2013-02-19

USA tvingas skala ner sin hangarfartygsflotta

De flesta blir förvånade när de hör att USA idag har hela 11 hangarfartygsflottor till sitt förfogande. Då ska man veta att efter andra världskriget var antalet det tredubbla. På grund av framförallt enorma underhållskostnader är dessa monsterkolosser till krigsfartyg nu alltmer ohållbara i en amerikansk krigsmakt som för första gången sedan Kuwaitkrigets dagar i början av 1990-talet, måste börja hålla i plånboken på allvar.

Detta sker samtidigt som USA flyttar militärt och politiskt fokus till Sydostasien och Stilla Havet.

National Defense Magazine rapporterar i en artikel att flera av de högsta militärerna i USA:s flotta väcker stark kritik mot att flottan inte bara kommer tvingas skära ner på antalet hangarfartyg (bara 10 av 11 används av ekonomiska skäl), utan inte ens har råd att underhålla och hålla hangarfartygen i drift. Flera hangarfartyg ligger i hamn för att bränslekostnaderna och förmågan att förse fartygen med proviant och utrustning när de befinner sig i tex Persiska gulfen, är för kostsam.

National Defense Magazine är en del av National Defense Industrial Association (NDIA)-USA:s ledande branschorganisation för försvarsindustrin-som fungerar som en informationslänk mellan försvarsindustrin och amerikanska regeringen gällande frågor som rör den nationella säkerheten.

Amerikanska flottan kommer sakna 8,6 miljarder dollar för årets budget om inte amerikanska kongressen kommer överens om skuldtaket innan den första mars. Om inte kongressen kommer överens sker automatiska nedskärningar i den amerikanska försvarsmakten på hela 8,8%!

Amerikanska flottan har under en längre tid tyngts med stigande kostnader för underhåll av hangarfartygen och för planering och konstruktion av nästa generations hangarfartyg. Flygplans och flottanalytikern Norman Polman skriver bland annat i artikeln:

"Situationen kommer bara bli värre, av flottans 11 hangarfartyg, är endast ett-USS John C. Stennis- på aktivt uppdrag i Persiska gulfen. Detta är unikt". Polman fortsätter med att understryka allvaret:

"Flottans ledare har inte planerat för hur de ska hantera problemet. Det är patetiskt att av 10, 100.000 ton kärnreaktor-drivna hangarfartyg i aktiv tjänst, med 70 flygplan, kan vi bara utnyttja ett".

Vi bevittnar alltså hur USA:s flotta och militärmakt decimeras steg för steg samtidigt som Kina stärker sina förmågor och ökar sin militära budget avsevärt år för år. Det centrala är dock inte att jämföra USA och Kina på pappret, där är USA givetvis vida överlägset militärt idag och sannolikt i åtminstone ett tiotal år till.

Av betydelse är dock hur USA:s försämrade räckvidd, i form av militära styrkor som främst på grund av frånvaron av hangarfartygen kommer påverka Kinas militära kontroll i Sydostasien. För även om USA planerar att fokusera sina flottstyrkor till denna region, innebär Kinas större plånbok och ökade inflytande i regionen att USA inte längre kan räkna med få tillgång till hamnar och service av sina resursberoende flottstyrkor.

Japan är väl ett säkert kort idag men Taiwan, Thailand och Malaysia med flera kan vända kappan efter den kinesiska vinden fortare än vad många tror...särskilt om Kina kommer till ekonomisk undsättning när USA har fullt upp på hemmaplan.

Implikationerna på kort sikt för ett Kina i kontroll över Sydostasien och på längre sikt kring naturresurs -rika Afrika är svåra att överblicka men en sak är säker Kina är på väg att bli en ny supermakt samtidigt som USA:s militära och ekonomiska inflytande sakta men säkert tappar mark.  

Kinesiska superhangarfartyg i still med dessa, snart i en hamn nära dig...
Källa bilder: China Military Report

  



8 kommentarer:

  1. Intressant, vi har ju sett på senaste tid hur USA jobbat på att driva Kina ut ur Afrika med militära medel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finner det extra intressant att där europeiska o amerikanska energibolag drar sig ur i Afrika går Kina in o storsatsar (även Ryssland på ett hörn). Kina bunkrar resurser som kol o jordartsmetaller samtidigt som man investerar långsiktigt i infrastruktur som järnväg. Kinas vapen är tålamod o ekonomiska muskler medan USA o Väst förblindas av överlägsen militärtmakt som bara kan existera i dagens storlek så länge ekonomin växer..
      Mvh
      Johan

      Radera
  2. I Kina finns ett tålamod vars like USA (eller vi) aldrig varit i närheten av. De tänker inte som vi utan är långsiktiga på ett sätt som gör att tid inte spelar någon roll. Finns stora kinesiska minoriteter i flera sydostasiatiska länder och i Afrika köper man nu in sig stort och brett.

    USA är militärt och ekonomiskt gigantiska men lever på en växande och ohållbar skuldbubbla. Att vänta tio, eller tjugo, år är ingenting för Kina. De kommer att dominera Asien och Afrika i en nära framtid. Det 21:a århundradet är deras och de har länge planerat för det.

    Ska vi vara oroliga för egen del? Inte kortsiktigt och inte så länge vi inte på något sätt "hotar" Kinesiska intressen, vilket vi inte lär göra. Men Ryssland och Europa är inte säkra på lite längre sikt om kampen om resurserna skärps. Och här står vi utan ett försvar......

    SvaraRadera
  3. Kina växer i ekonomisk och militär styrka medan USA står stilla eller minskar. Men Kina kommer att pressas långt mer och tidigare än USA inom bristande naturresurser. Landet importerar livsmedel, djurfoder, olja, kol, naturgas, järn, en mängd metaller, handelsgödsel, bomull, virke, pappersmassa med mera. När dess kolutvinning toppar så blir det början till slutet.

