Klimatförhandlingarna i Paris går mot sitt slut. Huruvida det blir ett bindande globalt avtal som verkligen biter återstår att se. Oavsett vad respektive förhandlare och delegation kommer överens om ska avtalen ratificeras i respektive lands parlament (ja eller kungahus). Detta talar för lägre nationella mål som kan realiseras än de som anges i Paris klimatavtal.
Men istället för att lämna allt hopp åt politiker kan vi börja med oss själva. Vi måste förändra våra vanor och det är fullt möjligt när det finns prismekanismer/incitament för detta och medvetenhet om hur våra konsumtionsval kan påverka vår hälsa och framtida generationers möjlighet till ett drägligt klimat. Att klimatet håller på att förändras är det inget tvivel om. Det är heller ingen tvekan om att den fossila resurs som vi huvudsak förlitat oss på för ekonomisk tillväxt de senaste 100 åren -oljan- är ändlig och att den konventionella oljeproduktionen sedan 2005 befinner sig på en platå. Att den totala oljeproduktionen, konventionell plus okonventionell, kommer börja minska, är därför bara en tidsfråga.
Mer om detta och oljans roll i Sveriges ekonomi och världsekonomin kan ni läsa ingående i vår bok Olja för Blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet. I boken tittar vi även på varför oljetoppen inte behöver vara någon räddning för klimatet och dess inverkan på säkerhetspolitiken nu och framöver. Krisberedskapen i Sverige är även ett centralt tema i boken. Med andra ord en perfekt julklapp!
Enligt en analys av en av världens ledande geologer, David Hughes, når USA sin produktionstopp för konventionell plus okonventionell olja, dvs all oljeproduktion- senast 2019. Samma rapport, den mest omfattande i sitt slag som analyserat USA:s skiffergas- och skifferoljeprodukion visar att USA sannolikt når sin topp för skiffergasen 2016 (vi tror dock att detta flyttas fram något år på grund av rådande stiltje med det låga oljepriset men det rör sig om år inte årtionden).
För kolet ser det inte mycket ljusare ut. Enligt forskarna vid Globala Energisystem vid Uppsala Universitet, beräknas världens globala kolproduktion nå sin högsta nivå senast 2030. Men redan 2020 beräknar samma forskargrupp att Kina -världens idag största kolproducent som producerar cirka 50 % av världens kol och dessutom konsumerar 50 % världens kol- ska börja minska sin kolproduktion.
Slutsatsen blir att vi snarast möjligt bör ställa om våra energisystem, vår konsumtion och vår produktion för att kunna klara oss utan de fossila bränslen vi idag är närmast helt beroende av. Detta tar tid men är inte omöjligt om vi börjar nu. Även inom länder som USA och i stora delar av Kina finns det samhällen och många människor som går före vilket har stor betydelse lokalt även om de inte märks nationellt och globalt i samma utsträckning. Allas bidrag, stora som små spelar roll!
En mycket bra sammanfattning av läget när det gäller två av vår tids största utmaningar, de fossila resurstopparna och klimatförändringarna, framfördes under en kort men pedagogisk presentation i Paris förra veckan.
Detta skedde inte under klimatmötets officiella flagg utan anordnades av Sorbonne Universitet i Paris. För presentation stod entreprenören och ingenjören Elon Musk som vi skrivit mycket om tidigare.
Kika gärna på presentationen och tipsa andra om den, kanske kan tex en och en annan affärsman eller affärskvinna som befunnit sig i den fossila energidvalan vakna och bidra till något hållbart.
Olja för blåbär
2015-12-10
2015-12-09
Aktiva PRT/Podcar-system- SunCheun & 2getthere
Från Podcar City 9 konferensen i Kalifornien följer nedan de sista två presentationerna som framförallt berör aktiva/färdigbyggda Personal Rapid Transit- system eller Podars som de även kallas. Under de tre dagar i början av november som konferensen pågick i Silicon Valley var Johan på plats för att lära sig mer om dessa energieffektiva och hållbara transportmedel.
För första presentationen nedan står Ingmar Andresasson, professor emeritus och tidigare chef vid centrum för trafikforskning på KTH. Ingmar är en levande legend inom PRT-forskningen och utvecklingen globalt med bland annat 25 års forskning inom strategi och designutveckling av PRT-system och en av drivkrafterna bakom Podcar City -konferenserna.
Under denna presentation fick Ingmar uppdraget att presentera sydkoreanska-ägda Vectus -PRT-system i SunCheun i Sydkorea. Detta PRT-system utvecklades tack vare den anläggning som först byggdes och testkördes i Uppsala av i huvudsak svenska ingenjörer. Vectus valde Uppsala då det passade bra för de väderförhållande med kyla och blåst som den skulle anpassas för i Sydkorea och även kunnandet för att bygga banan fanns i universitetsstaden.
Vectus PRT-system i SunCheun, Sydkorea
Trots att Uppsala kommun visat intresse för att bygga en PRT-bana baserat på Vectus teknik som på ett mycket effektivt och praktiskt sätt skulle koppla samman stadens centrum med Akademiska Sjukhusets utsprida faciliteter för stadens invånare, valde man till slut att "utreda" andra traditionella transporter som spårvagnar .
Hade Uppsala satsat på ett PRT-system för ungefär samma pengar som Uppsalas påkostade konserthus hade staden kanske fått ett hållbart transportsystem som skulle hålla i minst 40 år, vilket erfarenheter från PRT-systemet i Morgantown i USA visar. PRT-systemet skulle dessutom vara billigare att bygga, ha lägre underhållskostnader och vara både säkrare för passageraren samt driftsäkrare...
