Peak Oil måste läsas
As Oil Money Melts, Alaska Mulls First Income Tax in 35 Years, ASPO-USA, 26 December 2015
-Fallande oljepriser och minskad oljeproduktion tvingar delstaten att inför inkomstskatt för första gången på 35 år. 2/3 av intäkterna saknas för att klara delstatens åtaganden. Så sent som i november hade delstatens produktion av olja fallit med 75 % mot toppåret 1988 som vi skrivit om i tidigare inlägg.
Saudi-Iran standoff: War or a grand bargain?, Aljazeera, 6 Januari 2016
-Olika perspektiv på konflikten mellan Iran och Saudiarabien. Blir intressant att se hur den iranska ekonomin påverkas av att sanktionerna mot landets kärnteknik-program lättas denna månad. En sak är säker -USA och omvärlden behöver Irans olja för framtiden i takt med att den konventionella oljeproduktionen börjar minska.
Ekonomicirkusen
Hushållens skuldtillväxt större än hela BNP-ökningen, Cornucopia/Lars Wilderäng, 31 December 2015
-Tillväxten mätt i BNP i Sverige de senaste åren beror i huvudsak på högre privatbelåning av svenska hushåll som frigör kapital för konsumtion genom att betala mindre för köp av bostäder med rekordlåga räntor och minimal kontantinsats och ingen amortering...
US files civil lawsuit against Volkswagen for violating clean air laws, The Guardian, 4 Januari 2016-Amerikanska Justitiedepartementet har lämnat in en stämningsansökan mot Volkswagen med anledning av företagets fusk med utsläpp genom mjukvara. Beloppet kan uppgå till hela 18 miljarder dollar men klausuler som skyddar biltillverkare lär hålla nere dessa siffror det återstår dock väntar många privata stämningar mot VW i USA.
Silver Summit and Resource expo 2015 -Sevärd presentation där bland andra Grant Williams ger sin syn på guld- och silvermarknaden framöver.
Det nya Kina
China Taking Steps to Make Aircraft Carrier Fully Operational, National Defense Magazine, Januari 2016
-Kinas första och enda hangarfartyg kan börja segla på riktigt med tränat manskap redan i år. Liaoning som fartyget heter är en ombyggnad av ett Ukrainiskt/Ryskt fartyg och kan inte jämföras med amerikanska betydligt större mer avancerade hangarfartyg. Men samtidigt bygger Kina 2-3 egendesignade fartyg och Liaoning blir en viktig träningsplattform för kinesiska flottan och i inför konstruktionen av framtida superhangarfartyg.
Torbjörn Petersson: För Kina var testet ett slag i ansiktet, Torbjörn Petersson, Dagens Nyheter, 6 Januari 2016
-Nordkorea uppges ha orsakat ett jordskalv efter någon form av provspräning, enligt Pyonjang regimen en vätebomb men av efterskalven att döma och Sykoreas strålningsmätningar är det sannolikt en betydligt mindre sprängladdning och alltså inte en vätebomb. Det skapar dock ytterligare spänningar i en region där Kina tar allt mer utrymme och Japan känner sig trängd att agera.
Kina antar kontroversiell och omfattande lag mot terrorism, Jojje Olsson, InBeijing, 28 December 2015
-Precis som många andra länder pekar på "hotet av terrorismen", inför Kina omfattande åtgärder som hotar civila rättigheter, den personliga integriteten och möjligheten att uttrycka sig fritt.
Ny Teknik och övrigt
Retrotopia: Neglected Technologies, Johan Michael Greer, Resilience, 31 December 2015
-Den internationellt storsäljande författaren och tänkaren John Michael Greer (JMG) har skrivit en kul och tänkvärd text om framtidens utmaningar med bland annat drönare. Vad sägs om drönarskytte....
Superdator testas i Volvobilar, Ny Teknik (via TT), 5 Januari 2016
-Volvo satsar hårt på suvar och säkra bilar och allt mer på teknik för autonoma bilar men de ligger i LÅNGT efter när det gäller elbilar och sannolikt även långt efter Tesla Motors när det gäller spetsen för autonoma bilar. Det krävs mer än avancerad mjukvara och kraftfull grafikprocessor för att nå säkra autonoma bilar.
Olja för blåbär
Visar inlägg med etikett Grant Williams. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grant Williams. Visa alla inlägg
2016-01-06
2013-08-17
Grant Williams: Centralbankernas juice är slut och världens tillväxtmotor saktar in
Aktiemarknaden i USA har nått nya historiska nivåer den senaste tiden och många, framförallt ekonomer och journalister förknippar detta med att tillväxten i framförallt USA är på väg tillbaka till tidigare nivåer.
