Att vara en eller icke vara -en guldhybrid standard?

I brittiska tidningen Telegraph kunde vi för några dagar sedan läsa en artikel med titeln "A new Gold standard is being born" och titeln var inte menat som ett skämt på något sätt. Artikeln är skriven av Telegraphs internationella ekonomiredaktör Ambrose Evans-Pritchard.

Pritchard som så många andra ger sin variant på en ny alternativ guldstandard. Allt tal om en  guldstandard hit och dit skapar mest förvirring om man inte känner till guldets roll historiskt och framför allt varför guldet inte på något sätt är i en bubbla ännu.

Vi har tidigare skrivit om den växande trenden kring diskussioner av guldet i media vilket är naturligt i tider av ekonomisk oro. 

Investeraren och hedgefund  förvalteren Grant Williams menar att vi snart når den så kallade maniska fasen av en bubbla dvs gammelmedia snappar upp trenden, den stora skocken investerare hakar på och även de många småplacerarna hoppar på tåget. Detta får värdet på fastigheter, tulpaner och vad det nu må vara som är föremål för trenden i fråga att stiga i explosiv takt, i detta fall guldet. Först efter den så kallade maniska fasen och en bit in i vad som kallas punkteringsfasen är vi en bubbla som så små småningom spricker.


De flesta småsparare och även stora delar av investerarna har bara börjat snappa upp "guldtrenden", alltså  är vi inte i en bubbla ännu. För att förstå hur bubblor beter sig rekommenderas att man ser Grant Williams videopresentation som han höll under Resource Investors Forum 2012. Presentation går igenom historiska bubblor och vad vi kan vänta av guldets utveckling framöver, se tidigare inlägget här. 

Indiska hushåll sitter på lika mycket fysiskt guld som USA:s och EU:s centralbanker tillsammans

                               Grafen från Grant Williams presentation som ni kan se här.

Det talas mycket om hur mycket guld respektive land har och då avses vad som hålls av länders centralbanker/riksbanker. Det framförs att USA har världens enskilt största guldreserv med officiellt runt 8000 ton i valven och att Tyskland som nummer två sitter på cirka 3400 ton (officiellt). Detta är dock mindre intressant i jämförelse med det faktum att indiska hushåll sitter på cirka 18 000 ton guld vilket är mer guld än USA:s centralbank och EU:s centralbanker har tillsammans! 

Sen var det ju Kina...ingen vet hur mycket guld Kina faktiskt sitter på idag men begrunda detta:
I presentation under ett investerarforum 2012 av Eric Sprott, en mycket eftersökt finansiell rådgivare och investerare fick vi veta följande:

I juni 2011 köpte Kina 46 ton guld men i juni 2012 köpte Kina 558 ton guld!! En uppgång  på 1100% på ett år!! Under ett år handlas cirka 4000 ton guld på världsmarknaden vilket innebär att Kina köpte nära 14% av detta.

Nu finns det dock ett lite problem med detta menar Eric Sprott, guldproduktionen har i princip legat stilla de senaste 12 åren. 

Detta är mycket viktigt att förstå. Det säljs nämligen mer guld på marknaden än vad som faktiskt produceras men vad värre är-det säljs guld som inte finns fysiskt.

1998 sa sa en vän till Sprott att det rådde ett årlig brist på fysiskt guld på 1600 ton guld. Enligt Sprott råder nu en ytterligare brist på fysisk guld på 1700 ton. Dvs det råder nu en brist på fysiskt guld på marknaden på ca 3300 ton.    

Ändå kommer dessa 3300 ton guld ut på marknaden någonstans ifrån. Sannolikt är det som många misstänker att Centralbankerna leasat ut guld till marknaden. G6 Centralbankerna har kanske inget guld kvar eller tappat bort det! Samtidigt har vi enorma mängder pappersguld som vi äger men aldrig ser eller ens finns registrerat så vi kan se hur mycket det är och var. Den fysiska bristen på guld, alltså hur mkt guld som faktiskt finns på marknaden är alltså sannolikt ännu mycket större än de 3300 tonen. 

Detta är inte kinesiska konsumenter som ”plötsligt köper groteska mängder guld eller ja nära 14% av allt som handlas på ett år (4000 ton på ett år). Givetvis är kinesiska staten involverad. Kina kan inte gå ut med hur mycket guld de har, då skulle guldpriset skena fullständigt. Kina vill fortsätta köpa guld billigt på marknaden (ja det är billigt nu mot vad guldpriset kan bli). Sannolikt resonerar Kina även som så att landets ekonomi kan stå på stabilare ben än de flesta andra länder om de kan försäkra sin befolkning och investerare om att valutan är säkrad mot en rejäl kista med guld. Att Kina skulle bygga upp sin guldreserv långsiktigt för att den kinesiska yuanen en dag ska kunna utropas som reservvaluta istället för dollarn är en fråga om spekulation och svårt att sia om men möjligt är det.  

Kom dock ihåg detta. Guldprisets uppgång reflekterar en minskad köpkraft/värde i pappersvalutorna. Det är alltså inte guldet som blir mer värt, det är valutorna som blir mindre värda/förlorar i köpkraft eftersom det trycks mer och mer pengar. Detta för att kunna skjuta våra skulder på framtiden medan guldet bara finns i en begränsad mängd och har ungefär samma värde över tid.    

I tider av ekonomisk oro och skuldkriser fungerar guldreserven som en självreglerande inflations och deflationsskyddare. Dvs det blir varken någon skenande inflation eller deflation eftersom guldreserven (om den är knuten till valutan) sätter gränser för hur mycket en stat kan spendera/låna.        

Centralbanker och investerare försöker påverka guldpriset på olika sätt för att kunna köpa guld billigt, det finns därmed all anledning att misstänka att guldpriset är betydligt lägre än vad det borde vara...Detta för oss osökt till silvret för även om guldet kan väntas stiga på lång sikt har även silvret manipulerats mycket på senare tid. Utan att fördjupa oss i detta konstaterar vi vad Eric Sprott visar i sin presentation. Det historiska prisförhållandet mellan guld och silver har varit 16:1. Det skulle innebära att om guldpriset ligger på 1600 dollar/uns ska silverpriset ligga på 100 dollar/uns men just nu ligger silverpriset på cirka 32 dollar/uns. 

Guldets syfte är ju att motverka inflation i huvudtaget och förebygga en explosion av krediter och överkonsumtion genom att sätta en gräns för vad som kan lånas och spenderas. Vid en fungerande guldstandard sätter mängden guld i nationens bankvalv gränser för vad nationen kan spendera.

Läs gärna tidigare inlägg om guldets utveckling historiskt för att förstå dess betydelse för vår nuvarande skuldkris.