Uppsala hade även fått en hållbarhetsstämpel (åtminstone inom stadens centrum) som kunde inspirera andra svenska och europeiska städer. Vi får hoppas någon annan svensk stad eller kommun kan "våga" investera i ett PRT-system.
I presentation två nedan får vi se hur holländska PRT-företaget 2getthere arbetar runt om i världen på kontraktsuppdrag för att bygga och designa PRT-system och även GRT-system (Group Rapid Transit) i bland annat Abu Dhabi, Holland och Taiwan.
För presentationen stod Robbert Lohmann som är en av grundarna av 2getthere och företagets Chief Operations Officer (COO). I drygt 15 år har Lohmann arbetat med utveckling av autonoma persontransporter inom bland annat hamnindustrin och för nöjesparker.
Uppladdade presentationer från Podcar City 9 -konferensen och besöket till Spartan Superway Designcenter finner ni på vår youtube-kanal och i tidigare inlägg. Där finner ni även andra energirelaterade videos samt inslag från Johans biodling mm.
Johan filmade nästan alla presentationer vid Podcar City 9 konferensen och över hälften är ännu oredigerade men vi arbetar på att göra dem tillgängliga snarast möjligt.
För mer om Podcars/PRT se gärna Podcarcitys site där även alla slides och info om talarna finns i sin helhet.
Podcar City 9: Ingmar Andreasson presenterar Vectus PRT-system i Sydkorea
Podcar City 9: Robert Lohmann presenterar 2gettheres PRT-system i Holland mm
För första presentationen nedan står Ingmar Andresasson, professor emeritus och tidigare chef vid centrum för trafikforskning på KTH. Ingmar är en levande legend inom PRT-forskningen och utvecklingen globalt med bland annat 25 års forskning inom strategi och designutveckling av PRT-system och en av drivkrafterna bakom Podcar City -konferenserna.
Under denna presentation fick Ingmar uppdraget att presentera sydkoreanska-ägda Vectus -PRT-system i SunCheun i Sydkorea. Detta PRT-system utvecklades tack vare den anläggning som först byggdes och testkördes i Uppsala av i huvudsak svenska ingenjörer. Vectus valde Uppsala då det passade bra för de väderförhållande med kyla och blåst som den skulle anpassas för i Sydkorea och även kunnandet för att bygga banan fanns i universitetsstaden.
Vectus PRT-system i SunCheun, Sydkorea
Trots att Uppsala kommun visat intresse för att bygga en PRT-bana baserat på Vectus teknik som på ett mycket effektivt och praktiskt sätt skulle koppla samman stadens centrum med Akademiska Sjukhusets utsprida faciliteter för stadens invånare, valde man till slut att "utreda" andra traditionella transporter som spårvagnar .
Hade Uppsala satsat på ett PRT-system för ungefär samma pengar som Uppsalas påkostade konserthus hade staden kanske fått ett hållbart transportsystem som skulle hålla i minst 40 år, vilket erfarenheter från PRT-systemet i Morgantown i USA visar. PRT-systemet skulle dessutom vara billigare att bygga, ha lägre underhållskostnader och vara både säkrare för passageraren samt driftsäkrare...
Uppsala hade även fått en hållbarhetsstämpel (åtminstone inom stadens centrum) som kunde inspirera andra svenska och europeiska städer. Vi får hoppas någon annan svensk stad eller kommun kan "våga" investera i ett PRT-system.
I presentation två nedan får vi se hur holländska PRT-företaget 2getthere arbetar runt om i världen på kontraktsuppdrag för att bygga och designa PRT-system och även GRT-system (Group Rapid Transit) i bland annat Abu Dhabi, Holland och Taiwan.
För presentationen stod Robbert Lohmann som är en av grundarna av 2getthere och företagets Chief Operations Officer (COO). I drygt 15 år har Lohmann arbetat med utveckling av autonoma persontransporter inom bland annat hamnindustrin och för nöjesparker.
Uppladdade presentationer från Podcar City 9 -konferensen och besöket till Spartan Superway Designcenter finner ni på vår youtube-kanal och i tidigare inlägg. Där finner ni även andra energirelaterade videos samt inslag från Johans biodling mm.
Johan filmade nästan alla presentationer vid Podcar City 9 konferensen och över hälften är ännu oredigerade men vi arbetar på att göra dem tillgängliga snarast möjligt.
För mer om Podcars/PRT se gärna Podcarcitys site där även alla slides och info om talarna finns i sin helhet.
Podcar City 9: Robert Lohmann presenterar 2gettheres PRT-system i Holland mm
2015-12-07
Här är det nya toalettsystemet - ett möte med Carl Lindström
Nyligen fick Johan möjlighet att göra en intervju med Carl Lindström, uppfinnaren bakom vad som kan bli ett revolutionerande toalett- och komposteringssystem. CompostEra som det svenska företaget heter, har sitt ursprung i det toalettsystem Carl Lindströms far utvecklade redan på 1930-40-talet och som som nu uppdaterats och förbättrats på en rad olika sätt.
En del känner säkert igen Carl Lindström som skribent från tidningen OM, där han beskrev CompostEra-systemet ingående men även mycket annat. Johan var redaktör för tidningen OM och alla artiklar och nummer finns för gratis läsning här.
Häng med för att att lära er mer om framtidens toalettsystem CompostEra och personen bakom!