Samtidigt kan man exempelvis notera att amerikanska ekonomin inte har räddats mer än tillfälligt av att Federal Reserve fortsätter att trycka pengar och köpa sina egna skulder.
Den 1 juli var det senaste exemplet, när de statligt subventionerade studentlånen i USA höll på att slå i taket genom att stiga från 3,4 % till 6,8 %. Stora studentprotester följde och både republikaner och demokrater tvingades nyligen till en nödlösning genom att tillfälligt koppla räntan på studentlånen till de finansiella marknaderna (någon som tycker de påminner om något litet land i Sydeuropa..)
Räntorna på studentlånen ska nu tills vidare ligga på 3,9 % för studenter som studerar till en kandidatexamen, högre examen till 5,4 % och föräldrar till studenter kan låna till 6,4%. Tanken är dock att räntorna på studentlånen successivt ska höjas och inte längre subventioneras av staten "om ekonomin förbättras enligt förväntningarna"...
Grant Williams som vi skrivit om tidigare, sammanfattade nyligen det ekonomiska läget i världen rätt bra när han intervjuades i ett radioprogram av Financial Sense.
Grant Williams är investerare och rådgivare vid Vulpes Investment Management i Singapore och bland annat författare till ett populärt nyhetsbrev som heter ”Things That Make You go Hmmm…”.
Den 1 juli var det senaste exemplet, när de statligt subventionerade studentlånen i USA höll på att slå i taket genom att stiga från 3,4 % till 6,8 %. Stora studentprotester följde och både republikaner och demokrater tvingades nyligen till en nödlösning genom att tillfälligt koppla räntan på studentlånen till de finansiella marknaderna (någon som tycker de påminner om något litet land i Sydeuropa..)
Räntorna på studentlånen ska nu tills vidare ligga på 3,9 % för studenter som studerar till en kandidatexamen, högre examen till 5,4 % och föräldrar till studenter kan låna till 6,4%. Tanken är dock att räntorna på studentlånen successivt ska höjas och inte längre subventioneras av staten "om ekonomin förbättras enligt förväntningarna"...
Grant Williams som vi skrivit om tidigare, sammanfattade nyligen det ekonomiska läget i världen rätt bra när han intervjuades i ett radioprogram av Financial Sense.
Grant Williams är investerare och rådgivare vid Vulpes Investment Management i Singapore och bland annat författare till ett populärt nyhetsbrev som heter ”Things That Make You go Hmmm…”.
Det är ingen nyhet att Kina varit världens viktigaste tillväxtmotor framförallt sedan finanskrisen bröt ut i USA 2007/2008. Men inte ens Kina tuffar på som tidigare. För även om ledningen i Mittens rike medvetet försökt minska sin ekonomiska tillväxt från över 10 % per år till de nu officiella 7,7 % pekar Grant Williams på att kineser och andra insatta i Kinas ekonomi snarare ser en faktisk tillväxt på cirka 5-5,5 %.
Visst, säger Williams, övriga världens BNP värden ligger i genomsnitt på 0-1 % så 5,5 % kan tyckas riktigt bra men för att Kinas inhemska ekonomi ska gå bra för att inte säga för att Kina ska kunna dra resten av världens allt tyngre lass, räcker det inte på långa vägar.
Det finns många tecken på Kinas motor tappar kraft ordentligt. Williams nämner exemplet Austalien, en av Kinas viktigaste handelspartner, framförallt för import av råvaror som kol. Australien skrev precis upp sitt handelsunderskott från 18 miljarder dollar till 30 miljarder dollar. Australiens ekonomi är starkt beroende av Kinas ekonomi och i takt med att glöden blir svagare i det stora landet norr om krokodilön (Australien), ser vi nu sannolikt bara början på effekterna av den halverade årliga tillväxten i Kina.
Men detta ser vi inte avspegla sig på aktiemarknaderna som, precis alltid i början av en tidig inflationscykel mår bra och därmed ger en vilseledande bild över hur övriga ekonomin mår. Hur är detta möjligt kanske någon undrar, hur kan underliggande faktorer som växande arbetslöshet och stigande inflation inte synas i media eller hos de flesta ekonomiska analyser som fortfarande talar om en "återhämtning" i tillväxttermer som BNP och sysselsättningsgrad mm?
Gå bara till en mataffär eller tanka bilen så får du se var den riktiga inflationen tagit vägen och då är den inte 2-3 % som officiellt siffror vill påskina utan 10-20 % eller mer.
