När mobiltäckningen försvinner, himlen blir blodröd mitt på ljusa dagen, strömmen går och maten får ranonseras är folk inte så kaxiga, extra knäckade blir det för barnfamiljer som är på semester och inte är vana att tänka utanför boxen alls. Många australiernare tror dessutom inte på klimatförändringar...
Välkommen till brandsäsong 2019/2020 i Australien för den är inte lik någon annan och är dessutom ett intressant psykologiskt experiment i hur olika människor hanterar långdragna kriser något vi lär få se mer av framöver.
När jag för två veckor sedan skrev del 1 av uppvaknandet i Australien fokuserade jag på dess utbredning och koppling till klimatförändringarna. Min viktigaste slutsats var att vi inte ska fokusera på huruvida just denna brandsäsong i huvudsak beror på de av människan orsakade klimatförändringarna. Det är nämligen mindre viktigt, centralt är däremot att skogsbrändernas utbredning och fara för samhället är exakt vad klimatforskarna varnar för kommer bli konsekvensen av de klimatförändringar vi redan nu kan konstatera om vi inte radikalt vänder på utvecklingen nu.
Och det kan vi ännu men fönstret krymper snabbt, vilket den ständigt inspirerande och raka klimatforskaren Kevin Anderson var inne på under vårt samtal i Evolution Show.
Australien är alltså skådeplatsen för ett klimatscenario vi får räkna med kommer nå många platser på jorden inklusive Sverige. Det kan förstås bli långt värre, om vi inte gör allt för att minska och sedermera helt upphöra med uppvärmningen av vår planet. Bränderna i Australien kan med andra ord betraktas som människans första och sista riktiga varning från naturen, annars så sätts människan på plats vare sig vi vill eller ej, vi är trots allt bara mikroskopiskt små delar i en större helhet som snabbt kan förändras och förpassa oss till sällskapet av historiska arter som kommit och gått.
Men det tål alltså att upprepas att hoppet lever för den som höjer blicken: När människor samarbetar och hjälper andra människor och djur kan stordåd åstadakommas, det är inte kört, än! Det visar i synnerhet vad som sker på många hålla i Australien.
I detta inlägg ska jag fokusera mer på hur civilsamhället, brandförsvaret, militären och regeringen i landet "down under" hanterat bränderna ur ett beredskapsperspektiv. Vad vi kan lära av samhället och människornas hantering av de ännu i högsta grad pågående skogsbränderna i Australien inför framtiden? För Australien är i detta sammanhang inte alls så långt borta som en kan tro.
Men låt oss redan från början sticka hål på en myt. Pyromaner och okunniga eldande människor ligger inte bakom de flesta bränderna i Australien.
Det har spridits en hel del myter och osanningar om vad som ligger bakom de mest omfattande skogsbränderna i Australiens historia. En del har hävdat tex att det är en kraftig ökning av anlagda bränder som ligger bakom den extremt utdragna brandsäsong som ännu i allra högsta grad pågår och väntas fortsätta i 8-10 veckor till.
Australienska ABC och flera andra har med hänvisning till brandchefer och aktuella utredningar kunnat visa att cirka 98 % av bränderna i bland andra hårt brandhärjade delstaten New South Wales är orsakade av åskoväder samt till mindre del oförsiktighet med eld där det råder brandförbud. Det rör sig endast om kanske ett 20-tal bränder som startats av ett fåtal individer som avsiktligt gjort detta. Däremot har givitvis anlagda bränder kunnat spridas mer denna säsong på grund av torkan och avsaknaden av regn men det handlar fortfarande endast om några få procent av den areal som brunnnit som kan kopplas till pyromaner eller anlagda bränder av ofta unga människor som inte vet bättre.
Fler hundra skogsbränder pågår fortfarande i Sydöstra Australien varav flera så kallade megabränder där två eller fler bränder gått samman för att bilda gigantiska bränder där det inte finns en sportkeps att släcka dess utan där arbetet primärt handlar om att försöka begränsa dess spridning och skydda tätbebyggda områden.
Sist jag skrev om bränderna hade motsvarande cirka 1,5 Danmarks yta brunnit eller 6 miljoner hektar. Nu har denna sifftra dubblats eller för att sätta det i ett sammanhang, motsvarande halva Storbritanniens yta har fångats in av skogsbränderna. Det är svårt att förstå men med helikopterbilder får en åtminsone en liten känsla av vilka krafter det rör sig om.
Svaret från Australiens regering har nu även trappats upp. Alla familjer som drabbats ska kompenseras med cirka 3-4000 sek kronor mer barn och mer för vuxna (lika mycket har redan betalats ut till många drabbade och de som inte fått något ska få dubbla summan). Pengarna ska användas till bland annat hjälp för barn som nu börjar skolorna igen efter semestern och skapa viss trygghet. Brandmän, frivililliga och heltidsbrandmän ska kompenseras för sin övertid. Över 80 % av brandmännen i Australien är för övrigt frivilliga och riskerar sina liv vid sidan av andra jobb med låg lön. I Sverige är samma siffra cirka 74 % frivilliga.
Kompsensation till jordbrukare och små företagare som förlorat delar av eller hela sitt uppehålle på grund av bränderna ska även betalas ut.
Två miljarder australienska dollar ska även användas för att återbygga infrastruktur som förstörda telemaster, elledningar, vägar och andra samhällsviktiga delar som måste återuppbyggas för att ekonomin och vardagen ska kunna komma igång igen. Här ingår även bland annat sjukvård och psykiskt stöd till många som har traumatiska upplevelser.
En halv miljard australienska dollar ska även betalas ut till stöd för många av de små företag som drabbats hårt av bränderna. Bland annat kommer lån på upp till en halv miljon australienska dollar kunnat ges för att företag ska komma på fötter igen.
Frivillighetsorganisationer som Röda Korset har gjort ett fantastiskt arbete på plats och även många kändisar har gjort vad de kan för att stödja drabbade ekonomiskt. Här kan tex nämnas att skådespelaren Russel Crowe (känd från bland annat Gladiator) valde att inte ta emot sitt Golden Globe pris i USA. Istället var Crowe i Australien för att kämpa mot bränderna vid sina ägor där och skickade samtidigt ett tydligt meddelande till Golden Globe galan via skådespelaren Jennifer Aniston som fick ta emot Crows pris: "Det råder ingen tvekan om att tragedin som utspelar sig i Australien beror på klimatförändringar".
Det är dock noterbart att medan sittande federala regeringen med premiärministern Scott Morrison i spetsen först de senaste veckorna tagit tag i situationen bland annat med ovanstående finansiella stödåtgärder och genom att sätta in militären, har flera av delstatspremiärministerna eller guvernörerna om man så vill, i de olika hårt drabbade delstaterna varit mycket aktiva från start.
I delstaten New South Wales har tex delstspremiärministern Gladys Berejiklian tillsammans med delstatens högsta brand- och räddningschef Shane Fitzimmons inte bara varit på plats hela tiden (ingen semester till Hawaii...) utan koordinerat olika myndigheter. Detta för att få ut hjälp för såväl brandbekämpning och evakuering som vatten, mat och livssnödvändiga resurser till de som blivit strandsatta på grund av skogsbränderna. Jag upplever att de skött sitt arbete och visat ledarskap på ett föredömligt vis helt utan personliga ekonomiska eller politiska intressen.
Gladys Berejiklian och Shane Fitzimmons tar sitt arbete på allvar
Shane Fitzommons var också kritisk till att han inte blev informerad om att värnpliktiga och militära transporter och resurser skulle sättas in förrän det blev en nyhet i media. Här kommer vi till lärdom nr 1, det spelar ingen roll hur mycket resurser och personal du har om de inte kan samarbeta och sättas in där de gör mest nytta. Ett annat relaterat problem som blivit uppenbart vid skogsbränderna i Australien känns igen från de för Sverige största skogsbränderna vår- och sommaren 2018, nämligen att brandbekämparna och de drabbade behöver snabb hjälp på rätt ställe.
I Australien har civilsamhället klivit fram på ett helt fantastiskt sätt men faktum är att det har kommit in så mycket mat, vatten och förnödenheter på sina håll att det varit svårt att hantera det. Lagerlokaler och uppstyrning av behovet har varit bristfälligt eller saknats helt medan behoven inte alls kunnat mötas på andra håll på grund av resursbrist, där det varit för farligt att komma fram med transporter. Detta antingen på grund av pågende bränder eller risk för vältande träd i dess spår eller på grund av brandröken som gjort det farligt för såväl flyg som helikoptrar som annars jobbar dygnet runt med både brandbekämpning och drop off av förnödenheter från luften.
Vad händer då vid en skogsbrand som utan ansträngning tar sig fram i eller kring ett samhälle? Jo, förutom den giftiga röken som släcker solljuset mitt på dagen, släcks elnätet ner av att ledningar brinner upp eller för att elbolagen får order om att stänga ner dem i förebyggande syfte. Detta innebär att affärer ofta stänger eller maten i kyl och frysar snabbt blir förstörd vid strömavbrott. I flera veckor har det ju varit över 40 grader Celsius i stora delar av Australien...
Bensinmackar får långa köer när människor nu kanske måste lämna sin semester på östkusen och ska köra 40 mil eller mer hem. Det är bara ett problem, inte nog med att alla plötsligt ska göra det samtidigt, pumparna fungerar inte utan el och även om de gör det kommer inte tankbilarna fram för påfyllning när många av vägarna dit är avstängda på grund av angränsande bränder.
Här ser vi just in time samhällets baksida. När allt fungerar finns det ett smörgårdsbord av mat och prylar att välja på i butikerna men om inte hyllorna ständigt fylls på från oftast långväga transporter från producenter inte sällan på andra sidan klotet, står de snabbt tomma. Vad kan då göras? Lokalt bör det finnas platser, lager och uppsamlingsplatser där självförsörjande enheter för såväl el och värme är frikopplat från stamnätet, antingen bara för en större fastighet eller ett mikronät för flera, kanske rent av ett större område dit människor kan samlas vid en krissituation. En brandstation och skola är lämplig för detta tex.
