2014-11-16

SLU- forskare mot ekologisk odling- rond 2

I en debattartikel i SvD kunde vi imorse läsa hur fyra professorer från SLU fick det att framstå som att utökad ekologisk odling skulle leda Sverige in i svält. I ett sakligt och mycket läsvärt inlägg visade bloggrannen/författaren Cornucopia på punkt efter punkt att detta är långt ifrån sanningen.

Cornucopia tar bland annat upp att ekologisk odling inte alls behöver ge mindre skördar och därmed skulle kräva större arealer än konventionell odling. Något som nu bekräftas av andra forskare vid SLU i en artikel i Dagens Nyheter.

När DN frågar Lars Bergström, en av forskarna som i SvD-artikeln alltså hävdar att ekologisk odling är sämre än konventionell odling i princip över hela brädet, varför andra SLU-forskare är mycket kritiska till deras artikel och den forskning de pekar på, svarade han att de berodde på känslor när man ifrågasatte deras forskning...

Många glömmer att konventionell odling ständigt kräver mer input i form av konstgödsel, besprutningsmedel etc och därmed mer tillsatt energi än ekologisk odling. Det är dock viktigt att samtidigt understryka att dagens storskaliga ekologiska odling precis som icke-ekologiska odlingsformer och konventionell djurhållning även är beroende av jordbruksmaskiner och transporter, tex ekologiska mejerier. Detta innebär att storskalig ekologisk odling många gånger kan vara lika beroende av fossila bränslen som övrigt jordbruk.

Men ekologisk odling i dagens ofta storskaliga form är inte den ekologiska odling som kan göra Sverige självförsörjande på mat. När världens oljeexport beräknas försvinna från oljemarknaden fram till ca 2030 är det småskaligt ekologiskt odlande och småskalig djurhållning som gäller.

Det är enkelt, utan beroenden av produkter som inte behövs i småskaligt jordbruk, blir vi heller inte beroende och sårbara av leveranser av produkter som måste importeras utifrån som i sin tur bygger på tillgång till ändliga resurser.

Något som Cornucopia inte nämner är dock Sveriges idag höga köttkonsumtion och konsumtion av mejeriprodukter. Hur mycket energi går det inte åt att låta en ko beta en massa gräs och sedan omvandla sig själv eller sin mjölk till något som vi ska konsumera?

Om vi minskar antalet djur vi äter frigör vi stora odlingsytor. Dessutom pekar allt mer forskning på att tex hög kött- och mjölkkonsumtion inte gör oss friskare utan ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, ökar risken för benskörhet mm.

Tänker man efter lite är det heltokigt att hävda att man tex måste konsumera mycket mjölk för att få i oss tillräckligt med kalcium tex. Vad är det kossan äter egentligen? Jo saker från växtriket som innehåller mycket kalcium. Med andra ord man kan få i sig minst lika mycket kalcium genom att äta direkt från växtriket och därmed hoppa över de där onyttiga mättade fetterna vi bör undvika.

Vill man äta kött på hållbart vis kan man ha lite höns/kycklingar och kaniner, båda är dessutom utmärka gödselspridare. Eller varför inte lamm som för hus och grannskap-behov kräver relativt liten yta. Man behöver inte sluta äta kött och mjölkprodukter helt men kom igen, det ska vara rimligt, inte som vi gör idag 4-5 dagar i veckan. Fråga bara någon som var mer på 50-talet, de hade det rätt bra då med.

Dags för oss svenskar att börja tänka lite mer kreativt och förnuftigt istället för att stanna i gamla tankemönster som att bygga nya bostäder där den bästa odlingsmarken finns.

Tillägg: Se även DN:s artikel "Ekologiskt jordbruk behövs – också"

Tillägg: Se även SvD:s artikel "En del av en kampanj mot Ekomat"


11 kommentarer:

  1. En stor stark man 200 W/h som kostar 400 kr/h och en liter olja 1000 W för 15 kr.
    Det är inte konstigt att vårt lantbruk är oljedopat.
    Den omställning våra barn och barnbarn ska göra blir inte lätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Självfallet är det så, därav den oljeekonomi vi nu lever i. Vi väljer den lättaste, energieffektivaste vägen (utvinner energirik olja för att kunna få ut mer arbete per enhet produktion). Lätt blir det inte att ställa om men kan vänja sig vid det mesta när man inser att man inte har något val.

      Mvh
      Johan

      Radera
  2. "Hur mycket energi går det inte åt att låta en ko beta en massa gräs och sedan omvandla sig själv eller sin mjölk till något som vi ska konsumera?"