Williams pekar på ett av huvudproblemen. Världsekonomin är beroende av att centralbanker som Federal Reserve, Bank of Japan, ECB och Bank of England mfl fortsätter att trycka pengar för att tillfälligt skjuta på sina skulder genom att temporärt injicera ekonomin med pengar som inte har någon riktig täckning i ekonomin.
Skulder förfaller dock alltid och måste betalas tillbaka på det ena eller andra sättet.
Ett bra tecken på desperationen över en i praktiken obefintlig ekonomisk tillväxt i de flesta länder som Williams tar upp, är en kommentar från den nyligen tillträdde centralbankschefen för Bank of England, Mark Carney. Williams skriver:
"Han kom ut och sa att räntan ska ligga kvar på noll till i praktiken 2016. Då ska man veta att ett sådant framtidslöfte har aldrig gjorts i Storbritannien tidigare. Han har alltså sagt att de ska hålla räntan till noll i tre år till och de har även kopplat räntenivå -cyklerna till arbetslösheten. Han säger att de måste få ner arbetslöshetssiffran från 7,8 % till 7 %. I samma andemening talar han dock om att Storbritannien nu uppvisar starka tillväxtsiffror, upp från 1,4 % till 1,7 och väntas stiga från 1,7 % till 2,5 % nästa år. Det är tydligt från dessa uttalanden att något inte stämmer här.
1. 1.7 % är inte stark tillväxt
2. Om du har stark tillväxt, varför ger du då löften om att räntan ska hållas kvar på noll i tre år framåt"
Vi kan bara hålla med Grant Williams som avslutar med att de (i detta fall Bank of England) målat in sig i ett hörn genom att fortsätta att ge löften om låga till obefintliga räntor trots att det inte längre ger någon ökad kraft till ekonomin.
Vad vi nu ser är att minskad marginalavkastning på fortsatt/ökat tryckande av pengar och löften om låga räntor. För varje gång exempelvis Federal Reserve inlett en ny omgång av "kvantitativa lättnader" (tänk trycka pengar), har effekterna på ekonomin fått minskad effekt mot tidigare omgång.
En minskad produktivitet och marginalavkastning i ekonomin hänger dock minst lika mycket i hop med det faktum att världens råoljeproduktion legat kvar på samma nivå sedan 2005 och att den nya olja som tillförts sedan dess är dyrare och tar längre tid att få i produktion.
Fundera själva, trevlig lördag.
Skulder förfaller dock alltid och måste betalas tillbaka på det ena eller andra sättet.
Ett bra tecken på desperationen över en i praktiken obefintlig ekonomisk tillväxt i de flesta länder som Williams tar upp, är en kommentar från den nyligen tillträdde centralbankschefen för Bank of England, Mark Carney. Williams skriver:
"Han kom ut och sa att räntan ska ligga kvar på noll till i praktiken 2016. Då ska man veta att ett sådant framtidslöfte har aldrig gjorts i Storbritannien tidigare. Han har alltså sagt att de ska hålla räntan till noll i tre år till och de har även kopplat räntenivå -cyklerna till arbetslösheten. Han säger att de måste få ner arbetslöshetssiffran från 7,8 % till 7 %. I samma andemening talar han dock om att Storbritannien nu uppvisar starka tillväxtsiffror, upp från 1,4 % till 1,7 och väntas stiga från 1,7 % till 2,5 % nästa år. Det är tydligt från dessa uttalanden att något inte stämmer här.
1. 1.7 % är inte stark tillväxt
2. Om du har stark tillväxt, varför ger du då löften om att räntan ska hållas kvar på noll i tre år framåt"
Vi kan bara hålla med Grant Williams som avslutar med att de (i detta fall Bank of England) målat in sig i ett hörn genom att fortsätta att ge löften om låga till obefintliga räntor trots att det inte längre ger någon ökad kraft till ekonomin.
Vad vi nu ser är att minskad marginalavkastning på fortsatt/ökat tryckande av pengar och löften om låga räntor. För varje gång exempelvis Federal Reserve inlett en ny omgång av "kvantitativa lättnader" (tänk trycka pengar), har effekterna på ekonomin fått minskad effekt mot tidigare omgång.
En minskad produktivitet och marginalavkastning i ekonomin hänger dock minst lika mycket i hop med det faktum att världens råoljeproduktion legat kvar på samma nivå sedan 2005 och att den nya olja som tillförts sedan dess är dyrare och tar längre tid att få i produktion.
Fundera själva, trevlig lördag.
Lite lördagshumor på temat i repris:
2013-04-18
Vilka leasar Riksbanken ut Sveriges guld till?
Vi beklagar att det varit ont om inlägg senaste veckan, redaktionen har varit väldigt upptagen med biodling, bokskrivande och andra tidskrävande sysslor. Nu är vi dock back on track.