Lager av mat och förnödenheter som enkla mediciner kan även hållas på dessa evakueringscenter, om de sköts som butiker i vanliga fall kan mat och prylar roteras för att inte bli gamla. Det kan förstås krävas statligt stöd för att bygga upp dessa men de bör betraktas som en alltmer självklar del av våra samhällen, lika självklart som vi försäkrar våra hus och bostäder, ska samhället kunna försäkras mot utdragna kriser eftersom vi nu måste vänta oss att det är det nya normala.
I Australien finns unika möjligheter att året runt driva djupvattenpumpar, cirkulationspumpar samt elförsörjning för det viktigaste i små och större fastigheter endast genom en kombination av sol+vind och batterilager. Finns det platser där elförsörjningen är säkrad kan här lämpligen även upprättas snabbladdningsstationer för elbilar och de kommande ellastbilarna. För tänka sig, då behövs inga långväga tankbilar och mat och vatten kan pumpas- guld värt i en krissituation!
Men det här är inte alls bara en försäkring som kan nyttjas vid olika typer av kriser. Solanläggningar och små vindkraftverk kan lätt räknas hem i Australien där strömavbrott kostar elbolagen enorma pengar då de måste finansiera dyra reserkraftverk i form av kol eller naturgaskraftverk att hela tiden stå standby. Men mikroproducenter kan i normalläget lagra överskottet av sol och vindkrafproduktionen i batterilager och sälja överskottet till stamnätet (men inom en snar framtid kan man istället sälja till grannen) som ett hybridsystem. Det är inga konstigheter att ha ett system som klarar att köra i ö-drift (offgrid) som är slår på den utgående strömmen till elnätet vid normaldrift och vice versa. Mer om de unika förutsättningarna för Australiens energiförsörjning i ett kommande avsnitt på Evolution Show som jag är värd för.
Behovet av undantagstillstånd vid svåra kriser
Australiens bränder har visat att det ibland finns ett behov av att kunna införa undantagstillstånd för att sätta människor i säkerhet. Skogsbränderna har visat en ny typ av kraft och accelerad utbredning som gör att det ibland inte räcker med att bara uppmana människor att lämna sina hem för att förmå dem att sätta sig i säkerhet. En del förstår helt enkelt inte faran de utsätter sig själva och andra för genom att inte evakuera när de blir uppmanade.
Ibland måste människor helt enkelt tvångsevakueras men inte bara för att undsättas från den direkta livsfaran skogsbränderna utgör för allt som kommer i dess väg. I bästa fall kan till en början vägar bara delvis stängas av eller förbifarter begränsas till räddningstjänst och militär (även detta en del av undantagstillstånd) men skogsbränderna i Australien visar att det inte alltid räcker. Problemet är att människor är vana vid att kriser bara pågår timmar eller några dagar men att hjälpen alltid kommer fram och att viss form av samhällsservice ändå kan upprätthållas. Framförallt att de kan återvända hem igen ganska snart.
Att stanna kvar och kämpa för sitt hem är naturligt och lika naturligt är det att vilja återvända snabbt efter en evakuering. Men otaliga vittnen på plats i Australien visar att ytterst få har en chans mot de krafter bränderna kan uppbringa. Om en brandfront är på väg i din riktning är en vattenslang, vattenspridare och en grävare rent löjligt som försvar. De flesta som klarat sig när lågorna kommit har haft ren tur. Dör en inte av den giftiga röken så tar fallande träd, tak och ja till sist vrålande lågor en. Bara den vägg av värme som kan komma i ens väg kan få många att tuppa av.
Det här kan vara svårt för särskilt äldre som kanske tror att de upplevt liknande tidigare eller för den del, de som känner sig unga och starka och minsann ska kämpa för sitt hem.
Men att överleva branden är bara steg ett. Ett växande problem som jag tror vi kommer se mer av i framtiden är hur samhällen blir avskurna på grund av natur/klimatkatastrofer under ibland veckor eller längre. Om det varken går att komma fram eller ta sig därifrån på grund av avstängda vägar innebär det att samhällen måste kunna klara sig på de resurser som finns på plats. Så är inte dagens samhälle byggda, här har till och med high tech gjort oss en otjänst genom att vara extra sårbara.
Många människor blir mycket rädda när de inte får kontakt med vänner och bekanta vid sina smarta telefoner, Internet förstås inte är tillgängligt. Absolut viktigast i en krissitation är att analysera läget och vid samhällskriser få information. Då är det starkt rekommenderat att ha en självförsörjande radio samt en liten portabel batteribank, kika gärna på en video om det jag gjorde för ett par år sedan.
Det finns förstås så mycket mer att lära av bränderna i Australien. Tex har det precis som i Sverige blivit uppenbart att det krävs mycket mer brandbekämpande flyg och helikoptrar tillgängliga inom landet. Det kommer säkerligen kosta 100-tals miljoner kronor per år men återigen är det nödvändiga resurser som måste finnas inför framtida skogsbränder. Här skulle en dock kunna tänka sig att tex fyra till sex brandbombande-flygplan delas mellan Sverige, Norge och Finland för att hålla nere kostnaderna. Förhoppningsvis är behoven inte lika stora i dessa tre länder samtidigt så planen kan fördelas där de behövs mest.
Avslutningsvis noterar jag att Australien tack och lov fått lite regn men inte det ihållande regn i veckor de skulle behöva. På vissa håll som i Avalon i New South Wales regnade det 44 mm på 30 minuter med kastvindar på över 30 meter per sekund. Medan det på andra håll kommit gigantiska damm- och sandstormar som normalt bara förekommer några gånger på ett tiotal år men som nu plötsligt kommit fyra gånger på endast några dagar. Melbourne har även drabbats av hagelstormar där hagel stora som golfbollar öst ner. Det extrema vädrets tid är här och allt tyder på att det är kopplat till klimatförändringar och något vi inte bara måste anpassa oss till utan göra allt vi kan för att stävja så det inte blir värre.
I del 3 om uppvaknandet i Australien ska jag i en video på Evolution Show visa på vad som kan vända Australien från en kolnation till en supermakt inom hållbar energiproduktion.
Olja för blåbär
Visar inlägg med etikett strömavbrott. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett strömavbrott. Visa alla inlägg
2019-03-08
Om Sverige släcks ner lyser det i Ludvika kommun
Detta inlägg är signerat Johan.
Det märks att något håller på att hända i Sverige när det gäller medvetenheten bland allmänheten kring krisberedskap om hur sårbart vårt uppkopplade och högteknologiska samhälle blivit. Svt:s nya serie Nedsläckt Land som jag skrivit om här på bloggen tidigare, reflekterar ett uppvaknande. Jag har hört många vänner och bekanta börja tala om hur de skulle klara sig (eller inte klara sig) utan el en längre tid.
Så sent som för några dagar sedan nämnde tex en nära vän till mig som fick skjuts av en kollega till tåget, att kollegan frågat om han hade skrivit ut tågbiljetten. Min vän svarade undrande "varför då"? Kollegan svarade "jo men har du inte sett serien Nedsläckt Land ? Om dina batterier i mobilen är slut kan du ju inte visa upp någon biljett" och vid ett strömavbrott kan du ju inte ladda mobilen." Min vän svarade då "mina batterier räcker"... Här går det förstås att invända att tåget kanske inte ens går beroende på hur omfattande strömavbrottet är...
Och som ett sidospår pågår det en del intressanta projekt med batteridrivna tåg i bland annat Storbritannien för att ersätta diesellok och hittills har man konstaterat att tunga batterier kan vara mycket väl lämpade för att driva lok åtminstone på vissa sträckor. Det är även en stor fördel att tågen kan renoveras och med nya batterier bli koldioxidneutrala, dock är detta bara ekonomiskt lönsamt i länder som tex Storbritanninen och USA där det primärt körs med diesellok idag... Men alltså något att fundera på som beredskap även för svenska järnvägsnätet, det får dock bli ämnet för ett annat inlägg.
I det här inlägget ska jag dock ta upp ett lysande exempel på en kommun som aktivt arbetar för att kunna fungera även vid längre strömavbrott, helt utan tillgång till stamnätet tack vara skapandet av Sveriges första mikronät. I Annonsbladet som ges ut i Dalarna kan vi läsa om hur Ludvika Kommun ligger längst i Sverige med att bli självförsörjande på energi och har som mål att vara helt fossilfria (när det gäller elproduktion) redan 2020 med egen vatten, sol och vindenergi. Ja, ni läste rätt om mindre än ett år!
Nyligen byggde ABB världens två största transformator i Ludvika på beställning av Kina till den 3000 km långa elförbindelse som ska byggas från Xinjang-regionen till Anhui-provinsen, en transformator som ska klara högspänd likström på 1100 kilovolt! Till transformatorerna tillverkades även två transformatorlådor som var för stora att transportera till Kina. En av dessa ska nu bli hjärtat i ett batterilager som vid ett strömavbrott kommer kunna köra igång Ludvikas anrika kraftstation som tillsammans med ett stort antal utbyggda solcellsanläggningar i kommunen och även vindkraftverk bildar vad som kommer bli Sveiges första fungerande mikronät.
Förutom Ludvika, omfattas även tex Smedjebacken med omnejd av det nya mikronätet som byggs och förstärks i takt med att fler solcellsanläggningar även tillkommer. Det är utvecklingsbolaget Sammarknad2015 som ligger bakom projektet tillsammans med Ludvika kommun som har fått pengar av Energimyndigheten för att kunna genomföra det så kallade ödrift-projektet. Det hela fungerar så att när stamnätet av någon anledning går ner en längre tid, tex 7 dygn händer följande. Efter att ett strömavbrott inleds tar det ca två timmar för länsstyrelsen att ta beslut och sedan ytterligare cirka fyra timmar för göra vad som kallas en black start och få igång Ludvikas kraftverk som är på 3,5 MW. Kraftverket räcker sedan för att driva bland annat sporthallen, bensinstationen, mataffär och Ludvika stad men tar även hjälp av solcellsanläggningar på tex brandstionen och många andra fastigheter i staden samt vindkraftverk i området.