Detta är ej reklam utan något vi tycker är intressant som ett hållbart komplement till WC och därför är värt att uppmärksamma. Sveriges avloppssystem är hårt belastade och detta system kan lätta på det trycket och samtidigt skapa ökad beredskap/självförsörjning hos hushåll och företag.
En del känner säkert igen Carl Lindström som skribent från tidningen OM, där han beskrev CompostEra-systemet ingående men även mycket annat. Johan var redaktör för tidningen OM och alla artiklar och nummer finns för gratis läsning här.
Häng med för att att lära er mer om framtidens toalettsystem CompostEra och personen bakom!
Detta är ej reklam utan något vi tycker är intressant som ett hållbart komplement till WC och därför är värt att uppmärksamma. Sveriges avloppssystem är hårt belastade och detta system kan lätta på det trycket och samtidigt skapa ökad beredskap/självförsörjning hos hushåll och företag.
2015-12-05
Cyklar VS bilar
På Svt-play kan man sedan ett par veckor se svenska filmaren Fredrik Gerttens omtalade dokumentär Bikes VS Cars. Vi har nu sett dokumentären och blev imponerade minst sagt, så fram med popcornen och sätt er ner eller stå för den som nu föredrar det eller varför inte trampa i takt på träningsCYKELN!
Dokumentären ska helt enkelt ses och tipsa gärna andra, den finns på Svt-play för allmän beskådan (i Sverige åtminstone) ända till den 13 maj 2016.
Trevlig lördag!
Dokumentären ska helt enkelt ses och tipsa gärna andra, den finns på Svt-play för allmän beskådan (i Sverige åtminstone) ända till den 13 maj 2016.
Trevlig lördag!
Bikes VS Cars av Fredrik Gertten
2015-12-04
Framgångssagan i Morgantown väcks till liv
Här kommer en sen men icke desto mindre fredagsmyssaga. Alla framgångssagor blir som bekant inte kända eller får den uppmärksamhet de förtjänar men med tiden brukar de kunna väckas till liv. Framgångssagan i Morgantown är ett sådant exempel, hoppas vi. "Morgantown vadå?", undrar säkert många.
Well...På slutet av 1960-talet arbetade ett gäng forskare vid West Virginia University i Morgantown i West Virginia i USA, på något som kallades Personal Rapid Transit. Ett helautomatiskt transportsystem för passagerare inom städer.
Enligt The Advanced Transit Association (ATRA) innebär detta ett transportsystem som tar dig från din avresepunkt till din slutdestination. Dvs helt utan byten likt en transit-taxi eller expressbuss men dessutom utan förare och längs en särskild avsedd ledningsbana endast avsedd för PRT-fordon.
Tidigare beräkningar visade att PRT-systemet skulle vara mycket billigare att bygga och installera än något annat masstransitsystem. Så småningom fick West Virginia University ekonomiskt stöd för att inleda en jämförande studie av tre olika PRT-system. Detta skulle så småningom, tillsammans med politisk uppbackning vinna gilla hos såväl amerikanska transportmyndigheten, United States Department of Transportation som hos President Nixons.
Värt att nämna här är att för konstruktionen av poden/fordonet stod inga mindre än Boeing Vertol senare Boeing Helikopter och idag Boeing Rotorcraft (ja samma boeingavdelning som byggde svenska Försvarsmaktens (och ibland räddningstjänstens) idag så saknade Helikopter 4/CH-46).
1978 stod PRT-systemet helt klart men var i drift redan 1975. Sedan dess har det tagit människor mellan 5 stationer längs en 14 km lång bana upp och nerför Morgantowns minst sagt kuperade terräng. Kostnaden för PRT-systemet i Morgantown är totalt 125 miljoner dollar mätt i 1970 års dollarvärde.
PRT-systemet i Morgantown används idag av 16 000 resenärer dagligen, i huvudsak studenter men även en hel del boende i Morgantown som vill ta sig från innerstaden ut mot Campusområden. 71 fordon/pods som kan ta upp till 20 passagerare tar resenärerna runt två uppvärmda parallella banor vardera 7,2 km långa.
Några fördelar hittills...
Morgantown ligger söder om Pittsburgh och har en population på cirka 50 000 med tre Universitets - Campus utspridda med som längst med 5 km mellanrum. Staden ligger i ett bergsområde där det bland annat är tuffa vintrar som gör framkomligheten för transporter svåra. Systemet byggdes därför i första hand för att studenter som skulle kunna ta sig enkelt mellan Campus-områdena.
Av populationen i Morgantown utgörs 68 % av studenter och personal kopplade till West Virginia University. Universitet är därmed den viktigaste arbetsplatsen och knutpunkten i staden.
Nu ska systemet uppdateras och om det kan ni få veta mer i videon ni finner i slutet av inlägget.
Ser man tillbaka på hur länge PRT-systemet varit igång i Morgantown, hur effektivt och driftsäkert det varit och hur populärt det blivit är det minst sagt märkligt att det inte kopierats i tusentals städer i och utanför USA. Att det byggdes av några av USA:s ledande ingenjörer borde inte göra förtroendet och stoltheten över detta projekt mindre robust.
Men skälet är väl lika enkelt som det är knasigt. För precis som de flesta inte känner till PRT-systemens i de flesta fall överlägsenhet i driftsäkerhet, kostnad och komfort ligger svaret helt enkelt i att för få ännu känner till det. I amerikansk media har det tex skrivits väldigt lite om Morgantowns PRT-system. Varför skulle det då skrivas om och spridas världen över som en framgångssaga att kopiera?