Till dagens inlägg.
Ett av våra första inlägg på denna blogg handlade om guldets roll i världsekonomin, historiskt och idag.
Vi har skrivit om guldet ett flertal tillfällen då det är en viktig pusselbit i förståelsen av den helhet som utgörs av ekonomin, energin och ekologin. Guldet har varit centralt för hur världsekonomin utvecklats, särskilt sedan 1970-talet när guldets roll som en begränsande kloss för hur mycket pengar en stat kan spendera, togs bort. Sedan dess har det varit helt fritt fram för banker och stater att skapa pengar och spendera dessa utan några gränser kopplade till den fysiska verklighet vi lever i där saker och ting faktiskt är begränsade av vilka resurser vi kan ta ut från naturen och i den mån vi kan göra något av dessa.
Med anledning av att det talas så mycket om guldpriset nu får vi anledning till att återkomma till guldet, för mycket förvirring tycks råda. Särskilt spekuleras det hej vilt i varför guldpriset ”sjunkit så mycket” så snabbt, varför det inte stiger trots att centralbanker världen över trycker pengar som aldrig förr (och ja även köper alltmer fysiskt guld).
Det spekuleras tex i att Cypern skulle tvingas sälja sitt guld för att betala av delar av sina skulder och därmed göra sitt fysiska guld tillgängligt för en marknad där det råder stor brist på guld, åtminstone i fysisk form. Särskilt, menas det, då detta potentiellt skulle rulla igång en större snöboll där större guldinnehavare i behov av pengar såsom Portugal och Italien, även de skulle sälja åtminstone delar av sitt guld och "svämma över marknaden med fysisk guld".
Pappersguldet som handlas med diverse finansiella instrument, kan alltid manipuleras och struktureras om på olika sinnrika vis och pappersmarknaden för guld är därför 100 faldigt större än marknaden för fysiskt guld.
Men är efterfrågan på fysiskt guld verkligen falnande eller är guldprisets fall en konsekvens av att spekulanter för pappersguld säljer av då man nu tror på en förbättring av ekonomin? Är guldet i en bubbla? Eller finns det faktorer och intressen bakom som föranleder oss att tro att guldet är i en bubbla, när den kanske i själv verket inte alls är det?
Många känner inte ens till en bubblas olika faser och bör då inte uttala sig som ”experter” i fråga om guldprisets utveckling åt det ena eller andra hållet.
Vi uppmanar läsaren att stanna upp och fundera lite och framförallt ta sig en titta på Grant Williams presentation nedan. Grant Williams är investerare och rådgivare vid Vulpes Investment Management i Singapore och bland annat författare till ett populärt nyhetsbrev som heter ”Things That Make You go Hmmm…”.
Grant Williams presentation vid Mines and Money i Hong Kong 2013, MYCKET sevärd. Hoppa fram till 14 min, om du har ont om tid.
Centralbankerna leasar ut guld genom att låna ut guldet till investmentbanker som sedan säljer guldet på marknaden. Redan 1998 sa dåvarande centralbankschefen för amerikanska Federal Reserve Alan Greenspan, att: “centralbanker står redo att leasa ut guld i ökande mängder om priset skulle stiga” (guldpriset).
Detta talas det inte så mycket öppet om men i november 2012 tillkännagav Österrikes centralbank att man under de senaste 10 åren tjänat cirka 300 miljoner Euro på att leasa ut sitt guld. Österrike tillhör inte ens topp 20 av världens största guldinnehavare men varför skulle inte andra centralbanker göra samma sak, det finns uppenbarligen pengar att tjäna. Vad viktigare är och som vi skrivit om i tidigare inlägg som stödjer detta, är att det årligen kommer ut långt mer fysiskt guld på marknaden än vad som är möjligt från den årliga guldproduktionen, vad skulle detta guld komma ifrån om inte från centralbankernas valv?
Centralbankerna kan genom att leasa ut guldet på marknaden pressa ner priset på guldet samtidigt som man får ränta för utlåningen till investmentbankerna och alltså tjänar pengar på leasingen. Av särskilt intresse blir leasing av guldet om priset stiger oroande högt då detta reflekterar en större misstro mot centralbankerna då förtroendet för pappersvalutor helt enkelt undergrävs. Vad ett högre guldpris trots allt indikerar är helt enkelt att köpkraften i pappersvalutorna minskar på grund av inflationen som i sin tur beror på att tryckandet av pengar ökar snabbare än vad det faktiskt finns värde i produkter och tjänster i ekonomin.
