Ett gyllene ögonblick att se över sin egen energiförsörjning

Detta inlägg är signerat Johan. 

Det finns många goda skäl att säkra sin egen energiförsörjning de närmaste åren. Det svenska kraftnätet är redan på olika håll nära bristningsränsen och delar av nätet kan vid ett krisläge på grund av kapacitetsbrist tvingas att stänga ner med strömavbrott för tusentals svenska hushåll som följd. För några år sedan var detta otänkbart men nu har verkligheten kommit ikapp. Till detta kan läggas dagens nyhet som bland andra Sveriges Radio rapporterar om att det för svenska samhället kritiska elnätet inte alltid sköts av säkerhetsklassad personal, utan på distans av personal utanför landets gränser.  

Skälen till kapacitetsbrisen i svenska elnätet är flera men i huvudsak handlar det om att energiförbrukningen i Sverige ökar i takt med en växande befolkning samt att det svenska elnätet nu är en del av inte bara det nordiska elsystemet utan även länkats samman med Tyskland och baltikum där efterfrågan på ren svensk el växer. Detta tillsammans med att först en reaktor Oskarshamn stängs ner följt av ytterligare en nästa år (2020) talar onekligem för kraftigt stigande elpriser. 

Bloggrannen Cornucopia?/Lars Wilderäng intervjuas idag i Dagens Nyheter (En ickelänk här pga EU:s väntade länklagstiftning: www.dn.se/kultur-noje/sa-paverkar-ditt-strommande-klimatet/) och sammanfattar väl problematiken kring kapacitetsbristen: 

"Det finns ingen anledning att sponsra utländska miljardföretag med skattefri el, i synnerhet som serverhallarna bara skapar en handfull med jobb. Det är inte heller miljövänligare att etablera sig i Sverige, utan handlar bara om greenwashing av en verksamhet som tär hårt på energiresurser. Effekten blir bara att det nordiska elhandelsområdet i stället får importera kolkraft. De internationella jättarna kan gröntvätta sina serverhallar, och någon annan får konsumera kolkraften i stället" 

Om vi nu står inför en kraftigt ökad risk för längre strömavbrott och högre elpriser, vad kan en som individ och familj göra? Till en början rekommenderar jag att se över möjligheten att ansöka om solcellsstödet, förutsatt att man har eget hus eller har ett fritidshus där detta kan installeras. Just nu är läget något oklart men av allt att döma kommer det investeringsstöd som just nu ger rätt till 30 % av solcellsinstallationen att fasas ut de närmaste åren men i olika steg. Detta öppnar upp för att delvis eller helt producera el för eget bruk och sälja överskottet under sommaren och på så vis hålla nere de totala elkostnaderna under året. Men detta gör de flesta endast med ongrid-lösningar där ett strömavbrott stänger ner växelriktaren och därmed inte skickar vidare någon el från solcellspanelerna varken till det egna hushållet eller ut på nätet för försäljning. En tämligen värdelös lösning när kapacitetsbrist eller en snöstorm kan leda till längre strömavbrott. 

Bristen på ny utbyggnad av infrastruktur i Sverige samt insikten om att vi för stabilitet och trygghet måste härma naturens utspridda självbärande system istället för att föråldrade centraliserade system, känns igen. Jag har tidigarre skrivit om liknande problem för Sveriges VA-system. 

En annan viktig faktor som förändrat den fram till för bara några år sedan goda tillgången till el i Sverige är att bland andra Amazon och Facebook byggt enorma serverhallar i Norrland. I en artikel i DN idag kan vi tex läsa att Facebooks serverhall i Luleå drar lika mycket el som hela Västerås kommun. Konsekvenserna av dessa enorma energislukare har redan fått allvarliga konsekvenser på flera olika håll i Sverige. I Uppsala har det gått så långt att det satt stopp för användningen av elbussar och hindrat p-bolag från att bygga laddplatser i nybyggda bostadsområden. Kapacitetsbristen i Uppsala är redan kritisk och Vattenfall har därför inte kunnat garantera tillräckligt hög effekt för en nybyggd bussdepå. 