Jag noterar även en mycket intressant sak här. Vid normaldrift ska det batterilager som alltså ska sitta i en av de stora transformatorlådorna fungera som snabbladdningscentrum för elbilar. Här kommer vi till en smart lösning på en farhåga som säkert många har då det svenska elnätet redan har eller ligger nära kapacitetsbrist på flera håll i landet. Hur ska extremt kraftfulla snabbladdningsstationer till elbussar, elbilar och snart eldrivna lastbilar, kunna få tillräckligt med el från nätet under peakar på dagtid när det råder kapacitetsbrist?
Svaret är enkelt, batterilager vid snabbladdningstationerna. Genom att helt enkelt bygga rejäla batterilager kan man avlasta trycket på stamnätet när många elbilar laddar samtidigt vid tex Teslas kommande 250 kW stationer. I energiinnovativa Ludvika har man insett att under natten kan batterierna laddas upp igen då antalet elbilar är få vid stationerna för att sedan vara redo att leverera energi vid ruschen på dagtid.
Jag ser fram emot att följa utvecklingen med Sveriges första mikronät i Ludvika och jag uppmanar alla att vända sig till sina kommuner och fråga hur de arbetar med elförsörjningssfrågan vid längre strömavbrott. Nu kan alla hänvisa till Ludvika och ja lärdomarna från Nedsläckt Land. Kommuner och små och innovativa energibolag i Sverige bör låta sig inspireras av Ludvika. Alla kommuner har förstås inte tillgång till ett rejält vattenkraftverk som Ludvika men många har liknande förutsättningar med möjligheter till utbyggnad av sol och vind samt batterilager för att skapa redundans vid längre strömavbrott. Lokal och regional energiförsörjning kan även ge många positiva spinoff-effekter.
Annars får Stockholm stad helt enkelt acceptera att Ludvika blir Sveriges nya huvudstad vid ett längre strömavbrott...
Det märks att något håller på att hända i Sverige när det gäller medvetenheten bland allmänheten kring krisberedskap om hur sårbart vårt uppkopplade och högteknologiska samhälle blivit. Svt:s nya serie Nedsläckt Land som jag skrivit om här på bloggen tidigare, reflekterar ett uppvaknande. Jag har hört många vänner och bekanta börja tala om hur de skulle klara sig (eller inte klara sig) utan el en längre tid.
Så sent som för några dagar sedan nämnde tex en nära vän till mig som fick skjuts av en kollega till tåget, att kollegan frågat om han hade skrivit ut tågbiljetten. Min vän svarade undrande "varför då"? Kollegan svarade "jo men har du inte sett serien Nedsläckt Land ? Om dina batterier i mobilen är slut kan du ju inte visa upp någon biljett" och vid ett strömavbrott kan du ju inte ladda mobilen." Min vän svarade då "mina batterier räcker"... Här går det förstås att invända att tåget kanske inte ens går beroende på hur omfattande strömavbrottet är...
Och som ett sidospår pågår det en del intressanta projekt med batteridrivna tåg i bland annat Storbritannien för att ersätta diesellok och hittills har man konstaterat att tunga batterier kan vara mycket väl lämpade för att driva lok åtminstone på vissa sträckor. Det är även en stor fördel att tågen kan renoveras och med nya batterier bli koldioxidneutrala, dock är detta bara ekonomiskt lönsamt i länder som tex Storbritanninen och USA där det primärt körs med diesellok idag... Men alltså något att fundera på som beredskap även för svenska järnvägsnätet, det får dock bli ämnet för ett annat inlägg.
I det här inlägget ska jag dock ta upp ett lysande exempel på en kommun som aktivt arbetar för att kunna fungera även vid längre strömavbrott, helt utan tillgång till stamnätet tack vara skapandet av Sveriges första mikronät. I Annonsbladet som ges ut i Dalarna kan vi läsa om hur Ludvika Kommun ligger längst i Sverige med att bli självförsörjande på energi och har som mål att vara helt fossilfria (när det gäller elproduktion) redan 2020 med egen vatten, sol och vindenergi. Ja, ni läste rätt om mindre än ett år!
Nyligen byggde ABB världens två största transformator i Ludvika på beställning av Kina till den 3000 km långa elförbindelse som ska byggas från Xinjang-regionen till Anhui-provinsen, en transformator som ska klara högspänd likström på 1100 kilovolt! Till transformatorerna tillverkades även två transformatorlådor som var för stora att transportera till Kina. En av dessa ska nu bli hjärtat i ett batterilager som vid ett strömavbrott kommer kunna köra igång Ludvikas anrika kraftstation som tillsammans med ett stort antal utbyggda solcellsanläggningar i kommunen och även vindkraftverk bildar vad som kommer bli Sveiges första fungerande mikronät.
Förutom Ludvika, omfattas även tex Smedjebacken med omnejd av det nya mikronätet som byggs och förstärks i takt med att fler solcellsanläggningar även tillkommer. Det är utvecklingsbolaget Sammarknad2015 som ligger bakom projektet tillsammans med Ludvika kommun som har fått pengar av Energimyndigheten för att kunna genomföra det så kallade ödrift-projektet. Det hela fungerar så att när stamnätet av någon anledning går ner en längre tid, tex 7 dygn händer följande. Efter att ett strömavbrott inleds tar det ca två timmar för länsstyrelsen att ta beslut och sedan ytterligare cirka fyra timmar för göra vad som kallas en black start och få igång Ludvikas kraftverk som är på 3,5 MW. Kraftverket räcker sedan för att driva bland annat sporthallen, bensinstationen, mataffär och Ludvika stad men tar även hjälp av solcellsanläggningar på tex brandstionen och många andra fastigheter i staden samt vindkraftverk i området.
Jag noterar även en mycket intressant sak här. Vid normaldrift ska det batterilager som alltså ska sitta i en av de stora transformatorlådorna fungera som snabbladdningscentrum för elbilar. Här kommer vi till en smart lösning på en farhåga som säkert många har då det svenska elnätet redan har eller ligger nära kapacitetsbrist på flera håll i landet. Hur ska extremt kraftfulla snabbladdningsstationer till elbussar, elbilar och snart eldrivna lastbilar, kunna få tillräckligt med el från nätet under peakar på dagtid när det råder kapacitetsbrist?
Svaret är enkelt, batterilager vid snabbladdningstationerna. Genom att helt enkelt bygga rejäla batterilager kan man avlasta trycket på stamnätet när många elbilar laddar samtidigt vid tex Teslas kommande 250 kW stationer. I energiinnovativa Ludvika har man insett att under natten kan batterierna laddas upp igen då antalet elbilar är få vid stationerna för att sedan vara redo att leverera energi vid ruschen på dagtid.
Jag ser fram emot att följa utvecklingen med Sveriges första mikronät i Ludvika och jag uppmanar alla att vända sig till sina kommuner och fråga hur de arbetar med elförsörjningssfrågan vid längre strömavbrott. Nu kan alla hänvisa till Ludvika och ja lärdomarna från Nedsläckt Land. Kommuner och små och innovativa energibolag i Sverige bör låta sig inspireras av Ludvika. Alla kommuner har förstås inte tillgång till ett rejält vattenkraftverk som Ludvika men många har liknande förutsättningar med möjligheter till utbyggnad av sol och vind samt batterilager för att skapa redundans vid längre strömavbrott. Lokal och regional energiförsörjning kan även ge många positiva spinoff-effekter.
Annars får Stockholm stad helt enkelt acceptera att Ludvika blir Sveriges nya huvudstad vid ett längre strömavbrott...
I Ludvikas stadshus kommer det lysa som vanligt vid strömavbrott, medan det lär bli mörkt i andra delar av landet...
Bildkälla: Wikimedia commons, Holger Ellgaard
2019-02-19
Klarar du dig utan el i 12 dagar? SvT:s Nedsläckt Land odlar hopp om förändring
Igår började SvT sända miniserien Nedsläckt Land som nu finns att se i sin helhet på SvT Play. Jag började se första avsnittet igår och kunde inte sluta, det här var för bra för att vara sant...
För vad Svt lyckats skapa efter två års arbete är inget mindre än den kanske viktigaste reality-miniserie som skapats på årtionden i Sverige, långt mer upplysande än den en gång så detaljerade "När Kriget kommer" delen i telefonkatalogerna som de flesta svenskar kände till och hade läst. Men den här serien handlar inte om en invasion av främmande makt eller att mat eller bränsle-leveranser till Sverige inte kommer fram på grund av en kris nere på kontinenten eller i övriga världen.
Nej, det här handlar om ett 12 dagar långt strömavbrott på grund av en Solstorm. Satellitkommunikation har slagits ut, telemaster likaså (de har idag sällan batterireserver mer än några timmar) och all elförsörjning i Sverige och större delen av övriga Norden är utslagen.
Det hela kretsar kring ett experiment där två grupper om fem människor i varje, på riktigt ovetande om vad som ska hända skickas ut till varsitt boende i Sverige. Den ena gruppen till en stuga med några bodar där det finns två vedspisar, ved och en liten trädgård med närhet till vatten... Den andra gruppen som inte befinner sig så långt därifrån geografiskt bor ett i toppmodernt, überuppkopplat och ja 100 % elberoende hus med alla tekniska finesser du kan önska dig... Efter att slagit sig till ro och lärt känna varandra lite lagom till middagen i respektive hus går strömmen... Men när kommer den tillbaka?
Det hela utspelar sig under sommaren så förutsättningarna för överlevnad är avsevärt större än om detta hänt på höst/vinter. Under sommaren är det förstås mycket lättare att hålla värmen, hitta mat, samla vatten osv och ja energikrävande snöskottning slipper de! Men utmaningen visar ändå på ett mycket realistiskt sätt den fysiska och psykiska påfrestningen deltagarna går igenom ändå. Bara en sån sak att vara utan mobiltelefonen är för vissa extremt svårt men det är bara början på deras utmaningar...
Vad jag särskilt uppskattar med serien är att den skildrar en realistisk utveckling hos de respektive grupperna, visar på gruppdynamiken som uppstår inom och mellan olika grupper i en krissitution och hur denna gruppdynamik utvecklas i takt med att krisen fördjupas/drar ut på tiden. Jag tänker inte avslöja vad som händer men jag tror många som ser serien kommer känna igen sig i reaktionerna hos de olika deltagarna. Framförallt bjuder serien på många ovärderliga överlevnadstips som egentligen borde handla om sunt förnuft men har glömts bort i takt med av vi blivit så teknikberoende och bekväma.