Det finns, precis som Grant Williams påpekar i presentationen ovan, sannerligen goda incitament för centralbankerna att påverka guldpriset.
Inflation är som ett lån från framtiden på produkter och tjänster man ännu inte skapat men vill köpa nu med pengar man egentligen inte har. Problemet är att med nuvarande utveckling, allra helst sedan ”skeppet” avslöjades med stora läckor ur skrovet med finanskrisens utbrott 2007/2008, byggs skulderna vidare på lån från framtiden.
Som vi skrivit om tidigare fungerar detta så länge inte lånen behöver betalas av och givetvis kan de inte betalas av, de är på tok för stora i förhållande till de värden som finns i den verkliga, fysiska ekonomin. Vi tycks ha glömt att ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser på en ändlig planet.
Förblindade har vi kört skuldtåget vidare tack vare en växande tillgång till billig fossil energi som knappt krävt någon ekonomisk eller energimässig insats för att få ut en (en vad vi trott) outtömlig mängd energi och resurser. Detta istället för att se det självklara, ekonomins tillväxt har sina gränser och lån förfaller alltid så småningom, vare sig vi vill eller inte.
Vad har detta med guldet att göra? Jo precis som med skulderna som inte kan betalas utan bara skjuts på framtiden och tillfälligtvis hanteras genom en långsam inflationsökning som får ekonomin att växa på pappret, fungerar detta så länge man inte behöver betala av lånen så mycket att ekonomin istället krymper.
I fråga om guldet, kan guldpriset kontrolleras så länge människor och stater inte börjar kräva fysisk leverans på sina guldinnehav. Senaste tiden har flera stora centralbanker börjat kräva tillbaka sina fysiska guldinnehav, däribland världens näst största guldinnehavare , Tyskland. Utan att fördjupa oss i detta räcker det med att påpeka att det knappast varit enkelt för centralbanker eller andra att få tag på stora mängder fysiskt guld. Tyskland, med 45% av sitt guldinnehav i Federal Reserves valv i New York har begärt att få inspektera sitt guld i USA och sedan nekats detta varefter man fått tillstånd att få en mindre del av det levererat MEN över 7 års tid…!
Vidare har nu rekordmånga innehavare av pappersguld begärt leverans från COMEX i New York i (där handel med metaller i papperskontrakt sker). Det är högst ovanligt att innehavare av papperskontrakt på guld begär konvertering av kontrakten till fysisk leverans av guld. I februari begärdes över 43 ton guld via COMEX, fyra gånger mer än när det brukar begäras som mest, vilket är i december månad. I december 2012 tex begärdes dock endast 10 ton i fysisk leverans av guld. Med andra ord tycks efterfrågan på fysiskt guld var ökande och inte minskande, trots prisfallet.
Eftersom guldpriset historiskt kan ses som en termometer på förtroendet för ekonomin och centralbankers förmåga att hantera den ekonomiska utvecklingen bör vi inte bara studera hur temperaturen i termometern stiger eller sjunker och förhålla oss till det, utan även förstå varför patienten kanske inte ens vill ta tempen. Med andra ord, tänk om termometern/guldpriset visar ett resultat vi inte vill se? Vad finns det för intressen och möjligheter att påverka denna indikator åt ena eller andra hållet och vad säger detta om guldets historiska roll som långsiktigt inflationsskydd?
Vi ger inga investeringsråd men uppmanar till försiktighet och eftertänksamhet när ”experter” säger att guldet nu snart når botten och ”nu bevisligen inte längre fungerar som inflationshedge” och liknande.
Vi ställer oss även frågan, om nu Österrike och andra centralbanker leasar ut sitt guld, hur ligger det då till med Sveriges guld? Är det inte fullt möjligt att Riksbanken antingen direkt eller indirekt leasar ut det och därmed inte alls har kontroll över det. Frågan är högst relevant och följer helt naturligt när man känner till historien om guldets roll för banker och sedan kopplar detta till dagens skuldkris.
Vi avslutar med några av de frågor den tidigare republikanska senatorn Ron Pauls ställde till USA:s federalbankschef Ben Bernanke, 2011:
Ron: "Anser du att guld är pengar?
Ben: "Nej, det är inte pengar".
Ron: "Varför håller centralbanker det?".
Ben: "Av tradition, långsiktig tradition”.
Fundera själva.
Till dagens inlägg.
Ett av våra första inlägg på denna blogg handlade om guldets roll i världsekonomin, historiskt och idag.
