2015-10-05

Norge: Exempel på en oljeindustri och tillväxtekonomi i kris

En av de vanligaste frågorna man får när man påpekar att världens konventionella/billig och relativt lättvunna oljeproduktion planat ut sedan 2005 är "Men oljepriset är ju jättelågt och bränslepriserna faller? Det kommer ju massor med skifferolja från USA och oljesand från Kanada så att världen skulle vara nära oljetoppen och minskad global oljeproduktion måste ju vara passé!".

Oljeprisfallet inleddes juni/juli 2014 och har sedan dess mer än halverats. Innan dess hade vi tre år i följd med ett oljepris på runt 110 dollar per fat. Det var år när USA och Kanada kunde skörda frukterna av de billiga krediter som främst amerikanska centralbanken Federal reserve frigjort som stimulansåtgärder efter finanskrisen 2008. Pengar som bland annat sökte sig till amerikanska olje -och gassektorn för här trodde man på snabb avkastning. Många amerikanska olje- och gasbolag som tidigare inte skulle fått en cent eller dragit till sig någon uppmärksamhet, då lönsamheten och de geologiska fyndigheterna de satt på var rent usla, fick plötsligt massor med kapital.

Likt de dåliga lån som blåste upp en fastighetsbubbla i USA har det nu blåsts upp skifferbubbla i USA.En enorm hype skapades i media och inom den amerikanska oljeindustrin som sålde storyn att snart skulle världen svämmas över av amerikansk olja och USA skulle återigen bli energioberoende. Men att inte ens den amerikanska energimyndigheten EIA trodde på detta utan istället i sina prognoser pekade på att landet 2040 fortfarande skulle behöva importera 32 % av sina flytande bränslen (däribland oljan) -nådde inte förstasidorna.

Skifferoljan då, ja den beräknas enligt den amerikanska geologen David Hughes, som gjort världens mest omfattande studie av USA:s skiffer och gasproduktion, att nå sin topp senast 2019. Mer om skifferbubblan i USA kan ni läsa under fliken "navigera till rätt inlägg" ovan.

Det som är viktigt att förstå när man tittar på nya oljefynd eller någon ny form av energiutvinning/energikälla, är hur mycket energi och investeringar som går åt innan man faktiskt kan göra en energivinst. Med andra ord, hur mycket energi man får tillbaka mot vad man stoppar in.

Vi har nu i över 100 års tid kunnat se vår ekonomi växa främst tack vare en växande tillgång till ändliga fossila bränslen som idag utgör cirka 87% av världens energianvändning . Världsekonomins hjul snurrar dock inte lika lätt längre då dess viktigaste smörjmedel, oljan tappat kraft. Detta hör ihop med att den olja som utvanns i tex Saudiarabien på 1950-talet krävde relativt låga investeringar men gav tillbaka enorma mängder olja som kunde elda på ekonomin. Sedan dess har världen ökat sin aptit och sitt beroende av olja vilket tvingat oss ut på haven där vi får sämre utdelning på våra investeringar.

1950 fick vi cirka 100 fat olja tillbaka för varje investerat fat olja. Vid djuphavsborrning idag får vi endast tillbaks 20 fat för varje fat vi investerar. Problemet är att den olja man hoppas mest på idag inte är billig olja från Saudiarabien utan extremt dyr och energikrävande som oljesandsutvinningen från Kanada och skifferolja från USA. Denna så kallade okonventionella olja ger bara tillbaka cirka 5 fat olja per investerat fat , ibland lägre. Man kan därför se det som en energitrappa där vi gått från att plocka de lågt hängande frukterna till att idag försöka krama ur lika mycket saft med betydligt svårare och otillgängligare frukter.

Illustration av Jenny Enghardt till Johans artikel i OM Omställning: "De lågt hängande frukterna är plockade" (2013).

När oljepriset blir för högt, dvs när kostnaderna för utvinningen stiger, samtidigt som tillgången inte ökar lika snabbt som produktionen, går marknaden in i väggen för att oljepriset bromsar konsumtionen och därmed tillväxten i ekonomin. När energipriser stiger, särskilt oljan slår den in en kil i ekonomin som inte kan åtgärdas på kort sikt. I USA har tex 10 av 11 recessioner sedan andra världskriget föregåtts av kraftigt stigande oljepriser . Finanskrisen som bröt ut 2008 var inget undantag.

