2016-07-29

Fredagsmys: Framtidsprognoser och teknik som inte blir som vi tänkt

Med anledning av flera kommenterar på facebook om föregående inlägg om Hyperloopen och Podcars framtid och fördelar gentemot regeringens förelslagna höghastighetståg, tog Johan kontakt med den välrenomerade ingenjören, författaren och uppfinnaren Douglas Malewicki för lite teknisk rådgivning i frågan.

Johan träffade Douglas Malewicki under sin resa till Kalifornien i november under Podcar City 9 konferensen om podcars/spårbilar och hållbara lösningar för masskommunikationer.

Malewicki hade en hel del att säga, särskillt om den kritik som tas upp i ett youtube-klipp där en person hävdar att han slagit hål på Hyperloop-tekniken på en rad punkter. Utan att gå in på alla detaljer hänvisar vi precis som Malewicki till en början med till en läsvärd "frågor och svar-sida" på ET3-sidan som reder ut många av dessa frågor rörande bland annat systems säkerhet. ET3 eller Evacuated tube transport är en teknik som är mycket lik Hyperloop med huvudskillnaden att den bygger på maglev-teknik och använder supramagneter som kapseln svävar fram på. ET3 är sannolikt därför betydligt dyrare att bygga då det kräver ett enormt antal supraledande elektromagneter som ännu är relativt dyra att framställa. Men vi får se om det sker ett genombrott med ET3 innan en Hyperloop-bana för trafik är byggd.  

Om vi sedan betänker att Hyperloopen egentligen bygger på en mer än 100 år gammal teknik för rörpost och att två amerikanska företag tävlar om att vinna ett första kontrakt för en Hyperloop-bana menar vi att den bör tas på allvar och inte betraktas som ett science-fiction projekt. Däremot vill vi vara tydliga med att vi i Sverige i första hand behöver lägga våra resurser på underhåll och utbyggnad av spårtrafik för godstransporter och investera i relativt billiga men mycket driftsäkra podcar-system som kompletteras med självkörande elbussar och elbilar. Men på sikt, kanske inom loppet av 20 år, kan det finnas utrymme även för Hyperloopen i Sverige och andra länder för att hantera långväga transporter mellan länder och regioner.

Som vi skrivit om tidigare skrev Jules Verne redan för över 150 år sedan om ett Hyperloop-liknande system i sin klassiker "Paris in the Twentieth Century" (utkom först 1994). Många skrattar än åt Hyperloopen men vi får se vem som får äta sin hatt i slutändan. Douglas Malewicki påminner nämligen om att teknik och framtidsprognoser sällan blir som vi tänkt oss.

Nedan följer ett urval framtidsprognoser från de senaste 150 åren som Malewicki ville lyfta och som är hämtade från Listverse:

1876: “The Americans have need of the telephone, but we do not.  We have plenty of messenger boys.” — William Preece, British Post Office.

1876: “This ‘telephone’ has too many shortcomings to be seriously considered as a means of communication.” — William Orton, President of Western Union.

1889: “Fooling around with alternating current (AC) is just a waste of time.  Nobody will use it, ever.” — Thomas Edison

1903: “The horse is here to stay but the automobile is only a novelty – a fad.” — President of the Michigan Savings Bank advising Henry Ford’s lawyer, Horace Rackham, not to invest in the Ford Motor Company.

1921: “The wireless music box has no imaginable commercial value.  Who would pay for a message sent to no one in particular?”

1946: “Television won’t be able to hold on to any market it captures after the first six months.  People will soon get tired of staring at a plywood box every night.” — Darryl Zanuck, 20th Century Fox.

1955: “Nuclear powered vacuum cleaners will probably be a reality within 10 years.” — Alex Lewyt, President of the Lewyt Vacuum Cleaner Company.

1959: “Before man reaches the moon, your mail will be delivered within hours from New York to Australia by guided missiles.  We stand on the threshold of rocket mail.” — Arthur Summerfield, U.S. Postmaster General.

1961: “There is practically no chance communications space satellites will be used to provide better telephone, telegraph, television or radio service inside the United States.”— T.A.M. Craven, Federal Communications Commission (FCC) commissioner.

1966: “Remote shopping, while entirely feasible, will flop.” — Time Magazine.

1981: “Cellular phones will absolutely not replace local wire systems.” — Marty Cooper, inventor.

1995: “I predict the Internet will soon go spectacularly supernova and in 1996 catastrophically collapse.” — Robert Metcalfe, founder of 3Com.

2005: “There’s just not that many videos I want to watch.” — Steve Chen, CTO and co-founder of YouTube expressing concerns about his company’s long term viability.

2006: “Everyone’s always asking me when Apple will come out with a cell phone.  My answer is, ‘Probably never.’” — David Pogue, The New York Times.

2007: “There’s no chance that the iPhone is going to get any significant market share.” — Steve Ballmer, Microsoft CEO.