    Sverige ligger på liknande sätt mycket sämre till än USA, Kanada, Ryssland, Australien, Brasilien, Argentina med mera. När länder som Sverige och Kina kollapsar och utplånas kommer dessa mer gynnade länder att ha det förhållandevis bra. Jag skulle inte vara så orolig varken för situationen i USA eller Kina.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Du har givetvis helt rätt i att Kina står inför enorma utmaningar, kanske först i tiden med en fastighetsbubbla och en långsammare tillväxt vilket i Kinas fall nästintill är att likställa med en recession i Europa el USA. När det gäller Kinas naturresurser tror jag dock Kina ligger bättre till än många tror och sannolikt kommer klara sig bättre och längre än de flesta andra länder, trots sin storlek och sina enorma behov av importer.

      Detta helt enkelt för att Kina (till skillnad mot all andra utom möjligen Schweiz) bunkrar det nödvändigaste som kol och livsmedel. USA:s ekonomiska implodering känns närmare i tiden och mer omvälvande även om självfallet Kinas framtid hänger på hur regimen lyckas hålla ihop landet politiskt. Men chansen att Kina håller ihop landet politiskt känner mer sannolikt än i USA. Det är nämligen lättare att styra och ställa med en järnhand i ett politiskt och ekonomiskt oroligt läge oavsett vad man tycker om Kinas metoder/politiska system.

      Tiden får dock utvisa hur det går.

      Huruvida Sverige ligger bättre el sämre till än andra är en lång o komplicerad fråga men jag tror vi inte ska stirra oss blinda på nationer relativt andra nationer i en framtid där energin är dyrare och mer otillgänglig och där produktionen och ekonomin måste utvecklas lokalt och regionalt.

      Områden/samhällen inom nationer kommer klara sig mycket olika beroende på förmågan till anpassning. Militär styrka kan avgöra krig men det är kortsiktigt och över våra huvuden.

      MVH
      Johan

      Radera
    2. Glömde lägga till ett tips, lyssna på intervjun med Eric Townsend i inlägg nedan så förstår du nog vad jag är ute efter med skillnaderna mellan USA och Kina i ett ekonomiskt och politiskt nytt läge vi nu går mot.

      http://www.peak-oil.se/2012/08/det-nya-kina-den-framtida-supermakten.html

      MVH
      Johan

      Radera
    3. Kina har nästan inga kollager. För några år sedan vid en kall vinter hade de problem att köra kraftverken och presidenten besökte kolgruvor för att höja arbetarnas moral. Det finns dock planer här och att kanske lagra 10 procent av årsförbrukningen. Att någon kompis till Townsend skeppade båtlaster med kol till Kina som inte användes måste ses rent tok. Annat med en högre importandel än kol lagras förstås mer. Men det är ändå frågan om små mängder och något som snabbt tar slut när importen avbryts.

      http://english.caixin.com/2011-04-25/100252089.html

      Townsend påstod vidare i programmet att 47 procent av Australiens BNP kommer från export av kol och järnmalm till Japan och Kina. En man som påstår något så dumt kan vara spritt språngande galen. Enligt Wikipedia: ”The mining sector represents 10% of GDP; the "mining-related economy" represents 9% of GDP – the total mining sector is 19% of GDP.” Dessa siffror inkluderar alla mineraler och alla länder.

      Från toppen av skallen kanske Sverige är lika överbefolkat som Kina. Kina har mer olja och fossila bränslen, Sverige har större reserver av välstånd att ta av innan svälten kommer, för att nämna några skillnader. USA har stora reserver både av naturresurser och välstånd och ligger bättre till. Av alla ligger kanske svenskarna sämst till eftersom de inte är det minsta medvetna om problemet.

      Det är naturresurserna som styr och inte politiken. När världshandeln klappar ihop av både dyrare naturresurser och politiska påhitt för att skydda den egna befolkningen så blir det väldigt tydligt vilka som har inte har. Hur mycket skulder och diverse avlägsna tillgångar som finns har då mindre betydelse.

      Radera
    4. Kan förstås bara hålla med om att det är naturresurserna som skapar förutsättningarna/handlingsutrymme för politiken. Townsend har jag följt länge o han är helt klart ingen dumbom, långt därifrån. Men det betyder inte att han kan göra misstag o du verkar ha funnit ett rejält sådant.

      Det är lätt att avfärda folk för att man finner felaktigheter i vad de säger men min erfarenhet är att tom när någon i 99% av fallen har fel kan det som är 1% (och korrekt) vara av helt avgörande betydelse för att man inte ska missa helheten. Saklighet är inte saklighet om det inte appliceras till 100%.

      Sverige står förstås inför enorma utmaningar men underskatta inte tillgången till skog o rent vatten något både USA o Kina har ont om relativt befolkningsmängd. Medvetenheten om Peak Oil o det ekonomiska systemets ohållbarhet skrivs det mycket om i USA men hur många amerikaner följer/agerar efter detta?? Knappast många fler än i Sverige rel befolkningsmängden. Jag säger dock inte att du kommer få fel- Sverige är otroligt oljeberoende!! Frågan om "vilket land" som bäst klarar resurskrisen blir dock bara så spekulativ o fel om vi utgår från idag o tror att det kommer se ut ungefär som nu fast med mindre naturresurser och "den som roffar åt sig mest, klarar sig bäst". Det är helt enkelt för kortsiktigt, man måste tänka utanför lådan om man ska skapa verklig motståndskraft för förändring.
      Mvh
      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...