2015-10-09

Fredagsmys: Hur viktig är oljan för framtiden och vad innebär det för mig?

Den frågan är det säkert många som ställer sig. En hel del vettiga tankar och svar får man i ett program av The Energy Xchange som gjordes nyligen. The Energy Xchange tillhör den icke vinstdrivande och politiskt obundna organisationen ASPO-USA eller Association for the Study of Peak Oil and Gas, i USA.

The Energy Xchange arbetar precis som ASPO-USA med att informera och utbilda beslutsfattare, den privata och allmänna sektorn om de nya utmaningar som nu och framöver ställs på ekonomin, den nationella säkerheten och på miljön/frågor relaterade till hållbarhet.  

Programmet som sammanfattats och kan höras på podradio, om man föredrar det, är mycket läs/hörvärt- ni finner det här för streaming eller nedladdning.

I programmet följer ett samtal som just fokuserar på oljans roll nu och framöver för världsekonomin, hur världens tillgång till den billig energin, främst olja de senaste århundradet skapat förutsättningen för ekonomisk tillväxt. Hur kommer det förändras när vi nu ersätter billig olja med mer energikrävande och dyr olja? Hur påverkar det i sin tur hur man ska investera och vilka möjligheter till anpassning finns?

Det är några av frågorna som Stephen P.A Brown, Mark Lewis och Jim Hansen diskuterar.

Stephen Brown är professor i ekonomi och chef vid Center for Business and Economic Research, Lee Business School vid University of Nevada och är bland annat tidigare ekonomisk rådgivare vid Federal Reserve i Dallas.

Mark Lewis är analytiker för Energy. Climate and Sustainability Research, Kepler Cheuvreux och tidigare forskningschef för råvaruavdelningen på Deutsche Bank.

Jim Hansen är president för Ravenna Capital Management, ett konsult- och finansieringsbolag i USA.  

Moderator är svenskättlingen Jan Mueller som Johan träffat ett antal gånger i Washington DC när han var där 2010 och 2011 under energikonferenser anordnade av ASPO-USA. Det var efter dessa konferenser som idén om en svensk bok som på ett lättförståeligt sätt beskrev hur energi, ekonomi och hållbarhet hänger ihop tog fart.

Mueller har också varit moderator vid de webinarer där Johan deltagit och som vi skrivit om tidigare. Vid dessa webinarer har världsledande forskare och energiexperter diskuterat skifferoljan och skiffergasen i USA, exportmarknaden av olja nu och i framtiden, hållbara transporter mm.  

I inledningen av vår bok som ni kan läsa här, finns ett kort utdrag från erfarenheterna av konferenserna i Washington som betytt mycket i vårt arbete på boken och för denna blogg:
"I fyra intensiva dagar avhandlades framtidens största utmaningar med inspirerande människor som ingav hopp, men som även underströk ett djupt allvar. Hösten 2011 åkte han på ytterligare en konferens, där han satt med i ett förberedande möte med en liten grupp forskare, författare och styrelseledamöter för ASPO-USA (Association for the Study of Peak Oil & Gas) som senare skulle träffa kongressledamöter och senatorer för att diskutera Peak Oil. Dessa två konferenser var omvälvande."
Det är dessutom tack vare en av personerna Johan träffade under dessa konferenser som han om några veckor åker till Kalifornien för att delta vid Podcar city 9. en konferens om hållbara masskommunikationer.

Det finns verkligen mycket att hämta från podsamtalet så vi hänvisar i första hand dit men några punkter från sammanfattningen har vi plockat ut och översatt nedan. De kanske kan tjäna som aptitretare och tankeväckare.

"Ställer man alla ekonomer på rad och kräver ett svar kan man aldrig få en slutsats" inleder Stephen Brown...

Från sammanfattningen på The Energy Xchange :