Kanske bör vi därför tänka till även idag när det tex talas om den konventionella oljetoppen/Peak Oil:s följder på vårt samhälle (som vi skrev om i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet), att den ekonomiska tillväxtens nått sin höjdpunkt. Eller som en del tror, att vi nu bara ser en korsiktig gröna vågen 2.0 då unga och medelålders människor väljer att flytta ut på landet för att bli mer självförsörjande på mat och energi. Kanske dessa förlopp ska betraktas mer än bara som en kortsiktig trend...

Inget är givet annat än att vi har begränsade resurser och begränsad billig energi att ställa om med när vi snabbt måste ställa om till fossilfritt och ett samhälle där inte ekonomisk tillväxt är den dominerande religionen. Trevlig fredag!


Ericssons telefon "taxen" från 1892 -inget brittiska postministeriet kunde föreställa sig bara 16 år tidigare...

Bildkälla: Wikimedia commons, publika rättigheter 



   

4 kommentarer:

  1. Vi är några få som än håller oss utanför facebook. Givetvis betyder det att vi inte tar del av de diskussionerna. Men eftersom många av exemplen ovan rör tele/data så tar jag några exempel där jag varit inblandad.

    På 80-talet var jag och andra övertygade att SMS var något som genast skulle bli stort för maskin-maskin meddelande (m2m) och förstod inte att det skulle explodera när tonåringar fick tillgång till sms. Hårdvaran för sms i nätet fick snabbt byggas ut, men utbyggnaden var betald på några veckor för så bra vinst var det på sms. Nu först börjar m2m få betydelse.

    Några år senare 1990 var jag på en stor konferens i Amsterdam. Högsta hönset i en stor amerikansk operatör talade mycket om beepers och deras stora nytta men sa plötsligt: "År 2000 förutser vi att det kommer att finna en hel miljon mobiltelefoner i världen". Jag kände mig tvungen att fråga: "Vi i Sverige planerar för just en miljon bara hos oss. Ska vi ha alla mobiler?" Förvirrad svarade han att en underordnad skrivit talet.

    En äldre också. På 30-talet räknade en ingenjör på Kungliga Telegrafverket ut att trendframskrivningen för telefonsamtal, särskilt rikssamtal, visade en enorm tillväxt. Hur orimlig denna mängd av samtal var med sitt enorma behov av växeltelefonister konstaterade han med: "Någon gång på 50-60-talet behöver alla Sveriges fruntimmer jobba som telefonister och vem ska då ringa?". Trendframskrivningen var korrekt och med hjälp av fingerskivans impulser blev fruntimmer (och gubbar) alla sina egna telefonister. Förresten kom man tidigt i Stockholm (1800-talet) på att kvinnor var duktigare som telefonister än män, så fortsättningsvis anställdes bara kvinnor.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanontec! Kul och intressanta perspektiv du kommer med som vanligt! Listan ovan kan ju göras hur lång som helst och svenska perspektiv skulle helt klart varit intressant att komplettera med men i brist på tid fick det bli en kortare version. Poängen framgår förhoppningsvis ändå. Kom ihåg när min far i början av 1990-talet tillhörde de kanske tio-tusentalet i Sverige som bar runt på tunga tegelstenar till "mobil" telefoner. Då var man hip!

      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Alla dessa utvecklingar hade 1(!!) stor fördel; gott om billiga, lätt åtkomliga resurser.
    Hur ser det ut idag och i framtiden?

    SvaraRadera
  3. Ron när det gäller tillgång på olja och gas är det bäst Johan svarar. När det gäller kol fruktar jag att det kommer att nyttjas allt för mycket med delvis förbränning under mark och havsbotten för att få fram gas.

    Min förhoppning är att vi lyckas ställa om till flödande energi, effektivare nyttjande och helst fusion. Finns några lovande projekt för fusion men inget är säkert innan det demonstrerats klart.

    Jag fruktar att klimatet på jorden blir varmare än de 2 grader man talar om.

    För att ta upp något trevligare så hoppar en stor del av mänskligheten nu över tråddragen telefon. Allt fler får också tillgång till internet viket relativt förbättrar ekonomin mer för de som lever i Asien, Afrika eller Latinamerika än för oss. Var igår inne i Silja Lines terminal och över hälften av alla syntes komma från Kina och Japan. För 10 år sedan var nära 100% från Sverige eller Finland.

    När det gäller grundämnen har jag inga farhågor för tex litium eller fosfor. De kan kortsiktigt bli betydligt dyrare men de problem som finns med olja, gas och kol är långt ifrån lösta.

    Fick igår klartecken från kommunen att bygga ut ett rum enligt attefallslagen efter väntan sedan februari så vi har firat med champagne nu. 10 veckor ska handläggningen högst ta. men för oss i en moderatledd kommun tog det "något" längre. Stiger temperaturen för mycket kan ingen champagne odlas i Frankrike längre. så det gäller att fira när det ännu går. (Påminner om den fria champagnen på övre däck på ett osänkbart fartyg)

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.