Jag hoppas verkligen många ser den här serien och gör det med öppet sinne, tänker själv och sedan agerar efter sina nya lärdomar. Desto fler människor som är mentalt och resursmässigt redo för att klara sig utan elektricitet en längre period gynnar alla. Det skapar större förutsättningar till samarbete i händelse av alla möjliga typer av kriser som vi måste räkna med kommer i framtiden, stora som små. För människor hjälper varandra så långt möjligt i en krissituation men det kräver att det finns någon form av grundsäkerhet i form av mat och energi.
Att serien släpps nu är förstås ingen slump. En orolig omvärld och ett samhälle som digitaliseras i accelerande hastighet ökar sårbarheten för störningar i ett system som blivit alltmer centraliserat och
beroende av importerade varor och tjänster som varken individer eller myndigheter har kontroll över.
Glädjande nog har jag dock de senaste åren blivit positivt överaskad över hur många som faktiskt börjar se över sin krisberedskap. För inte så länge sedan träffade jag tex en läkare och vi kom osökt in på beredskapen för sjukvården i Sverige. Läkaren berättade utan omsvep att han undersökte möjligheterna att bygga ett skyddsrum för att kunna inhysa upp till 20 personer inklusive mat och förnödenheter i sin privata bostad. Han ansåg det som självklart och pekade på nedmontering av civilförsvaret och hans ansvarskänsla för sin familj och sitt grannskap.
Men det är bara ett axplock av många postiva exempel. Den som är intresserad av odling tex får allt mer höra att det inte bara är en hobby utan en ekonomisk trygghet att falla tillbaka på och även en försäkring i händelse av att det inte går att få tag på mat i affären. Bara för några år sedan kunde det mer låta som "jag gillar trädgård och blommor, matväxter bryr jag mig inte så mycket om", krisberedskap genom ökad odling av mat lät mest knasigt. Samtidigt är det förstås långt kvar tills vi når en kritisk massa, där hundratusentals svenska hushåll verkligen ser över sin beredskap och ökar sin egen självförsörjning av mat eller åtminstone säkrar tillgången till mat i händelse av en utdragen kris.
Alla svenskar varken kan eller behöver bli matproducenter men kan säkra sin och andras matförsörjning genom att tex stödja lokala odlare och matproducenter. Lika viktigt är att börja tänka kring hur man som individ och familj hanterar tex ett längre strömavbrott. Tillgång till rent vatten, värmekälla, samhällsinformation via självbärande radio och ja mat.
Jag har skrivit många inlägg på beredskapstemat de senaste åren och hänvisar därför till några av dem nedan för lite mer detaljerade tips. Jag har även blivit intervjuad i TV4 med anledning av att hesa Fredrik gick ut av misstag i Stockholmsrådet samt skrivit artiklar i SvD och i Dagens Samhälle på krisberedskapstemat.
Några tidigare inlägg på temat krisberedskap:
Radion och manicken som laddar din Smartphone och ökar din krisberedskap
Växthus-energihuset mer än en sommardröm
Ett gyllene ögonblick att se över sin egen energiförsörjning
Brandlarmet har gått: Räddningstjänsten gör sitt jobb men personalstyrkan minskar
Ovanligt värdefull verktygslåda & investering: Lätt att ODLA NATURLIGT
Recension: Permakultur! -Framtiden i din trädgård
Stugupproret mot nya kommunala VA-system- Inspiration och utmaningar
Min förhoppning är att Nedsläckt Land ses av väldigt många i detta land och gärna visas i skolor för ungdomar och universitetstuderande mm. Det kommer för många bli ett till viss del obekvämt uppvaknande men samtidigt ska vi vara tacksamma för att vi inte står inför en kris idag utan ännu har tid att vända på utvecklingen och kan göra detta till något positivt. Och vad spelar det för roll om vi inte drabbas av en längre kris men vi ökar vår mat och energiförsörjning, lokalt, regionalt och nationellt? Det skapar en grundtrygghet samhället kan vila och spinna vidare på. Ökad mat- och energiförsörjning öppnar även för andra verksamheter att etablera sig lokalt då det skapar nya mötesplatser för sociala verksmaheter och näringsverksamheter att utvecklas kring.
Jag tycker vi ska definiera om beredskap och "prepping" och kalla det för vad det är, sunt förnuft i form av social och ekonomisk trygghet för hela samhället att bygga vidare på. Du börjar med att bygga ett hus från grunden, när det är klart är möjligheterna oändliga.
För vad Svt lyckats skapa efter två års arbete är inget mindre än den kanske viktigaste reality-miniserie som skapats på årtionden i Sverige, långt mer upplysande än den en gång så detaljerade "När Kriget kommer" delen i telefonkatalogerna som de flesta svenskar kände till och hade läst. Men den här serien handlar inte om en invasion av främmande makt eller att mat eller bränsle-leveranser till Sverige inte kommer fram på grund av en kris nere på kontinenten eller i övriga världen.
Nej, det här handlar om ett 12 dagar långt strömavbrott på grund av en Solstorm. Satellitkommunikation har slagits ut, telemaster likaså (de har idag sällan batterireserver mer än några timmar) och all elförsörjning i Sverige och större delen av övriga Norden är utslagen.
Det hela kretsar kring ett experiment där två grupper om fem människor i varje, på riktigt ovetande om vad som ska hända skickas ut till varsitt boende i Sverige. Den ena gruppen till en stuga med några bodar där det finns två vedspisar, ved och en liten trädgård med närhet till vatten... Den andra gruppen som inte befinner sig så långt därifrån geografiskt bor ett i toppmodernt, überuppkopplat och ja 100 % elberoende hus med alla tekniska finesser du kan önska dig... Efter att slagit sig till ro och lärt känna varandra lite lagom till middagen i respektive hus går strömmen... Men när kommer den tillbaka?
Det hela utspelar sig under sommaren så förutsättningarna för överlevnad är avsevärt större än om detta hänt på höst/vinter. Under sommaren är det förstås mycket lättare att hålla värmen, hitta mat, samla vatten osv och ja energikrävande snöskottning slipper de! Men utmaningen visar ändå på ett mycket realistiskt sätt den fysiska och psykiska påfrestningen deltagarna går igenom ändå. Bara en sån sak att vara utan mobiltelefonen är för vissa extremt svårt men det är bara början på deras utmaningar...
Vad jag särskilt uppskattar med serien är att den skildrar en realistisk utveckling hos de respektive grupperna, visar på gruppdynamiken som uppstår inom och mellan olika grupper i en krissitution och hur denna gruppdynamik utvecklas i takt med att krisen fördjupas/drar ut på tiden. Jag tänker inte avslöja vad som händer men jag tror många som ser serien kommer känna igen sig i reaktionerna hos de olika deltagarna. Framförallt bjuder serien på många ovärderliga överlevnadstips som egentligen borde handla om sunt förnuft men har glömts bort i takt med av vi blivit så teknikberoende och bekväma.
"Många fler som hade behövt uppleva det här."Sakta men säkert tror jag att allt fler svenskar, inklusive svenska myndigheter börjar inse att allt vi tar för givet i fråga om komfort, energi och matsäkerhet och samhällsservice kan tas ifrån oss inom loppet av timmar. Det svenska samhället är inte rustat för kris som det var så sent som för bara 20 år sedan. Det finns inga bränslelager, medicinlager, matlager eller fältsjukhus i större omfattning som bara kan rullas ut och ransoneras ut till hela befolkningen efter behov. Allt i vårt samhälle bygger på just in time och i synnerhet en sak, att vår elektricitet fungerar som den ska.
- uttalande från en av deltagarna i experimentet "Nedsläckt Land" -serien på SvT.
Jag hoppas verkligen många ser den här serien och gör det med öppet sinne, tänker själv och sedan agerar efter sina nya lärdomar. Desto fler människor som är mentalt och resursmässigt redo för att klara sig utan elektricitet en längre period gynnar alla. Det skapar större förutsättningar till samarbete i händelse av alla möjliga typer av kriser som vi måste räkna med kommer i framtiden, stora som små. För människor hjälper varandra så långt möjligt i en krissituation men det kräver att det finns någon form av grundsäkerhet i form av mat och energi.
Att serien släpps nu är förstås ingen slump. En orolig omvärld och ett samhälle som digitaliseras i accelerande hastighet ökar sårbarheten för störningar i ett system som blivit alltmer centraliserat och
beroende av importerade varor och tjänster som varken individer eller myndigheter har kontroll över.
Glädjande nog har jag dock de senaste åren blivit positivt överaskad över hur många som faktiskt börjar se över sin krisberedskap. För inte så länge sedan träffade jag tex en läkare och vi kom osökt in på beredskapen för sjukvården i Sverige. Läkaren berättade utan omsvep att han undersökte möjligheterna att bygga ett skyddsrum för att kunna inhysa upp till 20 personer inklusive mat och förnödenheter i sin privata bostad. Han ansåg det som självklart och pekade på nedmontering av civilförsvaret och hans ansvarskänsla för sin familj och sitt grannskap.
Men det är bara ett axplock av många postiva exempel. Den som är intresserad av odling tex får allt mer höra att det inte bara är en hobby utan en ekonomisk trygghet att falla tillbaka på och även en försäkring i händelse av att det inte går att få tag på mat i affären. Bara för några år sedan kunde det mer låta som "jag gillar trädgård och blommor, matväxter bryr jag mig inte så mycket om", krisberedskap genom ökad odling av mat lät mest knasigt. Samtidigt är det förstås långt kvar tills vi når en kritisk massa, där hundratusentals svenska hushåll verkligen ser över sin beredskap och ökar sin egen självförsörjning av mat eller åtminstone säkrar tillgången till mat i händelse av en utdragen kris.
Alla svenskar varken kan eller behöver bli matproducenter men kan säkra sin och andras matförsörjning genom att tex stödja lokala odlare och matproducenter. Lika viktigt är att börja tänka kring hur man som individ och familj hanterar tex ett längre strömavbrott. Tillgång till rent vatten, värmekälla, samhällsinformation via självbärande radio och ja mat.