Oljan är helt enkelt oersättlig som smörjmedel eller raketbränsle om man så vill för att ekonomin ska kunna växa. Oljan används i framställningen av i praktiken alla kemikalier, gödsel, bekämpningsmedel och är givetvis den centrala ingrediensen i framställningen av bensin, diesel, flygbränsle och fartygsbränsle. För jordbruket är oljan helt nödvändig och för att maten ska kunna hamna på våra bord går det åt cirka 10 kalorier fossilenergi i form av främst olja och naturgas för att producera 1 kalori mat .

Men oljepriset är ju lågt, hur kan då den ekonomisk tillväxten stanna av? 

Oljeprisfallet kopplat till tillfälligt överflöd på marknaden 
För det första är det viktigt att förstå att det överflöd av olja på världsmarknaden (ca 2-3 miljoner över vad som efterfrågas just nu) som resulterat i detta låga oljepris beror på ett marknadsandelskrig mellan Saudiarabien/OPEC å ena sidan och USA/Kanada å andra sidan. Det är alltså inte billig olja som tillkommit. Ökad oljeproduktion från USA och Kanada ja, men det är olja som kräver ett oljepris på minst 70-75 dollar bara för att täcka utvinningskostnaderna. Över 110 dollar när det gäller Kanadas oljesand.

När alltmer av världens billiga oljeutvinning nu successivt ersätts med dyrare olja spelar det ingen roll om det finns mer än olja än vad som efterfrågas, någonstans måste de ökade energiutvinningskostnaderna slå tillbaka på ekonomin. Man kan även tala om demand destruction, att människor och ekonomier slår av på takten när oljan inte längre ger samma snabba vinster. Marginalkostnaden, priset för varje ny frukt man plockar blir högre och högre vilket gör att man avstår helt eller delvis att konsumera som tidigare. Priset på olja hålls därmed nere ytterligare.  

Låt oss ta en titt på grannlandet Norge för att förstå varför ett lågt oljepris varken är någon räddning för ekonomin eller ett tecken på att oljetoppen är skjuten på framtiden.

I fredags rapporterade Sveriges Radio om den senaste utvecklingen inom den norska oljeindustrin som sedan oljeprisfallet inleddes blöder kraftigt. Norska rederiförbundet tror att hälften av landets oljeriggar kommer ställas av om ett år vilket skulle resultera i att ytterligare 5000 oljearbetare kommer förlora sina arbeten. Norges oljeindustri har, som vi skrivit om tidigare, redan tvingats säga upp flera tusen inom bland annat Statoil.

Men Norge tycks samtidigt hoppas att när landets viktigaste inkomstkälla och största industrisektor krisar ska en fallande kronkurs locka fler utlandsturister till Norge...och rädda dagen!

Men som ni ser nedan har Norge mer än en kortsiktig trend att bryta. 

Ökade kostnader och fallande oljeproduktion
Källa data: BP stastical review 2011-2015, Norska SCB "Oil and gas activities, investments", 2002-Q2-2015 

Sedan 2001, året då Norge nådde sin oljetopp, har landet minskat sin oljeproduktion med över 44 %. Fram till mitten av 2014 kunde Norge kompensera sina stigande kostnader och fallande oljeproduktion med ett stigande oljepris. Men icke längre. Investeringarna/kostnaderna för olje- och gasutvinningen i Norge låg 2014 på över 214 miljarder NOK, dessa beräknas enligt norska SCB förvisso minska till 190 miljarder NOK i år men det hjälper inte när oljepriset ligger så här lågt.

Istället kan vi räkna med att minskade investeringar i olje- och gasindustrin gör att produktionen kommer falla snabbare, om inte redan i år så de närmaste åren då investeringar som inte görs nu kommer hämma produktion som skulle kommit igång om några år. Med andra ord kommer Norges satsningar på att minska produktionsfallet de senaste åren genom investeringar i nya projekt och olika effektiviseringar inom befintlig produktion, inte räcka. Produktionen kommer med all sannolikhet falla snabbare än ny olja tillkommer.

