstrar men med färre anställda.

        Roms undergång var bara västra delen och jag tror en viktig del var att silvergruvorna i Spanien sinade. Roms soldater avlönades med silvermynt och när de inte fick betalt så ...

        Vänliga hälsningar

        Nanotec

        Radera
      4. Okej huset är mer i ett litet samhälle än på en landsbyggd med andra ord?

        Självklart kommer ett färre antal människor bygga bilar i framtiden.
        Men det är svårt att säga hur många.
        Blir bilarna billigare i drift kommer fler att ha råd att ha en bil.
        Men i väst kommer det sannolikt bli många som får se sig efter ett annat jobb.

        På tal om Roms undergång vill jag tipsa om en läsvärd artikel
        https://www.mises.se/2017/01/25/trajanus-guld-inflation-riksbanken/

        Inom ekonomin kallas den oftast för dutch disease.

        https://en.m.wikipedia.org/wiki/Dutch_disease

        Det behöver inte vara en plötslig mineralfyndighet eller någon annan fysisk resurs som gör att fenomenet uppstår.
        Det räcker med att öppna kreditkranarna på ett oansvarigt sätt.

        Radera
      5. Värmdö har många nya små samhällen som kommit under senaste 100 åren. Mängden hästar är också större än för 100 år sedan. Närheten till city i Stockholm med bilismen är orsaken. Pendlingen är betydande.

        Antalet bilbyggare kommer minska kraftigt med elbilar och när de självkörande kommer behövs färre bilar. Ja bilar ökar i antal tills kraftig global ekonomisk avmattning eller de självkörande nått som en gissning 5%. Nu är det inte bara bilbyggare som minskar med elbilar utan hela kringservicen för det fossila komplexet.

        2026 avser det svenska Elise att ha sitt elplan i reguljär drift med 40 mils räckvidd. Om jag minns rätt ska de ha upp den första prototypen nästa år. Mitt tips är att Bromma blir kvar för elflyg är tysta. Andra projekt utanför Sverige tar fram helikoptrar så flygandet går nog mot en kraftig ökning på kortare avstånd vilket också påverkar bilbehovet.

        Kreditkranarna i Sverige när det gäller dyrare bostäder är för öppna fortfarande. Jag tror bästa åtgärden är att minska lånesubventionen.

        Vänliga hälsningar

        Nanotec

        Radera
    2. Intressanta citat frän Wahl.

      Tyvärr behöver vi nog någon typ av artificiell intelligens för att få ihop det på det sättet som han vill.

      Annars tror jag en före detta riksdagsman och finansminister sammanfattade det bättre:
      "Det fordras blott en hastig blick på allt vad vi behöva, allt vad vi varje dag, varje stund begagna, på alla de ansträngningar, alla de omflyttningar som härtill varit nödvändiga, för att övertyga oss om att miljoner människor varit verksamma och arbetat för att bereda oss dessa förmåner. Och tanken nästan svindlar, då den söker genomlöpa alla dessa oräkneliga kombinationer som därvid uppkommit. Och likväl har allt detta skett, utan våld, utan förtryck, utan att någon lidit orätt. Men hur skulle väl något sådant ha varit möjligt, om ej en stor, mäktig och sann grundsats varit den verkande kraften, den ledande tanken som ordnat det hela?! Och denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke som allena förmått frambringa allt detta, den heter: frihet – frihet i avtal – frihet i handling."

      SvaraRadera

    Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.