Jag har skrivit många inlägg på beredskapstemat de senaste åren och hänvisar därför till några av dem nedan för lite mer detaljerade tips. Jag har även blivit intervjuad i TV4 med anledning av att hesa Fredrik gick ut av misstag i Stockholmsrådet samt skrivit artiklar i SvD och i Dagens Samhälle på krisberedskapstemat.
Några tidigare inlägg på temat krisberedskap:
Radion och manicken som laddar din Smartphone och ökar din krisberedskap
Växthus-energihuset mer än en sommardröm
Ett gyllene ögonblick att se över sin egen energiförsörjning
Brandlarmet har gått: Räddningstjänsten gör sitt jobb men personalstyrkan minskar
Recension: Permakultur! -Framtiden i din trädgård
Stugupproret mot nya kommunala VA-system- Inspiration och utmaningar
Min förhoppning är att Nedsläckt Land ses av väldigt många i detta land och gärna visas i skolor för ungdomar och universitetstuderande mm. Det kommer för många bli ett till viss del obekvämt uppvaknande men samtidigt ska vi vara tacksamma för att vi inte står inför en kris idag utan ännu har tid att vända på utvecklingen och kan göra detta till något positivt. Och vad spelar det för roll om vi inte drabbas av en längre kris men vi ökar vår mat och energiförsörjning, lokalt, regionalt och nationellt? Det skapar en grundtrygghet samhället kan vila och spinna vidare på. Ökad mat- och energiförsörjning öppnar även för andra verksamheter att etablera sig lokalt då det skapar nya mötesplatser för sociala verksmaheter och näringsverksamheter att utvecklas kring.
Jag tycker vi ska definiera om beredskap och "prepping" och kalla det för vad det är, sunt förnuft i form av social och ekonomisk trygghet för hela samhället att bygga vidare på. Du börjar med att bygga ett hus från grunden, när det är klart är möjligheterna oändliga.
Hur toppmodernt är ett hus som är helt bereonde av el från nätet egentligen?
High tech-huset ena gruppen i SvT:s nya miniserie Nedsläckt Land bor i, klicka på bilden för att komma till serien
2018-11-18
Tesla visar Model 3 i Sverige & bygger världens största batterilager i USA
Detta inlägg är signerat Johan.
Det händer mycket för Tesla nu. Idag börjar tex Tesla visa sin senaste elbil Tesla Model 3 i företagets utställningslokal i Göteborg på Södra Hamngatan 41 och sedan några dagar kan Stockholmarna besöka Mall of Scandinavia i Solna utanför Stockholm för att provsitta och klämma på den omtalade elbilen. Tesla Model 3 som alltså redan seglat upp som en av de mest sålda bilarna i USA.
Jag har själv reserverat en Model 3 och utan att ha provkört den gått så långt som att kalla den nya T-Forden. Ska kika närmare på den i veckan och förstås provköra den innan jag bestämmer mig, mer om det framöver.
Den som är intresserad av en Tesla Model 3 (eller Model S och X) och vill få tillgång till gratis laddning med Teslas Superchargers de första 6 månaderna kan använda min Tesla-referral-länk här.
Men Tesla liknar allt mer ett snabbt växande energibolag som även tillverkar 100-tusentals elbilar.
Vi har tidigare skrivit om hur Tesla (nu Tesla Energy) byggt världens största energilager i södra Australien. Ett energilager med en effekt på 100 MW och en lagringskapacitet på 127 MWh som ersatt kolkraftverk och kombinerats med en vindkraftpark samt klivit in som reservkraft vid strömavbrott i andra delar av elnätet, betydligt snabbare än något kol eller naturgaskraftverk förmår.
Men nyligen meddelade California Utilities Commision att de godkänt fyra batterilager för delstaten Kalifornien, varav två blir världens i särklass största.
Totalt kommer dessa fyra batterilager ha en effekt på 567,5 MW och en lagringskapacitet på hela 2260 MWh. Teslas batteri kommer vara på 182 MW och 730 MWh medan Vistra Energy kommer installera ett ännu större batterilager på 300 MW effekt med 1200 MWh lagringskapacitet. Läs gärna mer om satsningen här.
Att Kalifornien nu storsatsar på batterilager är inte bara mycket positivt för den fossilfria omställningen av energisystemet i delstaten och därmed klimatet. För Kaliforniens del innebär det förstås att fler gaskraftverk kan läggas ner för att istället erättas med fler sol- och vindkraftverk som kombineras med just gigantiska batterilager. Det är nämligen just det California Uttilities Commision ämnar göra, två gaskraftverk som går i pension ersätts av dessa nya batterilager.
Detta kan även bli en gamechanger för Kalifornien och bidra till att accelerera installationen och konkurrensen på kontrakt för gigantiska batterilager globalt. Trump-administrationen kan försöka underlätta för fracking av naturgas i Kalifornien och andra delar av USA hur mycket de vill men när priset och elnätet kan göras mer stabilt med batterilager kommer marknaden välja dessa alla dagar i veckan.
En ökad andel amerikansk naturgas kan förvisso gå på export och även omvandlas till flytande naturgas (LNG) för bränsle i fartyg tex men att fler hushåll kan få sin el genererad från förnyelsebart kommer leda till fler investeringar inom förnyelsebart vilket snabbt kommer bli en självförstärkande cirkel där även fordon och fartygstransporter mm kommer påverkas av ett ökat krav på elektrifiering för att få ner transportkostnaderna.
Elleverantörer på allt fler håll i världen inser att tekniken för gigantiska energilager nu är mogen och kan erbjuda kostnadsbesparingar och praktiska lösningar som inget annat alternativ kan, bortsett från moderna, redan installerade vattenkraftverk.
Även i Sverige kan vi framöver vänta oss stora energilager. Vattenfall har ju redan avtal om ett batterilager i Amsterdam på 3,2 MWh med batterier från BMW som ska användas tillsammans med vindkraftparken Princess Alexia. Och i takt med att svenska Northvolt börjar leverera batterier de närmaste åren kommer tillgången och priser på stora energilager i Sverige sannolikt öka markant. Detta kan tex bli aktuellt för att lösa Gotlands balansering av elnätet som idag är extremt sårbart, inte bara på grund av tekniska problem med kraftstationer utan då överskottet från vindkraften på ön inte kan tillgodoses och överföras till fastlandet med begränsningarna i kabelöverföringen.
Just nu är det stopp för ny utbyggnad av vindkraften på Gotland pga den begränsade kabelöverföringen till fastlanet, trots de goda vind-förutsättningarna för att dels skapa ett överskott som kan exporteras till fastlandet och dels stärka öns egen beredskap och självförsörjning av el. Men för att detta ska gå krävs alltså stora batterilager på ön.
Jag ser fram emot att Northvolt kommer igång med sina batterilager men tycker samtidigt att tex Gotland bör se över möjligheten att låta Tesla installera batterilager redan nu då behovet är så skriande och de visat att de kan installera dessa snabbare än någon annat företag (inom 100 dagar i Australien) och sannolikt till ett konkurrenskraftigt pris.
Det händer mycket för Tesla nu. Idag börjar tex Tesla visa sin senaste elbil Tesla Model 3 i företagets utställningslokal i Göteborg på Södra Hamngatan 41 och sedan några dagar kan Stockholmarna besöka Mall of Scandinavia i Solna utanför Stockholm för att provsitta och klämma på den omtalade elbilen. Tesla Model 3 som alltså redan seglat upp som en av de mest sålda bilarna i USA.
Jag har själv reserverat en Model 3 och utan att ha provkört den gått så långt som att kalla den nya T-Forden. Ska kika närmare på den i veckan och förstås provköra den innan jag bestämmer mig, mer om det framöver.
Den som är intresserad av en Tesla Model 3 (eller Model S och X) och vill få tillgång till gratis laddning med Teslas Superchargers de första 6 månaderna kan använda min Tesla-referral-länk här.
Tesa Model 3
Bildkälla: Tesla.com
Men Tesla liknar allt mer ett snabbt växande energibolag som även tillverkar 100-tusentals elbilar.
Vi har tidigare skrivit om hur Tesla (nu Tesla Energy) byggt världens största energilager i södra Australien. Ett energilager med en effekt på 100 MW och en lagringskapacitet på 127 MWh som ersatt kolkraftverk och kombinerats med en vindkraftpark samt klivit in som reservkraft vid strömavbrott i andra delar av elnätet, betydligt snabbare än något kol eller naturgaskraftverk förmår.
Men nyligen meddelade California Utilities Commision att de godkänt fyra batterilager för delstaten Kalifornien, varav två blir världens i särklass största.
Totalt kommer dessa fyra batterilager ha en effekt på 567,5 MW och en lagringskapacitet på hela 2260 MWh. Teslas batteri kommer vara på 182 MW och 730 MWh medan Vistra Energy kommer installera ett ännu större batterilager på 300 MW effekt med 1200 MWh lagringskapacitet. Läs gärna mer om satsningen här.
Att Kalifornien nu storsatsar på batterilager är inte bara mycket positivt för den fossilfria omställningen av energisystemet i delstaten och därmed klimatet. För Kaliforniens del innebär det förstås att fler gaskraftverk kan läggas ner för att istället erättas med fler sol- och vindkraftverk som kombineras med just gigantiska batterilager. Det är nämligen just det California Uttilities Commision ämnar göra, två gaskraftverk som går i pension ersätts av dessa nya batterilager.
En ökad andel amerikansk naturgas kan förvisso gå på export och även omvandlas till flytande naturgas (LNG) för bränsle i fartyg tex men att fler hushåll kan få sin el genererad från förnyelsebart kommer leda till fler investeringar inom förnyelsebart vilket snabbt kommer bli en självförstärkande cirkel där även fordon och fartygstransporter mm kommer påverkas av ett ökat krav på elektrifiering för att få ner transportkostnaderna.
Elleverantörer på allt fler håll i världen inser att tekniken för gigantiska energilager nu är mogen och kan erbjuda kostnadsbesparingar och praktiska lösningar som inget annat alternativ kan, bortsett från moderna, redan installerade vattenkraftverk.