Varför är detta viktigt? För Norge innebär det att arbetstillfällen försvinner inom olje-och gasindustrin som in sin tur håller en mängd andra branscher med arbeten. Hur längre detta pågår är svårt att säga men kommer oavsett påverka Norges ekonomi under lång tid och därmed Sveriges viktigaste exportmarknad. Går konsumtionen ner i Norge drabbas inte bara ICA -butikerna längs norska gränsen och alla tusentals säsongsarbetande svenskar  utan även tex de många svenska byggföretag som finns i Norge.      

Antalet aktiva olje- och gasriggar i Norge och övriga världen fortsätter att minska
Baker Hughes, USA and Canada rig count, international rig count

Ett annat sätt att se på den minskade aktiviteten inom olje- och gasindustrin i Norges såväl som globalt är att titta på nedgången av aktiva olje-och gasriggar. I Norge har redan antalet aktiva olje-och gasriggar minskat från 21 strax före oljeprisfallet inleddes juni 2014, till 16 (augusti 2015 senaste mätningen). Om norska rederiförbundet får rätt och antalet riggar halveras inom ett år finns alltså bara runt 8 aktiva olje- och gasriggar kvar (förutsatt att de inkluderar även gasriggar).

Att USA och Kanadas oljeindustri skakas extra av det låga oljepriset är uppenbart. Antalet aktiva riggar i USA har fallit från 1835 före oljeprisfallet (april 2014) till 809 idag (senaste mätningen 2 oktober 2015) -en minskning med nästan 56 %! I Kanada har antalet riggar minskat från 204 till 179 under samma period, eller med nästan 14 %. Endast Saudiarabien ökar antalet riggar av de länder vi tittat på ovan. Saudiarabien har under samma period som oljepriset mer än halverats ökat antalet riggar med 22 %! Knappast en slump utan ett sätt för oljesupermakten att vidhålla en hög produktion och därmed bidra till det överflöd av olja som håller priset nere.

Hur länge pallar Saudiararbiens statsfinanser detta som redan nu tvingas låna och hur länge klarar amerikanska oljebolag att gå med förlust vilket de onekligen gör nu?

Den viktigare frågan är hur långe världen kan tuffa vidare på olja som kräver allt mer energi och investeringar att ta upp vilket just nu inte reflekteras i oljepriset men märks tydligt med en oljeindustri i kris trots, ett sett till de senaste åren, lågt oljepris.            

9 kommentarer:

  1. Förr eller senare stiger troligen oljepriset och då blir det lättare för alternativen effektivare användning, bättre produkter och flödande energi att växa. När det gäller batterier sker mycket spännande just nu. Roligast i förra veckan var nyheten med nytt material för anoder i litiumjonbatterier. Lät som ett aprilskämt men var helt riktigt. Skinnet på champinjoner hettades upp i två steg och ersatte sämre grafit vilket ger batterier som blir effektivare efter hand genom att nya hål i nanostorlek bildas tack vare svampskalets biologiska ursprung.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Batterierna är på g helt klart. Hoppas mkt på Harvards organiska batterier som ska finnas i full skala om ett par år. Organiska batterier/kopiera fotosyntesen är den mest hållbara vägen. Förutom enorm kapacitet kommer du runt beroendet av begränsad tillgång jordartsmetaller mm.

      Ska kika mer på "champinjonbatterierna"!
      Mvh
      Johan

      Radera
  2. Finns det beräkningar på hur ett helt omställt Sverige som Löfvet pratade om i FN skulle se ut, när olja ersättes med skogsförädlat bränsle, traktorer kör på majsetanol och masugnarna går på kraftvärmeel? Hur många människor klarar grönskan av att försörja i Sverige tillsammans med vattenkraften utan kärnkraft (den får man se som bonus i ett helt omställt Sverige). Visioner är endast så roliga som de är tilltalande och nåbara. Om man måste slakta miljoner för att nå dit (Stalinlenin-Sovjet eller stora språnget i Kina) bör man tala om det på förhand. Det kan vara så att man inte är smart nog att förstå konsekvenserna av sina visioner och bör då informeras om detta på förhand.