  • "Att mäta betydelsen av oljan för världsekonomin är en inexakt vetenskap. Om vi bara tittar på oljan separat står den för mindre än 10 % av världens BNP men mycket av världens aktiekapital är designat för att fungera med olja; när olja blir dyrare blir det kapitalet mindre produktivt. Vidare är transporter kritiska för att världsekonomin ska fungera och transporter är extremt beroende av olja. Adekvata alternativ har inte utvecklats än."
  • "Kruxet att minska oljeberoendet och utsläppen av växthusgaser från transportsektorn är att antingen hitta alternativa flytande bränslen eller utveckla bättre batterier (eller på annat sätt elektrifiera transportsektorn). Alternativa flytande bränslen beräknas just nu kosta 4-5 gånger mer än rådande priser på olja."
  • "...olje- och gasindustrin har blivit mycket mer kapitalintensiv det senaste dryga årtiondet- både bland konventionella och okonventionella resurser, mest på grund av nedgången i konventionella resurser. 2000-2013 ökade kapitalkostnaderna nästan trefaldigt...från 250 miljarder dollar till nästan 700 miljarder (i 2013 års dollarvärde)...Den globala konventionella råoljeoljeproduktionen toppade 2005 och är idag cirka 2 miljoner fat per mindre än 2005".
  • "Den nya verkligheten inom oljeindustrin utgör en fundamental förändring för den globala ekonomin som kräver mer och mer kapital för upprätthålla utbudet och högre priser för att hålla uppe investeringarna. De ökade energiinvesteringarna har tex stått för mer än 40 % av av tillväxten av kapitalinvesteringar i den globala icke-finansiella sektorn- medan telekommunikationer stått för endast 7 %."             
  • "Anpassning till en nya ekonomisk verkligheter kommer bli omvälvande- gå snabbare än oljebolag vill men långsammare än andra skulle önska. Men det kommer finnas en uppsjö av investeringsmöjligheter. Man behöver inte hitta nästas superstar, bara förstås den generella trenden." (vår fetmarkering i detta stycke)
Relevant här kan även vara att kika på vårt inlägg från i måndags där vi skrev om hur Norge påverkas av stigande kostnader för oljeutvinningen och det halverade oljepriset sedan juni 2014. 


Oljekonsumtionen och den ekonomiska tillväxten går hand i hand

Graf från The Energy Xchange

Lyssna gärna på programmet och fundera själva.

2 kommentarer:

  1. "Att mäta betydelsen av oljan för världsekonomin är en inexakt vetenskap. Om vi bara tittar på oljan separat står den för mindre än 10 % av världens BNP men mycket av världens aktiekapital är designat för att fungera med olja; när olja blir dyrare blir det kapitalet mindre produktivt. Vidare är transporter kritiska för att världsekonomin ska fungera och transporter är extremt beroende av olja. Adekvata alternativ har inte utvecklats än."

    Den första meningen är felaktig. Aktiekapital är designat för att minska finansiella risker för bolagssamarbeten. När sjöfarten var osäkrare på Medicis tid startade man aktiebolagslika organisationer där handelsmannen bidrog med kompetens och finansiären med kapital. Finansiären ville begränsa sitt åtagande till insatsen. Efter ett tag bad man konungen eller drottningen om en legalisering av detta institut.
    Olja kom på fråga först 400 år senare och blev en mekanism att underlätta arbetet. Håller man ner priset på en sådan högenergiprodukt, så resulterar de i en enorm välståndsökning. Varje individ behöver anstränga sig långt mindre fysiskt (därav behovet av gymträning istället för jordbruksarbete), men behöver däremot anstränga sig psykiskmentalt för att kunna räkna på de nya ekvationer som en förbränningsmotor utgörs av (de långa skolåren, som skulle kunnat komprimeras i tid om barnen fått direkt koppling till verkligheten istället för rena abstraktioner långt upp i skolåren)

    Däremot har de rätt i att oljan gör kapitalet produktivt, så länge energi ej prissätts i relation till sig själv. Hade energi prissatts högre, hade långa transporter blivit dyrare. Då hade även låglönearbitrage kors och tvärs över jordklotet blivit mindre fördelaktigt.

    Mänskligheten står inför en rejäl energiutmaning att skifta över till solenergi innan
    energipriset för att pumpa upp oljan blir så dyrt (Energy Return on Energy Invested) att det kollapsar helt och feodalsamhället gör sitt återinträde (vilket ett aktiebolag egentligen är).
    Lägg också märke till att uttrycket "världsekonomin" betyder att man tagit långväga handel för givet.
    Världsekonomi fanns långt innan oljan. Däremot var fattigdomen mycket större då, på grund av den låga arbetsproduktiviteten. Ostindiska Compagniet fanns exempelvis innan oljan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Intressanta aspekter du lyfter med aktiebolagens tillkomst. Dock avser de med meningen "Att mäta betydelsen av oljan för världsekonomin" snarare att oljan har långt fler än de direkta effekter de har på tex BNP o att det är svårt att mäta om man inte ser till oljans roll för helheten- smörjmedel för världsekonomin på flera plan.

      Världsekonomi innan oljan o kolet var något helt annat. Även om det fanns framväxande multinationella bolag var det primärt ekonomier som verkade inom nationalstater. Världsekonomi som begrepp är knepigt men den dagen då livsmedel o dagligvaror inte längre primärt producerades lokalt eller ens inom landet samt människor även från medelklassen kunde börja resa globalt, kan vi enligt mitt sett att se det tala om en världsekonomi. Kanske 1970-80-talet. Men det är förstås ett västerländskt sett att se det. Kanske Kina skulle se det som 2040-2050 om de klarar omställningen bättre än övriga världen o kommer ut som ledande ekonomi..

      Mvh
      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.