Även i Sverige kan vi framöver vänta oss stora energilager. Vattenfall har ju redan avtal om ett batterilager i Amsterdam på 3,2 MWh med batterier från BMW som ska användas tillsammans med vindkraftparken Princess Alexia. Och i takt med att svenska Northvolt börjar leverera batterier de närmaste åren kommer tillgången och priser på stora energilager i Sverige sannolikt öka markant. Detta kan tex bli aktuellt för att lösa Gotlands balansering av elnätet som idag är extremt sårbart, inte bara på grund av tekniska problem med kraftstationer utan då överskottet från vindkraften på ön inte kan tillgodoses och överföras till fastlandet med begränsningarna i kabelöverföringen.
Just nu är det stopp för ny utbyggnad av vindkraften på Gotland pga den begränsade kabelöverföringen till fastlanet, trots de goda vind-förutsättningarna för att dels skapa ett överskott som kan exporteras till fastlandet och dels stärka öns egen beredskap och självförsörjning av el. Men för att detta ska gå krävs alltså stora batterilager på ön.
Jag ser fram emot att Northvolt kommer igång med sina batterilager men tycker samtidigt att tex Gotland bör se över möjligheten att låta Tesla installera batterilager redan nu då behovet är så skriande och de visat att de kan installera dessa snabbare än någon annat företag (inom 100 dagar i Australien) och sannolikt till ett konkurrenskraftigt pris.
Rader med sammankopplade Tesla Powerpacks
Bildkälla: Tesla.com
2018-01-24
Omlokalisera samhällsviktiga myndigheter i krisberedskapssyfte och installera batteri-backups!
Den senaste tiden har det rapporterats mycket om att regeringen vill utlokalisera svenska myndigheter med syftet att förbättra integrationen på olika platser i landet där servicen och förtroendet för svenska myndigheter försvunnit helt eller i stora delar. Ofta handlar det om förorter eller på landsbygden där det numera kan vara sällsynt med ens en närpolis för att inte tala om livsmedelsaffärer med något större utbud.
Ett första steg togs i dagarna med beskedet att SIDA:s huvudkontor med 500 anställda flyttar från Stockholms innerstad till Botkyrka, sydväst om Stockholm. Men datum för flytten är dock ej fastslagen, först ska en konsekvensanalys göras och presenteras den första augusti. Det lär knappast bli någon flytt innan valet och efter valet vet vi förstås inte hur det blir.
Idéen att utlokalisera svenska myndigheter från Stockholm och större svenska städer är dock inte så tokig av flera skäl men inte bara i ett försök att förbättra integrationen och den lokala servicen.
Att få en lokal ekonomi att blomstra handlar förstås om många saker och inte bara om svenska myndigheters lokala närvaro men polis och tryggheten om att den kommer när det verkligen behövs är förstås viktig (och att brottsutredningar genomförs). Minst lika viktigt är att transporterna till och från hem och arbetet samt till affär/postombud kan ske tidsmässigt och ekonomiskt smärtfritt, vilket det dessvärre inte gör på många håll i Sverige (läs landsbygden). Men istället för att fokusera på vilka möjligheter elektrifiering och automatisering av eltransporter framöver kan öppna för landsbygden/boende långt ifrån storstädernas centrum, ska vi i detta inlägg fokusera på värdet av att utlokalisera svenska myndigheter i ett totalförsvars- och krisberedskapssyfte.
För drygt en månad sedan skrev Johan en debattartikel i Svenska Dagbladet om behovet av integrera en livmsmedelsstrategi om ökad livsmedelsförsörjning inom landet för att stärka landets krisberedskap. Artikeln publicerades med anledning av att Försvarsberedningen samma dag presenterade sina första delrapport med förslag till skapandet av ett nytt svenskt civil- och totalförsvar.
Detta var ett viktigt steg i rätt riktning när det kommer till att börja återbygga den svenska krisberedskaps- och försvarsförmågan. Samtidigt läggs just nu mycket energi på vem som kan plocka mest politiska poäng på att denna plan genomförs, hur mycket pengar som försvar och krisberedskapsmyndigheter ska få och ansvarsfördelningen mellan tex Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Detta är olyckligt då det tar fokus från ett arbete som säkerligen de flesta svenskar önskar se och det snabbt.
Strömavbrott hos MSB- Sveriges viktigaste civila krisberedskapsmyndighet visar på behovet av myndighetsutspridning och redundans av elsystemen
Ett sätt att snabbt förbättra Sveriges krisberedskap är att börja med att utlokalisera samhällsviktiga myndigheter så som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap inte bara till fler ställen än Stockholm och Karlstad utan även bygga bättre back up system som inte kräver krångliga dieselaggregat.
I torsdags rapporterades att MSB:s huvudkontor i Stockholm tillfälligt blev utan ström då det drabbades av ett lokalt strömavbrott. Back up systemet för elförsörjning hos MSB ska fungera även vid strömavbrott (vore ironiskt annars inte sant) men av någon anledning fungerade inte dieselaggregatet (som måste testköras rutinmässigt...). Strömavbrottet pågick i cirka 2,5 timmar, hur länge MSB var strömlöst är dock osäkert. Men enligt DN som talade med en källa på SOS Alarm kom de heller inte fram till MSB:s kontor så sent som 17.40 dvs drygt en timme efter strömavbrottet inleddes, klockan 16.33.
Tillägg: Enligt uppgift på MSB:s hemsida står bland annat följande om varför SOS Alarm ej kom fram:
MSB ser säkerligen allvarligt på det inträffade men vad vi reagerar på är inte bara varför dieselaggregatet inte fungerade utan varför de fortfarande används hos en sådan viktig myndighet när det finns betydligt säkrare och snabbare back up för strömförsörjning. Ett dieselaggregat sitter kanske i källaren och måste sättas igång manuellt vilket tar flera minuter, när personal förstått att det är ett strömvbrott. Minuter som kan kosta liv vid en krissitation där MSB:s kompetens och övervakning behövs.
Istället för dieselaggregat kan tex Teslas Powerpacks installeras, en sådan batterilagrings-enhet kan lagra 210 kWh och leverera hela 50 kW på ett bräde vilket bör räcka mer än väl som ett back up system. Hur snabbt dessa batterier reagerar har vi redan bevis för. Vi har tidigare skrivit om hur tusentals powerpacks seriekopplats till ett jättebatteri i Södra Australien och vid ett strömavbrott där ett kolkraftverk inte skötte sitt jobb som elförsörjnings back up -levereade Teslas powerpacks el inom loppet av 140 millisekunder!
Förslagsvis införskaffar MSB (och Försvarsmakten) minst en sådan per övervakningscentral/viktiga kontrollrum och kompletterar med egna solceller på taket för att kunna försörja batteriet året om även vid längre strömavbrott som varar i dagar eller veckor. Det viktiga är bara att se till att solpanelerna är fria från snö på taket men det kan lösas med värmeslingor eller varför inte med en sådan här solblomma med egna borstar? Kombineras solcellerna med vindblomma likt svenska Windforce kan el genereras under dygnets alla timmar och back up batteriet laddas upp snabbare än det laddas ur.
Precis som Försvarsmakten inte har alla sina system eller ledningscentraler placerade på ett ställe bör alla samhällsviktiga myndigheter vara utspridda över landet och inte koncentrerade till ett ett fåtal sårbara ställen vilket en storstad är. Detta gäller tex myndigheter kopplade till elförsörjningen, transporter, livsmedelförsörjning såväl som försvar- och krisberedskap. Effektiviseringar och kostnadsbesparingar med centralisering av dessa myndigheter väger lätt i sammanhanget om vi ska bygga ett civil- och totalförsvar med redundans.
Vi har samlat ett urval av vår inlägg om krisberedskap i en egen flik ovan för lättare navigering.
Ett första steg togs i dagarna med beskedet att SIDA:s huvudkontor med 500 anställda flyttar från Stockholms innerstad till Botkyrka, sydväst om Stockholm. Men datum för flytten är dock ej fastslagen, först ska en konsekvensanalys göras och presenteras den första augusti. Det lär knappast bli någon flytt innan valet och efter valet vet vi förstås inte hur det blir.
Idéen att utlokalisera svenska myndigheter från Stockholm och större svenska städer är dock inte så tokig av flera skäl men inte bara i ett försök att förbättra integrationen och den lokala servicen.
Att få en lokal ekonomi att blomstra handlar förstås om många saker och inte bara om svenska myndigheters lokala närvaro men polis och tryggheten om att den kommer när det verkligen behövs är förstås viktig (och att brottsutredningar genomförs). Minst lika viktigt är att transporterna till och från hem och arbetet samt till affär/postombud kan ske tidsmässigt och ekonomiskt smärtfritt, vilket det dessvärre inte gör på många håll i Sverige (läs landsbygden). Men istället för att fokusera på vilka möjligheter elektrifiering och automatisering av eltransporter framöver kan öppna för landsbygden/boende långt ifrån storstädernas centrum, ska vi i detta inlägg fokusera på värdet av att utlokalisera svenska myndigheter i ett totalförsvars- och krisberedskapssyfte.
För drygt en månad sedan skrev Johan en debattartikel i Svenska Dagbladet om behovet av integrera en livmsmedelsstrategi om ökad livsmedelsförsörjning inom landet för att stärka landets krisberedskap. Artikeln publicerades med anledning av att Försvarsberedningen samma dag presenterade sina första delrapport med förslag till skapandet av ett nytt svenskt civil- och totalförsvar.
Detta var ett viktigt steg i rätt riktning när det kommer till att börja återbygga den svenska krisberedskaps- och försvarsförmågan. Samtidigt läggs just nu mycket energi på vem som kan plocka mest politiska poäng på att denna plan genomförs, hur mycket pengar som försvar och krisberedskapsmyndigheter ska få och ansvarsfördelningen mellan tex Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Detta är olyckligt då det tar fokus från ett arbete som säkerligen de flesta svenskar önskar se och det snabbt.
Strömavbrott hos MSB- Sveriges viktigaste civila krisberedskapsmyndighet visar på behovet av myndighetsutspridning och redundans av elsystemen
Ett sätt att snabbt förbättra Sveriges krisberedskap är att börja med att utlokalisera samhällsviktiga myndigheter så som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap inte bara till fler ställen än Stockholm och Karlstad utan även bygga bättre back up system som inte kräver krångliga dieselaggregat.