Vi har skrivit om guldet ett flertal tillfällen då det är en viktig pusselbit i förståelsen av den helhet som utgörs av ekonomin, energin och ekologin. Guldet har varit centralt för hur världsekonomin utvecklats, särskilt sedan 1970-talet när guldets roll som en begränsande kloss för hur mycket pengar en stat kan spendera, togs bort. Sedan dess har det varit helt fritt fram för banker och stater att skapa pengar och spendera dessa utan några gränser kopplade till den fysiska verklighet vi lever i där saker och ting faktiskt är begränsade av vilka resurser vi kan ta ut från naturen och i den mån vi kan göra något av dessa.
Med anledning av att det talas så mycket om guldpriset nu får vi anledning till att återkomma till guldet, för mycket förvirring tycks råda. Särskilt spekuleras det hej vilt i varför guldpriset ”sjunkit så mycket” så snabbt, varför det inte stiger trots att centralbanker världen över trycker pengar som aldrig förr (och ja även köper alltmer fysiskt guld).
Det spekuleras tex i att Cypern skulle tvingas sälja sitt guld för att betala av delar av sina skulder och därmed göra sitt fysiska guld tillgängligt för en marknad där det råder stor brist på guld, åtminstone i fysisk form. Särskilt, menas det, då detta potentiellt skulle rulla igång en större snöboll där större guldinnehavare i behov av pengar såsom Portugal och Italien, även de skulle sälja åtminstone delar av sitt guld och "svämma över marknaden med fysisk guld".
Pappersguldet som handlas med diverse finansiella instrument, kan alltid manipuleras och struktureras om på olika sinnrika vis och pappersmarknaden för guld är därför 100 faldigt större än marknaden för fysiskt guld.
Men är efterfrågan på fysiskt guld verkligen falnande eller är guldprisets fall en konsekvens av att spekulanter för pappersguld säljer av då man nu tror på en förbättring av ekonomin? Är guldet i en bubbla? Eller finns det faktorer och intressen bakom som föranleder oss att tro att guldet är i en bubbla, när den kanske i själv verket inte alls är det?
Många känner inte ens till en bubblas olika faser och bör då inte uttala sig som ”experter” i fråga om guldprisets utveckling åt det ena eller andra hållet.
Grant Williams presentation vid Mines and Money i Hong Kong 2013, MYCKET sevärd. Hoppa fram till 14 min, om du har ont om tid.
Centralbankerna leasar ut guld genom att låna ut guldet till investmentbanker som sedan säljer guldet på marknaden. Redan 1998 sa dåvarande centralbankschefen för amerikanska Federal Reserve Alan Greenspan, att: “centralbanker står redo att leasa ut guld i ökande mängder om priset skulle stiga” (guldpriset).
Detta talas det inte så mycket öppet om men i november 2012 tillkännagav Österrikes centralbank att man under de senaste 10 åren tjänat cirka 300 miljoner Euro på att leasa ut sitt guld. Österrike tillhör inte ens topp 20 av världens största guldinnehavare men varför skulle inte andra centralbanker göra samma sak, det finns uppenbarligen pengar att tjäna. Vad viktigare är och som vi skrivit om i tidigare inlägg som stödjer detta, är att det årligen kommer ut långt mer fysiskt guld på marknaden än vad som är möjligt från den årliga guldproduktionen, vad skulle detta guld komma ifrån om inte från centralbankernas valv?
Centralbankerna kan genom att leasa ut guldet på marknaden pressa ner priset på guldet samtidigt som man får ränta för utlåningen till investmentbankerna och alltså tjänar pengar på leasingen. Av särskilt intresse blir leasing av guldet om priset stiger oroande högt då detta reflekterar en större misstro mot centralbankerna då förtroendet för pappersvalutor helt enkelt undergrävs. Vad ett högre guldpris trots allt indikerar är helt enkelt att köpkraften i pappersvalutorna minskar på grund av inflationen som i sin tur beror på att tryckandet av pengar ökar snabbare än vad det faktiskt finns värde i produkter och tjänster i ekonomin.
Det finns, precis som Grant Williams påpekar i presentationen ovan, sannerligen goda incitament för centralbankerna att påverka guldpriset.
Inflation är som ett lån från framtiden på produkter och tjänster man ännu inte skapat men vill köpa nu med pengar man egentligen inte har. Problemet är att med nuvarande utveckling, allra helst sedan ”skeppet” avslöjades med stora läckor ur skrovet med finanskrisens utbrott 2007/2008, byggs skulderna vidare på lån från framtiden.
Som vi skrivit om tidigare fungerar detta så länge inte lånen behöver betalas av och givetvis kan de inte betalas av, de är på tok för stora i förhållande till de värden som finns i den verkliga, fysiska ekonomin. Vi tycks ha glömt att ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser på en ändlig planet.