Skulle man sammanfatta Podcar City 9 konferensen Johan deltog i under sin resa till Kalifornien, var det just att det rådde enighet bland ingenjörer och ekonomer på plats om att systemet på tekniska och ekonomiska grunder sannerligen är värt att satsa på. Men att det krävs utbredd kunskap om hur PRT-system fungerar bland allmänheten, företagare och politiker för att de ska slå rot.
Det vi inte känner till eller det som i det här fallet -verkar nytt, blundar vi för och föredrar då oftast "beprövad teknik" som vi tror är bättre. Men som vi skrev igår och som troligen även Kalifornien kommer få erfara, får höghastighetsbanor/megaprojekt största mediautrymme när de ska säljas in och när spaden redan är i backen är det sällan något projekt som avbryts, oavsett vad det kostar och har för samhällsnytta.
Men ju fler som sprider kunskapen om PRT-system desto närmare "sexy-status" kan vi komma och då går det inte längre att ignorera dess fördelar.
Kika gärna på Shannon Sandrews McDonalds sammanfattning av Morgantowns PRT-system nedan och se några av de tidigare presentationerna vi laddat upp från Podcar City 9-konferensen. Många fler spännande är på gång men de får vänta till nästa vecka.
Närmast blir det redigering av en nyligen gjord intervju med en svensk uppfinnare som utvecklat ett annat mycket spännande system för transport av något annat...Men som lär intressera många villaägare och fastighetsägare i det här landet som vill investera inför framtiden på flera sätt än ett...
Well...På slutet av 1960-talet arbetade ett gäng forskare vid West Virginia University i Morgantown i West Virginia i USA, på något som kallades Personal Rapid Transit. Ett helautomatiskt transportsystem för passagerare inom städer.
Enligt The Advanced Transit Association (ATRA) innebär detta ett transportsystem som tar dig från din avresepunkt till din slutdestination. Dvs helt utan byten likt en transit-taxi eller expressbuss men dessutom utan förare och längs en särskild avsedd ledningsbana endast avsedd för PRT-fordon.
Värt att nämna här är att för konstruktionen av poden/fordonet stod inga mindre än Boeing Vertol senare Boeing Helikopter och idag Boeing Rotorcraft (ja samma boeingavdelning som byggde svenska Försvarsmaktens (och ibland räddningstjänstens) idag så saknade Helikopter 4/CH-46).
1978 stod PRT-systemet helt klart men var i drift redan 1975. Sedan dess har det tagit människor mellan 5 stationer längs en 14 km lång bana upp och nerför Morgantowns minst sagt kuperade terräng. Kostnaden för PRT-systemet i Morgantown är totalt 125 miljoner dollar mätt i 1970 års dollarvärde.
PRT-systemet i Morgantown används idag av 16 000 resenärer dagligen, i huvudsak studenter men även en hel del boende i Morgantown som vill ta sig från innerstaden ut mot Campusområden. 71 fordon/pods som kan ta upp till 20 passagerare tar resenärerna runt två uppvärmda parallella banor vardera 7,2 km långa.
Några fördelar hittills...
- Det har aldrig skett några olyckor!
- Driftsäkerheten har fram till nyligen legat på 99 % och ligger nu på "bara" 90 % (som ska förbättras med modernisering och investeringar i underhåll av hela systemet)
- Helt datoriserat system sedan start på 1970-talet
Morgantown ligger söder om Pittsburgh och har en population på cirka 50 000 med tre Universitets - Campus utspridda med som längst med 5 km mellanrum. Staden ligger i ett bergsområde där det bland annat är tuffa vintrar som gör framkomligheten för transporter svåra. Systemet byggdes därför i första hand för att studenter som skulle kunna ta sig enkelt mellan Campus-områdena.
Av populationen i Morgantown utgörs 68 % av studenter och personal kopplade till West Virginia University. Universitet är därmed den viktigaste arbetsplatsen och knutpunkten i staden.
Nu ska systemet uppdateras och om det kan ni få veta mer i videon ni finner i slutet av inlägget.
Ser man tillbaka på hur länge PRT-systemet varit igång i Morgantown, hur effektivt och driftsäkert det varit och hur populärt det blivit är det minst sagt märkligt att det inte kopierats i tusentals städer i och utanför USA. Att det byggdes av några av USA:s ledande ingenjörer borde inte göra förtroendet och stoltheten över detta projekt mindre robust.
Men skälet är väl lika enkelt som det är knasigt. För precis som de flesta inte känner till PRT-systemens i de flesta fall överlägsenhet i driftsäkerhet, kostnad och komfort ligger svaret helt enkelt i att för få ännu känner till det. I amerikansk media har det tex skrivits väldigt lite om Morgantowns PRT-system. Varför skulle det då skrivas om och spridas världen över som en framgångssaga att kopiera?
Skulle man sammanfatta Podcar City 9 konferensen Johan deltog i under sin resa till Kalifornien, var det just att det rådde enighet bland ingenjörer och ekonomer på plats om att systemet på tekniska och ekonomiska grunder sannerligen är värt att satsa på. Men att det krävs utbredd kunskap om hur PRT-system fungerar bland allmänheten, företagare och politiker för att de ska slå rot.
Det vi inte känner till eller det som i det här fallet -verkar nytt, blundar vi för och föredrar då oftast "beprövad teknik" som vi tror är bättre. Men som vi skrev igår och som troligen även Kalifornien kommer få erfara, får höghastighetsbanor/megaprojekt största mediautrymme när de ska säljas in och när spaden redan är i backen är det sällan något projekt som avbryts, oavsett vad det kostar och har för samhällsnytta.