Mer info i Uppsala Nya Tidning, en icke länk pga EU:s väntade länklagstiftning: https://www.unt.se/start/uppsalas-elbrist-kan-atgardas-med-ai-5090382.aspx)

Kapacitetsbristen i Sverige ser olika ut i olika delar av landet men det är i allt högre grad ett nationellt problem som måste hanteras av Svenska Kraftnät som äger elnätet. Men kapacitetsbristen som tex redan finns i Skåne kan de inte uppfylla förrän 2027 enligt en artikel i Skånska Dagbladet (ickelänk här pga EU:s väntade länklagstiftning: https://www.skd.se/2018/12/11/kraftanstrangning-for-elnatet-behovs/).

Här är det värt att se bortom de kortsiktiga högre kostnaderna att åtminstone delvis bygga parallella system där en tex säkrar strömförsörjning för kyl/frys samt vattenpumpen genom en kombination av solceller och batterilager medan den primära elproduktionen sker med tex solpaneler och fortfarande körs on grid och kan skicka ut el på nätet (samt hämta el från elnätet vid behov). Uppvärmningen i hushållet är dock det som kräver mest energi och står för cirka 2/3 av årsbehovet av el i en svensk villa. Under vintern generar dessutom solpanelerna dessutom mycket mindre el då soltimmarna är färre och panelerna ofta snötäckta. 

Både ur energibesparingsperspektiv och vid strömavbrott är här en icke elberoende ved-kamin ovärderlig. Detta är dessvärre sällan möjligt i lägenheter annat än i vissa äldre lägenheter som ännu har fungerande eldstäder.       

Det finns mycket inspiration att hämta om hur man kan bygga om sitt hus för att både skapa mys, göra energibesparingar och öka sin krisberedskap. En gammal favorit är familjen solvarms hus som jag skrivit om tidigare. Själv är jag väl mer intresserad av en variant där man inte bygger in hela huset i ett växthus utan bygger ihop ena sidan av huset med ett större växthus. Med andra ord du öppnar en dörr och går igenom en sluss eller liknade rakt in växthuset. På så vis kan du förlänga säsongen för odling av en rad härliga frukter och grönsaker och även njuta av trevlig värme under höst och tidig vinter men undviker extremt höga temperaturer inomhus under sommaren som verkar bli varmare år för år...

Eget reningsverk, uppvärming och odling direkt i/runt huset

En sak är säker, elpriserna lär inte falla de närmaste åren utan snarare stiga i takt med att elnätet blir mer ansträngt medan  elbolagen vaknar till en ny verklighet och fortsätter att höja nätavgifterna vilket snabbt äter upp de besparingar du kan göra genom att minska din egen energiförbrukning. 

Mindre, lokala elnät och till och med hushåll helt off-grid är inte längre en utopi utan borde betraktas som sunt förnuft och är nu tekniskt möjligt, särskilt om man bygger huset från grunden med detta i åtanke. Om fler har egen energiförsörjning stärker det den lokala krisberedskapen och möjliggör samarbete även om delar av stamnätet går ner och bör därför uppmuntras. Framföralllt skapar det en trygghet och glädje som sporrar kreativiteten och det ger framtidshopp!  

Omlokalisera samhällsviktiga myndigheter i krisberedskapssyfte och installera batteri-backups!

Den senaste tiden har det rapporterats mycket om att regeringen vill utlokalisera svenska myndigheter med syftet att förbättra integrationen på olika platser i landet där servicen och förtroendet för svenska myndigheter försvunnit helt eller i stora delar. Ofta handlar det om förorter eller på landsbygden där det numera kan vara sällsynt med ens en närpolis för att inte tala om livsmedelsaffärer med något större utbud.

Ett första steg togs i dagarna med beskedet att SIDA:s huvudkontor med 500 anställda flyttar från Stockholms innerstad till Botkyrka, sydväst om Stockholm.  Men datum för flytten är dock ej fastslagen, först ska en konsekvensanalys göras och presenteras den första augusti. Det lär knappast bli någon flytt innan valet och efter valet vet vi förstås inte hur det blir.

Idéen att  utlokalisera svenska myndigheter från Stockholm och större svenska städer är dock inte så tokig av flera skäl men inte bara i ett försök att förbättra integrationen och den lokala servicen.

Att få en lokal ekonomi att blomstra handlar förstås om många saker och inte bara om svenska myndigheters lokala närvaro men polis och tryggheten om att den kommer när det verkligen behövs är förstås viktig (och att brottsutredningar genomförs). Minst lika viktigt är att transporterna till och från hem och arbetet samt till affär/postombud kan ske tidsmässigt och ekonomiskt smärtfritt, vilket det dessvärre inte gör på många håll i Sverige (läs landsbygden). Men istället för att fokusera på vilka möjligheter elektrifiering och automatisering av eltransporter framöver kan öppna för landsbygden/boende långt ifrån storstädernas centrum, ska vi i detta inlägg fokusera på värdet av att utlokalisera svenska myndigheter i ett totalförsvars- och krisberedskapssyfte.