Förblindade har vi kört skuldtåget vidare tack vare en växande tillgång till billig fossil energi som knappt krävt någon ekonomisk eller energimässig insats för att få ut en (en vad vi trott) outtömlig mängd energi och resurser. Detta istället för att se det självklara, ekonomins tillväxt har sina gränser och lån förfaller alltid så småningom, vare sig vi vill eller inte.
Vad har detta med guldet att göra? Jo precis som med skulderna som inte kan betalas utan bara skjuts på framtiden och tillfälligtvis hanteras genom en långsam inflationsökning som får ekonomin att växa på pappret, fungerar detta så länge man inte behöver betala av lånen så mycket att ekonomin istället krymper.
I fråga om guldet, kan guldpriset kontrolleras så länge människor och stater inte börjar kräva fysisk leverans på sina guldinnehav. Senaste tiden har flera stora centralbanker börjat kräva tillbaka sina fysiska guldinnehav, däribland världens näst största guldinnehavare , Tyskland. Utan att fördjupa oss i detta räcker det med att påpeka att det knappast varit enkelt för centralbanker eller andra att få tag på stora mängder fysiskt guld. Tyskland, med 45% av sitt guldinnehav i Federal Reserves valv i New York har begärt att få inspektera sitt guld i USA och sedan nekats detta varefter man fått tillstånd att få en mindre del av det levererat MEN över 7 års tid…!
Vidare har nu rekordmånga innehavare av pappersguld begärt leverans från COMEX i New York i (där handel med metaller i papperskontrakt sker). Det är högst ovanligt att innehavare av papperskontrakt på guld begär konvertering av kontrakten till fysisk leverans av guld. I februari begärdes över 43 ton guld via COMEX, fyra gånger mer än när det brukar begäras som mest, vilket är i december månad. I december 2012 tex begärdes dock endast 10 ton i fysisk leverans av guld. Med andra ord tycks efterfrågan på fysiskt guld var ökande och inte minskande, trots prisfallet.
Eftersom guldpriset historiskt kan ses som en termometer på förtroendet för ekonomin och centralbankers förmåga att hantera den ekonomiska utvecklingen bör vi inte bara studera hur temperaturen i termometern stiger eller sjunker och förhålla oss till det, utan även förstå varför patienten kanske inte ens vill ta tempen. Med andra ord, tänk om termometern/guldpriset visar ett resultat vi inte vill se? Vad finns det för intressen och möjligheter att påverka denna indikator åt ena eller andra hållet och vad säger detta om guldets historiska roll som långsiktigt inflationsskydd?
Vi ger inga investeringsråd men uppmanar till försiktighet och eftertänksamhet när ”experter” säger att guldet nu snart når botten och ”nu bevisligen inte längre fungerar som inflationshedge” och liknande.
Vi ställer oss även frågan, om nu Österrike och andra centralbanker leasar ut sitt guld, hur ligger det då till med Sveriges guld? Är det inte fullt möjligt att Riksbanken antingen direkt eller indirekt leasar ut det och därmed inte alls har kontroll över det. Frågan är högst relevant och följer helt naturligt när man känner till historien om guldets roll för banker och sedan kopplar detta till dagens skuldkris.
Ron: "Anser du att guld är pengar?
Ben: "Nej, det är inte pengar".
Ron: "Varför håller centralbanker det?".
Ben: "Av tradition, långsiktig tradition”.
Fundera själva.
2012-11-02
"En Bubbla är en Bubbla som är en…Bubbla!"
Under konferensen ”Resource Investors Forum 2012” (18-19 september) höll hedgefond-förvaltaren Grant Williams en kort men sevärd presentation som på ett pedagogiskt sätt bl.a. förklarar varför och hur bubblor uppstår.
Från den första och kanske mest kända Tulpan -bubblan 1634-1637 i Holland till 2008 års fastighetsbubbla som sprack i USA och spred sig i den numera globala ekonomin. En efterföljande finanskris och sedermera skuldkris har flyttat oss några år fram till nutid men när allt kommer om kring är och förblir en bubbla en bubbla.
Tiden har gått men fenomenet har inte förändrats och Grant visar att i praktiken går alla bubblor igenom samma 4 förlopp:
.
1. Smygfasen: Ett fåtal investerare ser en trend och investerar för det långa loppet, till ett för dagen högre pris än marknadsvärdet. Övriga vanliga och ovanliga investerare och övriga människor gör inget på grund av okunskap.