Men ju fler som sprider kunskapen om PRT-system desto närmare "sexy-status" kan vi komma och då går det inte längre att ignorera dess fördelar.
Kika gärna på Shannon Sandrews McDonalds sammanfattning av Morgantowns PRT-system nedan och se några av de tidigare presentationerna vi laddat upp från Podcar City 9-konferensen. Många fler spännande är på gång men de får vänta till nästa vecka.
Närmast blir det redigering av en nyligen gjord intervju med en svensk uppfinnare som utvecklat ett annat mycket spännande system för transport av något annat...Men som lär intressera många villaägare och fastighetsägare i det här landet som vill investera inför framtiden på flera sätt än ett...
2015-12-03
Sverige behöver inte höghastighetsbanor utan fungerande infrastrukutur för gods- och persontrafik
Under lunchekot i P1 idag rapporterades återigen om regeringens prestigebygge, de planerade höghastighetsbanorna mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Enligt preliminära beräkningar av Trafikverket ska bygget av endast stambanan kosta 160 miljarder kronor och stå klart först 2035. Med tanke på hur dagens person- och godstrafik ser ut i Sverige menar vi att detta är en enorm felinvestering.
Det finns många skäl till att inte satsa på höghastighetståg i detta skede. Visst är det bra om vi hittar alternativ till inrikesflyget i Sverige och att fler resenär mellan vår storstäder väljer att ta tåget framför bilen och bussen men det är inte där foten klämmer.
Ett av huvudargumenten för höghastighetsbanan som framförs är att det ska gynna resenärer och många kommuner där tåget passerar men som en läsare Ny Teknik uppmärksammade häromveckan ska höghastighetsbanan byggas med fransk teknik som inte bara är hiskeligt dyr utan kräver spikraka banor. Detta innebär att istället för utnyttja befintliga banor (som förvisso måste underhållas, upprustas och bygga ut) kommer tillträdet för passagerare som vill stanna eller gå på höghastighetsbanan begränsas med färre stopp mellan storstäderna. Underhållskostnaderna blir även dyrare med den franska tekniken.
Men Sverige har i första hand inte ett behov av lösningar för långresor mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. För att förbättra människors resemöjligheter i vardagen samtidigt som vi minskar oljeberoendet och ökar krisberedskapen, krävs hållbara transporter inom och mellan alla städer.
Detta blir tydligt när man tittar på vårt resande. Idag sker över 77 % av persontrafiken i Sverige med bil, detta enligt Myndigheten Trafikanalys senaste siffror för transportarbete. Mindre än 10 % sker med järnväg, tunnelbana och spårväg. Bilen används främst i vardagen för resor mellan hem och arbete, oftast sträckor på 4 till 8 mil per dag.
Skälet till att de flesta väljer bilen är helt enkelt för att människors erfarenheter med kollektiva eltransporter oftast är negativa: Kollektiva eltransporter, (särskilt på järnväg) håller inte tider, når inte hela vägen fram till destinationen och har inte den flexibilitet och frihet som bilen kan möjliggöra (när den inte sitter fast i bilköer eller fått motorstopp).
Vi ska snart komma till varför 160 miljarder kronor kan användas mycket mer effektivt och ge djupgående resultat för Sveriges transportsystem och ekonomi om de investeras inom storstäder och mellan mindre städer/orter istället för till höghastighetståg.
Om vi nu kikar på Sveriges godstransporter inser man snabbt att även där saknas investeringar för ett hållbart transportsystem som ska hantera en minskad tillgång till olja och ett ökat behov av lokal självförsörjning på mat, många produkter och tjänster som tillhandahålls lokalt och förstås energi.
Enligt Myndigheten Trafikanalys senaste siffror för transportarbete sker idag nästan 60 % av alla godstransporter inom Sverige med lastbil medan knappt 32 % sker på järnväg. Som vi skrivit om tidigare håller Sverige i praktiken på att montera ner järnvägstrafiken med gods på grund av dess otillförlitlighet kopplat till dåligt underhåll, höga banavgifter och många gånger icke fungerande logistik mellan järnväg och slutdestination. Detta tvingar transportbolagen att satsa på lastbil trots att detta oftast är dyrare (när vagnarna rullar fram som de ska) och skapar ett ökat oljeberoende.
Lösningen på person- och godstrafikens skriande behov? Om dessa 160 miljarder investerades i en storsatsning på Podcars/Peronal Rapid Transports, inom alla storstäder i Sverige och inom medelstora städer samt mellan mindre orter skulle persontrafiken med bil minska avsevärt. Detta skulle frigöra resurser för underhållskostnader av vägarna som kan investeras i ytterligare utbyggnad av Podcars-liknande system runtom i Sverige.
Medan underhållet av svensk järnväg börjar komma igång- pumpa in 30 miljarder av ovanstående direkt till detta -kan 15-20 miljarder avsättas för att göra elmotorvägsbanor över en fil längs motorvägarna mellan Stockholm, Malmö och Göteborg (detta är en kostnad Siemens och Scania menar räcker för detta). Tung trafik med gods kan på detta sätt till en början flyttas över till lastbilar på el vilket minskar oljeberoendet för godstrafiken och köper tid medan järnvägen rustas för att kunna ta en större andel gods. Dessa lastbilar med strömavtagare längs trådmotorvägar kan även tjäna som ett komplement till järnvägen.