För drygt en månad sedan skrev Johan en debattartikel i Svenska Dagbladet om behovet av integrera en livmsmedelsstrategi om ökad livsmedelsförsörjning inom landet för att stärka landets krisberedskap. Artikeln publicerades med anledning av att Försvarsberedningen samma dag presenterade sina första delrapport med förslag till skapandet av ett nytt svenskt civil- och totalförsvar. 

Detta var ett viktigt steg i rätt riktning när det kommer till att börja återbygga den svenska krisberedskaps- och försvarsförmågan. Samtidigt läggs just nu mycket energi på vem som kan plocka mest politiska poäng på att denna plan genomförs, hur mycket pengar som försvar och krisberedskapsmyndigheter ska få och ansvarsfördelningen mellan tex Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Detta är olyckligt då det tar fokus från ett arbete som säkerligen de flesta svenskar önskar se och det snabbt.

Strömavbrott hos MSB- Sveriges viktigaste civila krisberedskapsmyndighet visar på behovet av myndighetsutspridning och redundans av elsystemen

Ett sätt att snabbt förbättra Sveriges krisberedskap är att börja med att utlokalisera samhällsviktiga myndigheter så som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap inte bara till fler ställen än Stockholm och Karlstad utan även bygga bättre back up system som inte kräver krångliga dieselaggregat.

I torsdags rapporterades att MSB:s huvudkontor i Stockholm tillfälligt blev utan ström då det drabbades av ett lokalt strömavbrott. Back up systemet för elförsörjning hos MSB ska fungera även vid strömavbrott (vore ironiskt annars inte sant) men av någon anledning fungerade inte dieselaggregatet (som måste testköras rutinmässigt...). Strömavbrottet pågick i cirka 2,5 timmar, hur länge MSB var strömlöst är dock osäkert. Men enligt DN som talade med en källa på SOS Alarm kom de heller inte fram till MSB:s kontor så sent som 17.40 dvs drygt en timme efter strömavbrottet inleddes, klockan 16.33.

Tillägg: Enligt uppgift på MSB:s hemsida står bland annat följande om varför SOS Alarm ej kom fram:

"...Telefonin fungerade, men det var under en kort tid upptaget hos den funktion som SOS Alarm sökte, vilket ledde till att deras samtal hamnade i en telefonkö - helt i enlighet med hur det är tänkt att fungera."

Med andra ord verkar inte telefonin har varit påverkad av strömavbrottet.

MSB ser säkerligen allvarligt på det inträffade men vad vi reagerar på är inte bara varför dieselaggregatet inte fungerade utan varför de fortfarande används hos en sådan viktig myndighet när det finns betydligt säkrare och snabbare back up för strömförsörjning. Ett dieselaggregat sitter kanske i källaren och måste sättas igång manuellt vilket tar flera minuter, när personal förstått att det är ett strömvbrott. Minuter som kan kosta liv vid en krissitation där MSB:s kompetens och övervakning behövs.

Istället för dieselaggregat kan tex Teslas Powerpacks installeras, en sådan batterilagrings-enhet kan lagra 210 kWh och leverera hela 50 kW på ett bräde vilket bör räcka mer än väl som ett back up system. Hur snabbt dessa batterier reagerar har vi redan bevis för. Vi har tidigare skrivit om hur tusentals powerpacks seriekopplats till ett jättebatteri i Södra Australien och vid ett strömavbrott där ett kolkraftverk inte skötte sitt jobb som elförsörjnings back up -levereade Teslas powerpacks el inom loppet av 140 millisekunder!