I torsdags rapporterades att MSB:s huvudkontor i Stockholm tillfälligt blev utan ström då det drabbades av ett lokalt strömavbrott. Back up systemet för elförsörjning hos MSB ska fungera även vid strömavbrott (vore ironiskt annars inte sant) men av någon anledning fungerade inte dieselaggregatet (som måste testköras rutinmässigt...). Strömavbrottet pågick i cirka 2,5 timmar, hur länge MSB var strömlöst är dock osäkert. Men enligt DN som talade med en källa på SOS Alarm kom de heller inte fram till MSB:s kontor så sent som 17.40 dvs drygt en timme efter strömavbrottet inleddes, klockan 16.33.
Tillägg: Enligt uppgift på MSB:s hemsida står bland annat följande om varför SOS Alarm ej kom fram:
"...Telefonin fungerade, men det var under en kort tid upptaget hos den funktion som SOS Alarm sökte, vilket ledde till att deras samtal hamnade i en telefonkö - helt i enlighet med hur det är tänkt att fungera."Med andra ord verkar inte telefonin har varit påverkad av strömavbrottet.
MSB ser säkerligen allvarligt på det inträffade men vad vi reagerar på är inte bara varför dieselaggregatet inte fungerade utan varför de fortfarande används hos en sådan viktig myndighet när det finns betydligt säkrare och snabbare back up för strömförsörjning. Ett dieselaggregat sitter kanske i källaren och måste sättas igång manuellt vilket tar flera minuter, när personal förstått att det är ett strömvbrott. Minuter som kan kosta liv vid en krissitation där MSB:s kompetens och övervakning behövs.
Istället för dieselaggregat kan tex Teslas Powerpacks installeras, en sådan batterilagrings-enhet kan lagra 210 kWh och leverera hela 50 kW på ett bräde vilket bör räcka mer än väl som ett back up system. Hur snabbt dessa batterier reagerar har vi redan bevis för. Vi har tidigare skrivit om hur tusentals powerpacks seriekopplats till ett jättebatteri i Södra Australien och vid ett strömavbrott där ett kolkraftverk inte skötte sitt jobb som elförsörjnings back up -levereade Teslas powerpacks el inom loppet av 140 millisekunder!
Förslagsvis införskaffar MSB (och Försvarsmakten) minst en sådan per övervakningscentral/viktiga kontrollrum och kompletterar med egna solceller på taket för att kunna försörja batteriet året om även vid längre strömavbrott som varar i dagar eller veckor. Det viktiga är bara att se till att solpanelerna är fria från snö på taket men det kan lösas med värmeslingor eller varför inte med en sådan här solblomma med egna borstar? Kombineras solcellerna med vindblomma likt svenska Windforce kan el genereras under dygnets alla timmar och back up batteriet laddas upp snabbare än det laddas ur.
Precis som Försvarsmakten inte har alla sina system eller ledningscentraler placerade på ett ställe bör alla samhällsviktiga myndigheter vara utspridda över landet och inte koncentrerade till ett ett fåtal sårbara ställen vilket en storstad är. Detta gäller tex myndigheter kopplade till elförsörjningen, transporter, livsmedelförsörjning såväl som försvar- och krisberedskap. Effektiviseringar och kostnadsbesparingar med centralisering av dessa myndigheter väger lätt i sammanhanget om vi ska bygga ett civil- och totalförsvar med redundans.
Vi har samlat ett urval av vår inlägg om krisberedskap i en egen flik ovan för lättare navigering.
Så här kan ett modernt back up system för elförsörjning se ut -glöm dieselaggregat!
Teslas "Powerpack" -batterier Bildkälla: Tesla Motors
2018-01-06
2018: Året då batterilager tar upp kampen med fossila kraftverk
Vi inleder årets första inlägg med att påminna om ett citat från Arthur Schopenhauer: "Alla sanningar genomgår tre stadier: Först blir de förlöjligade, sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som självklara."
Citatet är relevant med tanke på de omvälvande förändringar som energimarknaden och rådande transportsystem nu genomgår. Strukturer skakas om samtidigt som många kämpar med näbbar och klor för att förmå förändringens vindar att lugna sig eller sluta helt. Detta är mycket tydligt när det gäller energimarknaden där sol, vind- och vattenkraftverk i kombination med småskaliga och storskaliga batterilagringssytem börjar utmana de fossila kraftverken och på sina håll till och med redan är bättre. Detsamma gäller förstås även på produktionssidan, där solel i Qatar redan genereras billigare än de mest effektiva fossilgaskraftverk.
I Australien är detta mycket tydligt. Här ifragsätts kraftverk som drivs med kol- och naturgas för att hålla igång elnätet av allt fler australienare som inte bara få betala mer och mer för sin el utan samtidigt blivit mer sårbara för strömabrott som på flera håll blivit vardag. För många australienare med knapp pension eller låg inkomst är stigande el-avgifter minst sagt utmanande.
Samtidigt är det allt mer uppenbart att det inte behöver vara så. Tekniken är mogen och medvetenheten om att det fossila energisystemet måste ersättas med något hållbart sprids. I Australien är det redan idag ut ett ekonomiskt, energi- och miljömässigt perspektiv mycket märkligt att detta enorma land använder så mycket fossil energi. Antalet soltimmar, vindförutsättningarna och de långa kusterna har potentialen att inte bara bygga vatten/vågkraftverk utan även exportera el till Asien.
Detta var något som även Elon Musk påpekade när denna Teslas och Spacex vd intervjuades av Australiens 60 Minutes i oktober och uttryckte sin uppriktiga förvåning när han fick gör höra hur energidebatten i Australien gått kring Teslas jättebatteri i södra australien (se video nedan). Batterilagringssystemet har nämligen av vissa politiker jämförts med "en jättebanan eller ananas", vilket för Australienarna innebär en turistattraktion som inte har något egenvärde.
Kanske har dessa politiker och kritikerkåren till det 129 MWh stora batterilagringssystemet fått sig en smäll på fingrarna nu. Syftet med batteriet var nämligen aldrig att ersätta delstatens elförsörjning från i huvudsak kolkraftverk utan att fungera som balanserande kraft som går in när vindkraftverken som står för cirka 40 % av elproduktionen i området inte kunde leverera på grund av för lite eller ingen vind.
Men batteriet har inte bara hindrat flera strömabrott utan även gått in och visat att det i vissa avseende redan är överägsent trots sin relativa litenhet i det större sammanhanget, kontra fossila kraftverk.
Teslaclubsweden rapporterat nämligen i ett läsvärt inlägg att Teslas batterilager i södra australien inte bara lyckats leverera full effekt (100 MW) till nätet när vindkraftverken inte levererat tillräckligt, vilket annars skulle orsakat strömavbrott. Det har agerat reservkraftverk åt regionens största kolkraftverk. Teslaclubsweden beskriver den uppseendeväckande händelsen i detalj:
Just nu ersätts oftast stora kolkraftverk i Austarlien dessvärre med ny fossilgaskraftverk som förvisso kan vara mer energieffektiva men framförallt är de billigare att driva då gaspriserna den senaste 10 åren mer än halverats och tillgången varit växande. Utsläppen ökar dock likväl med naturgas, om det är mer eller mindre än kolkraftverk är forskningen oense kring men spelar mindre roll, utsläppen måste ju minska och fossilgas är en ändlig energikälla.
Efter händelsen med Teslas batterilager är det nog många som börjar fundera på om det inte är läge att bygga flera batterilager, stora och små som kan kopplas till elnätet. Det fina i kråksången är nämligen att även elbilsbatterier och hushållsbatterier kollektivt har potentialen att snabbt leverera en ansenlig mängd el till elnätet när blir en del av smarta elnät. Med vehicle to grid tekniken tex, där en del av en elbils batterikapacitet görs tillgänglig till elnätet under en begränsad tid, är under snabb utveckling. Nissans nya elbil, Nissan Leaf kan både leverera el till hushållet men även till andra elbilar direkt via kabel och potentiellt även eldrivna verktyg om en så önskar.
Om vi leker med tanken att 10 000 Nissan Leaf säljs i Sverige (vi gissar på långt fler) innebär det 10 000 x 40 kWh, dvs 400 000 kWh. Dessa skulle kunna användas i mikronät i bostadområden eller användas i det nationella elnätet. Om så bara 40-50 % av dessa elbilars batterikapacitet kan tillgodogöras av nätet (via hushållet) samtidigt är det alltså ändå mer än Teslas batterilagringssystem i Australien, tillika världens största batteri. Fler elbilar lär erbjuda liknande teknik vilket innebär att många batterliger för elsystmet/hushåll kan byggas upp i takt med de smarta elfordonen blir fler.
Det öppnar även för att låta elbilar som inte behöver använda hela sina uppladdade batterikapacitet, att ladda andra elbilar via elnätet som behöver användas oftare och med mer energi i batteriet för längre resor. Pratet om att elbilar skulle överbelasta elnätet är med andra ord en obefogad oro. Alla elbilar laddar inte samtidigt och kan dessutom framöver överföra el till hushållet för att driva dusch, spis och kylskåp mm och därmed minska belastningen på elnätet inte öka den. Lägg därtill att självkörande elbilar inom kanske fem år kommer kunna ersätta 100 befintliga, vanliga icke självkörande bilar när de nyttjas som en delad tjänst istället för en ägd personbil som idag, där 4/5 av sätena/bil i snitt står tomma och personbilarna i snitt står stilla cirka 90-95 % av tiden.
I somras gjorde Johan en video framtiden för självkörande elbilar.
Avslutningsvis är det värt att understryka att ökad utrbredning av batterilagring i energisystemet även öppnar dörrar för att bygga ett ur energisäkerhets- och beredskapsperspektiv motståndskraftigt elnät som inte är beroende av ett fåtal elproducenter/stora kraftverk ständigt fungerar. Läs gärna tidigare inlägg om vehicle to grid-system på gång i Holland.
Den som tänker att Teslas batterier är en engångsgrej eller rent av att företaget kommer gå i konkurs behöver bara kika på hur Kina svarat på Teslas batterisatning. I kinesiska staden Dalian ska det nu byggas ett batteri med en lagringskapacitet på 800 MWH dvs drygt sex gånger Teslas jättebatteri i Australien och ska vara klart 2020. Syftet med batteriet är enligt en artikel Ny Teknik att "jämna ut belastningen och är tänkt att stå för åtta procent av behovet under ”peak hour”. Det ska även kunna gå in som nödsystem vid strömavbrott".