Det finns heller inget som hindrar Podcars/PRT-system från att kunna transportera gods inom en stad, från tex en godsterminal för järnväg och lastbilar knutna till elmotorvägsnätet. Det finns heller inget som hindrar en kombination av befintliga spårvagnar och trådlastbilar att fungera med podcars, som primärt färdas ovan mark, ofta 10-15 meter upp och alltså inte behöver störa befintliga system.
Att Sverige inte behöver ha en eltransportparadox där person- och godstrafiken inte fungerar skrev Johan även om i en debattartikel i Dagens Samhälle i somras.
Vi frågar oss avslutningsvis varför svenska kommuner som tyngs av eskalerande kostnader ska ta ställning till ett höghastighetståg som kanske inte ens stannar på orten, inte avlastar nuvarande transportsystem och inte skapar ökade rörelsemöjligheter och stärker den lokala ekonomin?
Vi vill understryka att vi gärna ser höghastighetståg eller varför inte en Hyperloop-bana i framtiden, mellan Sveriges storstäder och icke att förglömma våra många sevärda städer och orter i centrala och norra Sverige! Men inte innan vi fått ordning på den person- och godstrafik som utgör stommen i landets ekonomi och kan säkra transporter inom landet i händelse av olika kriser.
Perspektiv på Podcars från ett av USA:s ledande företag för design- och konstruktion av kollektivtrafik
Podcars på Heathrows flygplats
Det finns många skäl till att inte satsa på höghastighetståg i detta skede. Visst är det bra om vi hittar alternativ till inrikesflyget i Sverige och att fler resenär mellan vår storstäder väljer att ta tåget framför bilen och bussen men det är inte där foten klämmer.
Ett av huvudargumenten för höghastighetsbanan som framförs är att det ska gynna resenärer och många kommuner där tåget passerar men som en läsare Ny Teknik uppmärksammade häromveckan ska höghastighetsbanan byggas med fransk teknik som inte bara är hiskeligt dyr utan kräver spikraka banor. Detta innebär att istället för utnyttja befintliga banor (som förvisso måste underhållas, upprustas och bygga ut) kommer tillträdet för passagerare som vill stanna eller gå på höghastighetsbanan begränsas med färre stopp mellan storstäderna. Underhållskostnaderna blir även dyrare med den franska tekniken.
Men Sverige har i första hand inte ett behov av lösningar för långresor mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. För att förbättra människors resemöjligheter i vardagen samtidigt som vi minskar oljeberoendet och ökar krisberedskapen, krävs hållbara transporter inom och mellan alla städer.
Detta blir tydligt när man tittar på vårt resande. Idag sker över 77 % av persontrafiken i Sverige med bil, detta enligt Myndigheten Trafikanalys senaste siffror för transportarbete. Mindre än 10 % sker med järnväg, tunnelbana och spårväg. Bilen används främst i vardagen för resor mellan hem och arbete, oftast sträckor på 4 till 8 mil per dag.
Skälet till att de flesta väljer bilen är helt enkelt för att människors erfarenheter med kollektiva eltransporter oftast är negativa: Kollektiva eltransporter, (särskilt på järnväg) håller inte tider, når inte hela vägen fram till destinationen och har inte den flexibilitet och frihet som bilen kan möjliggöra (när den inte sitter fast i bilköer eller fått motorstopp).
Vi ska snart komma till varför 160 miljarder kronor kan användas mycket mer effektivt och ge djupgående resultat för Sveriges transportsystem och ekonomi om de investeras inom storstäder och mellan mindre städer/orter istället för till höghastighetståg.
Enligt Myndigheten Trafikanalys senaste siffror för transportarbete sker idag nästan 60 % av alla godstransporter inom Sverige med lastbil medan knappt 32 % sker på järnväg. Som vi skrivit om tidigare håller Sverige i praktiken på att montera ner järnvägstrafiken med gods på grund av dess otillförlitlighet kopplat till dåligt underhåll, höga banavgifter och många gånger icke fungerande logistik mellan järnväg och slutdestination. Detta tvingar transportbolagen att satsa på lastbil trots att detta oftast är dyrare (när vagnarna rullar fram som de ska) och skapar ett ökat oljeberoende.
Lösningen på person- och godstrafikens skriande behov? Om dessa 160 miljarder investerades i en storsatsning på Podcars/Peronal Rapid Transports, inom alla storstäder i Sverige och inom medelstora städer samt mellan mindre orter skulle persontrafiken med bil minska avsevärt. Detta skulle frigöra resurser för underhållskostnader av vägarna som kan investeras i ytterligare utbyggnad av Podcars-liknande system runtom i Sverige.
Medan underhållet av svensk järnväg börjar komma igång- pumpa in 30 miljarder av ovanstående direkt till detta -kan 15-20 miljarder avsättas för att göra elmotorvägsbanor över en fil längs motorvägarna mellan Stockholm, Malmö och Göteborg (detta är en kostnad Siemens och Scania menar räcker för detta). Tung trafik med gods kan på detta sätt till en början flyttas över till lastbilar på el vilket minskar oljeberoendet för godstrafiken och köper tid medan järnvägen rustas för att kunna ta en större andel gods. Dessa lastbilar med strömavtagare längs trådmotorvägar kan även tjäna som ett komplement till järnvägen.