Förslagsvis införskaffar MSB (och Försvarsmakten) minst en sådan per övervakningscentral/viktiga kontrollrum och kompletterar med egna solceller på taket för att kunna försörja batteriet året om även vid längre strömavbrott som varar i dagar eller veckor. Det viktiga är bara att se till att solpanelerna är fria från snö på taket men det kan lösas med värmeslingor eller varför inte med en sådan här solblomma med egna borstar? Kombineras solcellerna med vindblomma likt svenska Windforce kan el genereras under dygnets alla timmar och back up batteriet laddas upp snabbare än det laddas ur.     
Precis som Försvarsmakten inte har alla sina system eller ledningscentraler placerade på ett ställe bör alla samhällsviktiga myndigheter vara utspridda över landet och inte koncentrerade till ett ett fåtal sårbara ställen vilket en storstad är. Detta gäller tex myndigheter kopplade till elförsörjningen, transporter, livsmedelförsörjning såväl som försvar- och krisberedskap. Effektiviseringar och kostnadsbesparingar med centralisering av dessa myndigheter väger lätt i sammanhanget om vi ska bygga ett civil- och totalförsvar med redundans.

Vi har samlat ett urval av vår inlägg om krisberedskap i en egen flik ovan för lättare navigering.

Så här kan ett modernt back up system för elförsörjning se ut -glöm dieselaggregat! 

Teslas "Powerpack" -batterier Bildkälla: Tesla Motors

Egenproducerad el för boende i hyresfastigheter och bostadsrätter en pina i ändan

Det är nog många som funderar över sina energikostnader just nu. Med ett elpris som knappast kan sjunka lägre och med stigande elavgifter är det läge att se sig om efter alternativ. För villa/husägare kan klivet mot solel och solvärme och en mindre vindsnurra kännas naturligt.

Det går tex att få ner installations- och materialkostnader mycket om man är lite händig. Som vi skrivit om tidigare kan man tex använda ölburkar för att tillverka sig en egen luftsolfångare. Det går till och med att producera sin egen el och värme för att kunna köra helt off-grid.

Helt off-grid kräver dock just nu att man antingen bygger sin bostad som en termos från början med tex golvvärme i hela huset och extremt välfungerande isolering vilket både är kostsamt och kräver goda kunskaper i hur olika energisystem kan kombineras. Men även hus byggda på tex 1930-40-talen kan bli om inte helt så till de stor del självförsörjande på el och värme.

I vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet tar vi upp några exempel på hur man kan bli av med de värsta energispillen vid fönster och fönsterkarmar tex men det finns förstås många fler energibovar.

På varmare breddgrader kan överblivna petflaskor fungera utmärkt som bas för hemmagjorda-varmvattensystem vilket fått stor spridning i bland annat Indien.

Många tänker säkert att det kan vara värt att vänta på att solcellspaneler och vindsnurror ska falla i pris ytterligare innan man gör en investering och att utvecklingen av energilagring bara har börjat.

Det blir förstås en avvägning vad det gäller ekonomisk återbetalning på sin investering kontra hur snabbt man vill minska sin sårbarhet för olika kriser och strömavbrott. Men läget i Sverige och Europa nu när det gäller elmarknaden samt den bristande krisberedskapen att hantera längre strömavbrott och olika kriser gör att det kan vara vettigt att börja undersöka den egna energiförsörjningen förr snarare än senare.

Det finns heller inget som hindrar att man installerar hushållsbatterier likt de som Tesla och Solarcity nu erbjuder på den amerikanska marknaden efter att man installerat egna solcellspaneler tex.

Det första man ska göra är oavsett att gå igenom hela hushållets värme- och elbehov och göra en prioriteringslista över de delar man vill säkra vid elavbrott samt se över värmespill som kan åtgärdas. Standbyelektronik och onödig elanvändning är också enkla åtgärder som åtminstone kan få ner elförbrukning med kanske 10-15 % per år.

Att ta kontakt med en energikonsult eller god vän för att få en överblick är starkt rekommenderat, innan man gör någon investering/börjar bygga om. Annars är risken stor att man får dubbla kostnader när olika installationer/delar av energisystemen inte är kompatibla eller fungerar effektivt tillsammans. Det finns ibland även kunniga energirådgivare på kommunen att tillfråga.  

Tidigare har vi skrivit om hur svenska hushåll kan bli skrämda av att våga satsa på egenproducerad sol- och vindel när regeringen lagt förslag på höjd skatt på just egenproducerad sol- och vindel. Förvisso gäller detta endast större solenergianläggningar med en installerad effekt på 144 kw samt vindkraft och vågkraftsanläggningar med en effekt 80 kw eller mer. Men det sänder likväl fel signaler som skrämmer snarare än uppmuntrar en satsning.  