    Om en ko betar på mark som inte går att odla annat på går det åt 0 fossil energi. Med endast solenergi kan vi få gödsel till odlingar, mjölk och kött. Vi får en ökad biologisk mångfald till skillnad från monokulturer som modern spannmålsodling. Vi slipper alltså köra bin i lastbilar för att pollinera äppelträd som man gör i tex USA. I Sverige finns det väldigt mycket betesmark som inte går att odla på, att utnyttja dessa tror jag är en nycklel för Sveriges matförsörjning efter peak oil.

    Säga vad man vill om den studien du hänvisar till men mjölken kan användas till att göra grädde, yoghurt, smör etc, där ser forskarna inget samband till de åkommor du nämner som enligt forskarna troligen är kopplat till galaktosen i mjölken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Om en ko bara får gå o beta o inte kräver en enorm anläggning för mjölkning, slakteri, framställning av foder etc etc o om marken inte går att odla på, ja då kan det absolut vara värt och ha lite kor men i 100 och tusental med dagens energiintensiva jordbruk (transporter, uppvärmning, prylar etc etc) kan väldigt mycket betesmark, över tid göras om till odlingsbar mark.

      Ibland kommer det ta många år för marken att återfå sina näringsämnen ibland kanske det inte går alls (gifter i marken och enformig odling har tömt jorden på de flesta näringsämnen så nya plantor inte kan växa där)

      Småskaligt jordbruk med mindre mängder kor och andra betesdjur tillsammans med små odlingar ser jag som en hållbar väg framåt o motverkar precis som du säger monokulturer.

      När det gäller mjölk och köttkonsumtion finns det bland annat en mycket omfattande studie gjord i Kina vid namn The China Study som jag rekommenderar du kikar på. En av huvudförfattarna, Dr. T. Collin Campbell presenterar den här:

      https://www.youtube.com/watch?v=LOEeTJY5zCM&list=PLd7Y-iaFBmngyf42K-pGHgL04f4KuOQQF

      Jag rekommenderar även dokumentären "Forks over Knife" som var en tankeväckare för mig.

      Jag äter ännu kött och fisk ibland men mest grönt numera och inga mjölkprodukter annat än när jag blir bjuden på middagar.

      Forskare säger mycket hit och dit, det gäller att fundera själv och alltid fråga sig för vem och i vems intresse, även när det går emot gängse bilden och gamla goda vanor...

      Mvh
      Johan



      Radera
    2. När det gäller The China Study, kolla gärna in Denise Mingers kritik av denna. Tjej med huvudet på skaft när det gäller statistik, speciellt intresserad av koststudier. Finns på rawfoodsos.com.

      Radera
    3. Hej! Tack för tipset. Läst hennes ingående inlägg tidigare. Hon har många poänger som i detta mastodont-inlägg:
      http://rawfoodsos.com/2014/03/09/new-animal-protein-study/#more-11774
      Hon visar att det finns anledning att fundera på sitt protein intag (animaliska) men att det inte är enda lösningen. Med andra ord jag äter på som jag gör nu med liknande kost som kineser gjort långt innan de började äta vår västerländska, höga kost av kött. De hade inte cancer, diabetes etc i någon grad att tala om innan de ökade sin köttkonsumtion o inledde snabbmatskulturen...
      Mvh
      Johan

      Radera
  3. Det gäller att hänga med i svängarna när det gäller kost, om man inte vill framstå som okunnig (vilket Cruel Crude-folket inte förtjänar). Kinastudien är som sagt var rejält sågad av inte bara Denise utan av många andra som tittar lite närmare på den (bland dem t.ex. svenska Andreas Eenfeldt), mättat fett är numera knappast ansedd som självklar bov för hälsan (snarare närmast tvärtom), och varken de relativt sett vegetariskt ätande afrikanska naturfolken, eller de relativt sett köttfrossande eskimåerna visste vad cancer var. Till och med mjölk kan ingå i kosten, och snarare hjälpa än stjälpa (varför annars slet t.ex. de forna tidernas hållbara norrländska bönder med sjöslåtter, myrslåtter, strandslåtter osv för sina nötkreaturs skull). Inga enkla lösningar på kostfronten alltså. Nej, "problemet" med vårt predikament (peak-oil, peak everything) är att det just handlar om predikament (dvs olösliga problem). Städernas befolkningar är så stora och energikrävande och så inlåsta i industrisamhället, att vi rent statistiskt sett varken kan odla eller äta oss bort från de kommande problemen. Det som de flesta troligen kommer att behöva anpassa sig till är något i stil med spannmål och bönor till frukost, lunch och middag (i bästa fall); knappast något som man topp-presterar på. Troligen endast några få kommer att ha den kunskap som krävs för att lyckas att hållbart bruka en egen täppa med kompletterande högintensiv bättre-än-industrijordbruk-avkastande odling av grönsaker och animaliskt protein (insekter, ägg, kaniner). Ja, det är arbetsintensivt och svårt, men är fullt möjligt om utbildar sig ett antal år. En mogen permakultur på Hawaii sägs till och med kunna ge en rejäl dos med fritid för självförsörjaren som råkar bo just där när "the party" slutligen "is over".