Det finns heller inget som hindrar Podcars/PRT-system från att kunna transportera gods inom en stad, från tex en godsterminal för järnväg och lastbilar knutna till elmotorvägsnätet. Det finns heller inget som hindrar en kombination av befintliga spårvagnar och trådlastbilar att fungera med podcars, som primärt färdas ovan mark, ofta 10-15 meter upp och alltså inte behöver störa befintliga system.
Att Sverige inte behöver ha en eltransportparadox där person- och godstrafiken inte fungerar skrev Johan även om i en debattartikel i Dagens Samhälle i somras.
Vi frågar oss avslutningsvis varför svenska kommuner som tyngs av eskalerande kostnader ska ta ställning till ett höghastighetståg som kanske inte ens stannar på orten, inte avlastar nuvarande transportsystem och inte skapar ökade rörelsemöjligheter och stärker den lokala ekonomin?
Vi vill understryka att vi gärna ser höghastighetståg eller varför inte en Hyperloop-bana i framtiden, mellan Sveriges storstäder och icke att förglömma våra många sevärda städer och orter i centrala och norra Sverige! Men inte innan vi fått ordning på den person- och godstrafik som utgör stommen i landets ekonomi och kan säkra transporter inom landet i händelse av olika kriser.
Kika gärna på nedanstående två presentationer om aktiva podcarssytem från Podcar City 9 konferensen i Kalifornien Johan nyligen deltog i eller några övriga presentationer vi laddat upp.
Imorgon kommer vi visa ett Podcar-system som varit igång och fungerat i princip utan avbrott sedan 1975 men som de flesta inte känner till, kanske några svenska kommuner eller svenska universitet som missat detta!
Imorgon kommer vi visa ett Podcar-system som varit igång och fungerat i princip utan avbrott sedan 1975 men som de flesta inte känner till, kanske några svenska kommuner eller svenska universitet som missat detta!
Perspektiv på Podcars från ett av USA:s ledande företag för design- och konstruktion av kollektivtrafik
Podcars på Heathrows flygplats
2015-12-02
Höghastighetsbanor i Kalifornien VS andra hållbara transportalternativ?
Nu har vi redigerat klart den tredje delen som berörde stadsplanering för Podcars/PRT-system från Podcar City 9 konferensen Johan deltog i Kalifornien.
I denna presentation ligger fokus egentligen inte på Podcars utan på planerade höghastighetsbanor inom Kalifornien. För presentationen står Ben Tripousis som är regionchef för norra Kaliforniens Highway Speed Rail Authority, Den myndighet som tillsammans med sin södra motsvarighet bland annat är i full gång med att förverkliga en höghastighetsbana mellan San Francisco och Los Angeles.
Höghastighetsbanan ska stå klar 2029 och beräknas kosta minst 68 miljarder dollar och bli USA:s dyraste infrastrukturprojekt någonsin.
Men bygget är omtvistat. Som vi skrivit om tidigare har beräkningar gjorda av bland andra Elon Musk visat att en Hyperloop- bana för samma sträcka skulle kunna byggas för en tiondel av kostnaden, resan skulle kunna ske i över 800 km/h mot max 350 med California Highspeed Rail och dessutom skulle resan med en i Hyperloop-kapsel kunna ske betydligt billigare för passageraren.
Det är förstås onekligen mycket prestige investerat i höghastighetsbanan och det kommer ta väldigt lång tid att få den klar. Om det i slutändan kommer göra någon större skillnad för trafiken på vägarna och oljeberoendet i Kalifornien återstår att se. Men gissningsvis hade investeringar med denna enorma summa inom städer och mindre orter mellan San Francisco och Los Angeles fått större effekt. Tex genom investeringar i trådbussar, spårvagnar och varför inte Podcars? Godstrafik och persontrafik på järnväg som inte drivs diesel hade även varit ett stort fall framåt.
Se hur som helst Ben Tripousis presentation "California Highspeed Rail- Connecting California" som är intressant på många sätt. Bland nämns att:
Kaliforniens befolkning väntas växa från dagens 38,5 miljoner till 50 de närmaste 15 åren.
Kalifornien är världens 7:e största ekonomi.
Kalifornien har 6 av de 30 mest förorenade städerna i USA
Kalifornien har två av de mest trafikerade flygplatserna i landet.
Mer om Ben Tripousis kan ni läsa här där ni även kan ladda ner alla slides till presentationen.
I denna presentation ligger fokus egentligen inte på Podcars utan på planerade höghastighetsbanor inom Kalifornien. För presentationen står Ben Tripousis som är regionchef för norra Kaliforniens Highway Speed Rail Authority, Den myndighet som tillsammans med sin södra motsvarighet bland annat är i full gång med att förverkliga en höghastighetsbana mellan San Francisco och Los Angeles.
Höghastighetsbanan ska stå klar 2029 och beräknas kosta minst 68 miljarder dollar och bli USA:s dyraste infrastrukturprojekt någonsin.
Men bygget är omtvistat. Som vi skrivit om tidigare har beräkningar gjorda av bland andra Elon Musk visat att en Hyperloop- bana för samma sträcka skulle kunna byggas för en tiondel av kostnaden, resan skulle kunna ske i över 800 km/h mot max 350 med California Highspeed Rail och dessutom skulle resan med en i Hyperloop-kapsel kunna ske betydligt billigare för passageraren.
Det är förstås onekligen mycket prestige investerat i höghastighetsbanan och det kommer ta väldigt lång tid att få den klar. Om det i slutändan kommer göra någon större skillnad för trafiken på vägarna och oljeberoendet i Kalifornien återstår att se. Men gissningsvis hade investeringar med denna enorma summa inom städer och mindre orter mellan San Francisco och Los Angeles fått större effekt. Tex genom investeringar i trådbussar, spårvagnar och varför inte Podcars? Godstrafik och persontrafik på järnväg som inte drivs diesel hade även varit ett stort fall framåt.