Förslaget gör det samtidigt mycket svårt för fastighetsägare och kooperativ att få någon ekonomi i att installera större anläggningar på tak och fasader för solceller till elproduktion eller solfångare för uppvärmning. Regeringens förslag, som införs den 1 juli 2016 om det godkänns, innebär nämligen en skattehöjning på 30 öre i per kW vilket drabbar just de större anläggningar som blir aktuellt vid en hyresfastighet tex. Installerad effekt som styr skattehöjningen är räknad per organisationsnummer...Så det går inte att komma undan.

Oppositionen då? Moderaterna vill ge skattereduktioner för svensk kärnkraft...

Så hur gör man då om man bor i en hyresfastighet eller bostadsrätt där man vill börja producera sin egen el och värme? I en läsvärd debattartikel i Ny Teknik signerat Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter, Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningens Riksförbund, Anders Lago, ordförande HSB Riksförbund och Linda Burenius Magnusson, vd OX2:s vindkraftskooperativ skriver man att:

"Även de som är andelsägare i solkraft och vindkraft bör få en skattereduktion för egenproducerad förnybar el".

Debattörerna pekar på att problemet är att skatteavdrag för egenproducerad förnyelsebar el idag endast omfattar villaägare. Men hur ska majoriteten av Sveriges hushåll som bor i flerbostadsfastigheter kunna bidra till en omställning mot egenproducerad förnyelsebar el om de inte kan få skatteavdrag för andelar i i större anläggningar man delar med andra, såväl som externa solcellsparker eller vindkraftkooperativ?

Vi delar denna syn. Det måste finnas incitament som påskyndar omställningen och då är byråkratiska såväl som skattemässiga hinder en riktig "pina i ändan" som gör att många ger upp hoppet om att få kontroll över sin egen elräkning och elproduktion.

Trots att Socialdemokraterna efter att man bildat regering lovat att utreda möjligheten för andelsägare i solkraft och vindkraft att få skattereduktion, har inget hänt. Debattörerna i Ny Tekniks artikel tycker detta är särskilt märkligt då även Miljöpartiet. Vänsterpartiet och Centerpartiet stöder ett sådan förändring och alltså kan driva igenom.  

I väntan på en lagändring riskerar den stora omställningen gå mycket trögt, en väntan svensk ekonomi och krisberedskap inte har råd med.

Illustration av Jenny Wilhelmsson för Johan Landgrens artikel "Organiskt batteri", OM nr 2, 2014

En solfångares dröm: "Länge leve ölburken"!

Vi har i tidigare inlägg skrivit om att det går utmärkt att värme upp sitt hus antingen delvis eller till och med helt med solvärme i Sverige, även under vintern. Likaså kan man få ut en hel del el med solpaneler på tak eller liknande även under vintern, detta trots att vårt land ligger långt ifrån ekvatorn...

I takt med att elpriserna i Sverige stiger och ekonomin går mot tuffare tider då vi bland annat nått den billiga oljetillväxtens kulmen, Peak Oil för råoljeproduktionen i världen, finns det många som letar efter nya sätt att spara pengar eller säkra sin långsiktiga energiförsörjning on eller off grid med hjälp av bland annat egen sol och vindenergi.    

När man sitter och funderar på hur man ska använda vakuumrumrör för att utnyttja solen maximalt och värma sitt svenska hem finns det mycket att tänka på: Pris, placering, underhållskostnader, isolering av rör, antal ackumulatortankar...osv

Men så får man ett mail och upptäcker en person som byggt en egen luftsolfångare hemma i sitt garage av bland annat ölburkar som absorbator för solvärmen! Idéen är lika enkel som genial, burkarna utgörs av ett tunnt skikt aluminium på endast 0,1 mm. Denna tunna yta värms lätt upp av endast några solstrålar och fungerar därför till och med bättre än den plåt som oftast används som absorbator i traditionella luftsolfångare...    

Spana in sidan där man i steg för steg enkelt kan följa byggnationen av luftsolfångaren, vad den ger för effekt beroende på årstid och val av fläkt mm.  Låt oss inte utveckla detta mer här, se istället några av de bilder från den eminenta projekt-siten nedan och få kanske lite inspiration till hur man kan ta stora kliv mot sin egen energiförsörjning och ha roligt längs vägen. Missa inte detta!

En salig blandning ölburkar blir till en fantastisk helhet som ger rikligt med energi

Ölburkar blir till solfångarrör...

Konstruktionen börjar ta form...

Så här ser det ut när det är färdigt!

Vi kan inte annat än hålla med konstruktören av denna anläggning, länge leve ölburken!