    SvaraRadera
  4. Hej! Well, jag känner till flera som tränar M.A. på bland annat mycket bönor och INGET animaliskt protein. De säger att de hämtar sig bättre från träningen än sina tränarkompisar som istället äter mycket kött, ägg etc. Så förringa inte bönor som är mkt proteinrika...men låt oss inte ge oss in i den diskussionen. Vi gör alla våra bedömningar av vad som är vetenskap och vad som är frön odlade för att förvirra och skapa debatt kring vad som är vetenskap, Full respekt för din kunskap och din övertygelse dock.
    Mvh
    Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Full respekt för din kunskap och övertygelse också. Och ja, kostdebatten är ett träsk för den som inte sysslar med sådant 40 timmar per vecka. Den risk för pseudovetenskap som du tar upp handlar i detta fall delvis om att man faller för frestelsen att betrakta alla människor som lika, och därmed generaliserar människor in absurdum. Min poäng var också just det, genom att i all enkelhet ge exemplet att ursprungsbefolkningar tycks ha mått mycket bra på väldigt olika typer av kosthållnng. Vissa kommer därför säkert att klara en framtida vegan-utmaning, medan det uppenbarligen kan finnas en risk att en inte obetydlig del av populationen saknar de förutsättningar som krävs för att hålla sig frisk på en ensidig "fattigmanskost" baserad på spannmål och en viss del baljväxter. (och nu kunde vi komma in på att djur i många fall är en viktig komponent i ett hållbart jordbruk, att bönor och spannmål troligen ska fermenteras och kokas på ett visst sätt för att kunna gå igenom känsliga magar etc etc., men som du också är inne på, så gör vi kanske bäst i att hålla oss borta från sådana off-topic diskussioner just här).


      Radera
  5. Invändningar:
    På 1700-talet var svenskarnas kostvanor mycket vegetariska, förhållandevis. Och ett århundrade med mycket näringsbaserade sjukdomar. Tyvärr...
    På sent 1800-tal började man propagera för mejerivaror. (Här i byn startade ett ostmejeri 1890)
    Runt 1950 hade vi tidernas största mjölkkonsumtionen i Sverige.
    Från 1930-talet kände man till det mesta om hur man odlar på modernt sätt....
    Rent vetenskapligt, jordbrukskemiskt och så....
    Under dessa år hade vi i Sverige flera miljoner kreatur, på en befolkning 5-6 miljoner. En halv ko per medborgare...
    Som fyrtiotalist så är jag uppfödd på mejeriprodukter, av medeltida slag. Alltså ekologiska produktions metoder. Och lever ännu! Möjligen något sliten, men inte som föregående generationer - trots att jag haft lika hög arbetsbörda! Så den husmanskost som fanns i mitten av 1900-talet var klart bra för vår generation!

    Idag diskuteras maten, jordbruk och annat hos folk i allmänhet på ett sätt som politiken resonerade för hundra år sedan... Alltså individens överlevnad och hälsa - medan politiken resonerar om livsmedel enbart ur ekonomisk vinkel.
    Därför krävs att medborgarna tänker klart!

    Ur biologisk vinkel är Sverige ett gräsland...
    Gräs växer alltså bra här!
    Spannmål, havre, korn och eventuellt vete brukar gå bra att odla...
    Medan just vanligt gräs är bäst...
    Gräs kan vi knappast äta, utan passar bäst som foder till kreatur.
    Om man kunde tänka sig att återgå till 1950-60-talets jordbruk så kunde vi få fram mejerivaror till en liten förbrukning av energi -olja, men det kräver mycket mer mankraft. Flera miljoner bönder...
    Maten blir en betydligt större del av folks budget, bortåt 50%...
    Mot idag 10%.
    Så nog står vi inför stora förändringar...

    Att tro att odling för bortförsel av mineraler till städerna via maten - och sedan återföra detta till landet, är en rationell hantering, jämfört med mejerivaror, är tyvärr nog fel...
    Då hade man gjort detta redan på 1930-talet...
    En mjölkproduktion av trettiotalsmodell innebär väldigt litet bortförsel av mineraler. Det är egentligen närmast en evighetsmaskin, tvärt emot vad man kan tro...
    Men någon sådan verksamhet finns knappt i dagens Sverige. Utom på några fäbodar.....

    SvaraRadera
  6. Eftersom många av de nya svenskarna av genetiska skäl har svårt att dricka komjölk med lactos är det kanske därför attacken mot komjölk inletts? Förstås spekulation men så mycket sjukt som händer i Sverige nu att man inte kan utesluta någonting och allt skall ju ha genus- och rasperspektiv även om raser inte finns enligt de som skall ha rasperspektiv på allt.....

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...