Se hur som helst Ben Tripousis presentation "California Highspeed Rail- Connecting California" som är intressant på många sätt. Bland nämns att:
Kaliforniens befolkning väntas växa från dagens 38,5 miljoner till 50 de närmaste 15 åren.
Kalifornien är världens 7:e största ekonomi.
Kalifornien har 6 av de 30 mest förorenade städerna i USA
Kalifornien har två av de mest trafikerade flygplatserna i landet.
Mer om Ben Tripousis kan ni läsa här där ni även kan ladda ner alla slides till presentationen.
2015-12-01
Stadsplanering med Podcars/PRT-system
Här kommer två nya presentationsvideos från Podcar City 9 konferensen som Johan bevakade under sin resa till Kalifornien nyligen. Konferensen pågick i tre dagar och bjöd på många olika perspektiv för hur Podcars eller Personal Rapid Transportation (PRT)-system kan användas som ett komplement till övriga masskommunikationer på el.
I nedanstående två presentationer ligger fokus på hur PRT-systemen kan integreras i städer och mindre orter. I första presentationen med titeln "PRT/Automated Transportation-Metrolpolitan Planning Organization Perspective" talar Fernando De Aragon transportplanerare vid Metropolitan Planning Organization i Ithaca.
Ithaca är ett litet stadsområde som ligger i delstaten New York. Räknar man in hela storstadsområdet bor där drygt 100 000 personer varav drygt 30 000 är kopplade till Cornell University. Fernando har tittar på hur Podcars kan förbättra Ithacas transportsystem.
Fernando har lång erfarenhet av stadsplanering för transportsystem och har bland annat varit chef för Ithaca-Tomkins County Transportation Council i 17 år. Fernandos huvuduppgift har varit att underhålla gjorda infrastrukturinvesteringar samtidigt som han arbetat på att finna alternativ till fordon med endast en förare/passagere genom införande av tex bilpooler, samåkning, cykelbanor och utbyggnad av kollektivtrafik.
Läs gärna mer om Fernando de Aragon på Podcar Citys 9 site.
I den andra presentationen med titeln "GreenVillages Development with Multi-Modular Transport Hubs" talar Fred Payne från County of Greenville, South Carolina. Greenville:s storstadsområde har närmare fem gånger så stor befolkning som Ithaca och har ännu inga stora problem med föroreningar om man jämför med andra amerikanska storstäder. Men man räknar med att det kommer förändras i takt med att befolkningen ökar.
Just nu tittar Greenville särskilt på Podcars för den internationella flygplatsen Greenville Spartangburg Airport (GSP) men även på tex små långsamtgående elfordon LSEV (Low Speed Electric Vehicles) för en rad användningsområden i Greenville.
Fred Payne är County Commisoner för Greenville County. Sedan 2011 är han ordförande för Public Works and Infrastructure Committe och sitter bland annat med i styrelsen för Greenville Pickens Area Transportation Study. Fred har länge arbetat för att förbättra allmänhetens tillgång till vatten och ett hållbart transport system i Greenville.
För mer om Fred Payne läs på Podcar City 9 site.
I nedanstående två presentationer ligger fokus på hur PRT-systemen kan integreras i städer och mindre orter. I första presentationen med titeln "PRT/Automated Transportation-Metrolpolitan Planning Organization Perspective" talar Fernando De Aragon transportplanerare vid Metropolitan Planning Organization i Ithaca.
Ithaca är ett litet stadsområde som ligger i delstaten New York. Räknar man in hela storstadsområdet bor där drygt 100 000 personer varav drygt 30 000 är kopplade till Cornell University. Fernando har tittar på hur Podcars kan förbättra Ithacas transportsystem.
Fernando har lång erfarenhet av stadsplanering för transportsystem och har bland annat varit chef för Ithaca-Tomkins County Transportation Council i 17 år. Fernandos huvuduppgift har varit att underhålla gjorda infrastrukturinvesteringar samtidigt som han arbetat på att finna alternativ till fordon med endast en förare/passagere genom införande av tex bilpooler, samåkning, cykelbanor och utbyggnad av kollektivtrafik.
Läs gärna mer om Fernando de Aragon på Podcar Citys 9 site.
I den andra presentationen med titeln "GreenVillages Development with Multi-Modular Transport Hubs" talar Fred Payne från County of Greenville, South Carolina. Greenville:s storstadsområde har närmare fem gånger så stor befolkning som Ithaca och har ännu inga stora problem med föroreningar om man jämför med andra amerikanska storstäder. Men man räknar med att det kommer förändras i takt med att befolkningen ökar.
Just nu tittar Greenville särskilt på Podcars för den internationella flygplatsen Greenville Spartangburg Airport (GSP) men även på tex små långsamtgående elfordon LSEV (Low Speed Electric Vehicles) för en rad användningsområden i Greenville.
Fred Payne är County Commisoner för Greenville County. Sedan 2011 är han ordförande för Public Works and Infrastructure Committe och sitter bland annat med i styrelsen för Greenville Pickens Area Transportation Study. Fred har länge arbetat för att förbättra allmänhetens tillgång till vatten och ett hållbart transport system i Greenville.
För mer om Fred Payne läs på Podcar City 9 site.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)