    SvaraRadera
  3. Hej. Allt handlar om tid o om man når kritisk massa vad gäller medvetenhet o handling innan resurstillgångar sätter gränsen för oss. Då blir det lätt ett nollsummespel. Visioner kan skapa hopp o leda till handling, sen om handlingen räcker eller blir som man hoppats o trott vet vi först i efterhand. Att vi troligen måste bli färre för att leva i balans med jordens resurser är givet om man betänker de fossila energislagens enorma energiinnehåll o fram till nu -tillgänglighet.

    Det nu nämner finns i kortleken men också annat o hybrider av dessa. Men man ofta göra mkt i sin eget mikrokosmos o inspirera o inspireras av andra.

    Mvh
    Johan

    SvaraRadera
  4. Johan, bra artikel om nuvarande oljeläge internationellt. Sen det där med batterier och batterikapacitet. Vad jag inhämtat är att "lagring av el" i batterier har sina fysikaliska begränsningar. Det är haken! Vad många hoppas på är en utveckling som vi sett med datorer och dess prestanda. Kan forskarna fördubbla lagringskapaciteten så har man överträffat till och med de fysikaliska gränserna. Gott nog!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Martin det mest intressanta med utvecklingen för batteri är som jag ser det om vi kan få dem mer ekonomiska. Har du något exempel på någon som menar att utvecklingen för batterier ska gå så snabbt som datorer?

      Tar vi användningsområdet elbilar är det, som jag ser det, vad gäller lagringskapaciteten riktigt bra reda. Kostnaden är mest central följd av laddningstid återigen som jag ser det.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  5. Hej. Är det rimligt att räkna med extremt mycket högre oljepriser om 5-10år pga fallande investeringar?
    Är det inte ganska snabbt ordnat med att återställa en tidigare stängd brunn/källa och borde inte metoder såsom fracking ligga som ett naturligt pristak kring dess egna produktionskostnad?

    Hur mycket kan globalt fallande oljekonsumtion påverka priset nedåt?

    Småkorkade frågor kanske men från en intresserad men oljeokunnig bloggläsare.

    Tack för en mycket intressant blogg. Med vänlig hälsning, Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Inga frågor är korkade när syftet med dem är att bli klokare/kunnigare! ;)

      Det kommer sannolikt bli mycket högre oljepriser i takt med att mer dyr/okonventionell olja ersätter mer konventionell lättutvunnen olja, hur snabbt detta sker är svårt att säga. När jag skriver mycket högre tänker jag mig max 110-120 dollar per fat, då ekonomin knappast pallar mer än det innan den går in i en ny recession. Temporära prisuppgångar på dagar och månader är förstås möjliga.

      Om vi tänker oss en global konventionell nedgång av oljeproduktionen på 6 % per år, vilket Kjell Aleklett och forskarna vid Globala energisystem beräknat, kan priset skjuta i höjden snabbt. Det skulle definitivt ha större betydelse än ny olja från Iran eller Irak kan ersätta produktionsfallet tex. 6 % av 85 % av världens oljeproduktion (den konventionella delen) är 5,3 miljoner fat per dag som försvinner bara första året efter peaken. Ungefär hälften av vad Saudiarabien producerar idag.

      Men andra parametrar som deflation och fallande efterfrågan i Kina spelar också roll. Inget tyder dock på att det kan kompensera fallande globala oljeproduktion tillräckligt snabbt för att oljepriset inte ska skjuta i höjden inom kanske 4-5 år och skapa brist på olja på marknaden igen.

      Skifferoljan kommer säkert komma online igen vid högre priser och även tex Kina kommer försöka få igång sin skifferolje och gasproduktionen. För USA kan det möjligen köpa landet tid att ställa om men det beror helt på när och hur snabbt den globala konv oljeproduktionen faller. USA importerar fortfarande nästan 39% av sin oljekonsumtion vilket inte bara kan ersättas av inhemsk skifferolja. När dyr olja ersätter billig slår det dessutom igenom på den amerikanska ekonomin.

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Ok, stort tack för svaret!

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...