2. Uppvaknandet: Nu uppmärksammar en del investerarkretsar och en del finansmedia trenden och trenden får lite uppmärksamhet. Spekulanter och börshajar och en hel del oerfarna/färska investerare går in med pengar och marknadsvärdet på det som i fråga investerats i stiger sakta men säkert. Pågrund av osäkerheten kring den fortsatta (positiva) trenden och de många spekulanterna som tänker kortsiktigt, hoppar priset upp och ner (volatiliteten ökar) vilket i sin tur gör att många inte vågar sitta kvar i båten utan väljer att sälja. Priset/värdet fortsätter dock uppåt.
3. Maniska fasen: Gammelmedia snappar upp trenden, den stora skocken investerare hakar på och även de många småplacerarna hoppar även de på tåget. Detta får värdet på fastigheter, tulpaner ja vad det nu må vara som är föremål för trenden i fråga att stiga i explosiv takt, himlen är bara runt hörnet tycks det.
4. Punkteringsfasen: Bubblan spricker och värdet sjunker kraftigt men några sista tappra själar går in och köper i nedfasen vilket dämpar fallet något och till och med får värdet att återhämta sig något. Härefter är det i princip fritt fall ner till ursprungsvärdet/startpunkten för bubblan.
Grant menar att något som drivit människan in i bubblor i tusentals år naturligtvis kommer fortsätta att göra det och det är därför vi ser bubblor upprepa samma mönster om och om igen. Framförallt menar Grant att det är girighet och rädsla som driver bubblorna. Girighet känner de flesta igen men rädsla är det som är kraftigast drivande då det är naturligt kopplat till självbevarelsedriften.
När vi är rädda för inflation, höga oljepriser, oro i Mellanöstern osv tenderar denna starka psykologiska kraft att ta över oss helt, till skillnad mot girigheten som åtminstone delvis går att kontrollera lättare.
Se gärna presentationen som innehåller mycket godis för den lyhörde men kom framförallt ihåg detta när det gäller bubblor: ”Denna gång är ALDRIG annorlunda”!
Från den första och kanske mest kända Tulpan -bubblan 1634-1637 i Holland till 2008 års fastighetsbubbla som sprack i USA och spred sig i den numera globala ekonomin. En efterföljande finanskris och sedermera skuldkris har flyttat oss några år fram till nutid men när allt kommer om kring är och förblir en bubbla en bubbla.
Tiden har gått men fenomenet har inte förändrats och Grant visar att i praktiken går alla bubblor igenom samma 4 förlopp:
.
1. Smygfasen: Ett fåtal investerare ser en trend och investerar för det långa loppet, till ett för dagen högre pris än marknadsvärdet. Övriga vanliga och ovanliga investerare och övriga människor gör inget på grund av okunskap.
2. Uppvaknandet: Nu uppmärksammar en del investerarkretsar och en del finansmedia trenden och trenden får lite uppmärksamhet. Spekulanter och börshajar och en hel del oerfarna/färska investerare går in med pengar och marknadsvärdet på det som i fråga investerats i stiger sakta men säkert. Pågrund av osäkerheten kring den fortsatta (positiva) trenden och de många spekulanterna som tänker kortsiktigt, hoppar priset upp och ner (volatiliteten ökar) vilket i sin tur gör att många inte vågar sitta kvar i båten utan väljer att sälja. Priset/värdet fortsätter dock uppåt.
3. Maniska fasen: Gammelmedia snappar upp trenden, den stora skocken investerare hakar på och även de många småplacerarna hoppar även de på tåget. Detta får värdet på fastigheter, tulpaner ja vad det nu må vara som är föremål för trenden i fråga att stiga i explosiv takt, himlen är bara runt hörnet tycks det.
4. Punkteringsfasen: Bubblan spricker och värdet sjunker kraftigt men några sista tappra själar går in och köper i nedfasen vilket dämpar fallet något och till och med får värdet att återhämta sig något. Härefter är det i princip fritt fall ner till ursprungsvärdet/startpunkten för bubblan.
Grant menar att något som drivit människan in i bubblor i tusentals år naturligtvis kommer fortsätta att göra det och det är därför vi ser bubblor upprepa samma mönster om och om igen. Framförallt menar Grant att det är girighet och rädsla som driver bubblorna. Girighet känner de flesta igen men rädsla är det som är kraftigast drivande då det är naturligt kopplat till självbevarelsedriften.
När vi är rädda för inflation, höga oljepriser, oro i Mellanöstern osv tenderar denna starka psykologiska kraft att ta över oss helt, till skillnad mot girigheten som åtminstone delvis går att kontrollera lättare.
Se gärna presentationen som innehåller mycket godis för den lyhörde men kom framförallt ihåg detta när det gäller bubblor: ”Denna gång är ALDRIG annorlunda”!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)