Med andra ord, batterilagring är inga bananer eller ananas men skulle kunna driva växthus för året runt odling...
Kika gärna på 60 Minutes-programmet om ett Australien i snabb förändring. Finns mycket att lära även för Sverige.
Citatet är relevant med tanke på de omvälvande förändringar som energimarknaden och rådande transportsystem nu genomgår. Strukturer skakas om samtidigt som många kämpar med näbbar och klor för att förmå förändringens vindar att lugna sig eller sluta helt. Detta är mycket tydligt när det gäller energimarknaden där sol, vind- och vattenkraftverk i kombination med småskaliga och storskaliga batterilagringssytem börjar utmana de fossila kraftverken och på sina håll till och med redan är bättre. Detsamma gäller förstås även på produktionssidan, där solel i Qatar redan genereras billigare än de mest effektiva fossilgaskraftverk.
I Australien är detta mycket tydligt. Här ifragsätts kraftverk som drivs med kol- och naturgas för att hålla igång elnätet av allt fler australienare som inte bara få betala mer och mer för sin el utan samtidigt blivit mer sårbara för strömabrott som på flera håll blivit vardag. För många australienare med knapp pension eller låg inkomst är stigande el-avgifter minst sagt utmanande.
Samtidigt är det allt mer uppenbart att det inte behöver vara så. Tekniken är mogen och medvetenheten om att det fossila energisystemet måste ersättas med något hållbart sprids. I Australien är det redan idag ut ett ekonomiskt, energi- och miljömässigt perspektiv mycket märkligt att detta enorma land använder så mycket fossil energi. Antalet soltimmar, vindförutsättningarna och de långa kusterna har potentialen att inte bara bygga vatten/vågkraftverk utan även exportera el till Asien.
Detta var något som även Elon Musk påpekade när denna Teslas och Spacex vd intervjuades av Australiens 60 Minutes i oktober och uttryckte sin uppriktiga förvåning när han fick gör höra hur energidebatten i Australien gått kring Teslas jättebatteri i södra australien (se video nedan). Batterilagringssystemet har nämligen av vissa politiker jämförts med "en jättebanan eller ananas", vilket för Australienarna innebär en turistattraktion som inte har något egenvärde.
Kanske har dessa politiker och kritikerkåren till det 129 MWh stora batterilagringssystemet fått sig en smäll på fingrarna nu. Syftet med batteriet var nämligen aldrig att ersätta delstatens elförsörjning från i huvudsak kolkraftverk utan att fungera som balanserande kraft som går in när vindkraftverken som står för cirka 40 % av elproduktionen i området inte kunde leverera på grund av för lite eller ingen vind.
Men batteriet har inte bara hindrat flera strömabrott utan även gått in och visat att det i vissa avseende redan är överägsent trots sin relativa litenhet i det större sammanhanget, kontra fossila kraftverk.
Teslaclubsweden rapporterat nämligen i ett läsvärt inlägg att Teslas batterilager i södra australien inte bara lyckats leverera full effekt (100 MW) till nätet när vindkraftverken inte levererat tillräckligt, vilket annars skulle orsakat strömavbrott. Det har agerat reservkraftverk åt regionens största kolkraftverk. Teslaclubsweden beskriver den uppseendeväckande händelsen i detalj:
"Det som hände den 14 December i fjol var att regionens största kolkraftverk Loy Yang plötsligt kopplades bort från elnätet kl 1:59 på natten. 560 MW som plötsligt försvann – ett totalt katastrof för elnätet. Frekvensen på elnätet började sjunka snabbt och larmen började tjuta i elnätets kontrollrum.
Australien har ett avtal med kolkraftverket i Gladstone att de ska agera reservkraftverk. Landet betalar dyra pengar för att det kraftverket ska alltid vara i ständigt beredskap, att reagera på sådana här katastrofsituationer inom 6 sekunder. Det tar så många sekunder att elda på extra och få upp ånggeneratorernas fart så kraftverket kan leverera el till nätet. Under de 6 sekunderna råder det kaos på elnätet, med lampor som flimrar hos konsumenterna, maskiner som stannar, mm. Mer el behövs snabbt skickas ut i elnätet för att undvika total sammanbrott och elavbrott.
Det som istället hände den 14 December var att Teslas batteristation 1000 kilometer bort reagerade på avbrottet – på 140 millisekunder! Som ovan graf visar började batterierna leverera el till nätet innan Loy Yang kraftverket ens helt hade ”dött”. Genom den ”ludicrous”-snabba åtgärden märkte abonnenterna knappt något av händelsen. Efter 6 sekunder kom så Gladstone kraftverket igång och gjorde sitt jobb som den var betald att göra. Efter två minuter var hela händelsen över och Teslas batterier kunde återgå till sitt vilotillstånd. (Effektkurvan från Gladstone-kraftverket saknas från ovan diagram, men det är alltså därför Teslas batterier slutade leverera el till nätet efter 02:02.)
Teslas batterier gjorde alltså något exceptionellt, långt utöver det de var avsedda att göra. Ingen har betalt varken Tesla eller eloperatören AEMO för att agera reservkraftverk. Det fanns inga sådana klausul i kontraktet."Australien har förstås en lång väg att vandra när det gäller den fossilfria omställningen. Idag utgör kol, gas och olja runt 93 % av den totala energianvändningen i landet (BP statistical Review of World Energy 2017 -för 2016 års användning). Men ser vi bara på elmarknaden kan vi konstatera att det går fort nu. I en artikel i The Guardian från augusti konstaterades att en femtedel av alla kolkraftverk stängts ner i Australien bara sedan 2012 och att om nedstängningstakten håller i sig kommer samtliga kolkraftverk vara borta i landet till 2040. Istället kommer solpaneler på vanliga hustak och fastigheter ta upp en stor del och stå för hela 24 % av elproduktionen 2040, detta enligt enligt Bloombergs New Energy Outlook. För att detta ska fungera blir tillgången till batterilagring on och off grid helt centralt för att företag ska ha tillgång till el dygnet runt.
Just nu ersätts oftast stora kolkraftverk i Austarlien dessvärre med ny fossilgaskraftverk som förvisso kan vara mer energieffektiva men framförallt är de billigare att driva då gaspriserna den senaste 10 åren mer än halverats och tillgången varit växande. Utsläppen ökar dock likväl med naturgas, om det är mer eller mindre än kolkraftverk är forskningen oense kring men spelar mindre roll, utsläppen måste ju minska och fossilgas är en ändlig energikälla.
Efter händelsen med Teslas batterilager är det nog många som börjar fundera på om det inte är läge att bygga flera batterilager, stora och små som kan kopplas till elnätet. Det fina i kråksången är nämligen att även elbilsbatterier och hushållsbatterier kollektivt har potentialen att snabbt leverera en ansenlig mängd el till elnätet när blir en del av smarta elnät. Med vehicle to grid tekniken tex, där en del av en elbils batterikapacitet görs tillgänglig till elnätet under en begränsad tid, är under snabb utveckling. Nissans nya elbil, Nissan Leaf kan både leverera el till hushållet men även till andra elbilar direkt via kabel och potentiellt även eldrivna verktyg om en så önskar.
Vi kikar på nya Nissan Leaf under Ecar-Expo, provkörning inplanerad...
Om vi leker med tanken att 10 000 Nissan Leaf säljs i Sverige (vi gissar på långt fler) innebär det 10 000 x 40 kWh, dvs 400 000 kWh. Dessa skulle kunna användas i mikronät i bostadområden eller användas i det nationella elnätet. Om så bara 40-50 % av dessa elbilars batterikapacitet kan tillgodogöras av nätet (via hushållet) samtidigt är det alltså ändå mer än Teslas batterilagringssystem i Australien, tillika världens största batteri. Fler elbilar lär erbjuda liknande teknik vilket innebär att många batterliger för elsystmet/hushåll kan byggas upp i takt med de smarta elfordonen blir fler.
Det öppnar även för att låta elbilar som inte behöver använda hela sina uppladdade batterikapacitet, att ladda andra elbilar via elnätet som behöver användas oftare och med mer energi i batteriet för längre resor. Pratet om att elbilar skulle överbelasta elnätet är med andra ord en obefogad oro. Alla elbilar laddar inte samtidigt och kan dessutom framöver överföra el till hushållet för att driva dusch, spis och kylskåp mm och därmed minska belastningen på elnätet inte öka den. Lägg därtill att självkörande elbilar inom kanske fem år kommer kunna ersätta 100 befintliga, vanliga icke självkörande bilar när de nyttjas som en delad tjänst istället för en ägd personbil som idag, där 4/5 av sätena/bil i snitt står tomma och personbilarna i snitt står stilla cirka 90-95 % av tiden.
I somras gjorde Johan en video framtiden för självkörande elbilar.
Avslutningsvis är det värt att understryka att ökad utrbredning av batterilagring i energisystemet även öppnar dörrar för att bygga ett ur energisäkerhets- och beredskapsperspektiv motståndskraftigt elnät som inte är beroende av ett fåtal elproducenter/stora kraftverk ständigt fungerar. Läs gärna tidigare inlägg om vehicle to grid-system på gång i Holland.
Den som tänker att Teslas batterier är en engångsgrej eller rent av att företaget kommer gå i konkurs behöver bara kika på hur Kina svarat på Teslas batterisatning. I kinesiska staden Dalian ska det nu byggas ett batteri med en lagringskapacitet på 800 MWH dvs drygt sex gånger Teslas jättebatteri i Australien och ska vara klart 2020. Syftet med batteriet är enligt en artikel Ny Teknik att "jämna ut belastningen och är tänkt att stå för åtta procent av behovet under ”peak hour”. Det ska även kunna gå in som nödsystem vid strömavbrott".
Med andra ord, batterilagring är inga bananer eller ananas men skulle kunna driva växthus för året runt odling...
Kika gärna på 60 Minutes-programmet om ett Australien i snabb förändring. Finns mycket att lära även för Sverige.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)